Nykter på semestern, och sen också!

Tackar.

Kille o kille. Jag såg ju att vi förmodligen är årsbarn, fyller 50 senare i höst. Fast man är ju inte äldre än man gör sig *skratt*

Enda trista med att jobba är att jag inte hänger här lika mycket, ibland känns det som jag knappt hinner läsa i fatt. och ibland bara skriva något glatt hurrarop

Håller med ; att hänga här o kolla av tror jag att jag vill fortsätta med, för om det någon dag blir skitjobbigt finns ju vanorna kvar att skriva här, istället för att bara försvinna ner i flaskan utan att någon märker det.

Jo, ingen av de tidigare gångerna lyckades jag särskilt många veckor, så jag är just nu på rekord för min del :) 9+ veckor. Vore ju dumt sumpa det :) Men det går ju låta reptilhjärnan ta över snabbt om man har lust.

Lördag...
Jag har beredskap i jobbet, och i natt blev jag väckt och fick jobba ett par timmar (hemifrån), det tog säkert en timme innan jag lyckades somna efteråt, det brukar alltid vara svårt varva ner direkt efteråt. Så morgonen blev seg, tror att radion hade spelat p1 minst en timme innan jag vaknade till liv...

Men efter ett par kannor kaffe och lite frukost så slet jag på mig joggingskorna och gav mig ut i skogen. Långsamt tempo, som alltid, idag utforskade jag nya vägar för att få ihop fler kilometrar. Skönt och kul. Det var många ute i skogen, både joggare, cyklister och de som promenerade. Jag fick själv ihop årets rekord i sträcka - 7 km! Långsamt, på den tiden sprang jag en mil för massa år sen ;-). Men supernöjd ändå.

Nu ska jag varva ner, duscha o joxa på här hemma en stund, och sedan åka på ett kalas för ett av syskonbarnen som fyller 10 år. När de fyller 10 nu för tiden så är det två kalas, ett för oss i släkten, och ett för vännerna. :-) tänk vad annorlunda det är mot förr. Nu är det filmkväll, tacos, och allt möjligt. Och presenter så det rinner ut genom öronen på barnen. Huvudsaken de ser bakom presenter o allt, och förstår att vi älskar dem.

Hur kvällen blir sen vet jag inte, förutom nykter.

Gårdagen
Jamen det var ett av de enklaste barnkalasen jag varit med om, eftersom jag o mina föräldrar kom dit innan barnens kalas började. Vi satt ute och pratade och fikade, ingen tårta (skönt nästan ;-) ), medans dottern som fyllde år redan hade en kompis på besök så hon var inte så intresserad av oss när vi lämnat presenterna.... Sedan hjälpte jag till ordna lite för den egentliga festen, fixa projektorduk och så.

Dagen sen blev så lite som jag tänkt den skulle bli, jag åt en burgare till middag vid en sjö, satt och njöt, det var ganska mycket folk där, som också satt och läste, pratade. Njöt av en av de sista sommardagarna.

Andra natten på raken jag blivit väckt av jobbet, denna gång behövde jag inte resa mig ur sängen ens, men två gånger i natt, så det har tagit lite på att räkna får, eller alfabet som jag brukar göra... innan jag lyckades somna. Det blir lite åtgärder mot leverantörer på måndag så vi slipper dessa nattliga störningar :-/ *morr*

Angående alkoholen o jobbet....

Det var en period på ett antal år jag inte hade beredskap, och när jag tog på mig det igen så höll jag mig i början i skinnet de veckor jag hade det. "Ska ju sköta mig", "passa på vara ordentlig", men se... det gick börja smyga även de kvällarna, mer och mer... Mer än en gång har jag suttit med flaskan i handen när jag fått ett samtal eller ett driftslarm har gått. Det är jättekonstigt att det aldrig helt gått åt skogen. Ibland vet jag att jag knappt vetat vad jag sagt, men alltid kunnat lösa det. Tyvärr kanske. Men nu kan jag ta hand om allt som händer på natten, förutom att somna om snabbt!

Bara detta att slippa eventuellt förstöra mitt arbetsliv, eller skämmas öronen av mig inför min chef eller kollegor. Så skönt slippa den risken. Så mycket lättare att titta folk i ögonen utan att ha det på mitt samvete. Någon gång i framtiden kanske jag - om det tillför samtalet något - ska säga det till någon som behöver höra det. :-) Annars får det sjunka ner i glömskans djup.

Det finns mycket vara tacksam över att missbruket inte förstörde mer av mitt liv än det hann göra. Massa pengar gick rakt ner i toalettstolen via levern som fick kämpa mot min dumhet, men både bankontona och levern repar sig förmodligen ganska bra.

På radion rullar sjörapporten "I bottenviken 1-6, i morgon bitti mest god sikt" och jag har fått i mig andra koppen kaffe. Konstaterar att nacken mår betydligt bättre nu när jag har en riktig bildskärm. Enligt de som kan ska man inte ha ett fönster bakom skärmen, men att kunna titta ut genom fönstret medan jag jobbar, eller som nu, sitter och skriver på forumet, är ju helt nödvändigt, skön känsla att se världen och inte bara en tråkig vägg!

För er som jobbar hemma i höst så kan jag tipsa om ett avsnitt av Vetenskapspodden på P1, "Sitt rätt och håll kontakten på hemmakontoret", det avsnittet tar upp ergonomifrågorna som är specifika med att sitta hemma, att ha datorn på en strykbräda, axlarna i fel ställning osv.

Ha en fin söndag allihop!

Grace

Enligt ett online-lexikon kan grace översättas med t.ex. "takt behag uppskov elegans gunst anständighet ynnest bordsbön nåd anstånd". Sen finns det ju en känd slagdänga inom kyrkosfären, "amazing grace", eller "förunderlig nåd".

man behöver ju inte nödvändigsvis tro på något högre för att ändå inse att ibland klarade man sig undan utan att ha förtjänat det.

Det hjälper ju inte orken att orken att känna sig lite glad o tacksam över att livet är bättre än jag själv försökte få det till :-) Idag kommer det bli någon slags mellandag hur jag än gör, då två nätters störd sömn satt lite spår. Jag har sovit en timme på förmiddagen för att ta igen lite sömn.

I kväll blir det födelsedagsmiddag på en restaurang för en kompis som fyller år:-)

Efter det, kanske, om orken kommit tillbaka, en paddeltur i en sjö eller i älven. Om inte så blir det lite uteliv.

