Senaste kommentarerna i forumet

Nu har vi både sova sött och vakna vacker att lägga till vårt nyktra liv. Sömnen är viktig. Ju mer vi haft problem med denna, desto mer uppskattar vi den. Att alkoholen både hjälpt och stjälpt är ett faktum för många. Självklart vet vi att på sikt är det ingen bra lösning. Tvärtom.

Tack för inspirerande läsning både i din tråd och i andras.

Önskar dig en fin söndag. Promenad vid havet låter underbart. Rofyllt.

Kram

Den här helgen blev en utmaning.
Min man drack öl, starköl. Flera. Jag tyckte han blev otrevlig. Dryg. I smyg hällde jag ut en del då han inte såg. Han märkte inget. Han var elak. Sa så elaka fula saker om mig. Jag inser att han är narcissistisk när saker inte är som han vill. Jag slänger mig inte med begreppet narcissistisk. Efter många år tillsammans har jag förstått att han har en grad av något. Empatistörning kanske. Jag ska inte älta just det. Men jag är utmattad av honom. Hade jag haft en massa pengar hade jag flyttat. Men nu delar vi allt. Hus och hem. Och han skulle aldrig separera ”på ett bra sätt”. Jag är så trött. Känner mig själsligen ensam just nu.
Jag stod där, kokande arg, ledsen, hällde ut starköl. Huvudsaken är att jag inte drack en droppe! Jag är nykter! Jag är stolt!
Söndag. Den här dagen ska bli fin. Jag ska ut med minsta barnet. Fånga dagen. ????‍♀️

Nu är vi framme i April, mönstret är tydligt. Varje gång det blir för mkt så tappar jag det, dricker okontrollerat är dum mot människor nära o kära. Bestämt mig för att det får vara 0 nu. Hur gör ni för att motstå frestelsen när vädret är fint o helgen kryper på? Alla på jobbet är väldigt mkt inne på dricka o sprit...

Ja man gjorde verkligen allt för att få tillräckligt i sig av det där giftet?
Det viktiga är nu att vi gör allt för att inte dricka det?
Så bra med en lista med de beteenden vi haft. Att plocka fram i sinnet om och när suget kommer.
Och att skapa nya bra beteenden och tankar istället!
Kram?

Vad bra att du kommer tillbaka Rolf! Har saknat dig!
Kram

Fint att du är tillbaka, även om jag önskat att det inte var av den här anledningen. Men desto viktigare.

Känner med dig vad gäller panikångesten. Som du vet har jag också upplevt den i dess värsta form. Visst, det hände fortfarande, men mycket mer sällan.

Vill så gärna ge dig hopp. Hopp om att det hår att bryta. Hopp om att det kan bli bättre. Hopp om att det blir bättre. Faktiskt.

Att alkoholen spelar in och påverkar vet vi. Visst, den lindrar för stunden. Sedan blir det värre. Vi vet det och ändå dricker vi. Inte så konstigt egentligen, bara den som varit med om en panikattack vet hur fruktansvärt det är. Att då få lite lindring är det primära.

Men nu gäller det att bryta. Den negativa spiralen måste få ett slut.

Hur gjorde du sist?

Förlåt om jag inte minns, men tar du någon medicin som komplement till KBT:n?

Varmt välkommen tillbaka, du har varit saknad. ?

Kram

Som vanligt är det en fröjd att läsa dina inlägg. Kloka, smarta och peppande. Håller med i det allra mesta.

Har faktiskt tänkt på att du har samma initialer som Alkoholhjälpen. ?

Älskar att du tänker på oss här när du ser din elefant. Många av oss känner nog oss som en sådan efter allt pimplande/supande. Inte minst vad gäller vikten och det rynkiga ansiktet. ?

Men nu blir vi lättare på alla plan. Huden får tillbaka sin lyster. Nu vaknar vi vackrare och vackrare för varje dag. Jösses, vi kommer att sluta som fotomodeller allihopa. Vi får väl göra som i Glada Hudiks underbara Catwalk; ge oss i väg. Från Alkoholhjälpen till New York. Succé!

Tack för att du finns och förgyller dagarna.

