Senaste kommentarerna i forumet

Tänker på dig och är glad att du letat dig tillbaka hit för att få känna gemenskap samt hitta styrka hos oss som vet hur det är.

Du är inte ensam. ?

Kramar i massor

När jag läser det jag skrivit sommaren 2012 så känns det som att det kunde varit skrivet i dag. Jag har liksom inte kommit någon vart. Jag kämpar på med livet, men längtar hela tiden bort, bort, bort... Trodde att mitt lilla enkvällsåterfall liksom inte spelade någon roll, men förstår nu i efterhand att något inte stämmer när jag fortfarande vill försöka hela tiden. Tror att jag någonstans där innerst inne inte vill mig själv väl. Har någon slags sjuk längtan efter ensamhet, vin och cigg och liksom helt gå ner mig/försvinna. Hur ska jag kunna gå vidare? Har ju inte kommit någon vart på alla dessa år.

Välkommen till forumet! Jag vill börja med att säga att du är allt annat än patetisk. Snarare stark och ansvarstagande som sträcker ut en hand här och ber om stöd från andra i liknande situationer. Du är långt ifrån ensam om upplevelsen av att mängden alkohol som konsumeras gradvis har ökat under ett antal år. Alkohol är ett kraftfullt medel som kan ge ett tillfälligt lugn i kroppen, även om känslan av rastlöshet och ångest ofta ökar över tid. Det låter som att du har funderat en hel del på alkoholens negativa konsekvenser. Du beskriver också att din uppväxt var svår, med föräldrar som kanske inte hade möjlighet att finnas där på det sätt som du hade behövt. Du skulle vilja må bättre, och genom att skriva här du tagit ett viktigt steg.

När jag läser ditt inlägg funderar jag på om det finns någon som du brukar prata med om hur du mår? En vän, en familjemedlem eller en professionell kontakt? Berätta gärna, om du vill. Och fortsätt gärna att skriva och dela med dig av hur du har det. Vi finns här.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

Du klarar detta.
En dag i taget ??

Har inte varit på topp de senaste dagarna och när jag berättar det för min sambo får jag sarkastiskt kastat i huvudet - det är alkoholen, du är ju alkoholist
Ja det är säkert en bidragande faktor men hade även velat höra lite pepp då han vet om att jag har sluta och ta tag i mitt drickande.

Vilken fruktansvärt jobbig dag du hade igår, och vilken spännande vändning. Du beskriver så tydligt och bra att du vaknade med en riktigt dålig känsla och kraftig ångest, och sen kom ösregnet och liksom bekräftade det du upplevde inombords. Dagen fortsatte på liknande sätt och trots det mörka valde du att gå på konsert istället för att döva ångesten med öl. Vilket bra beslut! Du bröt med de negativa känslorna, fick annat att tänka på och hade en fin kväll med bra musik och återseenden med gamla vänner. Du är målmedveten i ditt beslut att inte dricka alkohol och har redan börjat hitta strategier som kan hjälpa dig att avstå. Väldigt fint att höra!

Med hopp om att du får en trevlig helg.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

Lösningen har jag inte för då hade jag sovit gott istället. Men, en sak jag vet att jag behöver komma igång med är fysisk aktivitet. Och regelbunden meditation. Så varför sätter jag inte bara igång med det då? Det är alltid svårt att "lära gamla hundar sitta", att börja med en ny vana. Det tar liksom emot, trots att man vet att det vore bra. Det är den vanliga kampen mellan intellektet kontra känslorna. Och hur mycket man än "vet" så tar känslorna över. Jag tror vi har en fallenhet för snabba belöningar. Vi har svårt för att vänta, stå ut, se lite längre fram. Vi vill ha tillfredsställelse på våra behov NU! ?

