Senaste kommentarerna i forumet

Sov länge det var riktigt riktigt skönt! Men nu måste det till lite fix här hemma. Först brunch sen lite fixande i skräprummet som ser ut som ett bombnedslag milt sagt. Det ska bli ett spelrum till grabbarna o det skulle verkligen vara skönt så krafttag med det idag! Pepp till oss alla! Ikväll o i morgon ska jag dricka lite vin inför mitt totalvita nyårslöfte till sommaren. Sambon säger att jag kan dricka lite vin ibland men nix noll o inget fram till semestern ligger löftet till mig själv!

Det där gör jag också, när jag inte dricker maxar jag alla andra prestationer. Jag har inte gjort kopplingen att det är för att få belöning. Det stämmer ju.
Bara vara är mitt absolut sämsta, jag har bara himmel eller helvete.
Vilken resa du gjort. Det är inte konstigt att du är slut. Heja.

Vad jobbigt att läsa om så tragiska händelser. Både självmord på nära håll och obotlig cancer för dig. Du är helt otrolig som klarat av att se så nyktert (!) på situationen och gjort upp en hel del med döden.

Så glad för din skull att du mitt i allt det jobbiga inte behöver kämpa mot fienden A. Att inte behöva lägga energi där, då det finns så många andra och mycket annat som du behöver fokusera på, inte minst dig själv och ditt eget mående.

Tänk om jag kunde köpa en bukett, sätta mig i bilen och komma över en stund på en fika. Vilken bamsekram du skulle få. ?

Får dock nöja mig med att säga att du är min idol för tillfället. Wow, vilken förebild. Nu jäklar hänger jag på dig, liksom vi hängde på varandra i slutet av förra året.

Avsluta nu det år som inte varit barmhärtig mot dig och så hoppas vi att 2019 blir just DITT år. ???

"All of the bells ringing out for Christmas.
I'm singing goodbye to the year before.
I know that the next one will be different so much more." (Hurts)

Jag måste bli bättre på min planering, kom hem från gymmet slutkörd och direkt in i den tiden på dagen då det alltid är som svårast. Var inte sugen alls men den där flaskan jag fått av svärmor ropade och jag kände ett tvång att den måste drickas upp så den inte kan störa mig mer. Sagt och gjort, nu är den slut iallafall.

Nya tag idag och måste planera bättre för sen eftermiddag och tidig kväll då det är den tiden tristessen och den gamla vanan slår till. Lglutaminet jag ätit under en längre tid har verkligen hjälpt mot abstinens och sug, men det mentala beroendet måste brytas. Varför dricka kör man inte ens vill?

Hej på er! Jag sökte hjälp efter sommaren. Soc blev inkopplade , skämmigt. Har aldrig druckit framför barnen, pappan blev uppringd innan jag hade hunnit prata med honom. Går nu hos beroendecentrum, tar test en gång i månaden. I december mätte jag äntligen normalt igen. Allt gick bra fram tills ledigheten. Jobbat på som ett as, fixat jul med allt det innebär. Sen gick belöningsmekaminsmen igång. Leverera till max och träna 5 gr i veckan. Sen orkade jag inte mer. Ville bara in i dimman och få slappna av. Orkar inte vara perfekt. När jag slutar dricka så kör jag slut på mig själv. Hur ska jag hitta balansen att bara vara?

För några veckor sedan dejtade jag en kille som drack alkohol regelbundet. Han är lika gammal som jag och studerar på ett välrenommerat universitet. Det är förvånansvärt att han klarar av en avancerad utbildning trots ett medelhögt alkoholintag. Vi har druckit alkohol vid varje tillfälle förutom ett. Jag bjöd ut honom på bio. Han föreslog att vi skulle dricka alkohol före och efter bion. Jag sa att jag inte ville dricka någon alkohol eftersom jag skulle cykla hem. Det är bekymmersamt att han föreslår förtäring av alkoholhaltiga drycker på en vardag. Jag avslutade dejtandet med honom förra veckan. I framtiden kan jag inte kan dejta eller bli tillsammans med någon som har en regelbunden alkoholkonsumtion. Det är viktigt för mig att hitta någon som har en låg alkoholkonsumtion och som tränar regelbundet.

Fleur, vilket vacker namn (kanske inte ditt riktiga namn)! Blomma på franska! Jag förstår vad du går igenom. Hur mår du?

Hej!

Tack för ditt svar. Det glädjer mig att höra att du fortsätter med ditt sociala liv och väljer alkoholfria drycker i stället. Det är en bra synpunkt. Jag har tidigare umgåtts med vänner för att de brukar bjuda in mig till fester. För några år sedan när jag skar ner på drickandet slutade jag att umgås med dem. Jag kom underfund med att vi inte hade något gemensamt förutom alkoholen vilket känns tragiskt. Tack! God jul i efterskott.

