Senaste kommentarerna i forumet

Hej, kommer att vara bortrest några dagar, men vill haka på din resa och även andras inpå det nya året.
Musiker själv, och har aldrig gjort något bra onykter men mkt bra nykter. Visst är det så.
/Fenix

Tack så mycket :). Är helgerna som är mitt stora problem. Är inte ofta som jag druckit i veckorna.
Hoppas på att kunna få "resesällskap" av någon eller flera här! Jag bjuder på biljetten ;)

Två dagar är en bra början!
Önskar dig all lycka på din resa!

Segaletta.

Har varit många tankar idag. Mår bättre idag och ångersten efter helgens överkonsumtion börjar släppa. Då kommer givetvis tankarna på att "det är nog inte så farligt i allafall". Så vansinnigt dumt jag vet. Inser ju att alkoholen har blivit mitt stora umgänge sista åren. Väljer ofta bort att umgås med vänner, bara för att jag vill kunna dricka hemma för mig själv utan att någon har några synpunkter på hur mycket jag dricker.

Jag hittar hela tiden anledningar till att dricka. Exempelvis att jag som musiker blir mer kreativ och skriver bättre musik om jag har alkohol i kroppen. Jag har hittils under mina 38 år inte skrivit något av kvallite när jag har druckit. Är konstigt hur man/jag fungerar. Vet ju så väl att jag lurar mig själv genom att hitta på saker som rättfärdigar att festa.

Nu har jag nyårsafton framför mig. Men jag har gett mig fan på att den ska firas i nyktert tillstånd. Vill och tänker göra mig själv stolt!

Är det någon av er här på forumet som har några bra tips som man kan ta till när suget kommer?

Kram på er! /TP

är en befrielse.

Jag tycker inte om jul och jag gör allt för undvika att dras med i skiten. Men är man gift med en som går bananas med allt vad jul heter så är det inte så djävla lätt att hålla det borta. Det går helt enkelt inte att komma undan hur gärna jag än vill. Trodde det skulle lugna ner sig när ungarna flyttade hemifrån och vi skulle kunna bete oss som vuxna igen men i helvete heller.

Och av nån för mig helt obegriplig anledning så ska julen "firas" hemma hos oss.

Min energi äts upp, jag dräneras fullständigt på sinnesro och för första gången i mitt nyktra liv har jag umgåtts med tankar om att supa skallen i bitar.

Jag missade ett extra AA-möte igår, visste inte exakt klockslag, men var på ett lunchmöte idag. Och återigen blir jag påmind om hur lika vi är. Tänk när folk är ärliga och talar ur hjärtat hur man då kan höra sina egna ord talas av andra, hur många det är som far illa av julen på olika sätt. När jag funderar på hur sött och fint och puttinuttigt det ska vara utåt sett och hur mycket kaos det är inåt så kommer ju frågan hur vi har lyckats få det att gå så snett.

Varför har det blivit så fyllt av måsten ??

Jag bor ju i det här huset och har inte så stor chans att sova någon annanstans men till nästa år, om det inte blir en seriös ändring, så kommer jag att åka bort.

Jag fick ett sms på julafton av en kär vän, det lyste upp min dag och jag är väldigt glad för den tanken som blev en handling. Många gånger är det ljusår mellan tanke och handling men denna gången blev det så rätt. Jag är väldigt tacksam för den hälsningen.

Nu har jag ett maffigt jobb med att bygga upp min självkänsla igen och återgå till ett, förhoppningsvis, bra liv. Jag kommer att gå väldigt regelbundet på möten för att suga åt mig av den erfarenhet och kunskap som finns där och som jag vet lyfter mig till normal tillvaro med en egen självkänsla. Jag kommer att fira min "födelsedag" i mitt nyktra liv utomlands och jag ska besöka AA i en närbelägen ort för att känna att jag är "hemma" oavset i vilket land jag befinner mig.

Det ger mig styrka.

..sättning på Julen alla mina vänner...

Hoppas att Julen blev som ni hade förväntat er den, det är ni värda allihopa...