Kram

Ja, det är en stor igenkänning på flera saker i ditt senaste inlägg. Just det som Kaveldun också säger, att fylla på vid sidan av de officiella glasen. Varför dricker folk så långsamt? Det där med att smutta har jag aldrig förstått mig på...

Så skönt att slippa skiten.

Passar på att önska dig välkommen hit (om än lite sent) och lycka till.

Underbart?

Känns som om jag också vill köpa mig en elefant. Kanske när köksrenoveringen är färdig och huset återställt?

Ha en fin dag?

...att på vissa plan inte ha nått botten i meningen dricka sig full väldigt ofta. Ha en omgivning som ser och reagerar. Missköta arbetet..
Men ändå göra saker - ibland nästan i förbifarten - som är över gränsen.
Jag funderar på att skriva ner saker som jag har gjort som är över min egen gräns som jag kan läsa när jag får lust att dricka igen.
Fortsätta dricka ( när övriga slutat) i en vanlig kaffekopp ...så att ingen ser. Gå ut i köket och snabbdricka ett glas eftersom resten av sällskapet dricker för långsamt.
Ta med ett stort glas till sängen ( när festen för länge sedan är över ) ...och bli småfull igen...på egen hand...somna och vakna med hjärtklappning och ånger.
Så gör en alkis ...och även om jag fortfarande kan ha svårt att riktigt sätta den etiketten på mig själv så inser jag ju att jag handlar som en.
Och varför då kalla mig något annat?

Igår när jag strosade runt på Dollarstore, där jag köpte mina nya stol till balkongen, så såg jag plötsligt en solcellslykta i form av en frostat röd glasflaska. Fin, den fick följa med hem.

Nu efteråt tänker jag att det valet var ju självklart. Glasflaskor ska användas som ljuslyktor. Inte för att förvara vin i. Punkt.

Jag visste precis var ljuslyktan skulle stå - högst upp på balkonghyllan. Men det skulle behövas något mer bredvid, för balansens skull ?

Jag gick medvetet och letade efter en liten buddhastaty eller lotusblomma, som symboliserar lugn och harmoni. Hittade ingen.

Plötsligt fick jag syn på den ursöta elefanten i målad porslin. Naivistisk, ser lite vilsen och hjälplös ut. Den behövde ett hem.

Och nu har mina fortsatta tankar om den lilla elefanten gett mig ett nytt personligt mantra: ”Stark, klok och målmedveten som en elefant ?” Inom mig väcks bilder på en elefant i Afrika som håller ihop sin flock.

Tänkte ge elefanten ett namn också. Givetvis ska den heta AH. Som jag kom på är både min förkortning - och det här forumets förkortning. Självklart namn.

Och nu när jag kom ut i köket för att laga frukost så gick jag fram till köksfönstret för att vattna en planta som jag fick av äldsta dottern för snart två månader sedan. Plantan heter ”Elefantöra”.

Ha en toppensöndag allihop ?

Idag och 3:e dagen utan a. Idag känner jag mig helt okej. Allt har gått riktigt bra sen jag skrev sist. Druckit i gång i veckan ibland bara ett glas sen inget mer. Har utmanat mig i min panikångest. Varit i affärer tom med bommar? var så stolt över mig själv och började känna mig som mig själv men nu känns det som ruta 0. Drack tre dagar denna veckan.tis.ons.tors. Vad fan mådde bra de första två så jag tänkte då går det säkert bra med en till men jävlar vad fel jag hade. Höll på o få två jävliga attacker i fredes efter torsdagens intag. Det spelar ingen roll intaget av a utan bara att a varit i bilden. Jag ska inte dricka på ett bra tag nu. Det är jag till 100% bestämd med. Min hjärna behöver vila och återhämta sig från alla ångestframkallande faktorer.Jag tog atarax som jag fått av en vän för nödfall o det var verkligen nödfall. Fy fan vill inte hamna där igen. Har sovit så bra nu dessa nätter utan och så ska det förbli. Vill tacka alla som stöttade mig i min senaste veva här?tänkte att det går ju så bra så jag blev tyst istället vilket inte var bra. Känner att nu är det min tur att må HELT bra inte bara flyta med. Går i kbt o vi hade kommit en bit på vägen som ni läst ovan och så blev det så här. Men nu kör jag med er andra igen på allvar? kram