I dagsläget vill jag undvika sociala kvällsaktiviteter eftersom det finns risk att jag dricker alkohol. Igår tog jag en lång fika med en kompis vilket var angenämt. Jag har inte planerat något inför nyår eftersom jag inte vågar gå på en nyårsfest. Jag ska lägga på tidigt på måndag kväll och gå till gymmet på tisdagen. Den här veckan har jag varit nykter vilket känns bra.

Tack Fresia! :)

Förbannat trevlig middag igår, vi satt länge, länge och till slut öppnade jag en flaska alkoholfritt. Och idag har jag ångest för det? Varför?
För att jag behövde sippa, skåla och snurra glaset mellan fingrarna som alla andra? Jag var inte alls sugen på alkoholen utan det var bara grejen med glaset.
Och så är jag just nu förbannat trött på thé och citronvatten. Fick dessutom en djävulsk halsbränna av det sura vinet. Bajs.
Belöningen var dock att när alla drullade i säng så var jag ändå trött, nöjd men KLAR i huvudet. Fick undan all disk och städade - har väl aldrig hänt förut :-D
Idag blir ett nytt storkok och ett nytt pussel.
Vitutanvin - grattis till personbästa!!
Lennis - låter som du haft en härlig dag!
Fleur - jag tror på dig, du har viljan och styrkan. Du är på så himla rätt väg eftersom du gör tvärtom; 14 vita dagar och en svart-i ditt förra liv kanske det var tvärtom men inte längre.
Ha en fin dag, hörrni.

#Fresia
Jo, min man brukar säga samma sak. Men jag är samtidigt skör inuti. Det blir en inre konflikt. Tack för att du svarade.

Dag 14
2 veckor har gått utan a...
Trött på mornarna undrar varför, borde väl vara tvärt om ?
Vad göra denna dag tro...övningsköra med frun för det kan jag ju nu dvs inte bakis...kanske träna eller vilodag?
Hoppas ni har det bra där ute ?

Jag har varit vit i 9 dagar och tänker fortsätta vara det över nyårshelgen. Har som delmål att försöka vara nykter hela januari till att börja med. Jag mår så jädrans bra av att inte dricka alkohol just nu. Längre fram kanske jag petar i mig nån bira.

Blev en nästan vit jul. Så överlag är jag nöjd. Själva? Hur har det funkat för er? Nu är det snart nyår med alla utmaningar det innebär.

Hej!

Jag är tillbaka. Men kommer att fortsätta skriva i min allra första tråd!

Nykter i en vecka nu. Men en viktig vecka med julfirande och flera familjeträffar utan A-ångest.

Kramar från mig.

OBS! Skriv gärna svar i min andra tråd.

Vill bara dela med mig av min upplevelse av närvaro under julen, vilken bra present vi gav till våra barn och våra familjer, och igår hemma under en middag med vänner. Det var flera som avstod från att dricka och de som drack glögg och vin gjorde det med måtta (det var våra meditations- och andliga vänner med respektive så det är logiskt att det skall vara så).
MEN SÅ skönt under dessa dagar att inte vara den (dem) som skämmer ut sig eller är onyktra när man skall säga adjö eller ta sig hem.

Jag går i en meditationskola och terapi av två olika typer, och jag har andra former för att kanalisera ångesten, och har underbara ljudinspelningar för att somna när jag är mer uppe i varv och tror att det blir svårt; men jag är också mer full av energi dag och kvällstid, och får många saker gjorda; läser böcker, studerar andliga texter, och som nu, har tid att skriva här!

Nu kommer nästa storhelg, nyårsafton.
Jag vill gärna säga de bästa och klokaste orden... Finns dem?
Ett par saker vet jag med säkerhet.
1. Det gäller att planera och att fokusera. Vi har berättat till värdparet (våra bästa vänner) att vi inte dricker A alls (jag har hittat en A-fri sparkling whine som verkar helt ok för att skåla). Det blir tydligt att vi väljer att avstår, och då blir det inte hemligt.
2. Att starta det nya året NYKTER kommer att vara som ett omen för mig. Detta 2019 blir året jag förblir nykter och återtar makten, och hittar mig själv.

Kramar
Sara

Läser min egen gamla tråd...
Blir förvånad.
Har kämpat sedan 2015!!!
Bra och dåliga perioder.

Jag är en högpresterande yrkeskvinna (som behöver hög sekretess), en "röd" personlighet med 300 (tusen) bollar i luften, två underbara barn (den äldsta tjejen närmar sig tonåren), och en make som nu är nykter sedan i somras. Jag har haft långa bra perioder, helt vita, sedan jag började skriva här.

