Nykter på semestern, och sen också!

451 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
VillJuLevaOckså
Slet mig iväg på en

Slet mig iväg på en cykelorientering, för att ha något att göra förutom att bara cykla hit o ditl... härligt, soligt, skönt. Kontrollerna är ju extremt lätthittade, men det är ändå lite kul. När jag tagit ett par kontroller kollade jag vad en av mina bröder gjorde, han var på väg ut i bärskogen... så jag blev ”tvingad” följa med honom. Riktigt trevligt med lite spontan tid med honom, vi fick väl inte så jättemycket bär, kanske 300 gram hjortron, men de är ju så goda och fina. Skogens guld som det heter 🤗

Sitter nöjd hemma nu igen, inser jag borde plocka bär lite oftare.... En aktivitet som är trevligare än jag minns....

”Så gott att må gott igen” spelar i högtalaren.

Livet kan vara bra, en lördag utan drogen i kroppen.

VillJuLevaOckså
Sol ute sol inne sol i sinne

Sol ute sol inne sol i sinne 🤨 eller hur var den där jobbiga meningen....

I vilket fall, det har varit en lite småtrött morgon, inte på grund av A, utan för att gårdagskvällen blev så intensiv.... först bärplockning med bror, sen kom en kompis förbi och vi satt och pratade om ditt o datt, barndom, föräldrar och sånt, jag funderade lite om jag skulle nämna något om min månad, men det gjorde jag inte, främst för tiden var lite knapp, för när han åkt skulle jag ut och ta en sen kvällspromenad med en annan kompis, också trevligt, vi avrundade med att sitta i trädgården här och prata.

Och nu idag då? Jo, eftersom det är mer sol än moln och dessutom lite lugnt med blåst ska jag ut med min leksak, kajaken, 🛶🌊⛅️☀️, ska sno i hop en wraps tror jag så jag kan stanna till på någon ö och käka lunch. Men.... inte nog med det. Sen ska jag på middag med min andre broder....

Allt på en gång, ketchupeffekt 🍝....

Dock känner jag mig lugn i alltsammans. Faktiskt, backa bandet ett par månader så hade jag varit stressad och ”trängd”. För jag hade inte fått nog lugn och ro och vila, och hade allt detta hänt med kompisen A i fickan hade jag ju åtminstone i går styrt bort båda mina kompisar och sagt nej en annan dag.... för jag hade varit full när de hörde av sig.

Det jag vill komma till är nog, nu är jag inte alltid på väg någon annanstans, dvs inte på väg till att lägga mig på rygg och ta en tratt och säga till A, bedöva mig, låt mig slipp, låt mig flyta in i det behagliga ruset där jag slutar tänka.

Okay jag är trött efter att jag somnade först efter midnatt, men nöjd i sinnet ändå.

Ha en fin, nykter eller nyktrare dag idag allihopa. Njut av det som kan ge glädje, finns ingen glädje att få, ta en promenad, finns ingen promenad, lyssna/läs på en bok, eller se på en film.

😊

Andrahalvlek
Så klok insikt

Tidigare var livet en transportsträcka till nästa tillfälle att dricka. Nu tar vi chansen när vi får den att umgås med andra, och med oss själva när tillfälle ges.

Jag är MYCKET mer närvarande i varje enskilt möte med andra. Stannar upp, stannar kvar, tar det som det kommer.

Och du verkar också ha kommit till det stadiet nu 🤗

Kram 🐘

Jasmine
Fint skrivet...

... och igenkäningsfaktorn är hög! Nu är ju inte jag på samma plats som du (ännu), men jag har varit där förr och förstår hur du menar. Det är som om livet innehåller mer utan alkohol, det finns så mycket mer tid och ett annat lugn, en annan närvaro. Allt blir mer "på riktigt" istället för att man flyr in i dimman... Heja dig- du gör det så bra!!!

VillJuLevaOckså
Kvällsrapport söndag :-)

Andrahalvlek: Det är ju bara början på att inte sticka iväg och fly, men ja, det är ändå en bra sak.

Jasmine: Lite mer smärtsamt nu ibland. Saker går inte fly från helt.