Ah, det är en så mycket bättre känsla att vara en av de där duktiga än ligga trött i sängen och mentalt slå på sig!

Hejja på dig, du kommer också öka sträckan eftersom. Häromveckan sprang jag lite på skogsgrusvägar istället för bara elljusspår, och det kändes lite i benen efteråt, kanske andra muskler som aktiveras då. Tror det är klokt jag börjar variera vilka sträckor jag springer, även om jag inte kommer ge mig ut på ren asfalt i onödan.

Min söndag har hittills varit långsam, en liten promenad till affären, men ska ge mig ut senare, nu har jag nästan piggnat till.

Ha en fin söndag.

Ny vecka

Det här inlägget är inte direkt alkoholrelaterat, men väl "drogrelaterat". I helgen bestämde jag mig för att försöka minska mitt snusande, från 1.5-2 dosor portion per dag till, ja en början 2 mini portion per dag, men borde försöka pressa ner till 1 portion per dag sen om det går. Sluta helt eller så, ja i teorin, men måste få bukt med det lite först, för att göra en cold-turkey klarar jag verkligen inte av rent humörmässigt.

Läser jag på så innehåller mini ungefär hälften så mycket nikotin som vanlig portion, så vi pratar om en halvering om jag förbrukar samma mängd dosor, och 1/4 om jag lyckas vänja mig vid en mini-dosa per dag. Når jag dit är jag nöjd för ett tag.

Ett av skälen är ju såklart hälsa, ett annat pengar. Jag bränner lätt 2000 i månaden på nikotin... Helt galet.

Sedan inser jag hur fånigt det är, när jag ska ut och jogga vågar jag inte ge mig iväg utan en dosa i fickan. Helt sjukt, jag är ute max 45 minuter. Så nu är det dags att strypa tillförseln av den nappflaskan.

Mängden nikotin i kroppen påverkar hjärtat, det märker o känner jag, men struntar ändå i det. Så att få ner mängden ordentligt tror jag är bra både för välmåendet (när väl huvudet vant sig vid lägre dos), och förmågan att jogga och förbättra konditionen torde gå lättare.

Får se hur mina planer går, men vis av erfarenheten från öl-slutandet så skriver jag här istället för att bara försöka av mig själv utan att någon vet om det. Kanske ger jag upp minskandet och återgår, inte hela världen, men det vore verkligen nice få ner nivån.

Men prioriteringarna måste vara: fortsätt vara nykter, det går först. Sen minska/sluta med snuset. Aldrig tvärtom.

Jag snusade första gången när jag var 28.. några på jobbet höll på med det där, och jag fick en kväll för mig jag skulle köpa en dosa lös, oklart varför så här efteråt. Såg tufft ut?. Jag gick hem, provade. Kräktes. Aldrig mer tänkte jag, men köpte sen portionssnus då jag tyckte det andra var så äckligt att hålla på med. Sen var jag fast.Hur dum kan man vara börja i vuxen ålder??

Att du snusar istället för röker är en enorm hälsovinst! :-)

Kan hålla med om att mini är inte riktigt samma sak, men jag vet jag inte skulle klara av att glesa ut.. Ibland känns det som jag byter prilla lika ofta jag som jag tar ett andetag *skratt* Och sen var det faktiskt mini jag körde med i ganska många år, innan jag gick över till vanlig portion, och general portion mini är inte så hemsk.

Tror inte det är värt försöka trassla med ingefära eller jox, men hur jag gör i nästa steg får jag se. Just nu måste jag försöka få ner mängden, och det genom att byta till mini :)

Snusare har definitivt mer nikotinberoende än rökare, vi kanske inte får den där kicken av blosset lite nu och då under dagen, men det första som man famlar efter när man vaknar är ju dosan, ibland även på natten, så giftet finns där och myser hela tiden.

:-)

Nu blir det morgonpromenad till jobbet (jobbar hemma i veckan, och då är det bra gå till jobbet, för att inte bara sitta inne hela dagen)

Tjing

Muskelont i käkarna pga tuggummi vill man ju inte få. Jag har själv förut provat med olika former av piller, men det blev ju i sådan omfattning att jag antingen fick hicka av dem, blev lös i magen av något sötningsmedel eller vad som var i dem, eller fick frätskador under läppen av en av sorterna. Det kanske fungerar att använda något av de preparaten på sikt, och för vissa, men just nu måste jag till en börja minska mängden.

Att göra som du bestämma sig och komma i ett läge det är ett medvetet val, det tror jag skulle vara bra för mig, men jag känner jag är för okontrollerad ännu. Får se vad jag landar.

Det blev en kort morgonpromenad här, blött, regnigt. Definitivt höst.

*skratt*

Jag trycker ju in två nästan hela tiden, om jag inte är bland folk vill säga, för det ser ju ut som man är beroende då...

Ja lyfta upp det på ytan så det går titta på, prata om och resonera kring.

Här hällregnar det, så lite nöjd över att jobba hemma idag. Mysigt. Samtidigt full rulle i det som måste ske nu på morgonen för alla på jobbet ska vara nöjd, eländet i helgen fortsätter, eller snarare, konsekvenserna av strulet märks nu när personalen är på jobbet igen. Men då vet jag ju att jag gör lite rätt för lönen.

3!
Skönt att nån är värre *skratt* (sitter vid dator så det blir inga glada emojis så lätt)

Finns ju äckligheter med snuset, som när det håller på ta slut eller har tagit slut och man letar upp gamla dosor, som den som dricker slattar efter en fest....

Det har ju bara gått en halvdag, men ser ut som jag förbrukar lika mycket dosor som tidigare, dvs det kommer bli två idag också. Men i omed det är mini så får jag ändå i mig hälften. Märker faktiskt lite på hjärtat att det slår mindre hårt - märker mindre av det. Fast har ju inte börjat märka de negativa abstinenssymtomen ännu....... *scary*

När jag var ute och gick tänkte jag lite på de här som skrivit att de har behövt trappa ner alkoholen för att inte drabbas av för mycket symtom. Kan verkligen känna sympati med dem om jag jämför med det jag håller på med just nu, tror faktiskt det skulle vara värre akut för mig att klippa med N än med A.

Vet ju de gånger jag hållit upp, när det börjar krypa i kroppen, i fingrarna, huvudvärken är extrem o man bara vill sova o vara död i ett par dagar...