Tankar på mitt tidigare drickande har smugit sig på och jag har börjat fundera kring det. Jag har ju alltid under mina drickar-perioder (som varat år varvat med sporadiska försök att sluta) tänkt att jag inte har så stort problem. Jag har ju nämligen alltid kunnat begränsa antalet drinkar, jag har oftast inte behövt dricka upp HELA flaskan vin. Jag har inte blivit asplakat på många år. Men nu ska ni få höra vad jag också gjorde under dessa år:

- Köpte hem och gömde starksprit i min klädkammare eftersom jag ville kunna bli full fortare än jag blev genom att dricka ett glas vin tillsammans med mitt ex, eftersom det var för jobbigt att dricka socialt långsamt och jag ville ha berusningen. Att bara dricka EN öl eller ETT glas vin var som tortyr, jag var tvungen att ha minst två för att få känna berusningen.
- Om det fanns alkohol i hemmet var det omöjligt för mig att inte dricka dagligen. Om vi t.ex. hade whiskey eller något som var tänkt att sparas drack jag i smyg av det när mitt ex var på toaletten t.ex. Tänkte att det inte skulle märkas, men flera gånger drack jag så att flaskan nästan var slut och jag var tvungen att köpa en ny flaska och i smyg ersätta den gamla.
- Jag har min son på halvtid och i helgen är han här. Insåg att detta är första helgen jag är helt nykter med honom....nånsin,om man räknar bort när jag var gravid förra sommaren och inte kunde dricka på 1 månad. Han är snart 4.
- Jag var gravid förra sommaren men det slutade i missfall, vi hade fått veta av läkaren att det TROLIGTVIS skulle sluta i missfall. Jag var dock säker att det skulle bli missfall och jag hade rätt, men även innan det faktiskt hänt kunde inte jag låta bli att dricka en öl och ha det troliga missfallet som ursäkt.

Sedan insåg jag när jag funderade att mitt ex faktiskt valde att skilja sig pga en sak jag skrev i min dagbok på fyllan, och som han läste. Det var bra att vårt förhållande tog slut, men dagen efter kunde inte jag komma ihåg vad jag skrivit i min dagbok, men han valde att skilja sig pga det. Både bra och dåligt, för det var bra att vi skiljde oss, men konstigt att det tog slut pga något jag skrivit när jag var full.

Insikten är att mitt drickande inte var egentligen normalt alls. Nu när jag ser på det med lite perspektiv. Jättejobbigt att erkänna dessa saker "högt" för mig själv, det låter så jävla...alkigt.

....har inte kommit tillbaka än. Jag vaknar alldeles för tidigt och är trött....sover liksom inte ’färdigt’.
Jag hann dock uppleva en klart förbättrad sömn innan jag drack alkohol på nytt.
Det är den bästa av gåvor...att kunna sova sött....sjunger väl Bo Kasper.
De senaste åren har sömnen ( ofta) trasats sönder av alkohol. Men det var också till slut ...nästan bara alkohol som fick mig att sova länge och mycket - släckte ut mig.
Nu antar jag att kroppen arbetar med att hitta tillbaka.
Att kunna sova gott skulle nästan räcka som motivation för nykterhet.
Just nu känner jag oro för världen ( vet att det inte hjälper och att världens väl och ve inte vilar på mina axlar). Tänker också på alla äldre som sitter ensamma hemma eller på äldreboende.
Min egen mamma gick bort för några år sedan ....men jag tänker på henne nästan varje dag. Saknar henne så mycket.
Vår relation var inte okomplicerad men hon var en fin och mångbottnad människa och på många plan - ändå - en förebild.
Jag såg henne aldrig full. Däremot hade jag en pappa som drack problematiskt ( ordet alkoholist var aldrig aktuellt...men i dag skulle jag kalla honom det). Han var säkert inte borta från sitt arbete en enda dag p g a alkohol ....men det säger inte så mkt. Han gick bort tidigt och jag har alltid upplevt mig olik honom - och lik min mamma. Men jag tänker att jag ärvde en gen för beroende av honom. Jag tror att det finns en sådan....Sedan ska det en hel del mer till för att ramla dit.
Nu ska jag ut i solen och låta den skina lite över sömnbristen....och vänta in bättre nätter.
????

