Senaste kommentarerna i forumet

Att personen tror sig vara mer förberedd och redo för ett uppehåll den 1:e september tolkar jag som att det ska bli ett sista farväl kommande helg? Jag kanske misstar mig. Tillnyktrar han emellanåt får han inga farliga abstinensbesvär, det går att sluta tvärt.

Sånt här avgör man inte från dag till annan, går inte sätta datum i framtid annat än som målsättning, avhållsamhet är något man växer in i, blir redo för. Sen kan det vara en jäkla kamp ändå med återfall framöver, men vill man inte sluta kommer man inte sluta. Så är det bara.

Som soffpotatis skriver, drivkraft och motivation måste komma från den som slutar att dricka, det är ingen roll du kan ta på dig.

Men det är förstås jättebra att du är engagerad, läser och vill stötta.

Tycker din situation är så beklaglig och jag är glad att jag aldrig försatt någon i ett liknande medberoende. Nära relation med en alkoholist är mer slitsamt än en nära relation med en cancersjuk :(

Vill han faktiskt sluta kommer han ge det en ärlig chans, men vägen framåt kommer vara skumpig och du behöver göra upp med dig själv hur länge till eller hur mycket mer du ska behöva utsättas.

Be han läsa denna tråd, skapa sig en profil och börja skriva på forumet.

Det här blev väldigt tufft, men skriver i välmening :(

Jag har påtalat drickande, men han har själv tagit initiativ till att ta uppehåll från den 1 september. Jag har inte nämnt något datum. Betyder ju att han reflekterat över drickande. Om han sedan håller sug ifrån att dricka är en annan sak.

Ska försöka att slappna av och inte liksom röra i det, att låta honom ta tag i det. Om det sedan sammanfaller med att han eventuellt vill hitta på nyktra aktiviteter kan jag ju hänga med på det om jag vill, att ändra perspektiv..

❤️

Hur har du det och hur går det för dig? Skriv gärna! Kram ?

Jag har också bett till gud ibland att behålla min styrka genom de jobbiga dagarna men jag anser nog att det är jag själv som gjort jobbet.
Det är urbra att du har plan och strategier för saker du ska göra som involverar alkohol. Det betyder mycket! För varje dag lägger man en liten sträcka mellan sig och alkoholen, sen bara fortsätter man och till slut ser man inte ens pricken där borta vid horisonten. Du kommer dit, en dag i taget. Kram ?

Du har bestämt dig. Du vill inte dricka. Då går den nyktra resan så mycket lättare.

Du är modig som utsätter dig för både AW och trerättersmiddag på restaurang, men att köra är en bra livlina i det läget.

Kram ?

Skriv ner en topp 5-lista över riktigt hemska fyllesynder. Läs den högt för dig själv varje gång du blir sugen.

Börja inte förhandla med alkoholdjävulen! Säg ifrån direkt på skarpen: ”Nej, jag ska inte dricka!”

Kram ?

Ett glas skadar.
Som andra halvlek brukar säga, det första glaset tar du, sedan tar alkoholen över.
Ta djupa andetag. Läs och lär om andningsövningar (har jag gjort många i stressiga lägen)
Läs din tråd från början.
Kram!

Jag har ingen erfarenhet av att vara anhörig eller medberoende. Du gör ju en mega-insats som är här inne och letar råd och stöd. Förstår att det är svårt att vara ”lagom” men det jag läser är att du lägger ner väldigt mkt kraft och möda på hur du ska vara. Och frågan är om det är en rimlig strategi.
Vad tänker du om att be din man skapa en tråd här, göra programmet och/eller söka hjälp på beroendemottagning. Att vara alkis är ofta att låta andra ta ansvar för sånt man själv borde lösa. Tänker jag. Menar inte alls att vara kritisk mot dig men det går dessvärre inte att göra nyktra jobbet åt någon annan. Allt gott till dig!

Men du borde tänka på att må bra själv. Stötta kan man bara göra om drivkraften att sluta dricka kommer från den som behöver sluta. Jag tycker det vore en dum idé att ta på sig en projektledarroll där du ska underhålla honom för att han inte ska få sug. Då kommer du bara ett steg närmare avgrunden om det hela inte håller.

