Senaste kommentarerna i forumet

Nu har snart vardagarna passerat denna veckan med och den otäcka helgen närmar sig. Förra helgen va så jobbig, jag klarade med nöd och näppe av att inte dricka men i lördags kväll var det en fråga om sekunder innan något i huvudet vände och jag otroligt lyckades hejda mig!
Denna veckan har varit jätte bra! Jag hade lite tungt i tisdags för jag kände mig väldigt matt och hängig men jag hade ju tränat 6 dagar i rad och behövde en vilodag. Så jag unnade mig det och gick bara hem efter jobbet och la mig på soffan. Det gjorde susen och igår var jag igång igen med energi och träning. Har dock sovit väldigt dåligt och känner att jag börjar gå minus på det "kontot". Eller jag sover nog ganska ok när jag väl somnar men har inte kunnat somna in innan runt elva-tolv på natten trots att jag alltid lägger mig strax efter tio, ligger och vrider och vänder och känner mig uppe i varv på något sätt. Tycker det är lite konstigt eftersom jag tränar så pass mycket men jag har ju läst att det är väldigt vanligt när man håller på att sluta..
Men trots min lilla sömnbrist så mår jag bra och är på gott humör. Inte det minsta sug på A på hela veckan.

Men nu väntar en ny helg... och vi har bokat in en middag med våra grannar sedan ett bra tag. Det är grannar som vi träffar ibland och de är trevliga, men jag vet verkligen inte hur jag ska klara en middag med dem utan A. För dem är alkoholen en given del. Det är ungefär det vi brukar göra, dricka öl, vin och whisky. Och jag och mannen sitter och låtsas att vi förstår oss på karaktärer i de olika whisky vi provar när kvällen börjar bli senare.
Spontant känner jag bara att jag vill inte. Jag kommer inte stå ut en kväll med dem där jag ska sitta nykter. Jag har inga tankar eller frestelser att vilja bryta detta i helgen.
Tycker ni att det är fegt att hitta på en vit lögn i en sån här situation och avboka middagen (haha, "vit" lögn, passar ju bra här..) Jag vill faktiskt inte vara i den sitsen nu. Eller bör jag ta fajten och vänja mig vid att klara av att umgås med andra som dricker och vara nykter. Jag måste ju komma dit någon gång annars kommer jag göra det jag är allra mest rädd för. Att jag stänger mig inne och undviker sociala grejer för att vara nykter.. Jag skulle ju kunna göra en variant av vit lögn och ha middagen men hitta en bra anledning till att jag inte kan dricka. Jag äter nån medicin eller skall upp tidigt och köra, eller nått. Men jag känner ändå att sitta nykter en hel kväll med de grannarna är att slänga tid till annat jag hellre vill göra just nu i sjön, tyvärr.. Vad ska jag göra?

Ha en bra dag!

Hoppas bara du inte är för snabb med att lämna tråden. Jag tänker att om du får ett bakslag så kanske de tynger dig extra mycket om du var helt säker på att du gått vidare nu. Men jag önskar dig all lycka till, kör hårt med träningen, den kan bli vår bästa vän :) Glöm inte vilodagarna bara!

//Kram

natt sov jag nog sju timmar i sträck! Det har inte hänt på flera månader. Jag har haft svårt med sömnen sedan jag började veckopendla, även under den nyktra perioden. Därför känns de så otroligt skönt att få sova på de sättet! Speciellt med tanke på hur trött jag var under hela dagen igår. Förhoppningsvis har det lagt grunden för en fin dag.

Just nu ser jag fram emot helgen! För mig kan det gärna få bli fredag så snart som möjligt. Jag är inte rädd för sugen. Inte för att jag tror jag ska klara mig undan det men för att jag känner att jag kan hantera det. Igår lyckades jag stänga av hjärnan på ett väldigt behagligt sätt, vilket är något jag söker rätt ofta genom att dricka.

Förstår precis hur du har det just nu . Det är så lätt att trilla tillbaks till Det dåliga destruktiva livet . Är där oxå .
Allt känns så bra ett tag , livet rullar på.
Så av ingen andledning , jo anledning finns det alltid , men inte alltid dålig , gör jag något fel ( dricker) o är tillbaks på ruta ett . Dricker vin på kvällar , äter godis , somnar i soffan . Ångest dagarna igenom . Så jag är precis som du .
Nu sitter jag o samlar ihop mig inför dagen som innehåller träning , kurs mm .
Vill bara lägga mig under täcket igen . Ångesten sliter i en .
Nu Kom inlägget hos dig atthandla mest om mig men jag känner att vi är så lika . Nu tar vi oss igenom dagen Jasmine !
Och vi kör INTE förbi systemet på vägen hem, styrkekramar ??