Kanske landar jag in i att jag inte ska sluta just nu, håller verkligen med prioriteringen ni andra skrivit här - nykterheten är viktigast.

Men ska ge mini-storleken en ordentlig chans, får ju iaf ner mängden om jag lyckas. Utan att bryta någon ovana egentligen.

Jag använder ju N som en stödkrycka också, för att må bra, frågan är från vad. Om det är liknande som med A, att det varit väldigt mycket vana på slutet. Flykt är ju svårt tänka sig, för nikotinet dövar inte på samma sätt som alkoholen gjorde. Den dövar säkert andra känslor......

Niko-tankar

Mrx: Du har ganska bra koll redan känns det som. ”Medveten snusning”, är nog ett bra steg i början av att få ner konsumtionen. (Ligger också i soffan o vilar mellan videomötena… :-) )

Torn: Kan vara lättare hitta emoji på en mac, men ids inte plocka fram den, så det får bli glada gubbar från 80-talet ;-) Men visst… hur galet sjukt man kan prioritera och riskera. Tänker också samma sak, gjort är gjort. Någon gång har jag cyklat till jobbet och stått stabilt på båda fötterna och pratat onykter… *och ingen sa något*. Men som du säger - ingen mening gräva för mycket utan mer glädjas att det tog slut ändå utan dikeskörning. För det hade kunnat hända……..

Jag skall hålla mig inomhus någon stund till och sen kanske checka ut från jobbet strax efter 15, för nu har solen tittat fram även här. Inte några 22 grader, men väl 17 grader… får vara nöjd med det

Andrahalvlek:
Jag har aldrig varit rökare, glad för det nu när jag har en mor med både kol o strupcancer, så jag vet på nära håll hur det kan gå….

Jag tänker att snusandet är så extremt vanligt i Sverige, typ nästan var o var annan gör det, oavsett beroende av A, men det ligger säkert något i det, det går hand i hand. Båda är ju någon form av sinnesförändrande drog, som lugnar, piggar upp, som man använder för att reglera hur man mår.

Vanan är ju lurig, för det handlar ju både om att gå omkring och krama en burk (trygghet), belöna/lugna/pigga upp sig med en ny prilla (kanske också trygghet), och att man tar en ny för att slippa undan abstinensen.

Enda gången jag hållit uppe länge hittills var en period när jag hade varit och fjällvandrat, samt att jag drog ner rejält när jag åkte på en lång semester till Nya Zeeland, då tog ju snuset slut och jag var tvungen gå till apoteket och få recept på nikotinpiller. Där har man nollvision inte bara på Covid, utan även på rökning, även nikotinsubstituten var alltså receptbelagda….

Det finns ju några här på forumet som har gjort sig av med snusdosan samtidigt, ser ut som det gått bra för vissa, nu har jag inte namnet o tråden framför mig, så det är säkert inte omöjligt, men jag skulle inte våga. även om jag bor själv...

Jag ska komma ur denna kamp åtminstone med betydligt sänkt konsumtion till att börja med. Att som Mrx skrev syssla med ”medveten snusning”, skulle vara en riktigt bra milstolpe. Nu har ju det varit ganska automatiskt i bra många år.

Prioriteringen måste dock *alltid* vara - aldrig dricka, men kanske snusa. Om jag skulle bli helt fri från snuset vill säga, så skulle det vara bättre trilla tillbaka i snusdosan än att slå huvudet i flaskbotten igen.

Tjing!

Tisdagmorgon

Gårdagen avslutades efter jobbet med lite social samvaro med bekanta, trevligt.

Mitt humör har inte påverkats så mycket än av av mitt beslut att försöka dra ner på snusandet. Däremot märkte jag på kvällen hur det pirrade i ben o fötter... den där obehagliga känslan, som i och för sig är ett tecken på att det jag gör är rätt. Dessutom så har vilopulsen gått ner och hjärtat kändes inte som det ska hoppa ur bröstkorgen hela tiden (överdrivet men ni som snusar vet nog...). Så det är klart rätt beslut, kroppen har fått kämpa mot denna dumhet för mycket för länge. Om jag klarar av att dra ner och kanske sluta, det vet jag inte än, om jag skulle stålsätta mig så skulle det så klart gå, men ännu så länge är det lite oklart hur stor min viljestyrka är.

Minidosorna räcker oroväckande kort måste vara färre portioner i dem än i de vanliga ;-)....

En dag i taget gäller även här, nu när jag läst på lite igen om snus-stopp så är det dag 1-3 som man har mest fysisk abstinens, och det borde gälla även vid större förändring av mängden, så håll ut käre vän, till slutet på veckan innan du ger upp. Så kanske du har minskat nivån till hälften utan att gå åt av det.

Vad gäller Alkohol är det ju nästan bara här på forumet jag skriver ner "nykter" idag, jag tänker inte på det länge så jag aktivt måste säga ifrån i tanken. Men, säkert bra formulera det i text några månader till: Idag är jag nykter!

Min plan för joggningen har varit att göra det efter jobbet, för att "ha något att göra" på kvällarna, någon annan aktivitet än att pilla mig i naveln, läsa böcker, se på film eller så, men nu ska jag strax ge mig ut på en morgontur.

Fördel med att jag gått över till mini är att den dosan ryms bättre i joggingbyxorna ;-) så jag kan ha med min kompis...

Kvällen ska ägnas åt att ge mig ut och paddla, för enligt prognosen så skall det vara fint väder ikväll. Det gäller passa på då det temperaturen sjunker, kvällarna blir kortare... Men det kan vara riktigt fint ute på kvällen på höstarna.

Ha en fin dag.

Jag säger bara det: BURR. Det finns visst dåligt väder, eller åtminstone för lite kläder. När jag nyss var ute o joggade frös jag jättemycket (hade bara en tunn långärmad träningströja o långa joggingbyxor på mig), 5 plusgrader i skuggan blev för mycket för mitt humör. Så jag joggade bara den korta svängen, med högre tempo så jag ändå fick ut något av träningen, för jag behöver fokusera på att jogga fortare nu, inte bara längre hela tiden.

Har inte särskilt mycket olika träningskläder då det var länge sedan jag "höll på" så här och sprang, så jag får bli modelejon o fara på XXL för att inhandla lite grejs tror jag :-)

Värt det, och jag har råd.

