Senaste kommentarerna i forumet

Hej där! Har läst alla dina inlägg här i tråden och jag har klickat mig framåt i fyra sidor nu och hållit tummarna för att jag ska fortsätta se "Dag X" i titeln. Ju längre fram i tråden jag kom, desto mer säker blev jag på att du skulle fixa att stå emot och stå rak. Och det har du gjort. Ditt inlägg här i dag känns starkt.
Själv är jag på dag 2 idag och jag hade gärna suttit här med ett glas rött vin bredvid mig nu, men det är slut med det nu.

Heja oss!

Har gjort mycket dumt tyvärr. Mitt ända sätt var att sluta dricka helt och hållet. Det tog ett tag att sluta, många återfall på vägen. Kan ju inte säga att jag lyckats, för det är en livslång resa, men jag har kommit en bit på vägen iaf och relationen och en själv blir så mycket bättre utan alkohol.

Jag hatar att bli besviken och sviken av folk, och såklart de som är allra närmst. Skulle ha gjort något med min sk make idag men som vanligt blev det inget med det. Det är så typiskt honom att ALDRIG kunna planera ordentligt. Och jag är så trött på det att jag bara blir förbannad.

Han hörde av sig i morse och berättade att han pga av tågstrul befann sig hos våra (mina) vänner en och en halv timme härifrån. Samma "vänner" som inte hört av sig en enda jävla gång under den här tiden. Samma "bästa" vän som grät när jag berättade för henne om mina beslut och den hjälp jag tagit för att hon hade varit så orolig. Det var den 27:e juni. Vi har träffats två gånger men enbart på mitt initiativ. Hon hör aldrig av sig, inte ens för att fråga hur jag mår. Så nu känner jag att han kan fan behålla dem.

Och maken förslog inte ens att vi skulle träffas senare under dagen, inte ett ord. Jaja, men skit i det då jävla idiot. Tror du att jag tycker mer om dig för det? Eller tror du att jag blir mer och mer avig till dig och det så kallade liv vi levt. Som jag trodde jag ville ha? Som jag nu så tydligt ser sprickorna i. Hur jag har gett, gett, gett och fått så otroligt lite tillbaka.

Vet du hur skönt det är att slippa gnäll, skrik, att fixa mat, plocka undan efter dina barn? Och vet du att jag nu tror att det har varit en stor bidragande orsak till mitt mående, till mina depressioner. Den duktiga flickan har jobbat 150% på jobbet och 150% hemma. I så många år. Jag vill aldrig mer ha det så. Aldrig.

Jag sätter mig själv främst nu. Jag skiter i dig och dina barn. Ni skiter ju uppenbarligen i mig. Trots allt jag har gjort för er, trots att jag försakat mig själv så till den grad att jag har tvivlat på om jag vill leva längre. Nu tänker jag inte så. Men så har jag heller inte behövt befinna mig i den destruktiva plats vårt hus blivit för mig de senaste åren.

Ja idag är jag ledsen, arg och besviken. Jag vill inte dricka men jag vill fly mina känslor och önskar att timmarna går snabbt tills det är dags att sova.

Ni får ursäkta mitt känsloutbrott men svek är det värsta jag vet och att bli tagen för självklar ännu värre. Plus att det är första dagen på mensen.

Och hade jag inte varit så jävla mån om mitt eget välbefinnande så hade det här lätt kunnat vara ett sådant tillfälle då jag skulle dividera med mig själv om jag skulle dricka eller ej, sen skulle jag skylla det på dem. Men de är inte värda det och jag är värd att vara glad, lycklig och uppskattad. Och kan inte de här personerna vara där för mig så får jag hitta andra som kan finnas där.

Men fan va besviken jag är. ???

vad livet ska vara emot dig nu då.... Så mycket på en gång. Vad kan vara meningen med det? Fint att du hittar hit och delar med dig av eländet.... du som också bidragit och bidrar med så mycket jävlaranamma, styrka och hopp.
Hoppas dina prövningar snart är över och du stiger ut ännu starkare, friare och med ännu mer att dela med dig av?
I tanken sitter jag nu, du vet precis var, och väntar så att jag får hålla om dig en stund ❤️? / mt

Grattis till dina 654 nyktra dagar! Det ska du vara stolt över! Trist att du prövas så men det vänder förr eller senare. Och hur det än är och vad som än händer så blir ingenting bättre av alkohol. Du är så duktig!
Kram

Ibland är livet jävligt!!Vet inte varför så många prövningar kommer samtidigt ibland?Det är som att det ena ger det andra på något sätt..Du klarar det..Du är stark, det har du visat så många gånger..Styrkekram till dig..

