Senaste kommentarerna i forumet

Jag tror det finns många varianter av alkoholism och att man inte kan dra alla över en kam. Vi har alla problem, men på olika sätt. Jag vill inte tro att jag är obotligt sjuk och aldrig mer kommer kunna dricka, jag hart fortfarande föreställningen att jag kommer kunna hantera detta. Jag vet att det kanske låter konstigt för någon som dricker så mycket som mig, men jag kan fortfarande hålla mig inom rimliga gränser så länge jag håller mig undan spriten och inte sitter och dricker för mig själv. För att inte ta mig vatten över huvudet och misslyckas direkt så ska jag som första steg sluta dricka hemma i veckorna, och absolut aldrig dricka sprit hemma. För att detta skall lyckas måste jag även ändra på mycket i mina rutiner, jag är hoppfull och tror att det skall gå. Om det inte fungerar så kanske jag blit tvungen att kapitulera, men jag är inte redo för det ännu.

Funderade på att fira ett avslut på jobbet, men främst var det nog bara för att jag var nyfiken på om upplevelsen fortfarande var något positivt. Skickade mess till älsklingen om att ta hem en flaska bubbel från landet men det hade han missat. Vi pratade, bollade, funderade. Jag ändrade mig. Vi åkte och storhandlade. Frågan kom upp igen, men då bestämde vi oss för att skippa det. Det blev bubbelvatten o en massa ost när vi kom hem istället. Vi bromsar varandra. Tror att båda ser fördelarna med att skippa a. ??

Ger hopp och kraft! Tack för dina inlägg stumpan ??

Men vad?! Kanske skulle börja träna ändå, ge det en chans. Att förändra krävs nya vanor.

Mitt nattjobbande fortsätter, men uppgifterna minskar inte. Inte sugen på alkohol, men måste verkligen ta itu med mitt godisätande... Idag blev det lösgodis och kladdkaka. Måste nog göra likadant med sockret- sätta ett mål och börja räkna dagarna. Men,d et får jag ta itu med imorgon;)

Har bokat ett yogaläger torsdag till söndag, men känner bara för att vara hemma efter att varit bortrest fyra helger i rad.

Knaskatten?- hoppas du sover nu!

Kram till alla där ute som kämpar!

Tillbaka i gamla dåliga jobbvanor här också. Suck! Man funkar och mår så dåligt utan sömn. Ta tag i godisätandet när du har en lugnare period. Kram!

Tillbaka i gamla dåliga jobbvanor här också. Suck! Man funkar och mår så dåligt utan sömn. Ta tag i godisätandet när du har en lugnare period. Kram!

Har jag märkt i detta nu.
Vi har och har haft en sjukt hårt intensiv kalender bokad enda sedan semestern tog slut, vartenda dag bokad ibland två saker samma helgdag.
För några helger sedan avbokade vi en femtioårsfest vi blivit bjudna på för att vi helt enkelt inte orkade med det det, vi behövde en vilodag.
Men det var bara en dag av alla anära, och så fortsatte det...

Förra veckan kunde jag pricka av en snart 20 år gammal önskan som gick igenom.
Jag hade länge önskat att få ta med mina barn och visa dem utrotningslägrena Auswitz och Birkenau, dels för min egna del men mest för deras skull.
Det som hände där för bara 70 år sedan ska aldrig få hamna i glömska, nu när de överlevande börjar tyna bort och högerextrimistiska grupperingar börjar åter få ett fäste så är det väldigt bråttom att åtminstone mina barn fått sett vad hat och ondska kan ställa till med om det får härja fritt.
Ingen ska någonsin kunna säga till dem att det aldrig har hänt, inte utan ett sju jädrans mothugg.
Barnen har blivit vuxna nu så att deras respektive följde också med på resan, så vi blev sex stycken till Krakow i Polen.
Kan tyckas konstigt att välja ett sådant mål, för det var knappast en nöjestripp, men en oerhörd historisk och högst påtaglig resa.
Och jag är ganska så säker på att mina barn med sina respektive aldrig skulle supporta någon sådan politisk linje efter den resan.
Bara två dagar efter att vi kom hem så gick vi alla till valurunorna.
Allting var så hemskt men ibland så verkligheten mycket värre än det man har läst sig till, hur länge resten av världen inte ville se det som hände.
Hursomhelst det är en mycket intressant resa som sätter minnen för livet, inget frossande i annans död utan mer respektfullt deltagande.