Så, denna dag då?
Jag har nyss kommit hem från en lång dag, dels med egen kvalitetstid utomhus ☀️ Riktigt skönt! Sedan en eftermiddag med umgänge med bror med familj, också trevligt, vi pratade väldigt mycket om ytliga saker (sånt som två bröder som inte känner varandra trots de är vuxna pratar), men trevligt ändå, med lite mat o dryck såklart.

Dock, som ofta när jag är i närheten av min familj så kommer gamla / befintliga sår inom familjen upp idag. Inget som direkt störde det vi gjorde idag, men ändå närvarande indirekt i samtalet i periodvis. Jag känner mig som den vuxne i rummet (och jag är ganska omogen relationsmässigt), i hur flera parter inom min närmaste familj umgås / inte umgås med varandra, och hur de relaterar. Jag mår dåligt bara när jag tänker på det, jag förstår att jag i något läge bör ta upp en del av det direkt med åtminstone en av de inblandade. Flera parter har låst in sig i var sitt rum och smällt igen dörren, känns det som, och... inte första gången.

Några saker hindrar mig. Jag vill det ska ske i rätt tid (och upplever själv inte det är exakt just nu), och jag är extremt allergisk mot att ta ansvar för andras trassliga relationer (var och en måste vara vuxen själv och se skiten de ställer till med), men samtidigt, eftersom mina föräldrar och syskon är inblandade så borde jag... peta lite. Med den insikten att jag vet att jag knappt kan förändra mig själv, och definitivt ingen annan.

Tror jag måste prata med en god vän som känner en del av vår släkthistoria... så får jag lägga upp en plan. Och fundera vad som är mitt ansvar / vad jag kan hjälpa till med så saker blir bättre.

En bra dag, trots att denna del av min verklighet kom upp till ytan.

Andrahalvlek
Låter jobbigt

Låter som du spånat vidare på mitt inlägg från häromdagen om min mormor och mamma.

Tror tyvärr inte heller att du kan förändra dem. Men det du kan göra är att ändra på ditt sätt att förhålla dig till det.

Du kan tex säga när det sker i din närvaro ”det där är inte okej”. Då väcker du kanske tankar hos dem, så det ger ringar på vattnet.

Fundera vidare du! Nu fungerar din hjärna så mycket bättre när den slipper alkohol så du kommer säkert fram till något klokt.

Kram 🐘

AmandaL
Bra skrivit andrahalvlek. Jag

Bra skrivit andrahalvlek. Jag ville svara men visste inte vad. Tack för att du gjorde det 🙏🏻 Jag hejar på din nykterhet villjulevaockså 🌷

VillJuLevaOckså
Tack för input.

Tack för input.

Andrahalvlek, det var oberoende av det du skrev i ditt inlägg, utan en ny situation i min familj i sommar, eller mer en återupprepning av gamla mönster och monster.

Ringar på vattnet är en bra bild, det är lite det jag har försökt göra till alla tre inblandade ”parter” (lustigt prata om sin familj så), jag har tänkt att lösa upp det får de ta ansvar för själv.

En part har av olika skäl dragit sig undan ordentligt, men jag har ju kontakt med alla tre parter. Så när jag berättar att jag umgås med alla tre, för de andra så bubblar ju saker upp. Lite över allt.... Inte inom mig, men hos dem. Förutom att jag själv hamnar mitt i skottlinjen och får 2000 frågor känns det som... Det är nog den jobbiga delen. Försöker hålla en låg profil men inte dölja jag umgås.

Tidigare skulle jag nog pratat minimalt eller inget att jag besökt den o den, utan bara varit tyst, burit det inom mig, för jag visste det skulle bli frågor och familjekonflikten skulle komma upp. Nu vägrar jag, jag tänker inte smyga med att jag umgås med alla.

Problemet blir ju att två frågar ut mig vad allt beror på. Och jag VILL INTE, KAN INTE, SKA INTE svara på det för mycket, för då sviker jag faktiskt förtroende från en av parterna. Då denne sagt lite vad allt beror på, några av sakerna i ilska, och några andra ”jag har inte sagt det här till någon”. Då måste jag respektera det, och hålla intigritet. Det enda jag förmedlat ordentligt är hur jag själv håller kontakt med den part som dragit sig undan (så de vet själva hur de kan få kontakt), sen har jag kort nämnt något om att det inte beror på er, utan det är annat, jag inser nu att det inte var hela bilden, gamla ekon från djupa grottor av elände dyker alltid upp när någon mår dåligt.. Mja jätteknepigt förklara utan att gå in djupt i alla detaljer.