Men har också fått återfall. Slutet av 2015, några månader 2016, helt kass med A i olika mängder från sommarmånaderna 2017.

Nya löften inför 2018, nedtrappning januari, och en bra lång period helt utan A, från februari till juni 2018. Sommaren och återigen började jag dricka A, lite för ofta.

Min man och jag beslutade oss för att börja "den riktiga helt vita perioden", utan att säga "för evigt" men inte heller bara 1 månad, och vi startade nästan samtidigt i somras. Det var underbart. Han förändrades och jag förändrades, och vi gjorde det tillsammans.

Men då jag hade hållit mig ett par månader började jag lite igen (inte min man), jag kallar det sällskapsdrickande dvs med andra... men det tar inte länge tid till att det tillkommer "bara" ett glas för att varva ner, eller kanske två, osv. SÅ det är just det jag inte kan kontrollera eftersom jag var upp i en flaska vin/kväll efter några veckor. Det är så tydligt att jag använder alkohol som ångestdämpande självmedicinering!

Så hel vitt igen i en månad (typ oktober). Men november blev det med många kongresser och jag "passade på" liksom när jag var borta, drack också dagtid; vilket jag inser att det var idiotiskt. Endast 1-2 dagar nykter / vecka fram till den 21 december. Under fyra "julmiddagar eller fester" i december samt just den 21a skulle jag bara dricka lite, skärpa mig liksom varje gång, men jag kan inte det. Jag gillar vin, och efter 3-4 glas tar jag till starkspritt av någon form och ballar ur eller somnar. Får minnesluckor och ångest dagen efter. Det har varit hemskt.

Så den 22:a sa min man STOP, och som i Paul Simons sången:
"... you better look around
How long you think that
You can run that body down?
How many nights you think
That you can do
What you been doing
Who, now who you foolin'?"

Vägen till nykterhet är krokig.
Nya tag... och nu hel vitt i nästan 1 vecka (tack vore tips i någon annan tråd har jag nu installerat Sober time appen som håller koll.

Stora kramar
Sara

Se framåt! Vi kämpar tillsammans.

Du har verkligen kommit en bra bit på vägen. Glad för din skull.

Du kan ses som för stark.
Du fjäskar inte. Du gör ditt jobb och gör det bra. Det gillas inte av alla. Har lika på mitt jobb.

Hur känner du själv när det gäller ditt drickande?

Fan vad svårt det är att vara i en relation där partnern ena dagen säger typ "om du dricker mer så sabbar du allt" till att "Det är ok om du dricker bara sonen inte är vaken när du dricker"...

Jag vet och har full respekt för att vi alla individuella mäniskor bråttas med våra egna motgångar och svårigheter i livet. Det finns ingen "rättvisa" i den bemärkelsen. Ingen tävling i vem som lider mest eller vem det är mest synd om. Vi är dessutom olika utrustade inför livet, genetiskt och med vår kultur och bakgrund. Jag får bara vissa aha-upplevelser via mina två barns olika svårigheter. Min dotter är 19 år och lider av diverse huvudvärk, trötthet och vet inte vad hon vill med sitt liv. Hon är extremt känslig och hon har haft problem med sociala kontakter ända sedan hon var bebis. Min son är 17 och fick sin diagnos inom autismspektrat före tre års ålder. Jag har läst/gått kurser osv inom området mycket genom åren och delvis kännt igen mig. När jag reflekterar bakåt mitt eget liv kan jag delvis dra slutsatser. Jag har levt mitt liv, klarat mig ganska bra men alltid haft vissa svårigheter i det sociala samspelet. Jag börjar dra vissa paraleller. Även om mina barn och jag på många sätt inte är lika i beteendet är vi det ändå! Svårt att förklara här. Jag var mer utåtriktad, tog mer initiativ, skaffade jobb och körkort. Men, jag var också mer destruktiv i dåliga relationer med män och inte rädd om mig själv. Inte förrän jag träffade min man kunde jag lita på kärleken. I arbetslivet har jag upplevt mobbing från chefer två gånger! Jag fattar inte riktigt varför? Jag är lojal och duktig på det jag gör, har fått beröm från revisorer osv, men av någon anledning verkar vissa mäniskor bli provocerade av mig. Det är väl något i mitt sätt, i min personlighet, som tydligen är provocerande för vissa. Vissa sociala koder jag inte behärskar. Jag är ganska rak och ärlig. Fjäskar inte för chefer eller andra. Trots beröm för utfört arbete, håller tider och sköter mig korrekt och blir uppskattad av kollegor så skiter det sig. Det är någonting jac gör fel som provocerar och jag kan inte förstå varför. Jag kan ju bara vara mig själv. Vem ska jag annars vara?

Tack!

Du klarar det igen!