Kläder o sånt
Är inte så kul att köpa kläder... men jag hittade i alla fall en lite tjockare träningsjacka på rea som nog ska kunna hålla mig varm en bra bit in i hösten o vintern. Uh. pannlampa? Mja.... men säkert dubbar, för det brukar kunna vara svinhalt på vintern numera :-)

Har inte velat köra intervaller tidigare, för det har känts bra kunna komma upp till ganska många kilometer, men du har helt rätt, växlingen och intervaller är nog nästa steg :)

Nej träning o ganska mycket annat brukar jag landa i att jag gör det själv, är mest en tävlingsmänniska mot mig själv, iofs missar jag gemenskapen då, men det är något jag får plocka upp på andra ställen. Och det jag också gillar med just löpning (fattar inte varför jag slutade...) är att man kommer ut i alla möjliga väder, och det egentligen inte finns något hinder bara man har skor (och det inte är för kallt). Jag sprang t.o.m i Hyde park en gång för tre evigheter sen när jag var där på semester. Det var coolt!

Ikväll blev det kajak o middag, i en av sjöarna i närheten, jag landade på en sandstrand. Tyvärr hade jag glömt dosan mini-portion. Men se där, i ryggsäcken fanns en original portion. Haha. så nu har jag matat tillbaka mig till samma nivå som för några dagar sedan... Men har massa dosor mini hemma så kommer nog gå tillbaka och andas in sådana....

Det var skönt vara ute, tills jag, när jag klev ur och inte märkte att vänster ben somnat. Plums så blev jag blöt. Men det blir ju inga olyckor när det är 20 cm djupt vatten. Mer roande...

Missbruk som missbruk.

Igår kväll skulle jag iväg till lite kompisar o grilla/fika ute, med "bring-your-own". Jag cyklade dit, och på väg dit skulle jag köpa en godbit att ha med mig, hade gjort en wraps att äta. Så på macken, slank såklart en general portion ner. "det är ju gott ha"... Och nu är jag på ruta ett.

Hjärnan lurar en likadant oavsett vad det är för ovana/missbruk man försöker förändra eller sluta med....

Ingen fara. Bara fortsätta. Och det här är ju Alkoholhjälpen, inte Snushjälpen, så ni behöver inte tokpeppa mig ;-)

I alla fall, ha en bra dag ni alla kämpare

Tack för inlägget Mrx!

Nej, ge upp ska jag inte göra, men kanske tillåta mig en annan väg än via mini-dosorna. Att i första hand dra ner antalet, kanske genom en viss mängd per dag, eller att jag som du gjort genom att bara ta en när jag känner att jag måste. Ska fundera över vilken väg som är rätt. Ska inte tillbaka till 2 dosor general portion per dag. Punkt. För jag hann ändå känna hur hjärtat hade det lite bättre.

Jag har ju ett lager med nästan helt använda mini-dosor i kylskåpet nu, sådana jag lämnade efter mig för det var för lite i dem. Så behöver inte köpa något alls mer på några dagar. Eller så skrapar jag ur dem och gör färre dosor med nödproviant. Snusning är egentligen äckligt när man tittar på det lite från sidan.....

Exakt, en dag i taget hjälper även här.

:-/ sant sant. de var o är bra att ha nått där. får väl göra slut på dem i samband med löparrundor o annat....

Allt eskalerar väl, från början räckte en dosa minst en dag, sen.. ja det är väl för vissa ett sluttande plan. Och det är något i vanan att byta o stoppa in som gör att det går så otroligt många, de hinner ju inte bli slut innan jag får för mig byta.

Det kommer gå :-)

Snart helg (beredskapsledig i morgon, vilket är skööööönt)

Ledig fredag!

Idag har jag ledigt från jobbet, och lämpligt nog så har det regnat hela natten... och verkar göra det resten av dagen. Så min latmask sa åt mig att idag ska jag inte göra något ute, förutom att jag *måste* ut och jogga någon gång under dagen. Detta eftersom det gick så där igår, efter jobbet blev det ett besök hos en av bröderna med lite fika, det var nyttigare än just då ge sig ut i skogen.

Jag har passerat 10 veckor, det går säga mycket om dessa veckor, som jag har rabblat många gånger här :-) Alkoholen är ett bra tag sen det var en *KAMP*, en gång under veckan fick jag en tanke o ett sug jag inte gjorde något med, så det kommer som jag förstått att dyka upp lite här och var. Men jag behöver inte agera på det.

Svårare komma i fas med tankarna om att sluta snusa, det gick så där. Men ska ta tag i det och hantera det också, för jag hann ändå känna på att jag mådde bättre av mindre mängd.

Ha en fin nykter, nyktrare, nyktrast dag!

Ska hälsa suget det :)

Incheckning lördag

Går hem från skogen, det har börjat duggregna.
Jag har kört intervall idag, snabbt tempo någon/några minuter, sedan promenad. Totala sträckan blev såklart kort, men svettigt ändå ?
?‍♂️

Det kommer vara en nykter dag idag. Inte så uppåt o glatt kanske då jag nog är lite låg den här helgen, hittils i alla fall.

Kommer säkert bli lite nöjdare när jag duschat o sitter o klappar mig hur duktig jag var ?

Ska nog över till ett av syskonen o hjälpa till vintra en båt ? , själv har jag inte gett upp än, det ska bli någon:några fler turer med kajaken innan jag fegar o degar ur helt ?

Note to self

1. Underskatta aldrig detta med att röra på sig. Cykla, ta dagliga promenader (vilket jag inte gjorde igår), eller joggingturer.. Påverkar det direkta välmåendet otroligt mycket.

2. Var beredd att om du börjar leka med mängden snus, så blir humöret rörigt. Och du fattar kanske inte att det beror på det.

Dvs. nu mår jag bättre, främst pga joggingturen. :-)

Inser jag inte heller ska droppa dosan för snabbt, det var lite för jobbigt och rörigt. Just nu är jag tillbaka till samma nivå som innan jag gjorde mitt mini-försök. Det hade inte behövt bli så, men det blev så....

Måste bestämma mig själv igen vad jag ska försöka med och kanske börja ransonera lite. Just idag nu orkar jag inte ta tag i det. Vill inte skriva något här som jag inte sen följer tre minuter efteråt. ??

Soligt och fint här, det blir en morgonpromenad åt något håll i stan.