Tjo
Framförallt med respekt och omtanke om er. Det är inget bra att skriva berusad.
Var rädda om er ❤️
Kramar S69

Jag tycker att man ska låta bli att skriva i forumet när man är berusad.
Det kan trigga igång andra som svajar.

Kramar ???

Fyllo.... från ett till ett annat! Jag är också berusad, så det får du ta som ursäkt.

Du vill ju inte skriva full, men samtidigt är det en ventil, fullt förståeligt. Hoppas du läser imorgon och faktiskt ser hur ego det sistnämnda inlägget är.

Du är f a n värd bättre! Ditt sista inlägg är alkojävulen som pratar rakt av, inte DU! Det vägrar jag tro! Du tar en lur snart, när du vaknar - FYLL INTE PÅ! Jag kommer kolla dig här!

Livet är MER! Kom igen, vi finns här ♥️

Hejsan MM
Grattis till 654 dagar, du är en härlig insperatör och förebild.
Du landar på fötterna & dessutom har du 9 liv.
Styrka & positiva energier till dig!
Kram S69

Hej
Fan vad härligt att känna dina positiva energier och vilja.
Sikta mot stjärnorna damen!
Avdramatisera & gör inte det till en BIG deal, helt rätt!
Klassiska dag för dag. Lova inget, utan bara kör. Sedan staplar du vita dagar, lycka till nu!
Kram S69

Ok, nu är jag bra dragen. Och det är dags att skriva in något kring en filosofiskt tung diskussion jag behöver reda ut eller bestämma mig för. Den kan sammanfattas enkelt i ett par ordspråk (och ja, jag vet folk som valt annat än vad som anses normalt).

"It is better to burn out than fade away".

"He died with his boots on".

Varför denna hets kring att må bra och ffa leva LÄNGE? Jag har ingen önskan om att leva länge. Jag vill vara lycklig. Sedan dö. Och alkolholen - hjälper mig där. Faktiskt. Jag kunde dö i morgon, utan ånger. Jag har redan levt ett fullt liv. Allt framåt är bonus. Det finns mycket roligt kvar, det finns många fina samtal, det finns många kramar och mer nätter där vi sover ihop. Det finns fler morgnar med kaffe, det finns otroligt bra musik, det finns mat för själen och det finns ett nytt jobb och en ny bostad. Det kommer att hända och händer redan nu. Men dog jag i morgon - ingen skada skedd. För MIG. För andra, ja. Men inte för mig. Det kanske är här jag skriver som allra sannast. Just HÄR är problemet, skulle nog flera säga. Eller lösningen, skulle ett fåtal andra säga. Eller som det är, som jag säger.

Nederlag på nederlag.
Mentala käftsmällar haglar över mig.
Nån/Något testar mig rejält.

Jadå, någon/nått bevakar och kikar på mig och undrar..

Ska du supa ihjäl dig eller inte?
Här!
Varsågod Fröken Monday.
Ta alla jävliga situationer på en gång.
Här får ett helvete och så ska vi se om du klarar
av dessa prövningar.

Känns som jag hänger och dinglar i en silketråd. Håller fast.
Går tråden av så rasar jag ner på botten igen. Men jag håller i.
Med mina fingertoppar.

Här hänger jag och dinglar i dagsläget.
I en skör tunn osynlig tråd som stramar och drar.

Trots allt skit som hänt, är jag nykter och har inte
druckit en droppe. Det är jag otroligt stolt över.
654 stolta nyktra dagar har jag fortfarande med mig.

Kram alla som kämpar mot demonerna.

MM

ps Jag är som en svart katt.
Jag landar alltid på fötterna så ingen oro.
ds

Jupp, jag gav efter och förlorade. Men jag samlar mig samtidigt, som inför strid.

Börjar sätta målen och har introducerat kärleken för mina planer som jag vill ska vara våra, det underlättar om vi går igenom det tillsammans men sen måste jag nog inse att vinbär olika och kan hantera det olika. Men som en start.

En sak är sagd, ribban får inte sättas för högt, då slår jag bakut. kan inte lova nykterhet livet ut, det är för stort. En dag, en vecka, en månad i taget måste vara good enough, utan att för den delen ha ett mål med dricka. Som ”jag ska vara nykter si o så länge sen ska jag unna mig ditt datt”. Det har inte fungerat förut och gör det aldrig.

