Senaste kommentarerna i forumet

Har svarat på frågorna och fick 21 p. Men nu vet jag inte hur jag går vidare?

Tack så mycket❤️Det märkliga är att när jag inte druckit på kvällen så mår jag oftast bra dagen efter och är så nöjd. När kvällen närmar sig så är det som bortblåst....Jag kommer använda mig av detta forum varje dag/kväll. Det är hit jag ska komma när mina tankar börjar planera mitt nästa drickande och när suget kommer.

Jag hoppas få se både bekanta och nya ansikten på träffen den 8 februari. För mig var det första gången jag deltog på träffen förra året. Lite nervös och pirrigt innan men det släppte fort när jag kom till träffen.
/Mrx

Jag tycker ni har hittat en bra strategi tillsammans. Jag har aldrig smygsupit men drukit för mycket. Har lyckats bryta detta mönster och det är bra. Jag blåser alltid i alkomätaren efter att jag druckit både på kvällen och på morgonen. Detta gör jag för min skull och med humor. Men jag tycker det är bra att ha sten koll på läget.?

Jag har inte varit så aktiv på forumet den senaste tiden. Jag missade därför att gratulera till giftermålet i rätt tid. Jag tror du gör helt rätt att jobba 50% och fokusera på att må riktigt bra. Stressen och pressen är min värsta fiende här i livet. Det gäller att skapa tid för reflektion och eftertanke. Nu jobbar vi vidare med våra liv utan själv medicinering. En dag i taget ?
/Mrx

Jag är mållös i dubbel bemärkelse.
Först, jag kan inte fatta att jag faktiskt nått över 100 dagar nykter. Jag trodde ju faktiskt inte speciellt mycket på det här "projektet". Så jag har lyckats göra mig själv mållös. Nja, inte på det där sättet att jag blir stum utan snarare så att jag famlar efter ett svar med rent svammel.
Hur gjorde jag egentligen? För att vinna fortsatt framgång behöver man ju inte bara lära av sina misstag utan också ta till sig det man gjort rätt så att man kan fortsätta på rätt väg.
Minns så sent som i våras då jag inte klarade två dagar nykter fast jag var TVUNGEN. Skulle på läkarundersökning och hade fått rigorösa förhållningsorder bland annat om att man inte fick dricka alkohol eller ta några mediciner två dygn innan då det skulle påverka undersökningen. Jag insåg allvaret men klarade det inte. Det stod också att kontinuerlig medicinering mot annan allvarlig sjukdom kunde fortgå. Så jag hittade naturligtvis ett kryphål i att "Jag dricker ju varje dag och det är väl att se som kontinuerlig medicinering, eller? Och jag kan ju dra ner till "bara" en flaska vin per dag i två dagar..." Jo, jag fick lida av följderna av det... Ändå fortgick och eskalerade mitt drickande hela sommaren...
Så vad var skillnaden när jag skruvade på korken 5 september? Jag vet faktiskt inte.
Har det gått lätt? Ja och nej. Kanske har jag klarat det för att jag periodvis mått så dåligt av att vara nykter och insett att det är sjukt. Att JAG är sjuk som behöver alkohol för att må bra. Vad jag vet så finns inte alkohol med i Maslows behovstrappa. Alltså borde jag inte behöva det.
Det tog över 70 dagar att få tillbaka en skaplig, om än inte bra, sömn. Det ger ju också en insikt om hur illa däran jag varit.
Efter ca 90 dagar börjar minnen komma tillbaka. Inga trevliga sådana, utan just sådana som man bara vill glömma - helst dränka i massor av sprit. Att jag lyckats så väl med att förtränga den typ av minnen just med hjälp av alkohol ger också en skrämmande insikt, det plus att det tog så lång tid innan de vaknade igen. Jag kan börja idag och försöka dränka de där minnena igen, men då kommer de alltid att finnas kvar där under ytan, obearbetade. Och, det kommer att behövas en ständigt ökande mängd alkohol...
Fast, jag kanske redan har fått min livsranson av alkohol? Med ett intag LÅNGT över riskbruksnivå i över 20 år och dessförinnan "bara" riskbruk i ett antal år...
Eller finns det kvar någon liten mängd att fördela till "normaldrickande"? Det vore ju trevligt! Eller?