Lyssnar just nu på en av Leonard Cohens sista skivor ”you want it darker”, efter jag läst om att den skulle vara bra. Jag vet inte om jag behöver något mörker eller mörkare i mitt liv, men en melankolisk skiva kan ändå vara upplyftande, igenkännande.

Det är nog ett klokt och tips jag behöver ta till mig. Ska jag dra ner så ska det vara långsammare än det jag gjorde med minisarna. Kanske åtminstone börja reglera lite så jag inte har inne hela tiden.

Vill verkligen inte äventyra de här hm. 73? dagarna för att nikotinet får mig på sånt konstigt humör.

Öl känns väldigt avlägset att tänka mig nu för tiden, det kan komma någon tanke som jag inte ens betraktar som sug. Från det till att faktiskt ”råka” eller medvetet planera in ett besök på bolaget... och stå där och handla. blä... nä.. det känns just nu verkligen långt bort. Fast jag var där före midsommar tre gånger i veckan. Så...

I alla fall. Idag har varit en okay dag, jag tog mig en tur ut i skogen på en vandringsled, helt själv ?, satt sen uppe på toppen av ett berg vid en utkiksplats och tittade, fikade lite. Sen kom ett par vandrare som jag språkade med en stund, liten stad, för en av dem var jag nog släkt med kom vi på, långt håll iofs... sen på väg ner så vällde det in löpare från alla håll på stigen. Jag kom nog in i någon slags tävling, eller större träningspass för någon klubb :-)

Lagat mat ikväll, inte direkt varje dag jag lyckas med det fortfarande, men känns bra, gjorde en matlåda till i morgon, samt kommer ha ris över till middagen i morgon också.

Det är fortfarande fint ute, och soligt. Så kanske blir en liten kvällspromenad i skymmningen innan sömnen tar vid.

Om jag ska slå mig blodig för något så är det inte snusdosan, den är för liten för det. Dessutom av plast!

Nä, kampen jag gjorde i somras, kanske var för lätt för att den ska vara helt över, men oavsett det, vill inte tillbaka till att dricka igen. Så - som du, Andrahalvlek skrev i en annan tråd. Jag är nykter.

Man är olika.

Jag kräktes också första gången, kanske andra också. Men något idiotiskt i min skalle fick mig handla portion och fortsätta... Det finns dumma saker jag börjat med i mitt liv, och både alkohol och snus hör till de sakerna.

Lukten, jag tror man blir avtrubbad medans man håller på, för när jag luktat på snus någon gång jag låtit bli, eller en helt annan sort luktar de ju mindre gott.... Alltså den sort jag är beroende av luktar inte heller gott på riktigt.

Många vanor o ovanor sägs ta 12 veckor att bygga upp eller bli kvitt, och jag har snart nått 12 veckor frihet från alkoholen. Det ska gå ett gäng veckor till innan jag gör något stort nytt försök. Möjligen följer jag Mrx o Andrahalvlek i spåren och börjar ransonera på timbasis, men inte nu.

Bra tisdag här.

Tisdagsmorgonsreflektion

Jag hade en dialog i styrelsen där jag bor igår, tänkte lite efteråt hur stor skillnad det är - för mig åtminstone - på de samtalen, tidigare kunde jag ju ha kanske mer livliga utbyten per sms och mail. Men ofta en kamp att dölja att jag inte satt och var berusad. Nu kan jag skriva det jag vill, med mycket mer eftertanke, och med mindre konstiga uppblåsta känslor i kroppen - då var det nog lättare bli både arg och frustrerad. Tror det är lättare bara vara jag i det jag skriver.

Det är lite trist att sommaren snart helt är slut, klockan är snart halv sju och solen har inte tittat upp över trädtopparna än... Men det finns en viss njutning i att det blir mörkt och svalt också. :-)

Skratt jag tänkte precis. jag ska nog gå in och skriva lite så ingen undrar, men ingen undrar väl mitt i veckan??

Jo, det är bra, men fullt ös flera dagar i rad, på jobbet (är där denna vecka och det blir lite mer socialt o intensivt), samt flera dagar styrelsejobb på kvällen. Och det här med att ComHem släcker ner analoga nätet ger tydligen viss efterfrågan på felsökningshjälp hos grannarna *skratt*

Det här med att vara rak, jag har nog börjat köra något liknande "race" lite mer på jobbet... "Måste jag verkligen vara med på detta möte?" (med efterföljande samtal), "nej jag är inte ansvarig för det där, kan det knappt"... Skönt. Tänker att det är bättre än svälja allt. För jag har nog så det räcker ändå att göra, jobbet är superkul, men splittrat också då jag både är ansvarig för min lilla avdelning och även för hela fastigheten med tillhörande självgående fastighetsskötare.

Det som funkar dåligt - jättedåligt - denna vecka är träningen. Tråkigt. Hade tänkt ge mig utikväll efter styrelsepratet, men då blev det tv-jox istället. Och nu är jag jäspigt trött...

11 veckor ?

Nu börjar veckorna rulla på, både med nykteret o jobb... full fart.

Ang det här med träning - det är nog bra låta tid o ork o lust ibland styra, bara det inte blir en stor latmask av mig igen ?
Jag kanske får börja släpa med mig träningskläder till jobbet - vi har ju nära till spår där, och även tillgång till gym....

Tack tack :)

Det borde vara ungefär 2.5 månad, det var runt midsommar så snart 3.

Vi har ju dessutom betalt få träna 2 x 30 minuter varje vecka, så varför bjuda arbetsgivaren även på den tiden? De får nog mycket ändå... ;-)

Dock, på lunch idag så ska jag och en kollega ut och geocacha, vi brukade för flera år sen åka ut rätt ofta kring lunch och plocka cacher, riktigt kul nöje innan snön lägger sig... Även de gånger någon av oss fick klättra i träd eller gå på slak lina över nån bäck ;-)

30+ veckor! Du fyllde tiden med ditt nya jag!

Jag kommer - hoppas jag - komma dit, jag är glad jag har så få tillfällen jag bjuds på alkohol (typ aldrig, förutom någon kommande firmafest post-corona), och att jag faktiskt måste ta beslut och åka och handla för att få i mig något. Så tröskeln är ganska hög. Den går utmärkt ta bort om jag är envis, men det vore ju rejält dumt.

Cache o sånt

Som så mycket annat var egentligen geocaching roligare innan mobiltelefon-tiden, när jag började var man tvungen ha en riktig GPS-apparat. Då brukade jag skriva ut gömmorna på skrivare, och gå ut och leta, komma hem och logga fyndet på webben i datorn. Ibland synkronisera GPS:en med datorn innan så jag inte behövde ha med en utskrift. Nu finns allt i handen...