Man känner ju ofta sin familj som sina egna handskar... Vet alla reaktioner, sett dem förr. Haft dem själv delvis.

Angående förändra mitt eget förhållningssätt. Jag vet jag nog alltid bara ignorerat sådant här, och sagt så lite (inget alls) men tror det behövs lite normalt prat:

Det jag ska fundera att förmedla är oron övriga känner, eller ställa en fråga till en part. I all välmening. Så får bollen studsa om den vill studsa, eller krossas i knytnäven i fickan om det är så det blir.

De måste själva vilja, och jag tror nog det gäller alla tre. Jag ser dock obearbetade spöken i alla deras reaktioner, så jag vet inte riktigt hur långt de kan komma, men grunden - de måste vilja själv och göra det själv tror jag står fast för mig. Det är spöken från det förflutna som jag nog bearbetat och gjort upp med någolunda sedan länge.

En hel lerkurka ser ut som en hel lerkurka. En krossad kan vara krossad på alla möjliga sätt, men den funkar inte, allt vatten rinner ur den.

En funktionell välfungerande familj fungerar som alla andra välfungerande familjer (undrar hur många sådana det finns). Man har omsorg om varandra, man löser konflikter, man ser varandra som man är utan vilja att tvinga den andre att förändras. En dysfunktionell medberoende familj kan vara trasslig på alla möjliga sätt, men gemensamt är nog just att de inte fungerar.... Man har omsorg - som yttrar sig i åsikter förmedlade via andra hur man ska vara, hur man ska göra, alla andra har fel, men sina egna säger man aldrig. Man isolerar sig i bitterhet och ilska, det är inte lönt, de fattar inte de är dumma, och gömmer sig. Man är förorättad. Samtidigt är man så i behov av bekräftelse - eftersom det är ens föräldrar eller syskon, så man går långt för att de ska älska en, och så blir man besviken att de stack en kniv i ryggen.

Jag står sedan många år på egna ben gentemot min familj, jag är inte oberoende dem, men inte beroende för att må bra känslomässigt, jag odlat andra relationer där jag kan få det, för skulle allt välmående kommit via min egen familj skulle jag nog inte överlevt. Ett litet nät av kompisar och några bekanta i församlingen jag är med i är bra att ha som ventiler när det blir jobbigt, eller bara för att umgås och ha trevligt med :-)

Jag skriver i luddiga ordalag och förtäckt om min familj, men även här på forumet vill jag inte hänga ut dem för mycket. :-) Säkert kan den som läser inlägget räkna ut exakt hur situationen ser ut, vem av alla tre som dragit sig undan osv ;-)

Nåväl. Måndag igen. Försov mig. Skönt.

Ute är det halvmulet. Men när jag vaknat tror jag det kommer bli en bra dag. Idag blir det träning (joggning), och nog en cykeltur. Först kaffe!!

Jag ska Inte köpa A, inte deppa, men ska titta runt på de känslor och tankar som jag upplever.

☀️

VillJuLevaOckså
Jag kan inte härbärgera många

Jag kan inte härbärgera många viktiga tankar samtidigt, och jag förstår jag kommer grunna lite på det jag skrev i förra inlägget ett tag idag och kanske senare under veckan.

Eftersom det inte handlar om mig själv direkt mår jag inte dåligt personligt av det, men känner ju med dem, och funderar.

Har just nu inte energi att skriva så mycket glatt i andras trådar känner jag, men ska sätta mig och läsa igenom och se hur era liv fortskrider.

Hoppas alla får en ganska / superfin dag idag!

Aldrig. Första. Glaset.

Livet kommer då.

Andrahalvlek
Bra att du skriver

Min upplevelse är att ibland när jag börjar skriva i ena ändan så börjar nästan texten resonera med sig själv. Det kommer fram lösningar efterhand som jag inte trodde att jag härbärgerade i min skalle.