Några små ”mål” jag vill belöna mig med är iaf

Bort med den jävla kaggen! Jag skiter i vikt och mått men en mage som min begränsar mig, inte bara tankemässigt. Ja jag är kanske löjligt brydd av mitt utseende, men en ölmage på en annars schysst dam är inte alls nice. Så bort med kaggen!

Jag önskar mig regelbunden och framförallt god nattsömn. Som det nu är man ju bara däckad, sover som en sten och aldrig utvilad.

Borde sätta ett datum på när jag tar nya värden, mina prover var katastrof sist. 3 månader säger man generellt att levern repar sig om skadorna int är bestående, om jag minns rätt, sen är det individuellt såklart. Så 1 nov prover kanske, vad det nu är för dag.

Klirr i kassan lär det bli, 5000 i månaden är mycket pengar! Ska fundera över detta mål...

Återkommer med fler....

I hjärnan hela tiden. Ska jag ska jag inte, varför inte, varför. Det skulle få mig på bättre humör, jag är en plåga för allt och alla just nu, nipprig kollrig, förtvivlad utan att veta varför, panikar.

Tack Finalisa för ditt svar, du har rätt, en dag i taget.

Om jag tar två glas vin, då mår jag sååå mycket bättre, för stunden iallafall. Men det slutar ju inte med två och börjar jag nu kommer hela dagen fallera, beroende på iof.

Kanske ska börja mina vita dagar imorgon, genast känner jag ett inre lugn komma när jag skrev det där. Vågar jag? Hoppa utan fallskärm? Jag måste ratta in hjärnan, ställa in mig på att livet inte kan staplas upp på vinlådor, det är inte hållbart. Jag måste ha mål, ja mål måste jag skapa! Det kanske är det jag ska göra idag, skapa mål så jag kan motivera mig när det är som jävligast.

Jag återkommer med målbilder soon...

(Sigge, tycker du att du är spretig, välkommen till mig ??)

En sista uppdatering för mig själv. Det är lördag och första dagen på semestern, och det gick åt helvete direkt. Uppe i två vinare nu. Varför? Tidigare stress och jag vill verkligen slappna av. Kvällen igår gick helt enligt plan, vart inte mycket alkohol då. Men det innebar att jag hade kvar för morgonen. Startade runt fem-snåret. Har dock gjort en del saker sedan dess, det är vackert så. Men nu har jag fastnat i "musikspåret". Isses vad en massa musik hör ihop med alkohol för mig. Det där är ett verkligt problem, men jag får försöka lösa det senare.

Nu är jag iaf tillräckligt "arg" för att köra igång med mitt sista projekt för juli. Inga farliga moment i det, rent fysiskt, så jag borde komma en bit framåt. Dessutom, det har hänt att jag "vänt" dagar när jag startat med alkohol tidigt. Om jag äter snart, tar en tupplur och sedan dricker vatten kan det räta upp sig. Men just nu vet jag inte. Vi får se.

Ska iaf hålla på NCWD. Det är inte NKWD, utan just NCWD. Står för "No Communication When Drunk". För att undvika fylleskriverier och fyllesamtal. Isses vad pinsamt det är dagen efter...

Ok. Nu gör vi det här och ser vart det landar.

Jag söker alltid upp dina inlägg, Adde, och läser dom då jag tittar in. Så klok. Jag tycker den här meningen säger det mesta: "Alkoholen ÄR listig, falsk och stark och jag måste ha en önskan om att bli befriad från den annars fungera det inte". Där är problemet för många här. Man klarar inte varaktig nykterhet så länge man hoppas lära sej klara av att dricka kontrollerat. Man måste komma bort från längtan efter att bli "normal". Vi som söker oss till detta forum har kommit förbi förnekelsen och vet att vi har ett problematiskt drickande. Visst, vi vill bli befriade från det men det går inte utan att samtidigt göra helt slut med alkoholen. Så enkelt och så svårt.

kände en gång en sk råalkis, dvs en "äkta" parkbänksalkis som hamnade på akuten efter en stroke i fyllan.
Han låg på en säng och väntade på en datortomografi för att de skulle se hur skadorna såg ut i skallen när han helt sonika bestämde sig för att dra därifrån och ta sig en återställare. Han fick senare en behandling men den gick inte riktigt in i hjärtat så jag tappade kontakten med honom. Nåt år senare hade jag kontakt igen och då hade hans bror supit ihjäl sig.
Idag vet jag inte ens om han lever, förmodligen inte.