Får ont i magen när jag läser om din jobbsituation. Det låter som du har en fullständigt ohållbar situation. Du måste få en förändring. Kan du byta tjänst? Om du skulle sjukskriva dig, vill du sen tillbaks till ditt jobb? Eller skulle du kunna söka andra jobb?Styrkekramar ?

Du har rätt när du skriver att det är ditt eget fel för så är det. Men om du vänder på det så kom det ju faktiskt något bra ur det också: Du har på allvar tagit tag i ditt problem och varit nykter i 28 dagar, bravo !
Kanske du måste förlåta dej själv innan du börjar må bättre? Ge dej själv en stor kram, beröm dej själv för att du förändrar ditt liv ! Glöm inte men förlåt dej själv !
Kram ?

Tack för era fina ord, allihopa!

Att gå igenom tragedier och andra händelser nykter ÄR tufft, men att gömma sig bakom alkoholen med allt det medför gör bara saken värre. Mycket värre.
Jag har lärt mig leva igen, men är långt ifrån fullärd, och varje dag är en dag att ta ny lärdom av.
Vissa dagar är enkla att hantera, vissa är mindre enkla. Men det är ju så i livet.
Nu ska jag och ungarna hämta ved! ?

... kan inte vara sjukskriven... ökar bara stressen ännu mer eftersom ingen gör mitt jobb när jag är borta... eller någon försöker men den personen vill bara förstöra för mig så allt blir bara värre..

Om ni bara visste hur mycket det hjälper att någon annan vet och peppar... Knaskatten, Vinäger, John, Nurture, Gamlahäst, Vinägermamman, FinaLisa, Vanlijsmak... Såg att precis som jag känner nu kände jag även i början av månaden, sen kom resan och allt kändes bättre för ett tag. Jag behöver bryta mina mönster för att komma ur min destruktiva spiral. Och Nurture, precis som du säger borde jag inte ta på mig en offerroll (det säger även mina vänner irl) när det gäller den där mannen. Det är ju bara att klippa banden! Men, precis som med alkoholen så är det inte lätt trots att jag vet att det inte bidrar till något positivt i längden även om det känns bra precis för stunden.

Måndag, tisdag, onsdag har jag druckit tills jag somnar i soffan, en flaska vin varje dag. Jag vaknar med ont i huvudet och ont i magen, plågar mig upp och tvingar i mig frukost. Tar mig till jobbet med en klump i magen och genomlider dagen med konstant stresspåslag, känner mig inte glad en enda minut. Passerar Systemet på vägen hem och tar direkt ett första glas när jag är hemma. Dricker under matlagningen, dricker till maten och avslutar med vin och glass, godis, mackor i soffan där jag somnar framför datorn med kläderna på och utan att borsta tänderna. Jag borde jobba på kvällarna för att komma ikapp men jag orkar inte, borde träna på dagarna för att blir gladare men orkar inte. Vill bara få ledigt från den här spiralen som snurrar utan min kontroll, eller utan att jag orkar ta kontrollen. Försökte få en läkartid, men fanns ingen förrän nästa vecka.

Jag vet att det blir bättre någon dag, då ska jag läsa det jag skrivit för att undvika att falla tillbaka i vinmönstret. Vanlijsmak, jag ska ta till mig ditt råd och sätta mig med penna och papper i helgen och försöka få ordning på det här...

Godmorgon och hoppas ni får en bra dag!?

Hej, det smärtar så klart än mer när man utsätter andra för det negativa som kommer ur ett missbruk. Det är samma för mig, min fru mår inte bra och jag tror även att barnen börjar förstå. Vem som helst kan hamna i ett missbruk, men det är lätt att skämmas över sig själv ändå jag vet. Var stolt nu att du tänker göra något åt det. Var stolt över det. Kämpa på, det är det vi måste göra i början. Sedan en dag hoppas jag bara att känna det positiva med att slippa dricka. Styrkekram!