Jag upplevde på avstånd en sorglig konflikt i helgen. Den äldsta dottern och hennes kille har bott hos hennes pappa ungefär är en månad på försommaren. Givetvis uppstod gnissel. Inte mellan dottern och hennes pappa utan mellan hennes kille och hennes pappa.

I helgen, då de var på besök igen, fick jag vetskap också. Jag fick först info av hennes pappa på lördag kväll och av dottern på söndagen när vi promenerade på tu man hand.

Konflikten var en skitsak, men den var toppen av ett isberg. Hennes pappa tål MYCKET, men när han väl sätter ner foten så gör han det rejält. Långsint är han också tyvärr.

Dotterns kille är helt oförmögen att medge att han någonsin har/gör fel. Han är helt inkompetent på det området eftersom han är otränad på det hemifrån. Hans pappa är precis likadan. Kusligt.

Stackars dottern står mitt emellan som ett filter. Hon förstår bådas åsikt, men vill förstås inte välja sida. Och hon ska inte heller välja sida!

Vad kan hon göra? Jo, hon kan berätta för sin kille hur han på bästa sätt kan blidka hennes pappa, så att de åtminstone kan börja prata med varandra om vad som hänt. Och det sa hon till honom. Upprepade gånger. Utan resultat. Tjurskalle till kille 😡

Vad kan jag göra? Jo, jag kan lyssna på min dotter och stärka henne i hennes upplevelse om konflikten, som jag har total samsyn med. Jag kan också lyssna på hennes pappa och stärka honom i hans upplevelse, och försöka nyansera bilden lite till killens fördel.

Jag kan också säga åt hennes pappa att agera som den vuxne i rummet och sträcka ut en försonande hand. Något som jag vet att han är duktig på eftersom vi levt ihop i 24 år.

Han lyssnade på mitt råd och gick direkt upp till dotterns kille och sa ungefär ”igår var igår, jag blev skitförbannad, men idag är idag och jag vill gärna att du kommer ner och fikar med oss, och vill du prata om det som hände så finns jag här.”

Utan resultat hos killen, som fortsatte tjura. Så gör man i hans familj. Sen åkte de hem och den bilresan önskar jag inte min värsta ovän, än mindre min dotter 😢

Och nu kan vi föräldrar bara fortsätta prata med vår dotter om hur hon upplever situationen, och hoppas på att tjurskallen till kille mognar och kommer till sans. Han är bara 24 år och det krävs kanske de dubbla antalet år innan han gör det 😔

Det är tufft att se närstående bete sig som idioter, men det är inte du som äger problemet egentligen. Du kan bara finnas till hands och lyssna och råda, och markera dina egna gränser. Svara på tusen frågor skulle du inte behöva göra, det hade jag vägrat.

Kram 🐘

VillJuLevaOckså
Kan nog instämma, i alla fall

Kan nog instämma, i alla fall är det utvecklande skriva av sig. Att jag skriver här, och inte bara i min egen dagbok över livets vedermödor, gör att jag tvingas tänka efter lite över formuleringarna o vad jag menar - jag vet att texten kommer läsas av någon. Blir lite mer dialog även med mig själv i och med det.

Du har ju blivit medveten om dina egna styrkor och brister, och det är nog en väldig trygghet och kraft när det gäller konflikter, då man fått lite förståelse för *varför* man är som man är. Smärtsamt när en sådan skitkonflikt drabbar din dotter, inget kul alls, men du verkar ha hanterat det klokast och bäst ☺️

Det går ju inte svara på en hel del av frågorna, det har jag sagt i från, tydligt när de kommit. För det skulle vara svika ett syskon, eller en förälder. Skulle jag börja svara på en del så går jag tillbaka och blir som dem och sviker, baktalar och är besserwisser.

Nog längtar jag efter att man kan besöka någon i familjen utan att vara osäker om det kommer vara dränerande eller givande. Jag har blivit ganska bra på att plocka upp och försöka minnas det positiva. Det är nog inte helt troligt det hinner hända eftersom föräldrarna är gamla nu, men kanske vi syskon kan försonas åtminstone.

Jag hade nyss ett långt konstruktivt samtal med en god vän om situationen, och jag håller på landa i att mitt sätt nog är bra; vara med överallt, säga det jag tycker o tänker, utan att skvallra på någon, utan att ta ansvar, men ibland hålla upp en liten spegelbild.