Det kan verkligen vara kul och om man blir biten av det så går det sysselsätta sig hur länge som helst ;-)

"hoppas" - i det ligger nog mest en varning till mig själv - att det faktiskt är jag som väljer. Kanske inte varning bara, utan även ett löfte. Det är jag som väljer. Inte flaskorna.

Bara reflektion.

Andrahalvlek (kloka du) tog upp det här med att inte vika sig, utan säga saker... Idag (jo jag sitter ju på andra sidan när saker strular med teknik) så var det en användare som (som han alltid gör) vägrar gå rätt väg för att få kontakt, så jag fick ett sms om en sak (och det SKA han inte skicka), så jag tog kontakt via ärendehanteringen, och skickade en färdig lathund till honom (som jag visste fanns), han trodde sig inte ha löst det så han fick komma och få hjälp - det roliga var ju att han faktiskt gjort helt rätt *ler*, i slutet så sa jag rakt ut - du får ursäkta att jag låter irriterad när du går fel väg, men svaren finns nästan alltid där om du går rätt väg. han svarade inte ens när jag sa det, utan fortsatte prata om en annan sak. Bra tänkte jag, då bet det nog, och han kanske går rätt väg nästa gång :-) Skälet är ju inte att vara kantig utan att ge så snabb o bra hjälp som möjligt utan att behöva säga precis samma sak till flera hundra användare, eller ännu värre, klicka och göra saker manuellt (bättre det sker automatiskt vilket det ofta gör om de går rätt väg)

Sedan, detta med att skjuta upp saker. Idag har jag med flit skjutit upp... nästan hela kvällen men istället för att somna i soffan så fick jag ett ryck och dammsög lägenheten som jag lovat mig själv göra minst en gång i veckan (det tar ju inte många minuter). SKÖNT efteråt. Sedan insåg jag ju att förrådet jag har i lägenheten faktiskt är så där proppfullt jag hatar... så okay, jag bär ut lite till bilen och kör iväg med det nån gång. Aha, se så var faktiskt återvinningen öppen och jag fick alla flugor slagna samma kväll. Nu går det gå in i förrådet. Jag har mer som ska bort men det går ju ta tag i nu när det går bära ner saker från vinden och kika på dem och välja.

Inget alls med alkohol, men ändå små segrar i livet.

Nu njuta av lite bubbelvatten, och läsa ifatt lite lite på forumet.

Jag vet inte om vi har så extremt mycket kompletta manualer, men åtminstone högar med lathundar som hjälper till vid de mest vanliga felen/behoven. Det personliga är extremt viktigt, det är ju mycket av det som gör jobbet roligt. Men att vi vill ha in saker rätt väg beror ju också på att vi halverat personalstyrkan senaste åren, så det har varit nödvändigt göra "onödiga" saker så effektiva som möjligt, utan att dö av stress.

Städat, ja, men jag har inte joggat alls - skjuter upp det tills lusten eller tvånget kommer på lördag...

Och du har ju ditt roliga och effektiva kvar - även det tills lördag, med Kärchern och rutorna ;)

Idag är jag trött, har nog sovit dåligt, och dessutom blir det bil till jobbet.

Tidigare hade jag planerat in - ta med ryggsäck så du får med dig flaskor hem - men *icke* det finns inte i tanken, förutom nu när jag skriver om hur det brukade vara.

Har jag energi blir det en liten promenad på lunchen på jobbet, men tänker också. Det är okay att inte vara på topp och 200% energifylld och pigg exakt var eviga sekund.

Idag är det lite lugnare med möten på jobbet, och fredagar brukar vara lugnare arbetsmässigt, så det kommer nog ändå bli bra. Jag vet att jag brukar må bättre och bli gladare efter jag babblat runt lite med jobbarkompisarna.

Ha en fin fredag. Nykter eller nyktrare, oavsett var ni är!

Bra tankar båda två!

Jag själv tänker lite också - det är ju okay att vara lat lite, och lyssna på kroppen. Ett tag - som i början kanske det var extremt viktigt faktiskt ladda in nya vanor för att inte tiden med timhetskänslor skulle explodera. Nu är det inte lika viktigt.

Skönt ha ett flexibelt jobb, tog ett möte på länk i mobilen. Jag skulle hjälpa de två andra fylla i uppgifter om GDPR, och tre minuter innan mötet meddelade jag "kan någon av er redigera dokumentet, jag är mobil" - "ja jag kan sa den ene", som dessutom är ansvarig för att lägga in uppgifterna. Så jag bara övervakade och peppade dem, det där ser bra ut, tänk så där, går ju dessutom inte se så mycket av en hel bildskärm i en mobil. Men de gjorde bra i från sig, och jag gav oss alla tre en helg-klapp på axeln sen :-)

Så nu är jag hemma, vakar över jobbet på distans om något behöver åtgärdas, annars går tvättmaskin och bubbelvatten står på skrivbordet.

*kram*

Jag tänkte tidigare i veckan på smaken av öl... fick en bara en avsmakskänsla - bläää för att hälla i sig det, hjärnan sa att det inte skulle vara gott. Inte överhuvudtaget, till och med äckligt.

Så tänkte jag. Inget jag ska testa för att se om det stämmer, litar på känslan utan att måsta undersöka den.

Är ju dessutom nykter inte på grund av god eller äcklig smak, utan för att jag vill det.

Gonatt.

Jag har inget sug efter alkoholfri/lättöl - det jag kände var helt baserat på vad jag tänkte. Satt alltså inte med en alkoholfri öl i handen :-) Nu minns jag inte varför jag tänkte på det, eventuellt någon på jobbet som pratade om att dricka.

Cola Zero - bubbelvatten - kaffe. Starkt svart kaffe, det är vad jag dricker nu.

Jag hade fått ett fyllesms inatt av en kollega, med skumt innehåll, det stod ”du e full” och lite annat. jag har bara svarat kort på det, får se när kollegan vaknar, vad han menade... och vad jag skriver då. det enda jag vet att mitt i natten var jag definitivt inte full *skratt*.

Naturmorgon på radion och kaffe vid sängbordet. Det har regnat ute i natt, och jag bör nog inse att sommaren snart är slut ?.