Hej, det smärtar så klart än mer när man utsätter andra för det negativa som kommer ur ett missbruk. Det är samma för mig, min fru mår inte bra och jag tror även att barnen börjar förstå. Vem som helst kan hamna i ett missbruk, men det är lätt att skämmas över sig själv ändå jag vet. Var stolt nu att du tänker göra något åt det. Var stolt över det. Kämpa på, det är det vi måste göra i början. Sedan en dag hoppas jag bara att känna det positiva med att slippa dricka. Styrkekram!

Fortfarande mycket ångest, sover dåligt, svårt att äta...Det kommer att bli bättre men det är verkligen hemskt mitt upp i det. Min fru är med all rätta arg och besviken. Hon vill inte ens prata med mig just nu. Det känns som det allra värsta. Är så rädd att hon ska lämna mig. Men det jag kan göra är att inte dricka ha tålamod, ge henne tid. Det ska jag göra. Jag måste vara stark nu.

Hej, kul att du tittade in här och bra jobbat med att ta dig igenom tråden, det har blivit några sidor nu!

Jag vet inte riktigt varför det inte pratas/skrivs mer om antabus. Jag vet att de finns folk som tar det och har för mig att jag läst om de i trådar men de kanske var för ett tag sedan, jag har hängt här här ett tag nu. För egen del låg de alldeles för mycket skam och skuld o drickandet till en början. Kag hade aldrig kunnat ta mig till någon som kunde skriva ut det och erkänna problemet. Det gick bara inte där i början. Nu på senare tid tycker jag att jag klara mig ändå. Har arbetat så mycket med mig själv och det hjälper. Ibland ifrågasätter A-rösten om jag har problem (som nu sist jag började dricka, klart jag Ian ta EN öl vid ETT tillfälle) eftersom jag har kunnat sluta utan medicinering och möten. Sedan inser jag att det bara är struntprat. Man har inte fler onyktra dagar än nyktra i månaden om man inte har problem.

Hur som helst så är jag glad över att du har hittat något som hjälper dig! Håll fast vid det, sluta inte för tidigt!

Denna tråd för att gå vidare till en ny tråd på det vidare livet. Som ett slags avslut för att markekera för mig själv en nystart som helt vit. ??

Fick igår reda på vad som egentligen hänt. Hur mitt liv sett ut i min ensamhet med alkohol. Det är en befrielse att öppna sig och vara sårbar. Samtidigt oerhört läskigt.
Sist men inte minst ett träningspass på det.
Fasen vad stolt jag ändå är över mig själv.

28 dagar är ju jättebra gjort. Förstår att det ör jobbigt att gå och vänta . Men när allt det eländet sätter sig så är jag övertygad om att du kommer att må böttre. Jag har klarat mig från just rattfyllan, men har genom åren lyckats hamna i massa elände pga alkoholen och mitt totalt avsaknande av omdöme när jag dricker. Vet inte hur många gånger jag vaknat upp på ställen dör jag inte bör vara. Sedan så kommer ångesten pga ens misslyckande . Först när man lyckats reda ut sakerna så kan det åtminstone för mig lugna ner sig. Tills nästa gång ” suck”
Men igen, respekt för ditt kämpande och de 27 dagarna. Du fixar detta Lollo. Kämpa på !!

Vännen Nurture!
Is i magen var ett bra tips. Jag är dålig på det ska erkännas. Men ska öva.
Vi har brutit trenden och det ska vi vara väldigt glada över.
Alkoholen hjälper inte, instämmer.
Nu är vi nyktra helt klart en lång tid.

Kram

John

Käre John,

Ett skov. Det låter inte bra, men alkoholen hjälper inte..det vet du ju.

82 dagar av 92 är helt otroligt ! Jag tror jag har 55 av 72 eller nåt sånt.. men trenden är bruten ( den negativa trenden alltså ). Klart du är euforisk ! Även jag har såna galna lyckokänslor att jag skulle kunna springa omkring på [välj lämpligt torg] och skrika ’iiiiiiiiiiiiii’ !

Is i magen är det som gäller nu. När jag får ont, får jag ångest.. och ångest är inte bra för min alkohjärna. Numera vet jag att stanna upp och leva igenom stresspåslaget, ångesten.. rekommenderar dej att göra detsamma. Djupandas och tala högt med dej själv, resonera..

Det går över.

Vi fixar detta.

Styrkekramar ?

Gumman,

Önskar jag kunde ge dej en kram och säga till dej att hålla dej borta från din Voldemort. Du skriver att det är han som sårar - men du låter dej såras med.. du kan ju inte vara ett offer.. inte du !!