Väldigt fånigt behöva vara i en situation där ens snart 80-åriga föräldrar är som barn. Fast förfrusna i den skador och bitterhet de bundit fast sig i, vägrar släppa för de inte vet hur. Och som en kompis sa, din pappa har ju en väldigt liknande relation med sina syskon. Ja, trasigheter går i arv 😞

En sak till. Det kommer vara mycket lättare hantera och göra rätt i det här trasslet när jag inte flyr in i A-träsket. Mindre röriga känslor, mer sammahang, mer sammanhängande. Livet är inte uppstyckat, det försvinner inte 4-8-12 timmar en dag bara för jag "råkade".

Resten av dagen vet jag inte hur den blir än, men känner mig lugnare mer tillfreds i denna konfliktfråga. Har gjort min cykeltur, träffat lite bekanta. Käkat en snabbt ihoprörd lunch...

Ska bli skönt ut o jogga senare i kväll efter middagen.

VillJuLevaOckså
Berätta om nykterhet

När jag pratade ut om konflikten inom familjen med min kamrat idag så nämnde jag igen detta med A, och även att jag hittat ett forum på nätet jag brukade skriva av mig på. Fick bara god feedback, min kamrat är inte den som dömmer eller ger pekpinnar, men var glad att jag fortsatte på min nyktra väg :-)

Sen att kamraten hjälpt narkomaner och alkoholister ur missbruk tidigare gör ju det inte omöjligt för mig att känna trygghet i att jag blir bemött med respekt och förståelse. Tryggt.

Skönt nämna det igen, odramatiskt....

Andrahalvlek
Föregå med gott exempel

Jag tror att du gör helt rätt när du umgås öppet med alla parter, vägrar välja sida och inte tillåter att de snackar skit om varandra till dig, samtidigt som du fokuserar på fördelarna med alla relationerna. Då föregår du verkligen med gott exempel 😊

Skönt med en kompis som verkligen förstår storheten i ditt beslut. Hade han någon aning om att du har haft problem?

Kram 🐘

VillJuLevaOckså
Familjen är ju ibland ett

Familjen är ju ibland ett gäng surpular, inräknat mig. Men ska inte föda den sidan av mig eller någon 😀

Jag hade redan berättat om det för några år sedan :-) men kompisen är ”obrydd”, fokuserar nog mest på att vara där och ha en bra relation. Säkert för att det jag behöver ta tag i kan jag bara göra när jag är redo. Nykterhet går inte tvinga på någon.

VillJuLevaOckså
Lätt regn och joggning är

Lätt regn och joggning är faktiskt en riktigt mysig kombination kände jag när jag var ute på kvällsturen nyss. Det gör verkligen ingenting att det är pölar på marken, eller att ansiktet blir alldeles blött av regnet. Bara härligt! Känner man lever.

Och sen så skönt, att sitta på den svala balkongen och varva ner. 😁

Jag ska inte bli en maratonlöpare och aldrig mer tävlingar Men om jag kan hålla detta att jogga/springa/löpträna tre gånger per vecka, framgent också, så skulle jag vinna andra vinsten av det jag vill uppnå i sommar. Vore häftigt klara av springa en mil igen, men det får ta den tid det tar att få sån kondition o form på lederna.

Utan A kommer det gå.

Kennie
Joggning!

Vad härligt att följa din nyktra semester, bra kämpat! Jag joggar också tre gånger i veckan, väldigt skönt för både kropp och själ. Bra att du tar det lugnt., läste tips från nån läkare som berättade att det är lätt att dra på sig skador i början på grund av att konditionen förbättras snabbare än vad musklerna byggs upp. Så bra att ligga kvar på samma sträcka och inte öka för fort fast man känner att man skulle orka. Vet inte om det hänger ihop, men mycket lättare att få kontinuitet i träningen när man inte dricker tycker jag. Kanske för att det aldrig kommer några bakfyllor ivägen längre..

VillJuLevaOckså
Tre gånger i veckan är lagom.

Tre gånger i veckan är lagom. Jag gillar joggning för det krävs ett par skor, och kläder att springa i.. sen inga ursäkter. Långt tillbaka sprang jag året om, det kunde vara härligt även på vintern, i snöstorm. Alltid skönt efteråt dessutom. Till skillnad från A, som bara luras...

