skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

härligt Berra,,glad av ditt inlägg,,såå sant o riktigt,,
det som gör mig lycklig är att va mig själv,
ha fullständig koll
man blir så lugn
kommer inte att göra nåt galet
för jag är jag
rakt igenom
står för den jag är
vågar säga vad jag tycker
o en del sk "vänner" har jag tappat
men de stressade mig bara
vill
kan
o tänker leva ärligt
sant
inte jaga,bara vara
må bra i mig själv
o lita till mig själv
ett nytt löfte varje dag
acceptance,harmoni
balans
sinnesro
o ha roligt,glädjen är äkta idag
inte konstgjord
liksom den mörka sidan
mer naken,men mer hanterbar
utan alko ågren o dimmor
naken bar,ärlig,,,tacksamhet
ha en underbar gubbfest Berra
youre worth it!!
kramisar Måne


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej & hå, stå på tå!

Precis hemkommen från bolaget, va?

Jomenvisst, så är det, en dunk rött och en dunk vitt, vi ska ha middagsgäster på
Söndag, och det blir Skomakarlåda där skyn är skapad av just rödvin...
Det är familjens absoluta favvo-käk nu för tiden.., och nu ska vi infiltrera den i våra bästa vänners familj också, haha!

Jo ska väl erkänna, det slank med några bira också.....nollbira!
Ska ju ut med gubbsen i helgen, och där finns det knappt groggvirke för en annan att dricka...
Så jag släpar med mig mina egna drycker, och passar in i miljön...

Ska bli kul och se hur bästa polaren passar in i gänget, de kommer att hacka på han, stackaren!
Men det är så det är, först hackyckling innan man blir accepterad, man får ta förnedringen som en "man", men det finns ju mycket att dricka så han kan nog dricka mod till sig!

Mitt mod sitter just nu i att inte dricka alls, och det kan skrämma andra, .."han har koll!.."
Men jag mår så himla toppen av att "knipsa av alkoholtarmens sug", det är inte till för mig..
Och det finns inte ens en ärlig chans till att testa, så varför ens kalkylera, glöm det!

Och när man i sinnet har accepterat sitt läge, så kan man koncentrera sig på annat,
att ha kul t.ex, eller bara sitta och snacka...

Visst, fyllbultar finns det överallt, och jag är bara SÅ glad, att jag inte är en av dem...

Rädslan för att göra bort sig har försvunnit, och jag kan koppla av och vara den personen jag är.
Det blir inte roligare än så här, och det VAR inte roligare än så här tidigare heller...
Man bara trodde det, i sitt inre, och det var påverkat av alkoholen...

Detta är verkligheten, varför inte acceptera den som den är, bra eller dålig...
Och gör den till MIN verklighet, varken bättre eller sämre...

Se på livet som det är, istället för att ständigt sträva hela tiden efter något som är bättre...
Klart att grannen har en större platt-TV, men är han lyckligare för det, troligen bara med skuldsatt.

Nähepp, nu ska jag fortsätta att leva mitt liv, och det känns inte som kattskit längre...
Har skaffat mig mer svängutrymme och är inte lika inskränkt som tidigare..

Idag är det den bästa dagen, hittils, orkar knappt vänta på morgondagen...

Mors /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

ja ,härlig läsning,,,hoppingivare,,det är nog dem vi behöver,bra ord,ditt ord,,att dela med sig av,,nykter härlig dag,,om än lite grått o vått,,,men det lyser i fönstren o maken är galen.
Det ska upp fler o fler ljusslingor för varje år,,ser ut som ett tivoli snart
till barnens förtjusning.
börjar känna mig som frugan i "ett päron till farsa,,"
alla står o gör trumvirvel innan elen kopplas in
345789 st lampor o så funkar det inte
hihi
my favouritechristmasfilm
är nog lite så här i stugan
lite lagom familjekaosjuligt
men i like it
det är lite huller o m buller
men jag är lugn
juletid
julefrid,,kramisar för att ni finnsMåne


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Grymt inlägg som vanligt Berra!
Du och Pia med lång, krokig och ofta rolig och bra nykterhet är hoppingivare på forumet för mig. Båda beskriver ni ärligt dåliga dagar och bra dagar, men där frånvaron av alkohol är prio 1 för att må bättre.
Tack!
/Fenix

PS Lägg märke till mitt nya ord, hoppingivare, kommer säkert i AOL inom kort:-)


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

...kanske druckigt vin hela dagen..?

Nä, den var lite elak, men rolig i alla fall, och det är väl något som vi alla måste lära oss lite av...
Att kunna bjuda på sig själva, ge och ta...

Kanske har det blivit ännu mera uppenbart när vi inte har alkoholslöjan att linda in oss i..
Utan att allt måste vara så himla verkligt, och istället för att sitta och sura i ett hörn...
Så kasta sig handlöst in i gemenskapen utan alkohol...