Hoppas det kommer gå bra för dig ❤️

Värsta suget brukar börja vid 16 för att sen lugna ner ungefär vid 20. Jag är nykter fortfarande ? men den där tiden är så tuff. Varje ny dag vid 16 tänker jag att ett litet glas skadar ju inte. Hittills har jag stått emot.

Ja de känns lite hårt. Sen som du skriver är de ett återfall på ett år el flera så ja då hade även jag börjat om så att säga. Tack, jo men har jag nog rätt mycket kämparglöd i mig även om jag har mina dagar då jag har god lust ge upp och typ hoppa ut från balkongen med huvudet före. Men de är alltid något som hindrar mig för ta steget fullt ut. Är nog som en psykolog sa till mig du är för nyfiken på livet för att ta livet av dig och det stämmer nog. Jag har faktiskt mått betydligt sämre än vad jag gjort denna vår/sommar och lyckats ta mig genom det. Gäller försöka komma ihåg det dom tunga dagarna, el som en känd person sa This too shall pass, de ska stå under min Fågel Fenix tatuering som jag ska göra. Tack så mycket ?
Hejar på dig ochså och alla andra som hänger här inne. Skönt kunna skriva av sig här och ha ett ställe skriva ner tankar mm på, el läsa runt och kommentera. Nä nu ska jag försöka laga min ljusslinga och sen blir de kvällsfika.

Inatt sov jag i uterummet för att inte väcka min man med mitt hostande. Låg och läste lite i era andras trådar. Hade det varit för några dagar sedan hade jag passat på att dricka något när jag låg därute ensam, då ingen kunde se. Men jag tänkte inte ens tanken utan ville bara ligga och läsa och dricka vatten. Idag har jag jobbat hemifrån, så skönt att bara ligga kvar och jobba i morgonrocken och slippa jäkta och fixa sig på morgonen. Gjorde mig iordning för att köra till jobbet för att överraska kollegan som ska sluta med en AW. Det blev jättelyckat:). Alla drack vin och öl utom jag och en annan i sällskapet. Någon ifrågasatte mitt val, men jag sa att jag skulle jobba lite när jag kom hem och dessutom körde. Jag tog en alkoholfri öl och vatten och hade ingen längtan efter något annat. Blev så mätt och trött och ska sova strax. Har umgåtts med man och dotter en del framför tv:n. Imorgon kväll ska jag på konsert och trerätters middag med min man och några vänner och jag har redan sagt att jag ska köra. Det känns också bra. Är denna känsla jag har att det är så lätt att inte dricka alkohol för bra för att vara sann? Jag ber till Gud att den håller i sig!

Helt rätt. Inget vin ikväll!

Kram ?

Jag har tänkt på att nykterheten har många likheter med tillfrisknande från utmattningsdepression, som jag har erfarenhet av på gott och ont.

Dels blir frontalloben påverkad av både alkohol och utmattning, vilket leder till problem med planering, problemlösning och konsekvenstänk bland annat. Det mesta reparerar sig, men man kan få bestående besvär med koncentration tex. Svårt att läsa har många.

Dels är det ett tillstånd, snarare än en sjukdom tycker jag, som man aldrig blir helt frisk ifrån. Som ett osynligt handikapp. Man blir aldrig lika tålig igen. Jag brukar säga att jag orkar mycket - men inte lika lång tid. Jag måste begränsa mig, pausa mycket.

Därför är balansen mellan in och ut så viktig. Intäkterna måste motsvara utgifterna, annars kan det gå åt bahia.

Så man kan aldrig sluta att fundera på det. Man blir en person med särskilda behov, och man måste själv se till att få dem tillgodosedda.

Men jag tycker också om mig själv mycket bättre nu, både efter min senaste utmattning 2018 och i och med min nykterhet.

Jag har lärt mig vad som är riktigt viktigt för mig i livet, har vett att uppskatta det - och visa det och uttrycka det.

Bra att du har stuvat om lite i din kalender ? Din tidigare jobbstress är sannolikt en grundorsak till drickandet. Förr eller senare får vi syn på grundorsakerna, och det är dem vi måste åtgärda om vi vill behålla vår nykterhet.