Jag tror konditionen kommer igång snabbare än vad leder och muskler gör, så det är lätt få skador. Jag har tidigare ignorerat onda knän vilket förstört allt en gång, kunde knappt gå hem sen 😕

Bakfylla, mindre motivation, eller om man tränar på kvällen... oj, jag råkade ta ett glas, jag tränar i morgon, skönare sitta och pimpla. och så gör man det några gånger sen kommer ju träningen i skymundan :)

VillJuLevaOckså
Acceptera varje dag

Idag känns det lite som en mellandag, i den meningen att jag inte ska göra så mycket, mer vila, ta igen mig, slumra lite. Lyssna på poddar eller ljudböcker och så vidare.

Surfa runt på hemnet och fantisera om den sommarstuga jag aldrig tar mig i kragen och faktiskt köper. Kanske? Vem vet, kanske jag kommer vidare i livet även där nu när jag inte slösar bort kvällar och pengar på öl.

Ingen idé stressa fram det beslutet..

Detta med snus borde vara nästa sak ta tag i, någon gång, när jag är stabil. Vi får se. Ekonomiskt är snuset en större katastrof än öl. Det är säkert ett par tusen i månaden.... nåväl. Sen borde det vara lättare komma i form, hjärtat jobbar nog onödigt mycket. Men en last i taget, tack.

VillJuLevaOckså
Det har varit en ganska bra

Det har varit en ganska bra ”mellandag” ; träffade på en kompis spontant idag, vi tog en cykeltur och pratade, hittade ett fik, umgicks helt enkelt. Jag gillar spontana saker, för då är det liksom inte i förväg planerat vi ska dit o dit o göra det o det, utan det blir som det blir.

Det känns inte som jag haft sug på ett par dagar nu, inte tänkt på A i den formen. Det är garanterat över med risker än på ett bra tag.

I slutet av veckan ska jag och en av mina bröder och hans barn åka till fjällen ett par dagar. Sist vi var där så drog han ju till bolaget, och skulle sitta o knäcka öl på kvällen. Jag tror jag tog en, även om jag kunnat dricka upp alla 🤫. Denna gång kommer jag inte dricka något alls oavsett vad han hittar på. Jag sa ju till min andre bror när vi sågs och alkohol kom upp på tapeten (vi hade ju kunnat, om du inte körde bil - det är lungt sa jag, jag dricker inte), så då kan jag säga något liknande till denne broder.

Solen lyser ute, jag borde gå på en promenad, men har ju sagt till mig det är en mellandag, så jag sitter hemma och latar mig, lyssnar på musik och undviker göra så mycket 😑

Jasmine
Bra att du bara tar det lugnt..

Jag är urusel på det så du har min beundran!!! Enjoy :)

Andrahalvlek
Öl till fjällen?

Fy för att bära på öl i fjällen var min första tanke 😂

Visa du för honom att det går utmärkt att njuta utan öl! Jag tror din upplevelse av fjällen blir ännu mäktigare som nykter 😍

Jag gillar också spontana saker. Om inte innevarande dag så åtminstone inte med så många dagars framförhållning. Passar det så passar det.

Spontana sammankomster tenderar dessutom att bli så mycket mer genuina och ärliga. Ingen har planerat och fixat innan, man tar det som det kommer.

Kram 🐘

VillJuLevaOckså
Så sportiga är vi inte, och

Så sportiga är vi inte, och det hade varit onödigt jobbigt släpa upp dem i ryggsäck, men vi ska bo i en stuga och bara göra dagsutflykter. Sist jag var ordentligt i fjällen slutade jag snusa, men det ska jag inte utsätta dem för 😅

Idag - mulet, lite blåsigt. Men jag har jogging på tapeten i dag, samt stöka undan lite hemma (det är roligare komma hem om det är ordning). Vi åker först vid lunch i morgon, så jag har ingen brådska direkt att fundera över vad jag ska packa. Måste tömma min bil också, så vi ryms allihopa.