Jag *ska* ge mig ut och jogga idag, oavsett humör. Inte nu jag ska vakna till och kanske göra massa annat här hemma innan.

Idag ska också försöka vara lite social om jag hittar något lämpligt offer ;-)

Jag skrev inte direkt att jag inte var full, bara indirekt, fast tillräckligt indirekt tror jag :-) Vi får se, saker brukar komma upp till ljuset när de är redo. Även om jag i det här fallet nog förstått han är glad i glaset, långt tidigare.

Gårdagen blev ganska bra, jag var över till en bekant och satt ute och surrade en stund, i övrigt lite promenader och bara stöka till här hemma så det såg lite bättre ut.

Löften till sig själv måste man inte alltid hålla.

Jag har känt mig lite stressad senaste veckan att jag inte haft lust och ork att fortsätta jogga, jag kom ju igång så bra i sommar, ska jag sumpa det helt nu?? På kvällen drog jag till slut på mig joggingkläderna och knatade iväg till skogen.

På väg dit ... hann jag ställa om mig i tanken och tänkte, nej jag ska bara ta en skogspromenad. Det var sköööönt, ingen press o stress, utan jag fick bara gå och njuta. Komma hem nöjd. Inte lika nöjd kanske som efter jag presterat en joggingtur. Men för vem joggar jag egentligen? Kanske var det bara viktigt tidigare i sommar? *vet inte*

Rent ärligt nu vet jag inte om jag ska ställa om min ambition för träning till långa många promenader istället för jogging. Vinsten för hjärnan är väldigt snarlik - välmåendet stiger massa grader och jag blir gladare. Nåväl vi får se.

Det blir snart en morgonpromenad! ;-)

Jag tänkte samma sak, varför ska jag må dåligt över att jag inte har energi för att springa?

Så jag har själv taggat ner lite, har ersatt joggingambitionerna med promenadambitioner ett tag. Det känns just nu helt rätt - få vara ute i luften och filosofera. Dessutom är ju hösten riktigt mysig, jag blev lite besviken när jag var ute och gick i går att inte mer löv börjat falla, för det finns en gata här som brukar vara helt översållad med lönn-löv ett par dagar :-)

Jag ska kanske skicka ett mess till jobbarkompisen om vi ska geocacha nått denna vecka också, trots att jag jobbar på distans :)

Ha en fin utedag!

:-D

Jag undrar om jag inte väger lite för mycket för att det ska vara helt smärtfritt anstränga sig med joggningen, inte för jag är en jätteöverviktare, men nog finns det 7-10 kg för mycket runt magen. Det påverkar säkert.

Jogginturer var sköna, så jag kommer nog tillbaka till det igen. Men nu - fokus på morgonpromenader, det är härligt nu på hösten. Nästan så man inte vill gå in.

Lyssna på sig själv och kroppen. Kontra att köra med hjärnvilja - minns ju hur ivrig du var, det *SKA* gå. Det handlar nog om vilja, men också om att vara snäll med sig själv så man inte går av på kuppen.

Det man ersätter missbruket ska ju inte vara en kamp, utan det nya livet med massa glädjeämnen istället för bara bruset o det man bedövat sig med.

Jag har en liten lapp i mitt badrum:

"Du vet ju om att det ALLTID är rätt att resa sig igen. ALLTID"

Idag är det skönt att inte ha jogging på agendan för det är 8 grader och har regnat hela natten... *burr* Jag måste väl ändå ut en kortare sväng innan jobbet så jag åtminstone får lite frisk luft (jobbar ju hemma i veckan), sen är det ett antal digitala möten :-(, kvällen avslutas med en stund med hemgruppen, jag fick det till att vi ska vara i kyrkan hela hösten, i ungdomarnas "soff-våning", och det var kul att även de som är 70+ kommer. Ärligt, jag känner inte alla i gruppen så där superduper bra, en del är vänner, andra är bara kul prata med (och prata allvar/be med), och ytterligare andra får jag öva att prata med, så allt är för mig en bra social övning att inte bara sitta med de jag alltid sitter med.

Appropå gårdagen, man blir ju ganska isolerad (även jag) av att jobba hemma, bara säga hej till en granne, så på kvällen drog jag iväg till min lillebror, vi hittade på lite jox, o sen satt i en kvart o tittade på var sin telefon medan vi drack kaffe och åt fikabröd, jo vi småpratade också. ;-)

Mic
Det är nog bra att du försöker vara lite mer relaxad, att försöka vara snäll mot sig själv när allt inte blir så "ON" som man tänkt sig, skadar inte. Det kanske går pysa ut ventilen på annat än alkoholen? öva på att bara låta känslan vara där utan att agera på den.

:-) Lappar är bra, de går ju kasta bort... eller lägga bort när de irriterar för mycket, men man har ju skrivit dem en gång.

"Jag får resa mig igen"

Mrx
Att inte kunna säga nej... ja det kan jag också skriva upp på. Men på något sätt har jag i alla fall blivit rakare och ärligare i flera beslut, ibland säger jag saker lite mer så där på halvskämt, sticker ut hakan lite och testar, får jag säga så här. och ibland så säger jag precis som det är numera, "det där är inte mitt kompetensområde, låt någon annan göra det". Jag undrar om inte det är lite lättare nu för mig, eftersom jag bär på mindre skuld o skam över något jag smygit med (jag behöver inte flera timmar vissa morgnar engagera mig i att "pumpa upp mitt humör", mer i balans).

Ganska mycket olika träningsformer du hinner med, fördel är väl du inte ledsnar på någon. Att varje dag göra något, är nog en av sakerna som är lockande de perioder jag gått långa promenader, just för jag kan göra det varje dag.

Ja... verkligen... 6 plus grader. Regnat hela dagen.
Det låter inte som vi lever i samma land just nu :-)

Ha det så mysigt i vattnet!

Ja, hon är bäst o värst på samma gång... .?

Absolut, men det brukar ibland dröja innan snön stannar kvar, vid kusten vill säga. Det är klart i inlandet kommer vintern tidigare, jag såg på nyheterna att det snöar i inlandet idag :-( :( Den snön ligger ju inte kvar, men tråkigt...

Idag är det 84 eller kanske 85 dagar, beroende lite på hur jag räknar :-) Det rullar verkligen på utan att jag behöver kämpa mot sug på någon front. Vilket ju är skönt, det finns mycket att lära sig och bli bättre på i övriga livet.