Kram ?

inför natten ❤️? / mt

?
Skjutsade sonen till praktiken i vanlig ordning. Känns som han inser att han ska få hjälp. Och tack vare ditt förslag, kära #mulletant, så ska han snart börja gå i Livsstegen för unga i Kontempel regi. Att han ens är villig att prova är ett tecken på mognad. ?

Gjorde service idag i onsdagsgruppen. Min vän satt bredvid mig. Vilket underbart fint möte! Bra människor, massa kärlek... Nu kan min vän pusta ut och lita på att gruppen kommer fortsätta, kanske t o m bättre än förut! Min kära sponsor kom också. Och jag fick min framtidsfullmakt bevittnad. Klart!

Tack, Gode Gud, för att du finns och hjälper mig! ?

Vad fint att du skriver. Jag undrar också om det finns någon hjälp du ser i sikte för att klara dina mål?
Jag förstår att du är en väldigt självständig person som fixar mycket på egen hand, och att du tidigare tyckt det har varit svårt att dela detta med vänner/familj.
Hur ser du på det nu? Finns någon som står nära som du kan prata med eller ta hjälp av. ”Ensamma klarar vi inte läkningen” är ett citat jag bär med mig från en bok av Kerstin Ekman. Det har betytt mycket för mig att förstå det, att lite i taget ändå våga dela med sig av sånt man kanske skäms över.
Ja, det var en tanke.
Hoppas veckan är bättre och att helgen blir vilsam utan för många glas. Kram!

Idag när jag knöt skorna tänkte jag på något nykterhets-relaterat och så kände jag plötsligen att dessa tankar kommer vara med mig hela livet.
Och ofta har jag känt mig tacksam över vad detta att sluta dricka betyder. Men idag kände jag ffg att jag bara ville vara en vanlig människa som varken slapp tänka på alkohol pga sug (förr) eller pga inget sug (nu).
Men det finns inget att göra åt det. På så vis ÄR det likt en sjukdom, att vara mer känslig och mer noga. Med sig. Hämta hem tankarna som far, knyta ihop trådar, liksom göra klart varje stund och varje dag.
Acceptans tror jag det är.
När jag väl kommit ut i mina knutna skor kände jag lätthet. Passerade diverse sunkhak och sunkmående människor. Jag har bra studs i mina skor, och mina steg nu.
Pysslat med min pappa och min mamma och yngsta barn. Finns något mycket stolt i mig och relationen till andra numera.
Jag hukar inte. Jag minns allt som sagts och allt jag lovat göra.
Jag plågas som jag skrivit om visst av mina egna krav, men i relation till min omgivning är jag helt okej.
Så trots orimlig önskan om att vara en vanlig 2-glas-räcker-drinkare, är jag nöjd med mig idag.
Jag tycker mer om den jag har blivit än den jag var, även om vi är samma.
Jag har också kört Andra halvleks kurs mot stress ?? , stuvat om bland möten, och blockat en halv dag i kalendern imorgon då jag ska vara ledig.
Ikväll lite ensamtid, jag är ett helt ok sällskap. Tankarna på alkohol är ofta nära men att dricka något känns skilt från mig.
Kram alla som kämpar, tuffar på, stressar med sug eller glider genom dagarna. Alla dagar räknas. ??

Att de är talbara alltså. Läste någonstans att ”uppklarningsprocenten” hos AA är 7-8 procent, så många av dina vänner har nog supit ihjäl sig tyvärr.

Överskott av självkänsla låter helt underbart ? Dit vill jag också!

Kram ?

Tråkigt att höra att det blivit mycket alkohol igen.. I början av sommaren skrev jag om att det kunde vara bra att få hjälp i början, att bryta det fysiska beroendet. Du svarade att om du inte kommit dit du ville inom några veckor så skulle du fundera på det. Jag vet ju inte hur du mår, men i mina ögon har du vissa veckor en konsumtion som är oroande hög. Var rädd om dig och ta steget och sök hjälp tycker jag. Jag hoppas du inte tar detta som kritik, jag menar väl och önskar verkligen att du ska lyckas sluta nu...