Krakow har precis som Prag som vi var till för 2 år sedan också ett väldigt gott utbud av alkoholfria alternativ, mest öl inte så mycket på vin sidan dock.
Intressant historiska gamla platser i staden som akompajeras av ungdomarnas suckar dock, men så är det när mamma och pappa har bestämt destinationen, allt är inte flamsig glättande på heta badstränder.

Hursomhelst, blev lite raspig i halsen när vi var därnere på resan, fortsatte dock i samma tempo här hemma med utlovade galleribesök med min mamma osv, så när väl valdagen kom så blev det den enda gången jag gick utanför dörren när vi skulle rösta, resten av tiden var mellan feberattackerna.
Det var i söndags och det har inte blivit bättre än, känns som om toalettborsten har sopat rent i strupen för den är sårig och luktar sk.t, huvudet håller på att sprängas av snor och snart tar jag av frugans tamponger och stoppar upp i näsan för den rinner konstant.

Det finns inget som är så sjukt som när en man har en förkylning som ni vet, vi söker ömkan hela tiden.
Men det tar längre tid att bli frisk numera, snart en vecka, det som tidigare brukade ta tre fyra dagar.

Men....jag borde ha fattat, kroppen pallar inte att ha veckans alla dagar bokade, får den ingen vila, så skapar den sig en, vare sig man vill eller inte.

Förr kunde man slappna av på syntetisk väg med alkoholen, man jackade ur all hjärnkontroll med en fylla.
Men det tog ju alltid någon dag extra innan hjärnan kopplades in efter det, kanske var det det som blev vilan?
Hursomhelst, jag är glad att jag är "sjuk" på ett riktigt sätt, och inte bara fyllesjuk, vilket hade varit värre.
Naturligare än så här kan det ju inte vara, man bygger ju upp motståndskraft mot nästa bacillattack.

Mors Berra!

Hittills har jag inte hittat en enda sak som är dålig med att vara nykter, men det bästa är att jag inte haft ångest över något sen sist jag var bakfull. Just det är jag tacksam för idag❤️

Jag är nykter?
Jo, alla dessa vardagsbekymmer, det tar oxå på krafterna.
Idag har jag arbetat i 14 timmar, jag lär väl stupa i säng ikväll?

Kram till er alla ?

Uppdaterar min tråd..
Efter 54 dagars nykterhet valde jag (mitt val) att konsumera A på Valdagen i Söndags
Egentligen vet jag inte varför jag valde att bryta den fina raden av nyktra dagar, men
jag tror att planeringen startade några dagar innan. Det blev en lockelse, men inget sug.
Det fanns triggers som jag lät bli att hantera. Det var lite mysigt men ölen smakade lite beskt.
Mer beska än jag är van vid.. För att de 54 dagarna inte ska vara förgäves, så fortsätter jag nu
min nykterhet. Kan nu lägga till 2 dagar till den 54 om jag väljer att räkna så.
Emellertid så är jag mycket nöjd med att ha besparat kroppen från giftet under så många dagar.
Levern mår nu bättre. Jag är mer basisk i kroppen. Ligger mellan 7.0 -8,0 på urinstickan.Perfekt.
När jag var högkonsument låg jag mycket lägre i surhetsgrad, så då har jag nått mitt mål om en mer hälsosam
inre och mindre sur miljö i min kropp.
Jag har nu kunskap om att jag inte är fysiskt eller psykiskt beroende.Har inga crawings alls.
Sötsuget har dock tilltagit under nykterheten. Ska försöka jobba bort detta under hand.
Hade lite tankar på att ta några öl igår Måndag men jobbade bort dessa funderingar.
Det går bra nu...Forumet heter ju "Förändra sitt drickande" och jag skriver här så länge
jag anser att kriteriet är uppfyllt. " Det vidare livet" kan vänta tills jag är redo med nuvarande
process. Är rätt nöjd nu som det är med bra balans mellan träning, kost, aktiviteter m.m.
och nykterhet höll jag på att glömma att skriva nu. Viktigast av allt är långa nyktra perioder
och att det är jag som bestämmer över alkoholen, inte tvärtom...