Jag var en tvättäkta partypingla förr i världen som kunde dricka hur mycket som helst, känner igen mig i din historia. Alkoholen gjorde mig personlighetsförändrad också, ibland gjorde jag riktigt dumma saker som gav enorm ångest efteråt. Men tiden läker alla sår, inbillar man sig, man glömmer & förlåter - och vips gör man om samma misstag. Om och om och om igen...
När/om du hamnar i en riktig livskris finns risken att du inleder ett allvarligare förhållande till alkoholen, t.ex. börjar ta ett glas i ensamhet för att lätta på trycket. Som blir fler och fler glas... Det gjorde jag (som aldrig trodde att jag hade större problem än andra som festade rejält då och då).
Du är definitivt inte ensam! Här är vi många som insett att det har gått för långt och vill ha förändring. Vi kämpar tillsammans.
Du är på rätt väg som vill förändra ditt drickande och har börjat skriva på forumet. Jag hoppas att du slipper fler karatefyllor och ångest!
Lycka till!!

Jag har ALDRIG under de 10-talet år jag till & från missbrukat alkohol, fått medicinsk hjälp att trappa ner. Beroendecentralerna har alltid krävt att man skall vara nykter innan man får hjälp. Kan köpa att man måste ha 0% alc. i blodet, men sen måste avtrappnings medicin in fort. Inte som man sa till mig "du måste vara nykter i 4-veckor innan vi sätter in medicin" (så dags då?) Ringer man 112 hamnar man i fyllecell, eller på psykakuten där man får skaka klart & åker sen åker man ut. Allt ser tipp-top ut i de glassiga broschyrerna från de kommunala verksamheterna, men organisationen är fragmenterad & full med hål vilket gör allt till ett enda moment 22. Skall det vara så här svårt att få hjälp till avgiftning? När man sitter där klockan 3 på natten, kallsvettig, halvt delirisk med ångesten krypande under skinnet, är allt det här omöjligt att navigera i. Jag kan knappt slå ett telefonnummer.
Nu löste jag detta tillsammans med min flickvän & folköl! Just nu mår jag uthärdligt, lite skakis och ångestfylld. Men oroar mig över någon eftersläng.

Tack för ditt svar ❤️ känns otroligt bra att få svar och även känna att man inte är ensam. Jag vill verkligen detta, sluta dricka. Hur ser din historia ut? ☺️

Hoppas huvudvärken lättat ?? Inte sett denna serie, men blev helt klart nyfiken på den trots att den verkar mörk. Och jag gillar ju det oftast.. Tror det blir lite "release" för egen del. Har man det mörkt och ångestladdat för egen del känns det bara bra med mer av det ibland..lite så som smärthantering även fysiskt fungerar..
Hursom. Ville bara önska dig och ni andra en bra dag?!
Jag har det slitsamt, men jag lever och andas. Det är alltid ngt. Ibland får man verkligen vara glad/nöjd för det lilla..

Stor kram!
/Fibblan ?

Ingen idé att tänka långt fram, håll dig här och nu. Ingen vet hur det ser ut längre fram. Skönt att höra att du mår ok// styrka, mod och vilja// kram Strulan

Känner igen det maniska tillståndet om kvällarna, eller när helst det blir lugnt och stilla omkring en... Kanske märks det bara extra mycket när det är lugnt runt om? Jag har också sett ett mönster som skrämmer mig. Ett bipolärt mönster med skov av höga toppar och djupa dalar. Men jag gjorde litet lättare ”krafsa-på-ytan-utredningar” för ett år sedan, och den psykiatern trodde inte att jag var bipolär. Jag ställer inte till det för mig tillräckligt mycket, och lever i en alldeles för fungerande vardag. Men hur hanterar man de här maniska utbrotten så att de inte resulterar i kraschlandning och nedstämdhet? Sitter du på lösningen Femina? Kram

Välkommen! Du är nog en alldeles tillräckligt bra människa redan ? Att vara bra betyder inte att man aldrig gör fel. Det är skillnad på att vara och att göra. Här är vi många som gör/gjorde som du gör. Mitt tips är, att du förutom att läsa och skriva på forumet, går igenom alkoholhjälpens självhjälpsprogram. Genom att svara på reflektionsfrågor blir man medveten om hur och varför det blir som det blir med alkoholen. Då är man bättre rustad för framtiden, oavsett om man bestämmer sig för att minska sitt drickande till vad som är måttligt, eller helt sluta dricka under en period eller permanent.