Min blev BRA helt enkelt, satte förväntningarna "lågt" och blev på ett sådant sätt positivt överaskad...
Jag hade i mitt inre bestämt mig för att helgen skulle framförallt bli lugn och trivsam, och försöka "hänga med" så mycket jag bara kunde...
Hänga med i samtalen och konversationerna, svara med lugna och väldefinerade och genomtänkta svar..
(Tidigare år så var bara tankarna på om värdfolket hade ställt fram tillräckligt med dricka, utan att verka framfusig..).

Vi fortsatte vår tradition med att öppna paketen en och en inför alla de andra, så vi fick se reaktionen och alla fick se vilka grejorna kom ifrån...
Javisst är det en plåga för barnen, men de har blvit så stora (13-22 år) så de "måste härda ut.." med oss vuxna..
Problemen för barnen är att de börjar bli så vuxna men längtar fortfarande efter "leksakerna", och med lite blandade känslor öppnar de paketen..
(tidigare år så hade jag inte sett detta, utan bara börja få panikkänsla över att gin&tonic'en har varit halvfull, och dags att fylla på..)

I år ändrarde vi på vår ordning, vi firade med samma släkt i år igen (frugans sida), med tanke på att detta var nog sista julen med svärfar...
Vi känner att de två sista månaderna har det rasat otroligt snabbt med honom, och vi kände faktiskt en rädsla över att han inte skulle klara sig fram till julen.
Men det gjorde han, vi släpade honom från sjukhussängen i rullstol hem, fick vara med vid middagen och julklapparna och med alla barnbarnen...
Om han var med?...nja lyset var tänt, men mycket sporadiska besök mellan hjärncellerna..
Det blev ett par timmar, och mycket släpande och kånkande för oss alla, men det kändes bra i alla fall, mest i hjärtat (det positiva) och i ryggen (det negativa).

De vi skulle fira med i år (min sida) där fanns det också en (ingift) svärfar som var på det sista, och vet ni??? han dog!
På juldagen dog han av en hjärtinfarkt, upptåndelsen med all förflyttning och upplevelser gjorde slut på honom...
Men vilken "underbar död" för honom, hans sista timmar i livet upplevde han med sina nära och kära samlade inför en gemytlig festlighet.
Jag tycker nog att det "avskedet" måste ha känts bra för alla involverade...

Jo det fanns ju en liten petitess med alkohol inblandad..
Dottern till den (senare) avlidne tyckte inte att det passade att herrarna satt och krökade till på småtimmarna,
när hennes pappa hade åkte iväg med ambulansen ett par timmar tidigare, men de ville väl fira jul de med, eller??

Där skiljer det sig...när allvaret sätter in för vissa så slutade de att dricka alkohol, sorg och oro satte stopp för det..
Men för de andra, ..."the show must go on.."
"Äh så farligt är det nog inte..."

Ännu ett exempel på när och hur alkoholen visar sig från den rätta sidan, den lämnar ingen oberörd...

Jag gjorde mitt, jag tog ingens parti, för jag varken avbröt eller fortsatte mitt deltagande med kung alkohol...
Jag var inte ens där, och hade jag varit det, så hade jag inte sällat mig till någon av de grupperna...

Känner mig rätt neutral på alla planen...

Vila i frid "Erik"

Mors Berra

Berra, du är verkligen min fyr på ett hav av alkohol och sikten skymd av dimma.
God Jul till dig - och alla andra på forumet förstås.
Jag ska nå din status, absolut!
/Fenix

till dig Vana !!

tack.Jättesmart att lägga refigera som favorit.God Jul

femte barn............

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/familj/article8318473.ab

..på er allesamman, och hoppas att ni får en GOD jul, utan fylla och ångest...

Ni vet säkert hur det går till, man tackar nej till det som man innerst inne vet att det gör en ont...

Ja Glögg är gott, men inte vinglögg, det finns saftglögg, ja inte samma smak, men ändock glögg som du och jag kan dricka...
Okej grannen kör Porse, du en Volvo, båda är bilar...Okej?

Det betyder inte att du måste köra en sådan också bara för att göra det rättvist, men FÅR vara olika, tänk på det..!
Vi får sticka ut för att få vara den vi helst vill vara, jag vill vara Berra hela tiden, dygnet runt, och inte ett vrak vartannan varteviga julhelgsdag.
Mitt val står fast, ingen kan rucka på det, och de som accepterar mig som jag är, accepterar också mina val...