Vaknade vacker idag. Lite stolt är jag nog iallafall. Jag får inte mycket annat vettigt gjort, men jag har klarat av att säga mitt krampaktiga NEEJ! Någon har sagt att dag tre är värst...Kanske det blir lättare nu?

Sömnen har varit lite orolig nu och jag har en del mardrömmar...

Jag är ibland dödstrött på dagen.. Men inte hela tiden.

Har svårt att koncentrera mig på saker nån längre stund. Hjärnan orkar inte.

Hoppas verkligen att dagarna blir klarare och enklare för varje dag.

Kämpa på.. En dag till, en minut i taget
☕☀️❤️

Dag fyra på er båda Vinis och Saskij! Ni kan verkligen växelvis bära varandra genom den här första jobbiga tiden ❤️

Jag har precis hittat på ett nytt personligt dagligt mantra:

Stark, klok och målmedveten som en elefant ?

En sådan enkel sak - och bilden av en elefant i Afrika som väcks i mitt huvud - är trösterik och stärkande för mig.

Mitt nya dagliga mantra får bli:

Stark, klok och målmedveten som en elefant ?

Kära Vinis
Jag känner igen mig så väl... Men jag har förstått att det är en del av processen utrensning, hormonell obalans, kroppen är totalt vilse och försöker få balans utan a.
Som Andrahalvlek säger så händer det en del med signalsubstanser i huvudet som har med motivation och humörhöjande egenskaper att göra.

Jag vet det så väl ändå är jag beviken, arg ledsen, rastlös...

Själv får jag inget vettigt gjort här hemma. Det är promenader jag får gjort nu.. Tvingar mig ut....

Tiden går liksom åt till nån slags återhämtning i en ny tillvaro.

Sen får vi inte glömma att livet utanför oss själva pågår hela tiden med dess påfrestningar.

Hoppas att du står ut Vinis.
Kram saskij

Det som har varit, det har varit. Kompensera allt och alla genom att göra bättre nu. Nykter.

Nedstämdheten beror på att alkoholen höjer hormonerna serotonin (må-bra-hormon) och dopamin (få-saker-gjort-hormon). När du slutar dricka störtdyker dessa hormoner - och det tar några veckor innan de stabiliseras på en normal nivå.

Keep up the good work!

....är kloka också.
Starkt jobbat av dig Andrahalvlek.
Och ser ditt balkongliv framför mig. Många i världen lever på sina balkonger just nu men ditt har en hög grad av frivillighet och glädje. Det hör jag.

Flera gånger under gårdagen tittade jag ut genom balkongdörren och tänkte: ”Vad fint det blev, vad nöjd jag är.” ?

Och jag tänkte det inte bara - jag kände det också, som ett stort leende som liksom sprider sig i hela kroppen.

Ni vet känslan när man inte kan låta bli att le, fast det till slut nästan gör ont i kinderna av träningsvärk typ, men man kan ändå inte låta bli att fortsätta le.

Inte en enda gång har jag tänkt ”synd att jag inte kan sitta där och dricka vin” och känt ett sting av bitterhet över det. Och det är sanning. Jag har bara konstaterat ”något vin blir det inte, så jag får koppla av på annat sätt”.

Jag ser fram emot många sköna chillstunder i min nya stol med te i muggen. I solen såväl som stunder som kräver fleece och dubbla filtar.

I sällskap av fåglarna i träddungen bredvid eller en ljudbok. Eller i sällskap av en riktig bok, eller av er här på forumet och andra vänner i mobilen. (Min pyttelilla balkong är typ 1,5 x 2 m så fler än så får inte plats.)

Inte ens brandvarnaren kan ta udden av min glädje och nöjdhet med balkongen. Blev väckt precis av att den tjöt. Batteribyte.