Vad kan du, handen på hjärtat, göra för att hålla dej borta från honom ?

Sköt om dej ?

Är ganska nöjd.. Men det går upp och ner som livet i övrigt.
Som en blixt från himmelen kom smärtorna tillbaka under eftermiddagen. Tror och hoppas
att det är övergående. Leder och mage spökar.. Outhärdligt emellanåt.
Det normala hade varit att bedöva smärtorna med alkohol. Det går nämligen över då.
Valde/väljer bort detta alternativ. Det är inget alternativ för mig.
Om man sätter ut något efter många års konsumtion så får man räkna med utsättningssymtom.
Tillskriver symtomen som ett led i tillfrisknandet.Väljer att inte oroa mig för annat således.
Blev bara så tagen på sängen av plötslig värk.Inte beredd alls idag. Ett skov.
Funderar på om alkoholavstående kan ge upphov till skov trots att man är helt ren sen en tid tillbaka.
Märkligt är det i alla fall men jag tror att det kan vara så.. Någon annan som har samma upplevelser?
Känslan av att vara nykter är underbart bra dock. Man känner att man gör något som är bra
för kroppen och hälsan även om det uppenbarligen gör lite ont att vara/bli nykter.
Känner av eufori ibland. En sorts lycka som kommer i flashar som stannar i 10-30 minuter.
Denna känsla skulle jag vilja vara i hela tiden. Det bådar gott att vara nykter om dessa
lyckostunder blir mer varaktiga. Hoppas..
Viktigt att vi här inne peppar varandra i mån av tid. Många kämpar på och det är bra
men vi behöver ibland puffa på varandra i rätt riktning. Min dag 44 räddades av en rejäl
puff i rätt riktning. Detta är jag otroligt glad för.. Tack till dig.. Du vet vem du är
Kram till dig.. <3

Trevlig kväll alla

//John

Tack för omtanken i min tråd. Hur har du det? Tror du skrev att det är dag 1 igen? Vad hände?

Kram?

Tack för era svar! Den röde alkodjävulen fick fingret även idag! Dag 4 avklarad.
”Jag vill ha ett glas rödvin till middagen” sa jag till min man.
”Är det verkligen det du vill? sa han (äntligen är han på samma spår!!)
”Nä, egentligen är jag stressad, irriterad och hungrig”. Så köpte vi färdigmat istället.
Barnen sover. Jag har tränat. Ska lägga mig och bläddra i en bok eller tidning.

(Är galet sugen på A!!!! Men ska bjuda suget på en god macka!)?

Tack för en bra idé Pianisten! Ska ha den i tankarna.

Godnatt

Saknar dina peppinlägg här på forumet. Hoppas allt är bra med dig?

Så jobbigt du har det runt dig igen .
Är det inte ofta så , att när man är inne i en härlig period så händer nåt o vips, är allt det goa som bortblåst o den lille elakingen sitter på axeln igen .
Låt Han som sårar dig försvinna ur ditt liv , det kommer bara att hända igen . Jag vet ...
vänner är fantastiska , de ska man vårda .
Hos mig går der inte så bra, första dagen idag igen ...
Kramis

Jag har läst igenom din tråd och känner verkligen igen mig i det du skriver. Du skriver också väldigt bra och genomtänkt tycker jag. Många visa ord. Jag har druckit från och till i många år men framförallt sista året har de blivit dagligen. En vinare eller lite till per dag i veckan och mera därtill till helgen. I förra veckan kändes det som jag nått botten när jag hade druckit mängder varje dag i 5 dagar och sjukskrivit mig från jobbet bara för att kunna vara hemma och dricka. Jag bad min fru köra in mig till sjukhuset där jag blev kvar en natt. Sedan 7 dagar går jag på antabus och tycker att det fungerar. I alla fall som en väldigt bra krycka som gör att jag inte kan dricka på 2 veckor om jag nu skulle besluta mig för att avbryta kuren. 7 dagar är ju naturligtvis alldeles för kort tid för att kunna skriva att det gjort mig till en nykter alkoholist, men i alla fall.
Ser inte att det skrivs så mycket om antabus i de trådar jag varit inne på. Varför? Tror att det skulle hjälpa många att i alla fall starta upp en längre vit period för att under den tiden försöka komma på varför man alltid faller tillbaka igen.