Kämpa på alla forumvänner :-)

//John

Jag jobbar just nu väldigt mycket på att försöka sätta mig först och inte bry mig om vad andra säger och tycker. Det är inte lätt då jag hela mitt liv försökt vara alla till lags och att alltid försöka passa in. Jag tar kritik oerhört hårt och att dämpa känslor av besvikelse har ju helt klart varit min väg. Jag känner att jag är på väg ur detta, men jag måste ge upp min "vän" som gör mig sällskap så ofta. Att ta några öl ibland vore okej, men att vissa veckor sänka 2 helrör och några flaskor vin är inte okej. Inte okej någonstans.

Känner igen mig i mycket du skriver. Du dricker inte av vana och rutin. Du dricker för att du är alkoholist. Det låter som du måste börja stärka din självkänsla. Du tittar hela tiden utåt istället för inåt. Du behöver vara ärlig mot dig själv och andra, stå upp för det du känner samt inse att även drickandet med vänner är ett problem. Kanske håller du ej med men om det ej vore ett problem hade du ej hamnat där du är. En person utan alkoholproblem tar inte till alkoholen som en problemlösare. Du söker inte smaken, du söker berusningen. En insikt föder en annan och på det sättet stärks du.

Jag har jobbat hårt med just detta, att sluta med ursäkter beskyllningar och så vidare. Just nu dricker jag mest på ren vana och rutin, min fru sitter alltid och tittar på riktigt värdelösa teveprogram och då stökar jag runt i köket (med ett glas förstås). Men visst finns det alltid en anledning till att dricka, i söndags t ex var det ju valvaka, satt hela vakan tills alla distrikt var räknade med min vän whiskeyn. Inte bra på något vis, det är detta som måste ändras. Jag har egentligen inga problem med drickandet när jag är ute med vänner, det är hemmadrickandet och då speciellt med starksprit, det går fort att få i sig mer än man tänkt.

Föll igår igen ... drack vin . Vet inte riktigt varför , hade varit o jobbat , var trött men ändå rastlös . Han den elake, som sitter på axeln ibland , var tillbaks .
Det fanns en flaska vin i huset . Jag har aldrig det hemma normalt men det var en present .
Är så besviken på mig själv !!
Men idag är en ny dag ( med tung skalle)
Och jag börjar min nykterhet igen .
Jag mår ju så mkt bättre utan alkohol .
En dag i taget , men hoppas på en lång nykter period .
Nu ska jag på yoga
Kram till er alla

Det är bara du som kan göra det.. Ring till alkohollinjen och prata med någon.. Gå till AA ( du är anonym ) Sen titta inte så långt fram.. våga räkna timmar..sen dagar osv osv med nykterhet! Ingen säger att du aldrig ska dricka igen men prova ta vita perioder! Där du antingen med din egen röst eller den inre säger - Nej.. jag ska inte trots jag vill! Vi är alla olika så hitta ditt sätt. Och tänk på dina barn.. Kroppen tar stryk av alkoholen!