VillJuLevaOckså
Ett par tankar på kvällen;

Ett par tankar på kvällen;

- Ingen längtan efter A.
- Jag tror det ska bli roligt åka iväg ett par dagar, utan att se resan som en transportsträcka (dold) till nästa chans dricka i smyg. Jag kan säkert komma vara stressad över att ha barnen runt ikring mig 4 hela dagar (vi brukar ju mest ses några timmar), men jag tror det övervägande kommer vara roligt.
- I början av nyktra resan gick jag hårt ut med att promenera, styrketräna, och jogga, cykla och flänga runt. Det fick jag lägga ner ett efter ett, det blev för mycket. Ingen vila alls. Jag kan tänka mig det var helt nödvändigt från början, för att fylla ut och distrahera mig. Nu finns en del cykelturer i lugn och ro kvar, promenader också. Jogging 3 ggr i veckan håller jag stenhårt på. Det SKA jag fortsätta med, även nu när jag ska resa bort - då tar jag med mig skor o ger mig ut en kort sväng på fredag.

Allt väl annars.

🙂

VillJuLevaOckså
Torsdag morgon

Det regnar ute igen, rejält. Jag ska ju dra iväg ett par dagar till fjälls, så måste nog ta mig ut på en liten morgonpromenad så jag orkar sitta i bilen massa timmar.

I övrigt - det kommer bli bra med miljöombyte ett par dagar.

Att jogga är ju skönt - och nu gör jag det mest för att komma iväg ut, få en kick, och få bättre kondition. Det är härligt även om jag ännu bara kommit halvvägs till målet att springa en halv mil utan uppehåll. Jag behöver ta det lugnt, för mina leder behöver fortfarande vänja sig vid joggingen. Hjärtat klarar av joggingen mycket bättre nu än första veckan, då var det gryyymt jobbigt och flåsigt. Jag tänker det är bättre att ha ett långsiktigt mål: Jogga 3 ggr per vecka, for ever, typ. Än en sprint där jag skadar mig. Så har det varit tidigare, då har jag gått hårt ut och knappt klarat ta mig hem från löpspåret efter någon månad, för jag skadat mig utan att lyssna på kroppen.

Jag har passerat fem veckor nu, och har slutat räkna dagar. Just största kampen mot A är nog (tillfälligt i alla fall) vunnen. Jag trodde nog jag skulle tappa vikt o kunna klämma in mig i byxor jag inte kunnat ha på ett tag, men... mina matvanor har inte varit så bra under semestern, men... vad gör det? Att inte dricka är viktigare än att förändra precis allt.

Jag förstår av en del händelser som hänt bakåt att det inte är över detta med A, som igår när jag skulle stänga köksfönstret så kom tanken, ja, det vore ju skönt... Alla dessa händelser som min hjärna förknippar med vanan att sitta o ”njuta” behöver upplevas, sägas nej till. Just köket, köksfönstret - där brukade jag för massa år sen tillbringa ganska många kvällar pimplandes öl och smita från livet, i höstmörkret.

För er som studsar in och läser även min tråd - jag kanske inte läser o skriver lika mycket nu några dagar, men det betyder ju inte jag halkat in i dimman.

Ha en fin torsdag, fredag, lördag o söndag!

Torn
Härligt

Fjällvandring låter så härligt! Jag vandrade en del när jag var liten och glömmer det aldrig. Ska bli mer av det i framtiden. Bra att du förvarnar om mindre aktivitet på forumet.😅 Du känns så stabil nu så jag hade nog inte varit orolig, men det är alltid bra att flagga.
Till sist, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.💪

P.s Tack för fin kommentar i min tråd! Ha det gött.

VillJuLevaOckså
Har bara gjort en ordentlig

Har bara gjort en ordentlig fjällvandring i mitt liv, den var jättehärlig - även vakna en morgon i hällregn, sätta sig utanför tältet och göra gröt var ju mysigt.... Myggen var väl inte så mysiga ;-)

Jag skulle gärna göra det mera, så kanske jag får mersmak nu.

Vi kommer hyra en stuga, och ha med oss tre ungar/barn, så det blir inte så avancerade utflykter :-) Däremot ska en av grabbarna fiska, och det kommer bli gemytligt ändå. På söndagen har vi ingen brådska hem hoppas jag, utan kan göra en utflykt även den förmiddan.