Hej. Har under några år haft problem med alkoholen när jag dricker. Dricker inte varje dag eller så men gillar att festa. Vaknar ofta dagen efter och kommer inte ihåg de sista av kvällen. Jag gör konstiga saker och blir helt förändrad i min personlighet. Jag skäms och mår väldigt psykiskt dåligt efteråt. Jag har flera gånger sagt till mig själv och andra att jag ska sluta dricka men så går det ett tag och man tänker att det går nog bra att dricka. Nu så känner jag att jag vill komma i kontakt med andra med samma problem.
Jag vill bli en "bättre" människa nu!

På kliniken, dags att blåsa.
Känner mig relativt bra. Det sitter några personer som av deras skakningar att döma mår jävligt mycket sämre än jag.

Jag har gått på naltrexonet igen. Första veckan utan alkohol nu. Under större delen av juli drack jag i stort sett varje kväll, mest rött och whisky. Ganska stora mängder, framförallt mot slutet, då jag några kvällar kände mig så där äckligt full. Jag hatar det, alltså då man är så berusad att man ångrar det senaste glaset samtidigt som det är för sent att göra något åt att man drack det. Man blir slö, sluddrar, huvudet dunkar. För det mesta var det inte på detta sätt nu i sommar, utan jag drack på samma sätt som vännerna och frun - till middagen, vid grillen, i bastun. Men mängden intagen alkohol ökar ju för mig. Från 1 flaska vin den 7 juli till 1 flaska vin och en flaska whisky den 28.

Men nu är det slut. Jag känner både sorg och tillförsikt. Och vetskapen om hur gott jag mådde perioden mars till och med juni får mig att längta efter en vit period igen.

Jag vet inte om jag kan eller vill bli helt nykter i framtiden. Men jag vet att jag inte klarar av att dricka "normalt". Och jag kommer aldrig att klara det. Jag kommer inte ens att försöka. Däremot vet jag att jag behöver långa, vita perioder. Egentligen borde jag sluta helt, men det har ju visat sig inte funka.

Jag är fortfarande 10 kg lättare än i mars. Och jag har fortsatt att träna. Så jag är inte helt tillbaka på ruta ett. Kanske ruta fyra.

Har saknat dig. Tråkigt att du inte verkar må så bra. Det känns som du kopplat på autopiloten för att klara av livets vardag men upplever inte någon direkt glädje.
Hur mycket vinet har del i det vet du inte säkert om du inte testar att hålla upp.
Jag vet att du klarat det förr och mått så mycket bättre.
Så även om inte vinet är hela orsaken till ditt mående så är det ändå bättre att inte dricka såklart.
Men det vet du ju?
Hoppas du får tillbaka kraften??
Lycka till dig?❣️
Kramar
???

Min gamla vapendragare. ❤️❤️❤️
Vinet ja. Vad är hönan och vad är ägget? Drickande är borrowing happiness from tomorrow, och den betalar man tillbaka med mer morgonångest och större uppförsbacke.
Det låter ändå som att du har mycket bra på gång nu med kärlek och morgonpromenader! Kanske behöver hjälp utifrån? Prata med någon? Jag har ju tjatat om mina antidepressiva och hur de har hjälpt mig oändligt. Kanske något att undersöka?
Så härligt att se din tråd i listan igen. ?
Stor kram!

Känner igen mig i din beskrivning, fy för den där morgonångesten - hur man liksom håller på att gå sönder inombords men ändå upprätthåller fasaden...
Ler utåt och gråter inuti. Jobbet känns övermäktigt, viktiga relationer haltar, ens eget jag är ur balans...
Jag skulle tro att du dricker vin när du mår dåligt och att vinet "tackar" dig med att ge ännu mer ångest efter en tillfällig lindring. Så har det varit för mig i alla fall.
Du är mitt i allt oändligt stark som kämpar på som du gör. Du är älskad och älskar.
Det kan vara en tröst att tänka på att det vänder, det BLIR bättre. Ibland sker det bara av sig självt, i ett helt oväntat ögonblick.
Jag skickar en varm kram till dig och hoppas att du orkar hoppa från tuva från tuva utan att plumsa i "vin-träsket"!