Vi står alla inför möjliga val varje dag med olika saker, ett gott val är att redan innan ha bestämt sig för vad jag fortsättningsvis ska välja,
så är valet redan gjort....

Låt oss säga så här, om du inte tycker om t.ex levergryta, skulle du då testa varje helg om du hade lärt dig att tycka om det igen under veckan???
Knappast, men med alkoholen verkar det vara så, den här helgen kanske det funkar, okey!

Jag VET att jag inte tycker om levergryta, och behöver inte kolla det igen, ja kanske om fem år då?
Smaken förändras långsamt, men jag vet hur smaken "känns", och jag tror att jag aldrig mer kommer att kunna jämka med den smaken...

Men, förändringar ÄR bra, det har jag sagt, och det står jag för...

Förändringen med en nykter jul har numera blivit en tradition, två gånger, sedan är det en rutin, eller hur?

Så jag ser fram emot den, har inga doubts, what so ever...

Jag står stadigt på jorden, så också mina värderingar, jag vet vad jag vill (ha en mysig och lugn julhelg),
och till mycket stor del har jag lärt mig att styra in det till att bli just som jag vill.

Ta det lugnt, ingen stress, hela tiden tänka på.."hur mår jag just nu??".
Och gör jag det inte, så försöker jag finna en anledning till varför jag inte gör det, och sedan backa tillbaka och göra rätt ifrån början.

Får jag inte det som jag vill eller hade tänkt mig, sluta bli irriterrad över detta (blev inga julkort i år t.ex..)
Allting har sin tid och form, och då försöker jag se vad jag har lyckats åstadkomma istället.
Det blev julmarknad, skinka och gran, och väldigt många klappar, med ett väldigt gott humör..

Smäller inte det högre så säg, acceptera läget för att må bra..

Förhoppningarna är ställda, som vanligt...

Det här ska bli min bästa jul....hittils...

Och den önskan slår in varje år...

Tomten må ha en röd näsa, men inte av en fylla, utan för att det är kallt ute...

GOD (jävla) JUL!

Berra

Finaste själar,
jag önskar innerligt alla en varm och lycklig, lugn och
fridfull jul! GOD JUL!
Stora kramar!!!

för den lilla motvilliga kramen Viktoria !!!

Här kan du redigera : https://www.alkoholhjalpen.se/kommentarlista Jag har lagt den sidan som en favorit uppe i verktygsfältet så det är lätt att komma åt den..

Ändringsfunktion?!

"...att idag kunna lägga problemet hos dem det hör hemma hos, inte suga åt mig deras problem och försöka ställa till rätta"

Tack för den påminnelsen Adde!

Summering dan före dan:
En galen svärmor som ringt 4 ggr idag, och fem gånger igår och talar i tungor typ, jag fattar helt enkelt inte vad kärringen vill...
En tjurig syster som tycker att jag prioriterar "fel" ang en sak jag förklarat att jag inte har råd att delta i just nu.
En mamma som är "besviken", på vad är som vanligt oklart...
Vet inte hur jag har lyckats med allt detta, men efter att ha läst ditt inlägg slog det mig att jag nog inte äger ett enda av ovanstående problem (fast jag måste börja kolla nummerpresentatören mer frekvent innan jag svarar i telefonen)
Är inte den kramiga typen, men kostar på mig en julkram till dig Adde : )

före dan..............

Jag var och handlade julmat idag. En syssla jag trivs med och som jag vanligtvis utför i vår lilla familj. Idag går det betydligt lättare än då jag var aktiv alkoholist, då var fokus på att komma hem fort som f-n så jag kunde smaka på julspriten. Vad det nu var för speciellt med julspriten eftersom den var tvungen att avsmakas. Den också.