Jag tycker också det låter orimligt hårt att börja om på noll efter ett återfall på någon dag eller två, om man då inte dricker ett år- då lär man väl få ställa om räkneverket ?
Jag läser dina inlägg och tycker du är en extrem kämpe som också lyckad fokusera på det som är bra, när det är bra. Starkt. Hoppas verkligen att du får den hjälp du behöver och har rätt till, så att du klarar av att hålla dig stark. Jag hejar på dig! ?

de har jag inte förstått mig på. Om jag tex varit nykter 57 dagar så händer något som gör att jag dricker 58:e dagen då ser inte jag de som nu får jag börja om på noll helt. Skulle fortfarande säga varit nykter i 2 månader dock haft ett återfall. Plus tror återfallet inte blir så ”tungt” om man inte börjar om på noll varje gång. Ungefär som de nyktra 57 dagarna helt plötsligt inte längre är värda något. Lite tankar bara, hur gör du? Men alla är vi olika och man gör ju såklart de som känns rätt för en själv.

Annars är jag just nu inne i ett lite flow period där allt för tillfället är bra men de där kan ju ändras på en timme så gäller passa på rida på vågen och njuta. De är tex sådana här dagar jag kan gå ut ta en öl el 2 och bara njuta av livet och sen inte dricka mer. El gå på fest och dricka lagom. I förgår tex var jag ute och åt med kompisen på restaurang hon ville ha en öl till maten och kände jag tog en cola bla för jag är inget jättefan av öl till maten vill ju helst ha mjölk till maten :) Men på restaurang tycker jag de är pinsamt beställa in folk glor rätt mycket då. Plus tyckte ölen de hade va lite för dyr. Och de rörde inte mig i ryggen att hon drack en öl.

De är de här jag försökt förklara för beroende psyk flera ggr att jag kan dricka normalt när jag mår bra el som i måndags avstå. De är när jag mår riktigt dåligt psykiskt som jag inte klarar av hantera ångesten som jag då väljer supa ner mig och kan fastna i drickandet så de blir flera dagar på rad, men oftast verkar de tro man ljuger man säger man kan dricka normalt. Och de är ochså en av anl till varför AA och jag inte är så kompatibla då de anser de är en sjukdom och de här med riskbruk mm är hittepå antingen är du alkolist el inte, typ.

Jag tror inte på de är en sjukdom utan ett symptom på att något i ditt liv kan inte du hantera nyktert så du väljer att missbruka oavsett de gäller alkohol, spel, mat osv. Hittills inte mött en ända missbrukare som helt plötsligt out of the blue gått och blivit alkolist utan de har haft olika problem och upptäckt att ok de här gör mig lugn el vad man nu är ute efter föreffekt. Ytterligare lite tankar, funderingar så här på kvällskvisten :)

de har jag inte förstått mig på. Om jag tex varit nykter 57 dagar så händer något som gör att jag dricker 58:e dagen då ser inte jag de som nu får jag börja om på noll helt. Skulle fortfarande säga varit nykter i 2 månader dock haft ett återfall. Plus tror återfallet inte blir så ”tungt” om man inte börjar om på noll varje gång. Ungefär som de nyktra 57 dagarna helt plötsligt inte längre är värda något. Lite tankar bara, hur gör du? Men alla är vi olika och man gör ju såklart de som känns rätt för en själv.

Annars är jag just nu inne i ett lite flow period där allt för tillfället är bra men de där kan ju ändras på en timme så gäller passa på rida på vågen och njuta. De är tex sådana här dagar jag kan gå ut ta en öl el 2 och bara njuta av livet och sen inte dricka mer. El gå på fest och dricka lagom. I förgår tex var jag ute och åt med kompisen på restaurang hon ville ha en öl till maten och kände jag tog en cola bla för jag är inget jättefan av öl till maten vill ju helst ha mjölk till maten :) Men på restaurang tycker jag de är pinsamt beställa in folk glor rätt mycket då. Plus tyckte ölen de hade va lite för dyr. Och de rörde inte mig i ryggen att hon drack en öl.