Hallå!, här är jag, och jag vill också vara med och skratta,
så ge mig plats, annars så tar jag mig plats!

Många tillåter sig själva inte längre att ha roligt, utan det är "straffet" för att man tidigare inte har kunnat hantera alkoholen...

Tänk på hur det var innan, då tog man sig i ton minsann, orden slank obehindrat ut genom munnen, nu är man rädd för vad man skall säga, hur det ska tydas osv...
Filtret har stängt igen munnen, och man vågar inte yppa någonting alls, istället...

Tänk så här, NU om något så har man ju tillfälle att kunna säga något, utan att de andra ska tänka si eller så, de är ju packade och skrattar åt nästan vad som helst...
Inte kommer de ihåg något under morgondagen, så det är bara att pladdra på...

I helgen ska jag ut med "gubbarna" igen, men denna gång tar jag med mig en kompis,
som ska introduceras inför de andra...
Det ska bli så roligt, och jag ska köra både dit och hem, och ha det precis lika lajbans som de andra, men utan alkoholen, jag känner mig faktiskt lika stark utan den...

Mer medveten, men inte utanför, tramsa lika mycket som de andra,
och bjuda, bjuda, bjuda på mig själv, och få lika mycket tillbaka...

Det här är jag Berra, så här ser jag ut, och så här bete'r jag mig, bluähähä!
Passar inte galoscherna, så får jag väl sätta mig vid nästa bord, så det så!

För på Lördag ska jag leva, lika mycket som idag, igår och i förrgår, fast bättre!
Varje ny dag är en gåva, och den ska inte försummas...
Så nu ska jag skynda mig ner i halmen och knoppa, så kommer Torsdagen lite snabbare...
Och vem vet vad den har att skänka mig, en ny dag i mitt nya liv!
Inte illa, men nu har jag en dejt med John Blund...

Moss Moss!, /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

tssss.... den var bra. Speciellt den sista kan få mig att gå i taket. Vad har du GJORT hela dagen????


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Tja!

Okej, jag kontrar med att sticka ut huvudet alldeles för mycket...
Det ena för att jag gör mig ovän med alla kvinnor...
Det andra för att den sätter vinet som problemlösaren...

Men man kanske kan se det paradoxala i det hela...

Hormon Guiden

Kvinnor kommer att förstå det här!
Män borde lägga det på minnet!

Varje kvinna vet att det finns dagar i varje månad när allt en man behöver göra är att öppna truten för att riskera sitt liv! Detta är en liten behändig guide som borde vara lika vanlig I plånboken som körkortet; varje äkta man, pojkvän, fästman, manlig arbetskamrat eller annan anhörig borde ha en sån här I sin plånbok!

FARLIGT
LITE SÄKRARE
TROLIGTVIS SÄKERT
TOTALT SÄKERT

Vad blir det till middag?
Kan jag hjälpa till med middagen?
Vart skulle du vilja äta middag?
Här, ta lite vin...

Tänker du verkligen ha det där på dig?
Wow, du ser verkligen bra ut i brunt!
WOW! Kolla på dig!
Här, ta lite vin...

Vad är du så upprörd över?
Kan det tänkas att vi kanske överreagerar?
Ta min lönecheck.
Här, ta lite vin...

Borde du verkligen äta det där?
Du vet, det finns massor av äpplen kvar.
Vill du ha lite choklad till det där?
Här, ta lite vin...

Vad har du GJORT hela dagen?
Jag hoppas att du inte överansträngde dig idag.
Du ser alltid jättebra ut i den där morgonrocken!
Här, ta lite vin...

Mors Berra!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Ok, här kommer den bästa av vad jag läst tycker jag!
Salongsmässig men kul tycker jag.
Upprop i klass 6:
Magistern har ropat upp eleverna i bokstavsordning och kommit fram till K.
- Vad heter du då lille vän?
- Erstin.
- Hm,men inte heter du väl Erstin, det är ett namn jag aldrig hört.
- Jo, jag heter Erstin.
- Men K:t då?
- Jo, lite grand!
/Fenix


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Tack för ett gott skratt på kvällskröken! Var tvungen att högläsa för mannen!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Kan inte låta bli...

Berit och Karin var ute och promenerade, när Karin får syn på Berits man.

- Är det inte din man som kommer ut från blomsteraffären där på andra sidan gatan?

-Jo, och två dussin röda rosor har han med sig! Då får man väl ligga med benen i vädret i fjorton dagar nu!

Karin funderade en bra stund och sa sedan:
-Men ... varför skaffar du inte en vas?


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Tja!

Vet inte om ni pallar ett par fräckisar jag fick i mailen i fredags...
Men de skapar ett leende mitt uppe i all elände...