Det leder vidare till att jag är mållös också i den bemärkelsen att jag inte vet vad jag har för mål nu när jag passerat 100 dagar.

Jag tror att jag skrev någon gång i början av min resa här att jag inte slagit i botten. Att jag aldrig upplevt att konsekvenserna av mitt drickande blivit för stora. Det var sant då. Jag har aldrig gjort bort mig fatalt på fyllan, aldrig skadat mig svårt, aldrig åkt in för rattfylla osv.
Men, jag undrar om jag inte nu, under min nyktra period, insett vilka konsekvenser mitt drickande haft och vilka konsekvenser jag riskerar om jag börjar dricka i samma omfattning igen. Kan man slå i botten som nynykter? Jag kan ju hoppas.

Så, med eller utan mål, jag har inte haft någon lust att fira min seger med alkohol, suget fanns, men jag ville helt enkelt inte, och jag vill inte dricka idag heller.

Tillsvidare får det bli en dag i taget. Kanske rätt? Kanske förödande dumt?

Önskar er alla en trevlig tredje advent!

Vi har alltid friat jul utan alkohol. Hela vår släkt har haft samma uppfattning att julen är alkoholfri med tanke på barn och barnbarn. Däremot brukar vi alltid fira in det nya året i glada vänners lag. Förra nyåret friade jag in spiknykter och det gick hur bra som helst. Det var första gången i vuxen ålder som jag var nykter på nyårsafton. Den kommande julhelgen blir lika nykter dom vanligt för min del. Vi kommer att få besök av våra vänner från Norrland över nyår. Det innebär nog att jag kommer att dricka lite måttfullt men absolut inte som tidigare utan tanke på morgondagen. Jag vet att jag mår bäst när jag inte dricker. Jag har inte haft som mål att avstå helt. Jag har strävat efter att bryta mitt slentrianmässiga intag av drogen alkohol. Det har jag lyckats med genom att skriva och läsa här inne. Har även haft hjälp av alkispodden och böcker. En dag i taget ??
/Mrx

Det var en dag för shopping, så vi gick lös på en julmarknad och en lång promenad.

Hittade julskinkan vi letat efter - från glada grisar som har fått böka - hurra!

Gjorde sen lite specialbeställningar av annan god mat till jul. (Jag tror på att fokusera på mat som ett alternativ till att fokusera på dryck, har en favoritkompis i nykteralkoholistsvängen som framgångsrikt har gjort detta i snart 30 år!).

Men inte bara mat - det dök upp baginbox där på marknaden, extrapris och allt. Det fick bli en med äppelmust och en med en görgod raberberdryck! Den sistnämnda verkar funka jättebra ihop med ostar, som ett alternativ till rödvin eller portvin.

Smuttar vidare på dessa boxar denna vita helg.

Önskar alla en fin tredje advent!

Ja det känns så lugnt inom mig - tidigare har det mer varit av en kamp varje dag. Jag har inte alls den känslan nu. Det är bara en slags lugn beslutsamhet. Kort tid den här gången, men några års process innan jag hamnade här. :-)
Tack för att ni finns.
<3

Vad kul att höra att du också är i början av resan! Vi får fortsätta och se till att hålla huvudet högt, vi har ju jul och nyår framför oss, tänk vad skönt att vakna utvilad och pigg på nyårsdagen, det har jag inte gjort på 22 år. ?

läsa dina positiva rader om livet utan alkohol. Jag är nu upp i tre veckor, och har hittills inte saknat alkohol alls. Konstigt när det varit livsviktigt nästan varje dag de senaste åren:(
En nykter söndag framför mig, fantastiskt.
Ha de
Fenix
Hälsar till Mrx, vi kanske ses på träffen igen!

För ganska precis ett år sedan skapade jag ett konto på detta forum. I samma veva gick jag också på mitt första AA-möte och fick en AA-sponsor. Om jag ska summera mitt första år som tillfrisknande alkoholist så ser jag tillbaka på ett år som bestått av en del svårigheter men till största delen positiva erfarenheter. Jag har under året haft ett återfall plus att jag har vid ett par tillfällen provat att dricka bara ett glas vin eller bara en eller bara en eller två öl 3,5. Det är nog min absolut största erfarenhet: Jag kan dricka ett glas vin eller en öl men jag vill inte. De få gånger jag provat känner jag mig bara otillfredställd. Ni som har problem med alkohol förstår nog precis vad jag menar.