Ja, exakt - inget dåligt väder, bara usla kläder. Jag försökte övertyga min bror att ta med stövlar.... men de ägde ju inget sånt, men goretex-skor och oömma byxor/jackor, fleece. Det är ju lite oklart hur varmt det kommer vara. :-)

Varsego - det är ju onödigt att du slutar vara glad o skämtsam här tycker jag, det behövs.

Ha det bäst.

Andrahalvlek
Ha det gött till fjälls

Jag tror nog att fjällresan kan ge dig mersmak, även om det funkar utmärkt att vandra överallt typ.

Vi har här i Blekinge en vandringsled (ARK56) som går längs hela kuststräckan och där vissa delar kräver kajak - och det vore verkligen något för dig!

Bra att du förvarnar om ”radiotystnad”. Det är alltid lika oroligt annars när det sker utan förvarning. Hälsan tiger sällan still på det här forumet tyvärr.

Kram 🐘

VillJuLevaOckså
😊

😊
Så nu är vi framme. Middagsdags, och inte så hemskt med mygg vid stugan. Fjällen är mäktiga även från där jag sitter. Man känner sig liten.

Angående A så kom det upp spontant idag när min bror pratade om en kompis som inte kunde vara måttlig med nånting; kan inte ha öl hemma. Så jag började säga, ja det kan jag förstå. Han fortsatte, då sa jag nått i stil med ”sånt där jag har slutat med, för lätt att inte låta bli”. Så var det sagt, lagom inlindat, men kan komma upp igen.

Barnen mår bra, äldre är redan ute och rekar omgivningen, och jag låter min bror laga mat. Nått ska jag väl ha för vi tog min bil 🥰😁

Ang vandringsled i Blekinge, med kajakdel, låter som något att kanske planera in en sommar framöver 😀

Nu ska jag bara vara med den ett par dagar och se naturen.

Det känns redan som lugnet sänker sig lite. För det är inte mycket fart på många mils avstånd.

Andrahalvlek
Pratet

Det ska bli spännande att läsa hur ”pratet” med din bror utvecklar sig. Mitt prat med äldsta dottern, som är det enda prat jag har tagit hittills, tas i små portioner.

Senast vi promenerade ihop avslöjade jag lite mer om hur illa det varit. Berättade för henne hur annorlunda jag tänker nu jämfört med tidigare.

Borde din bror också fundera över sitt drickande kanske? Ibland kan ”en kompis” vara förtäckta ordalag åt både det ena och det andra hållet. Han kanske rentav ”fiskar” hos dig?

Kram 🐘

VillJuLevaOckså
Känner jag min familj och mig

Känner jag min familj och mig rätt så kommer pratet om öl o co inte vara så mycket djupare än det vi hade. Jag tror det nog var Om hans kompis han ville prata, denne hade tydligen även dissat sociala medier o annat för han inte klarade av att reglera det heller. Hmm. Känner igen mig i det också iofs, jag är hellre utan fb och har tråkigt än tittar på andras trevliga bilder 🤨

Men å andra sidan så har ju bror tagit upp öl i samband med separationen. Och nu när vi är här är det starkaste vi dricker kaffet jag gör 🥰 barnen verkar inte alls protestera över hur deras pappa mår nu för tiden mot när deras mamma var med också. Han har blivit en riktig barbapappa brukar jag säga, som alltid bryr sig om sina barn & ser till deras bästa. Nej, han tokcurlar inte utan låter dem också ha gränser.

Men, prat om A kan säkert dyka upp igen. Då får det göra det, han vet nog om vad jag valt just nu.

Vi var ute på en vandring efter en fjällbäck igår, och hade med oss lunch. Det var inte för avancerat för någon, men ändå lite utmaningar med risk att snubbla nerför en ravin, branta passager på stigen, och ett antal fina grytor i bäcken att titta på, och ett o annat (litet) vattenfall.

Ingen fiskelycka än, även om grabben försökt både här o där.

Myggolja är nödvändigt ibland 😕

Alla andra sover fortfarande. Jag sitter nu på altanen o dricker kaffe.

Myggen hälsar på mig lite försiktigt, fåglarna kvittrar, en hare sprang förbi på gräsplätten nyss. Det är fortfarande disigt så fjällen syns inte alls nu.

Jag ska nog ta en promenad tror jag.

Over and out.

Sidor