Men även att njuta av, bara vara, bara leva, för att återknyta till det smeknamn jag valde på siten i min frustration över situationen jag druckit mig in i.

Ha en fin höstdag!

orättvist!
i morse var underställ och tät jacka och mössa på för att trivas ute :-) men glad ändå

jag kan ha midsommar 2020 som riktmärke utan att hålla exakt koll på dagarna, så vid jul ett halvår , osv :-) borde räcka. men ids snart inte tänka dagar längre

Hej andrahalvlek

Det är ju bara måndag ? men ja det är lugnt och ganska bra med mig. Hälsan teg still här; inga tankar på A, och kommer de så viftas de lätt bort ☺️

jag har inte haft så mycket att uppdatera egentligen, men tänkte lägga in ett inlägg senare i vecka. ?

Jo det Varit lett par syskonfödelsedagskalas i helgen, riktigt roligt vara med alla mina (två) syskon på samma kalas och det var ett normalt samtal. Verkar som de flesta av oss mår bättre. Skönt. Det var länge sen.

I övrigt vara regn och rusk här. Men i perioder när det är uppehåll är ju hösten fin också ?

Ha det bäst!

Ja precis, mellanbarn, det kan säkert variera hur det blir i familjen, och vad som händer under uppväxten. vi har fått ta olika smällar i livet. Det är lite underligt när det kryper fram ur lillebror att jag har varit hans förebild. Kanske naturligt det blir så, även om det inte känns som jag varit mycket förebild alla gånger...

Men nog har jag en keps av medlare i mig hela tiden, jag har ganska mycket jag behövt bearbeta genom åren, där det här med alkoholen i sig bara varit en relativt liten sak - än i alla fall - och den var definitivt en flykt som fastnade kvar fast jag inte behövde den längre. Jag behövde den väl kanske aldrig över huvudtaget, men valde den för den kändes skön. Det jag har med mig som erfarenhet av livet kan ibland var riktigt nyttigt när jag stöter på andra som också mått/mår dåligt.

Det är skönt att alla syskon bor kvar på orten, även om vi kanske inte umgås varje dag direkt.

Jag har en kompis som är ensambarn, och det var jobbigt på slutet när mamman dog, och inget fanns kvar. Har man liten kompisskara så blir det extra jobbigt efteråt.

Mina föräldrar har varit sjuka av och till senaste åren, det verkade nära att pappa skulle stryka med för tre år sen men han repade sig också. Det var en jobbig tid, särskilt när jag var på lasarettet och han kom gåendes med en droppstång och hasade sig fram. Ingen livslust just då. Men nu är han ute med motorsåg och bärhink igen :-)

:)

Tisdag på jobbet
Just nu lite lugnt, oklart om jag hinner läsa ifatt på forumet medans jag dricker kaffe, men ska i alla fall göra ett försök att se hur livet fungerar för er andra.

Verkligen inte mycket nytt i mitt liv känns det som. Mest lugn o ganska nöjt läge här, trots hösten får jag säga.

Jag skriver ju dagbok, och det plingar varje dag till "denna dag" som visar vad jag skrivit förra året, förr förra året osv. Ibland riktigt skrämmande läsning hur man kan ha mått, men också glädjande att jag inte mår så längre. En stor stabiliserande faktor har varit att jag kommit ur greppet flaskan tog om mig. Alkohol föder iofs glädjekänslor en stund, men leder in till rörigheter och verkar också depressionsliknande symtom.

Så sluta för allt i världen, det är värt det.

En fundering helt ur luften.

Man brukar ju säga att alkoholister är jättebra på manipulera... jag ska inte ge mig in för djupt i det för jag har bara erfarenhet av ena sidan. Men det jag funderar över är - nog handlar manipulationen dels om att det är viktigt att alltid se till att det gå få tillgång till drogen, men även, att man är så jättebra på att dölja sitt beteende både för en själv och andra, att det är lätt att visa upp en felaktig förskönad bild?

Och i och med det är det kanske lite lättare / ganska lätt att faktiskt använda sin förmåga att föreställa sig och ljuga till att få saker hända. Alltid med goda intentioner, eller åtminstonde med det halvt medvetna målet att drogen blir inom räckhåll.

nu har jag inte tänkt mycket över frågan, utan bara en liten fundering

Jamen precis, just för att hålla det där hemliga hemligt så är man beredd ljuga jättemycket. Jag sa det till en kompis i helgen - "ni fattade aldrig jag drack", och att jag aldrig, aldrig, aldrig skulle ha erkänt om ni frågade för det var så hemligt och skamligt. Sjukt beteende och väldigt osunt. Jag tror iofs jag hade erkänt om jag känt mig trygg vid en konfrontation men skulle undvikit det länge.

Hm.. men ja, det finns nog grader i hur långt man lyckats sjunka ner i lögnträsket.

Udda vakna så här tidigt, en timme före, och för pigg för att fortsätta sova ?. Bara vänta på att kaffet kokar och se om tidningen kommit :-)

Väderprognosen
När jag läst tidningen, druckit kaffe gick jag och la mig och lyssnade på väderprognosen och bestämde mig för att somna om. Skönt med morgonblund, en extra timmes sömn tror jag var bra få addera till. Jag hinner ändå göra precis allt jag ska innan jag drar till jobbet.

Men håller med Torn - kunde vaknat onykter, även om jag snart knappt minns hur det var, eller vill inte minnas så mycket. Värst med den tiden var det ojämna humöret, man fick liksom pumpa upp humöret och låtsas må 2000% bättre än man gjorde.

Ha en fin dag du med!

Ah, ja det är härligt att få massa tid man kan göra saker utan må dåligt!

men visst, ibland är det ju inte kul vakna för tidigt även om man mår bra....

En dag i taget!

Ja så var det dags för nästa steg för mig att ta, idag tog jag kontakt med vår pastor; för att prata missbruksfrågor. Jag hade inte tänkt djupdyka i mitt eget liv, även om jag behövde ta upp det. Ganska bra få ett perspektiv från utsidan; av någon som med omsorg kan säga; du behöver tänka på dig själv först, tror du inte det?
Så sant.
Så vi pratade mer om att jag behöver få stödkontakter ”irl”, istället för bara via nätet; jag fick med mig lite frågor hem och så ska vi ses om en vecka igen.

I övrigt; jobb jobb jobb. Ska koppla av och zappa på tv:n medan jag tänker över mitt stordåd idag.....