Jag har under året druckit ytterst minimalt med alkohol. Jag har förbättrat min hälsa och mina värden är bra nu. Om jag hade känt att den mängd alkohol jag druckit gav mig något hade jag varit helt nöjd och nog tänkt att jag kan fortsätta så. Dock är jag inte nöjd utan vill såklart ha mer. Därför är den enda utvägen för mig att avstå helt från all alkohol i alla lägen. Det visste jag ju tidigare också men som säkert många känner igen är hoppet det sista som överger en. Det känns lättare nu eftersom jag redan gjort grovjobbet. Jag har ju ett år bakom mig då jag avstått från alkohol alla storhelger och semestrar m.m.

En annan positiv sak jag upptäckt under året är att jag nog är ganska stabil psykiskt ändå. Jag har trott att jag har både svår ångest och en lättare depression men jag har märkt att problemen till största delen berodde på alkoholen. Mina barn är så glada och nöjda över min förändring. I och med att jag gjort 12-stegsprogrammet så har vi pratat en del och jag har nog inte till fullo förstått hur illa de mått av mitt beroende. Vi har fått en mycket bättre relation. Mitt självförtroende, som var helt kört i botten på grund av alkoholen, har vuxit. Jag mår baske mig ganska bra. ?

Nästa år blir för mig helnyktert och jag måste även ta tag i motion och en del godisätande som tyvärr ökat i och med att vinintaget minskat. Har t.o.m. kommit på mig själv att tänka i affären: Har jag nu choklad så att jag klarar mig tills på söndag? Precis som förr med vinet. Helt sjukt. Jag vill önska er alla som kämpar lycka till och en god jul och gott nytt år. Det blir bara bättre ju längre tid man är nykter och låter man bli helt slipper man riskera att trilla dit. Kramar till er alla. ??

Nu har jag klarat 2 veckor! ?
Jag mår bra, har även tappat 2kg! Har kommit igång med träningen igen. Förr tränade jag jämt, cyklade Vätternrundan, cykelvasan och simmade vansbrosimmet flera gånger. Jag är påväg dit igen, äntligen är jag stolt över mig själv. Jag kan prestera nåt igen och vågar satsa.

Det är helt enkelt en väldigt bra dag!

Mrx: ja vi har en väldig tur som har stöd hemifrån, förstår att alla inte har det.

Välkommen?

Förstår vad du menar med ett fängelse. För det är ett fängelse när man inte har kontroll och det är vi många här som inte har. Jag har lite samma mönster, drack flera gånger i veckan förr. Nu är det runt en gång i veckan kanske men när jag dricker så dricker jag säkert runt 10 enheter. Ofta mer. Jag planerar och tänker att nästa gång ska det hålla och man mår verkligen skitdåligt av att det inte håller. Men det är jättebra att du har hittat hit! Här är det en del som håller hela vägen och en del som har lite krokigare väg dit (jag till exempel), men stödet och förståelsen man får här är jättefint. ❤️

Fortsätt att skriva och när du orkar kan du läsa andras trådar så man får inspiration från alla peppande inlägg och att det faktiskt går att bryta sitt mönster.

Stor kram

Lördag för två veckor sedan tänkte jag nu får det vara nog. Hr inte druckit sedan dess iaf. Haft lite sug

mest första veckan sedan har det blivit bättre o bättre faktiskt. Den här helgen gick rätt smärtfritt, kommer lite känslor på kvällarna att det skulle vara trevligt. Det är dock inte så starka känslor. Jag tänker att det är menlöst att dricka, det är en flykt från nåt jag inte vet vad det är. Jag kan känna att egentligen är det menlöst som det är, dricka alkohol kommer inte att hjälpa. Jag måste komma på vad som är fel nykter och hantera det på nåt vis.

Jobbiga med att vara nykter är inte dom stora problemen, det är dom små. Smågrejer som gnager, varför gick jag med på att hjälpa honom att flytta, han hör ju aldrig av sig annars. När man drack blev det skitsamma sedan brydde man sig inget om det dagen efter pga ångest= annat o tänka på. Nu när man inte dricker dyker det upp tio smågrejer som jg irriterar mig på. Tidigare upptogs min hjärna av annat, jag tänkte skitsamma det löser sig.