Jag hoppas att du kan hitta ett sätt att kanalisera och så småningom lösa upp all smärta du bär på. Du är så bra på att ha insikt om dig själv. Vad bra att du hör dina signaler. Önskar dig så att komma fram till lösningar som kan bromsa dig innan du går sönder.
Tänker på dig.
Grattis till nya kärleken.
Stor kram!

Det känns som sisun kom tillbaka igen??? väldigt skönt!

Fast idag vaknade jag med huvudvärk...
Men inte på grund av något jag druckit...
utan kanske på grund av något jag såg på tv i går kväll....
Har ni sett Babylon Berlin? Det var sista avsnittet i går och hela serien är ju så sjukt spännande och så välgjord.
MEN, samtidigt så mörk och svart och ångest framkallande?
Så att lägga sig och somna med dessa känslor i kroppen kanske förklarar min huvudvärk idag...?
Det får bli en Alvedon strax...
Ha en skön fredag☀️

Kramar
???

... och jag är också snart på Dag 7! Men först: Stort Grattis till dig! Visst är det roligt när man märker att energin kommer mer och mer. Rutinerna är så viktiga för mig liksom skogen med eller utan kantareller. Jag älskar kantareller men hittar aldrig, får köpa istället *asg*

Kram! Ha en fin dag och fredag, som innebär utmaning för mig men jag är vråltaggad efter den goda nattens sömn. Vill vakna pigg och alert imorgon så valet är enkelt!

Idag är jag nykter!

Grattis Lennis❣️
Swish sa det så var första veckan gjord.
Och jag håller med dig, det gick väldigt lätt även för mig.
Men det gäller att vara vaksam...?

Ha en skön fredag?

Kramar
???

Nu är det fredag morgon. Sov gott. Ska snart till jobbet. Elddopet närmar sig... Ännu en helg utan A? Jag ska klara det... Det var säkert 10 år sedan jag inte druckit på två helger i sträck.Kämpa, kämpa, kämpa...

Det var längesen jag var här, men nu kändes det dags att göra en uppdatering. Tänker på er alla och kollar ibland hur ni har det, men har inte haft varken tid eller lust att skirva något eget. Det betyder inte att mitt liv är helt smärtfritt, men på senaste tiden har det varit uthärdligt. Och, det är det även idag.... dvs jag kommer att gå min morgonpromenad, tvätta håret, sminka mig och gå till jobbet och hålla mina möten. Jag kommer inte att ligga kvar under täcket och fundera på varför jag avslutar varje dag med för mycket vin och för mycket godis, mackor, kex eller vad som nu finns hemma. Jag kommer inte att ringa min chef och säga att min arbetssituation är outhärdlig, jag kommer inte att kontakta mitt ex och fråga vad han fick ut av att såra mig så mycket, jag kommer inte ringa min så kallade mamma och säga att hon inte kvalificerar in på den positionen (som min mamma alltså, för en mamma ska bry sig om, tycka om och sätta sitt barn främst) Nej, jag kommer att le, vara trevlig, laga middag till mina barn och tränga undan allt det där andra. Sen kanske jag avslutar dagen med vin... eller inte..

Jag gråter inombords trots att jag har en ny kärlek, ett jobb som försörjer mig och mina barn, ett hem som jag trivs i, vänner som jag tycker om... men, något inom mig håller på att gå sönder och jag vet inte hur jag ska stoppa det. Jag vet inte heller om jag mår dåligt på grund av vin eller om jag dricker vin för att jag mår dåligt.

Kram till er alla och hoppas er dag blir bättre än min....