De är de här jag försökt förklara för beroende psyk flera ggr att jag kan dricka normalt när jag mår bra el som i måndags avstå. De är när jag mår riktigt dåligt psykiskt som jag inte klarar av hantera ångesten som jag då väljer supa ner mig och kan fastna i drickandet så de blir flera dagar på rad, men oftast verkar de tro man ljuger man säger man kan dricka normalt. Och de är ochså en av anl till varför AA och jag inte är så kompatibla då de anser de är en sjukdom och de här med riskbruk mm är hittepå antingen är du alkolist el inte, typ.

Jag tror inte på de är en sjukdom utan ett symptom på att något i ditt liv kan inte du hantera nyktert så du väljer att missbruka oavsett de gäller alkohol, spel, mat osv. Hittills inte mött en ända missbrukare som helt plötsligt out of the blue gått och blivit alkolist utan de har haft olika problem och upptäckt att ok de här gör mig lugn el vad man nu är ute efter föreffekt. Ytterligare lite tankar, funderingar så här på kvällskvisten :)

att säkerhetskopiering av mobilen kan skapa så goa minnen !
Av nån anledning så flimrade alla kontakter i telefonboken förbi när jag satt och väntade på att tekniken skulle bli klar och jag började fundera på om det kanske är dags att rensa i listan. Jag vet inte hur ni gör men jag har den slarviga förmågan att när ett nummer väl hamnat i boken så blir det kvar.....

Nu tuggade jag igenom från A till Ö och tog bort nummer från mitt jobbliv som absolut inte behövs längre men jag kollade också på gamla alkisnummer där jag kollade vissa mot hitta.se och där jag direkt kunde kasta en del för det fanns inte längre eller hade en helt annan abonnent nu. (Hur länge är ett nummer i karantän innan det ges ut igen ??) En sms'ade jag till men inte fått svar av och en ringde jag till och jotjena..... vi tjattrade i över en timme :-))

Vi var tillsammans på vår-höstmöten för rätt många år sen men sen kom det sk livet emellan och vi tappade kontakten. Hon har en betydligt längre nykterhet än jag så hon är ju en av Di Gamle som jag lyssnar till och som jag har sånt förtroende till. Vi har båda genomgått lite service innefattande utbytesdelar i kroppen och vi har var och en för sig gjort exakt samma saker när det gäller bedövning och smärtlindring och det visar ju på att vi båda har en gemensam och väldigt stabil grund som vi vilar på. Vi klarade morfinet, inte utan problem, men utan vidare triggande på vårt beroendesystem och vi tackade vår "utbildning" i vårt sätt att vara och de livsregler vi lärt inom AA. Båda lade vi av med morfinet så tidigt det över huvud taget var möjligt och jag är glad att jag insåg det. Vi opererades i olika landsändar men vi såg till vår stora häpnad att både hon och jag hade fått morfin utskrivet i sån mängd så det hade räckt till en Thailandresa med all-inclusive ink fickpengar om vi sålt det på torget. Uselt :(

Vi är lika överens om att vårt jobb med oss själva, och att vi okritiskt lyssnade på Di Gamle, i början av nykterheten har gett oss den stabila nykterhet och den sköna sinnesro vi idag har. Att prioritera mig själv och mitt egna mående före allt annat har betytt så mycket och är också en stor anledning till att jag idag har ett överskott i min självkänsla. Självkänslan är en färskvara som jag hela tiden måste sköta om och fylla på, ger jag ut mer än jag fyller på så innebär det dåligt mående. Och ett dåligt mående leder förr eller senare till ett återfall.

Det blev ett riktigt bra telefonsamtal och i morgon ska jag ringa några till och hoppas på att de är talbara.

Jag skänker en tanke till alla alkoholister jag träffat genom åren som inte längre är med oss i detta livet.
En del som jag antar tagit återfall och supit sig till döds och andra som haft förmånen att få leva ett nyktert liv och dött på ett "normalt" sätt.

Sköt om er så ni får dö på ett "normalt" sätt hörrni !

Som jag förstått de handlar de om mäta din kropps insulinproduktion dvs c-peptid. Men bästa är fråga den som tagit proven. Man brukar bla ta detta test för se om en patient har diabetes 1 el diabetes 2.
Men som sagt bästa är fråga läkaren än hobby läkare på nätet :)