Jag är rädd att jag kommer att dricka, jag vill inte men litar inte på mig själv. Jag kommer inte dricka idag men hu blir det om 1,2 veckor eller tre månader fram.

Jag har nån typ av rotorsak till att jag dricker som jag inte hittar. Jag känner att det är menlöst tråkigt. Jag vet inte vad.

Kanske är det så illa att jag inte vill leva som jag gör, kanske inte vill bo där jag bor. Vill kanske inte ens vara ihop med min fru, blir nästan rädd när jag tänker på det. Jag har reagerat hårt ibland när jag druckit, typ dragit hemifrån för att känna mig fri. Jag har blivit ganska hämningslös känner jag, bara dragit någonstans ett tag. Typ satt mig på en pub druckit någon bärs själv och funderat. Snackat med folk o mått ganska bra egentligen. Ångest dagen efter pga att jag drog och att jag snackat massa skit typ.

Men nu till det som jag själv tycker är intressant, igår lördag händer detta inom mig. Lite tjafs härhemma ni vet som det är med ungar o fru. Inget onormalt egentligen. Jag är spiknykter, allting la sig tillslut. Eftermiddagen kommer och jag känner Näe jag måste iväg bli fri. Jag tänker fan jag tar bilen o drar någonstans och det gör jag. Sitter o åker omkring och tänker jag är nykter reagerar lika som när jag är full fast kanske i lite mer ordnad och ödmjukare form men ändå ganska bestämt. Jag tänker är det alkohol jag behöver. Nej, jag behöver inte dricka nu jag känner att det skulle bara förstöra allt trots en stark menlöshetskänsla Vart ska jag ta vägen? Tror jag gick till puben som full för då är man sysselsatt. Vad ska jag göra nu? Ingen aning, jag var ute o åkte i två timmar åkte sedan hem fortfarande nykter. Mötte en förvånad fru i dörren, är du nykter blås på mig? jo inte så konstig fråga med tanke på historiken men kändes ändå avlägset för mig på nåt vis.

Det jag kan konstatera att när jag gjorde detta nykter så kom jag hem för att jag insåg att inte kommer att hitta nåt roligare efter nån riksväg. När man sitter på puben så är det roligare för jag får prata med folk och må bra. I bilen själv samma ensamhetskänsla som jag alltid känner, jag törstar nog efter social kontakt. Tror det är där skon klämmer för mig. Dom gånger jag blir för full är på fester och bjudningar, tror jag tycker det blir så kul att min hjärna spårar ur och går all in. Det i sig skapar en ännu större ensamhet för alla tycker jag är oduglig.

När jag tänker på det så har jag inga vänner, kom över mig hårt igår i bilen. Jag har ingen att åka till. Jag har inte en enda kompis, jag är totalt ensam. Jag har min familj, men är osäker på om jag vill stanna i den. Jag vill inte överge barnen men man kan bo isär och ändå ha delad vårdnad.

Men jag är nog rädd för detta för jag är helt ensam. Dricker jag alkohol så har jag kompisar hela den kvällen.

Egentligen är jag populär på jobbet, jag fixar det mesta på jobbet. Finns en kölista på i vilken ordning jag ska hjälpa folk, hemma ringer folk mig ibland. Typ får ett privat samtal i veckan förutom tiotals från jobbet där jag måste hjälpa till efter arbetstid ofta. Det som ringer privat brukar låta tjena, läget? Bla bla i fem minuter, sedan du kan inte du hjälpa mig med det här? Jag bjuder på mat o nån bärs? Ok brukar jag säga, då får jag ju prata med nån en kväll som oftast är svintrevlig. Antagligen för jag hjälper honom med när komplicerat. Hör sälla av dom igen, om dom inte har många problem.

Jag har egentligen ett patetiskt liv.

Jaja, skönt att pränta ned detta iaf. Kul om nån läser. Jag har skrivit rakt från skallen utan filter.

En sak är säker detta löses ej med alkohol. Då kommer det gå åt helvete?