När jag gjorde min behandling var där en ung, 25 år, kille som hade placerats där av socialen. Han gick med på det frivilligt efter att ha vaknat bredvid sin döda fästmö. Hon dog av en överdos och han ville inte dö på samma sätt. Han uteblev från efterbehandlingen och jag tappade kontakten.

Jag har mängder av bekanta som återgått eller inte ens tagit sig ur missbruket och som dött av konsekvenserna. Ett par stycken har tagit livet av sig, en gjorde det dagen efter han blivit utskriven från behandlingen.
Alkoholen ÄR listig, falsk och stark och jag måste ha en önskan om att bli befriad från den annars fungera det inte. Och jag var tvungen att bli kompis med den för utan tvekan har vi haft mycket skoj tillsammans innan det sket sig fullständigt.

MEN.... allt detta var jag helt omedveten om när jag krökade. Jag drack själv och trodde att jag var den enda i världen som var så knepig. Och det var så förlösande att på behandlingen se och höra att jag inte alls var ensam utan att samtliga gjort samma dumheter som jag själv. Vi följde alkisschemat till punkt och pricka. Att höra om alla tragiska händelser som följd av missbruket när jag själv var nykter blev ett kallt konstaterande och det berodde nog på att jag inte återfått hela mitt känsloregister utan konstaterade bara faktum. Idag kan jag känna en väldig sorg och maktlöshet när missbrukande vänner dör. Jag kanske ska vara glad över att jag "skyddades" av mitt dåliga känsloliv i början ?

Nu under värmeböljan är jag iaf otroligt glad över att vara nykter, Fyfan för att vakna bakis och det är 26 grader i sovrummet :-((

Det verkar som du börjar närma dig "the tipping point" Du behöver bara ta steget till den andra nyktra sidan.
Efter några dagar kan du kolla tillbaka på den andra sidan som du lämnade och inse hur dåligt du mådde där egentligen....

Jag tror du fixar detta om du tar en dag i taget. Annars är risken för panikångest stor.

Styrkekramar till dig!??????

Absolut, nu går vi armkrok på livets nyktra stig! Jag är taggad och full av tacksamhet för att du och alla andra finns som supportrar.

Kramar ???

För den som modigt tagit steget är velandet något ytterst dumt, tidsödande och ”bara Gört”. Jag vet. Mina insvävningar här har varit sedan tidigt 2016. Sommaren 2016 vågade jag hoppa och gjorde så i några månader, vad jag mådde BRA! Sen är jag precis som de flesta, jag romantiserar alkoholen, jag vill inte släppa taget. Jag är beroende.

De senaste dagarna har varit ett helvetes virrvarr i min hjärna, toppat med vin och breezer som glasyr, jag mår som jag förtjänar, eller inte, jag mår s k i t. Jag vill må bra, ha energi, ork och glädje. Jag vet att första nykterveckan är helvetet på jorden det med, jag vet att jag inte hittar glädje på ett par månader, om någonsin känns det som. Jag är sur och bitter utan alkohol utan att veta varför, innerst inne är jag faktiskt allt annat än just sur och bitter men just de känslorna översållar mig totalt i nykterhetens lov.

Men jag gör det... jag barskrapar nu huset på breezer, som mitt sista godis (vilket är bannlyst annars). Vinet skiter jag i, det kan gubben ta. Det är snart slut, jag börjar snart på ruta ett, jag är trött på att vakna o må skit, vara begränsad. Får väl leva med att jag är en bitter surfitta då. Idag hoppar jag utan fallskärm.

Ha en lovely dag alla, det ska inte jag...

Nu kan vi hjälpas år igen- har saknat dig här! Massor av kramar <3<3

Förmodligen är du 27 kr försenad .... ??

Nykter men skallen funkar inte riktigt. Kände mig verkligen off när jag körde till jobbet idag. Bensinpriset var 16,01 kr/liter i min lilla stad och när jag kom till stora staden kostade det 16,16 kr/liter. Då tänkte jag att den var en kvart dyrare här än hemma. Hallå?

Undrar vad klockan är på bensinpriset när jag måste tanka i morgon bitti?

"It only hurts when I breathe", tatuerat på ovansidan av handleden ihopbundet med en länk så det ser ut som ett armband.