Efter två tjut fick jag ge upp och gå upp. Inte bästa aktiviteten att stå på en stol sömndrucken, men jag kände ingen oro för att ramla ner. Jag bara tog ner den och tog bort batteriet. Får köpa nytt idag.

Sen gick jag bort till balkongdörren och tittade ut och kände leendet sprida sig i hela kroppen igen. Nu ska jag somna om en stund.

Firar 11 veckor som nykter idag, tjoho! Stark och målmedveten som en elefant ?

Godmorgon! Ännu en morgon jag vaknar nykter, skönt!
Saskij: det är skrämmande att när man läser andras trådar så är det som att läsa om sig själv. Så mycket gemensamt!
Vakna vacker: jag hade även en bra kväll! Vaknade utan ångest eller huvudvärk. Så skönt!

Men jag kan lugnt säga att jag är trött! Men har läst i andra trådar att det är vanligt. Känner mig som törnrosa och tror att jag skulle kunna sova i 100 år! Så känner jag mig deppig, inte så mkt nu på morgonen utan igår. Deppig att jag inte klarar av alkohol och ångest för att jag känner mig dum att jag var hemma från jobbet i två dagar. Har aldrig hänt innan om inte jag varit riktigt sjuk. Känner som att alla kan se igenom mig att jag inte varit sjuk på riktigt. Hatar att ljuga!

...läste också och funderade.
Och kanske låter min rubrik som att jag tänker att du tror att det ’bara ska vara lätt’. Men det vet jag ju att du inte tror - alls.
Dina inlägg är ofta väldigt positiva och starkt livsbejakande. De är en glädje att läsa.
Tänker ( och nu spekulerar jag - för vad vet jag) att livet som nykter måste ha många stunder av tristess och tvivel. För att så är livet.
AA pratar om den första perioden som ’rosa moln’ - allt är lätt och framförallt så mkt bättre än innan man drack ( perioden innan man slutar är ju ofta mörk och tung).
Och sedan kommer vardagen ifatt en och man kommer in i en ny period av nykterhet ...kanske en mer realistisk och mångfacetterad fas ( vad vet jag....har inte nått den än ...bara hört andra berätta).
Har en vän som varit nykter i 16 år och som berättat en hel del ( men hon vet hur jag har det).
Hon beskrev att det tog henne fyra år för insikten att landa ....jag kan inte dricka. Och att det sedan följdes av en euforisk period ....livet vecklade ut sig igen och hon var ofta hög på nykterheten. Och sedan blev den vardag med allt vad det innebär ....men hon höll fast i det nyktra livet. I dag är det en slags självklarhet men likafullt bara ’en dag i taget’
Men detta var en lång utveckling bara för att du skrev några rader som inte enbart andades stor glädje och tillförsikt:-)
Jag tror inte heller du kommer att dricka ....och att det på sätt och vis är bra att du också känner/skriver om stunderna av tristess.
De finns ....och just nu lever vi dessutom i en märkligt nedsläckt värld. En vän bjöd in mig på middag i hennes trädgård ....det brukar innebära lite bubbel och sedan vin. Hon tycker om att ta några glas men har inte problem. Nu kommer jag att sitta där - nykter. Vi kommer inte att - tillsammans - flyga iväg i den där gemensamma bibblan/svirret....som första glaset ...eller flesta två glasen är. Sköna, upphöjande. Som dikten av Ekelöf ...Eufori ...att sitta i trädgården med sitt glas och låta sig uppfyllas.
Jag kommer att sakna det.
Den vägen är inte för mig...det vet jag. Det har för många gånger gått fel ...för att det ska vara värt risken.
Men jag tänker att saknaden också har en plats i den nyktra resan...

Läste igenom här på forumet vad som hänt under dagen, och såg ditt inlägg och tänkte nej! vad har hänt. Hur kan det vända så fort. Från sprudlande glad till detta. Vet att du inte kommer dricka, och hoppas du är i bättre form när morgonen gryr.

Tänker på dig. ❤️Kram

Hur är det att vara tillbaka här, nu?
Vill du dela med dig av något som hände, eller är det bäst/smart att liksom köra på? Vi har saknat dig här, nu tar vi fas två, våren. ?