Jag kan tjuvkika lite på folk och se hur de beter sig, korta snabba gester, tryck fram kundvagnen, helst ställa den så den spärrar utrymmet för andra så de får ett avstånd till andra människor, slita åt sig sakerna, vara lite sur mot personalen som inte har tänkt på att just den kunden är här idag. Jag ser att många mår väldigt dåligt och jag tycker att det är enormt skönt att idag kunna lägga problemet hos dem det hör hemma hos, inte suga åt mig deras problem och försöka ställa till rätta. Jag träffar andra alkisar eller anhöriga, vi stannar upp i all röra och står och kramas, njuter av det lugn och glädje vi förmedlar till varann. Jag kan se att folk tittar på oss och funderar men det bjuder vi "kramisar" på för vi har en egen liten hemlis som gör att vi mår så bra.

Hustrun glider in på bolaget under dagen och köper sin vinglögg som hon vill ha och som hon vill bjuda våra gäster på. Det är helt ok för mig för det är jag som är alkis och inte hon. Jag kan påminna mig den där speciella känslan av att vakna bakfull på glögg, i brist på annat. Urkass i magen och en makalös huvudvärk.

Jag är definitivt ingen vän av julen och allt vad den innebär, jag försöker bara hänga med och engagerar mig så lite som möjligt. Jag tycker det är skönt när det över. Jag brukar gå på ett öppet AA möte på jul- eller annandagen och det är verkligen som att komma hem ! Det är en familjär stämning och det är inte bara jag som tycker det är skönt att få slippa alla måsten och få sätta sig ner i trivsam miljö och få sinnesro. Det är en oas av stillhet och värme som skänker så mycket livsglädje att jag önskar fler får uppleva det.

Jag fick ett julkort från en vän i gemenskapen som jag inte haft kontakt med på flera år. Jag ringde och tackade honom och vi pratade lite om livet i allmänhet och alkoholen i synnerhet. Han berättade att efter 6,5 år i nykterhet så valde han att dricka igen. Tyvärr så blev jag inte överraskad för han gjorde aldrig de där förändringar i livet som jag tror är ett måste för att få en stabil nykterhet. Däremot så blir hans återfall en allvarlig påminnelse för mig att jag aldrig får glömma vem jag är, var jag kommer ifrån. Den dag jag tror att jag är frisk från min sjukdom så kommer jag att börja dricka igen.

I kväll ska jag fuska lite och redan nu bestämma mig för att i morgon ska jag inte dricka oavsett vad som än händer. Jag ska åka in till shoppingcentret i morgon och sätta mig centralt med en kopp kaffe och flina lite elakt åt alla som stressar förbi !!!

Ha en bra helg alla och fundera lite på den här sidan, varför den behövs : http://www.vitjul.se/

God Jul !!

keep your head up high eller håll huvet högt som man säjer på svenska.
Själv har jag haft en sömnlös natt.Skyller på fullmånen och vintersolståndet o månförmörkelsen som var igår.
Så nu sitter jag o påtar med mina bilder i PS o tittar in här.O säjer Godmorgon.Om 4 timmar ska jag möta lilla mor vid Centralen,utan sömn.fast ibland kan det va rätt kul o va i en andra andning....utan alkohol.

http://www.liveleak.com/view?i=046_1292947689

så här bra går våra förhandlingar när vi försöker "tvinga" oss in på nattklubben...

Den stora debattören kung alkohol har en stor roll, och den med sitt sinne i bruk, borde ha lagt ner det för länge sedan...
Därefter blir vi känsliga och lättprovokativa, och...inte finns det någon "heder" i det här...

Skitiga kläder och skrubbsår möter en morgondagen, och man börjar värdera....?

var det en bra eller en dålig kväll, igårkväll???

Berra har sina kläder hela och rena, självkänslan har inte fått sig någon törn, inga skrubbsår eller rivsår...
Ingen övertrasserad kontokortsavi som kommer om ett par veckor....

Jag har fortsatt kontrollen, igår, idag och imorgon....

Okej, det "händer" inte lika mycket, men glad är väl jag över det, lugnet har ett skäligt pris..

Fyllan har det också, men det är o-själ-igt...

Mitt liv, här och....nu!

/Berra

Ni är underbara!!!

och vilken fruktansvärt bra artikel, fint skriven och lätt att ta till sig...
fast egentligen vill jag inte ta in det, acceptera att det är så...
för det gör ont, och tårarna kommer.
att det är en hemsk tid för många barn vet vi...
frågan är vad jag kan göra för att hjälpa eller förändra?