Vill bara säga hur stark och fin du är som människa MM..Vet när jag hade det som värst, så fanns du för att stötta..Du är otrolig??✨Och nu läser du på högskola, bara sådär..?..Angående våra barn..Så hade en av mina döttrar det jättejobbigt ett tag..Hon beskyllde mig för sitt dåliga mående, pga mitt supande..Hon hade rätt..Jag tog emot all skit hon slängde på mig utan bortförklaringar..Sa att jag förstod henne..Och att jag ska göra allt som jag kan för att gottgöra mina tidigare handlingar i fyllan..Men när hon gick över gränser till ett eget missbruk, satte jag ner fötter och händer!! Inget missbruk i mitt hem! Det tog inte länge, som tur var förrän hon kunde ordna upp sitt liv, och nu pluggar och mår bra..Tror att våra barn har svårt att hantera både vårt beroende/missbruk, men också hur stabil är vår nykterhet egentligen? Stor varm kram till dig??✨✨

Googla alkoholrådgivning. I vår stad finns anonym kostnadsfri alkoholrådgivning!
När jag googlade hittade jag flera alternativ här i alla fall. Finns mer än AA möten och soc!

Har också det där maniska drickandet emellanåt.Är ju tyvärr så att eftersom jag har så lätt att sluta när jag bestämmer mej för det och sen kan va nykter längre perioder,så tänker jag att då är man ju inte alkoholist?Då känner jag mej normal rätt fort och förstår inte riktigt oron och misstänksamheten från min man.Mår så himla bra utan alkohol,men vill inte ge upp tanken på att kunna dricka normalt.

Hos mig att vilja kunna socialdricka för hans skull. Han vet inte hela problematiken. Vi har nyss träffats.
Givetvis häller jag inte upp ett glas vin utan jag kommer behöva förklara. Skulle det då visa sig vara ett problem för honom ja då är han inte rätt för mig.

I så fall kanske det känns bättre imorgon;). Jag är bara trött på mitt jobb, på att jag inte kan hitta en vettig man, på att det är stökigt hemma etc. Inget allvarligt alltså, bara "vardagsbekymmer".

Kram och hoppas du sover gott?

.. och har svårt att sova. Knaskatten, du har helt rätt- inte alls bra att jobba på nätterna, jag brukar undvika det. Men, nu kände jag att jag bara måste bli klar med en sak till imorgon (det är inte nattskift utan extra nattjobb efter mina vanliga åtta timmar). På ett sätt skönt att jag nu har läget under kontroll, men godisätandet måste också komma udner kontroll. Suck, allt ska vara under kontroll nuförtiden.

Tack för pepp Knaskatten och Mod! Kan tyvärr inte berätta vad jag jobbar med, men det är som sagt inte ett nattjobb annat än när prestationsprinsessan känner att hon måste fixa lite allt möjligt som hennes chef inte tar itu med.

Jaha, ingen alkohol i alla fall och inte ens sugen. Nu ska jag som sagt även sluta med godiset så kanske jag kan sluta gå upp i vikt (SÅ trist att gå upp i vikt när man har kämpat och slutat med alkoholen!).

Godnatt alla fina??

har druckit varenda dag i ca 2 års tid . alltid kvällstid efter jobbet . har försökt sluta flera gånger men inte ens klarat en dag pga av abstinens . nu har jag varit nykter i 3 dagar å inte kännt ett enda besvär alls . hur är det ens möjligt . har druckit mer än 4 dagar per vecka i säkert 8 års tid . känner mig stark nu men är orolig att falla tillbaka

På vilket sätt menar du att du inte dricker destruktivt? Läs din tråd igen. Det är mycket ursäkter, bortförklaringar och beskyllningar. Det är dags att du tar hjälp nu. Du skriver hela tiden att du har alla pusselbitarna. Jag tror inte det stämmer alls. Det kommer inte bli bättre med tiden. Det har tiden redan visat dig. Nu är det dags att du slutar kämpa, lägger dig platt inför detta och blir frisk. Tänk på dina barn. Inga barn ska behöva växa upp i trasiga relationer med missbrukande föräldrar. Kom igen nu! Nystart!

Hej

De lät så ledsen och allt lät hopplöst. Jag blev orolig. Jättekul att det går bättre. Fixar du det själv?

/Ola