Jag tror det är individuellt om vi stor konsumenter kan bli normal drickare eller inte. Jag har i alla fall lyckats med detta. Vad är normalt och vad är onormalt? Det finns ett spektra av varianter hur vi människor klarar av att dricka alkohol. Det handlar om mognad och insikt i sin situation skulle jag vilja påstå. En dag i taget ?
/Mrx

Grattis till dina 13 vita dagar. En fru som förstår och kan stötta är guld värd i den här förändringensprocessen. Min fru har stöttat mig till 110% i min förändringsresa. Utan henne och forumet skulle jag inte kommit igång på allvar. En dag i taget ?

Jag är så less och trött på alkoholens påverkan på mitt liv. Jag är en vindrickare. Och det har genom åren sakta men säkert tagit över mitt liv. Det senaste året dricker jag inte längre varje kväll. Det är så mitt mönster sett ut. Dricker på kvällarna, blir sällan väldigt onykter men påverkad. Volymen har ökat och nu, även om jag inte dricker varje kväll, så är jag uppe i 1-1 1/2 flaska när jag dricker. Kan bestämma innan att jag ska bara ta 2 glas men jag kan inte hålla det. Min hjärna tänker och planerar hur och när jag ska kunna dricka nästa gång. I år har jag haft 2 längre uppehåll. För mig är det 3 veckor i januari och 4 veckor i somras (den sista pga. behandling som jag är i mot pmds). Så snart jag börjat dricka igen så är jag direkt inne i samma mönster. Jag inser att jag behöver hjälp! Funderar på om jag ska ta mig till AA eller om ett sånt här forum kan vara nog och hjälpa mig att bli fri från detta fängelse. För det är ett fängelse att vara så beroende som jag är.

Skulle starta ny tråd men det blev en kommentar. Ny här?‍♀️

Har inte ens räknat eller kollat hur många dagar jag va nykter-nykter... I dag gick det ner 6 stora öl och jag skäms. Blir så trött på allt... Vad är vitsen? Sambon sitter där med sina hörlurar och x-boxen. Jag känner mig som 127 år gammal... Vet inte hur jag ska göra. Är väl inte detta jag vill. Brottas med mitt problem, få f.n om jag skulle ta någon av HANS öl (dricker typ 4 i året) och ändå sitta här med ett leende. Vet ni alla glada? Vi kunde fixa en FB grupp med. Får lite akuta grejer vi behöver råd och peppning med!

Tror inte såna som "vi" kan dricka måttligt. Aldrig. Jag har provat hur många gånger som helst. Funkar nån gång och sen ligger jag i en fyllecell hos polisen.... Jag tror och vill att det ska fungera, men det gör det aldrig... Kram

Har en fin gammal barndomsvän som stöttar och hjälper mig att hitta tillbaks till mitt positiva jag. När vi umgås trivs vi både med varann och oss själva. Försöker ses så ofta det går. ?
Sedan jobbar jag med att prioritera saker som jag märker ger positiv energi.?
Håller fast vid att varje dag göra en liten anteckning i allmenackan. Har olika färgkoder för hur min energinivå, självkänsla och ångest varit under dagen. ??????⬛⬜
Detta för att se mina mönster och tydliggöra/ hitta orsaker som behöver förändras.
För snart ett år sedan fick jag ett "wakeupcall" kring min alkoholkonsumtion som hette duga!
Avstod helt från ? under lång tid för att sedan försöka mig på ett så kallat normdrickande.
Balansgång på en skör tråd..?
Bättre att undvika skiten helt.
Hoppas att du har en fin helg! ??
Tack för ditt svar! ?
Kram

Tre veckor vitt idag. Igår var jag på julfest med jobbet. Jag körde iofs men jag tänkte inte ens att det vore gott med alkohol. Inte i det sällskapet. Andra drack, några hade förfestat lite.

Jag fann det intressant att jag inte hade minsta lust trots ett obekvämt sammanhang. Det visar på att det kanske snarare är när det är helt “öppna” festsammanhang där jag kan bli rejält nervös eller ångestfylld som är mina risktillfällen.

Vilken härlig läsning! Känner precis som du att det är läskigt att möta det som är men samtidigt det som är steget till förändring. Önskar dig en fin helg och att allt går bra för dig på mötet i veckan! ❤️