Stora stora kramar!!!
/kristin

Märta... Det gör ont att läsa, gör ont att förstå att det är så vanligt....
Kram från Mie <3

I dag skrev jag till aktuell journalist på Expressen. Artikeln gör ont, den skrämmer, men det här är så många barns vardag, så många barns förväntan inför jul. Äntligen vågar en kvällstidningsjournalist ta upp barnens perspektiv, på riktigt och seriöst, spegla det som många av oss här på forumet och många på tuvaforum vittnar om. Artikeln är smärtsam så jag vill sända ut en liten varning. Men du som orkar, läs den, vi måste värna om varandra lite mer.

Styrkekramar Märta

http://www.expressen.se/nyheter/1.2261532/socionomen-de-har-barnen-beho…

På många plan är vi stora,starka, förnuftiga & kloka.
Samtidigt som vi är små,svaga & förvirrade.

Störst del är vi stora & starka , vi måste bara tillåta oss att vara små & svaga oxå för att få en balans.
Det går längre & längre mellan gångerna vi faller & vi reser oss snabbare efteråt.

Sakta men säkert blir våra liv våra igen.

Stor kram från Mie.

Vilka fina ord! Ja vad vet man? Bara att man inte vet.
Jag fick osökt upp mina associationer när min man dog utan förvarning i en hjärtattack, helt oväntat.
Alla tankar, om jag bara, om jag............alla om.
Skuldkänslor oxå så klart, hade jag kunna rädda honom, om bara.
Det jag lärt mig e de gamla talesättet "lev som om varje dag e din sista", på ett mer insiktsfullt sätt. För vad vet man?
Att vara rädd om de man älskar, ha ett vänligt ord till alla man möter.
Att man inte har "råd" med fjuttigheter, osämja, slösa på energi på fel saker.
Det gör ont i mig att se nu i jultider, detta jagande på att köpa, köpa, köpa, är det månne ett surrogat för tid, omtanke o kärlek?
Hur många barn ska fara illa under denna jul?
Hur många tänker på gamla Svea som knappt kan gå ut, av rädsla för snö o halka?
Undrar hur hennes önskelista ser ut i år?
Kanske högst upp : ett besök? någon som handlar åt henne? en medmänniska som tar sig tid för en fika? ett telefonsamtal?

Till er alla fina önskar jag er sinnesro i julklapp!

Kram

Jag vill också bara titta in och säga hej

Kram Märta

Vet du, vi ska igenom ett helt varv, ett helt år där vi skapar nya mina minnen innan vi kan börja släppa taget helt. När jag läser om din oro, hur du förhöll dig till honom och alkoholen så känner jag hur min ångest kommer krypande. Precis så hade jag det. Alla dessa anklagelser och hot bara för att man bad om lugn och ro, att han inte skullle dricka så mycket. Alla dessa lögner kring alkoholen, då var jag förvirrad, nu kan jag se hur patetisk han var. Och det du känner nu inför julen, det är en del i läkandeprocessen och helt naturligt, även om det är smärtsamt. Håll ut Lillablå.

Jag fick inte heller någon kärlek eller bekräftelse, allt var på hans villkor. Det var bara att förhålla sig till det också. Det är mycket i oss som ska läka, det tar tid och helger som jul, påsk, midsommar blir särskilt svåra då de är förenade med kärlek, gemenskap, familj, sammanhållning. När jag läser på tuvaforum så är det mycket ångest och sorg som kvinnor går igenom just nu inför julen.

Jag är inte med på facebook men du kan nå mig via en e-post som jag skapat tillfälligt och använder som en sluss till min riktiga mail, marta_moen@spray.se skriv dit så svarar jag dig så fort jag kan. Jag hoppas du får ett bra möte i kväll vännen. Själv ska jag träffa min goaste vän som tog med mig på alla dessa teraputiska hundpromenader i våras och somras, vi har inte setts på så länge nu på grund av jobb, föreningsliv, födelsedagar och annat som ständigt skapar alla dessa måsten. Vi ska tända ljus och bara ta oss tid att prata. Det känns så gott.

Kram till ett knytte från ett annat :-)