Det satt en karl i herrbastun. Plötsligt fick han världens stånd. Han visste inte vad han skulle göra, men då reste han sig och vrålar. - Jag måste ha en kvinna. En annan kille i bastun sa då till honom. - Stå inte här, gå till dambastun. Han rusar in i dambastun och fortsätter vråla med fortsatt kön i hårt stående läge. - Jag måste ha en kvinna nu med en gång. En kvinna som sitter i dambastun blir förbannad. Reser sig upp och tar en skopa kallt vatten och slänger det över det ståndaktiga könet. Mannen mister erektionen och tittar ner besviket och säger. - Var du bara törstig din lille jävel.

Flickorna i 8:e klass skulle förbereda sig för konfirmation inne i kyrkan. Prästen frågar den första: Har du haft fysisk kontakt med en penis? Hon hade tagit på en med fingertoppen och måste därför stoppa fingertoppen i heligt vatten. Nästa hade tagit med hela handen på en, så hela hennes hand måste doppas i heligt vatten. Då började en tjej tränga sig i kön. Prästen frågade varför hon hade så brått. Jag måste bara gurgla innan Eva tvättar röven!

Mors Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God ny vecka, allihopa!

Måndag igen, och livet går vidare...

Missköter mitt sovande på helgerna, så jag börjar varför förstå att alltid veckan börjar så trögt...
Måndagen får stryk för detta, och jag håller redan på morgonmötet på att somna...
Det finns ju ingen alkohol som sabbar det längre, utan nu är det bara min sömncykel som
kan rubba på det, måste börja få en shysst kontinuitet på det...

Känner mig bakis på mornarna, och försov mig som vanligt...
Somnade i soffan igår kväll, vaknade när frugan ruskade på mig kvart i två, satt vid datorn till kvart över tre, och sedan låg jag och väntade på John Blund tills klockan var kvart i fyra...
Dum i huvudet, visst...

Men det handlar nog mycket om att inte förskjuta tiderna på helgerna, och att få tid till att sova ut.
Man bränner nog lätt ut sig bara på det...

Apropå fredagen så testade jag en alkoholfri cider, bluärk!
Kommer inte ihåg vad den heter, och vill inte det heller, en glasflaska med gult innehåll som smakar som sur äppeljuice, inte att rekommendera, det blev alldeles strävt på tänderna..

Men det fanns en del lite lattjo pavor på alkofritt med olika vinsorter, borde prova och beta mig igenom dessa, det måste ju finnas någon som går att dricka...

Viktiga är att det ser ut som de vanliga flaskorna, och att man inte sticker ut...
Jag menar att man lubbar ju inte runt på ett grabbparty med en 33 cl PET-pava i handen, då
kan man ju lika väl annonsera i den lokala tidningen..
Det ska vara bruna eller gröna glasflaskor med granna etiketter...

Idag har jag fått min "bacon-spruta" och väntar på reaktionerna som alla pratar om...
Men mest troligt är att det händer ingenting...

ujuj, nu är det nog dags att försöka jobba lite, ha det bra därute...
..och håll er borta från priten, det finns bara tråkigheter i den på sikt...

Lev ert eget liv, och gör det så bra som möjligt, låt inget annat styra er och var fria, i tankarna..!

Mors! /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

härligt Berra,,nu sover du nog gott,,o vaknar sen torrt,,,jag o gubben ska på helgmys ikväll,,vi ska gå på ett spa o sen äta trerätters,,en försenad bröllopspresent,,men ack så gött det ska bli i höstmörktet,,kram på er alla Måne


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Go'natt alla vänner!

Precis hemkommen efter rockfesten, och det var en mycket angenäm upplevelse...
Inte lika mycket folk, och inte lika mycket drag som förra året, men det var givande...

Såg massor av gamla ansikten från ungdomstiden, och pratade med dem dessutom...
Hade svårt att placera in alla, var det hon som gick i paralellklassen med han, ja vad hette han..?
Alla hade öknamn, så även jag, och man kände dem bara till det, ..jasså heter du Thomas?
Du hade en brorsa va som kallades Fetispalle va?, som gick i samma klass som Mickemök???

Man kramade de fjällor man kände igen, några tog man i hand som man blev introducerade med...
Fick syn och pratade med min stora (obesvarade) tonårskärlek, hade inte sett henne på 30 år.
Fortfarande lika vacker, nyskild och hela baletten, det gick några snabba (dumma) tankar genom mitt huvud, men de gick att vifta bort, tack och lov...
Hade jag varit full, så hade de inte gått att vifta bort lika enkelt...

Hon kände mycket väl igen mig, visste vad jag hette och var mitt barndomshem låg, så hon hade sett mig också, attans, jag hade aldrig bytt ett ord med henne tidigare...
Sedan när allt kom kom omkring, så visade det sig att hon var faster med min dotters bästa vän...
Världen är bra liten egentligen...

Allt var väl i ett bra tempo, några lite äldre herrar hade tankat på ordentligt innan de kom till festen,
och mycket riktigt de som välte ut glasen och tomma ölflaskor senare på kvällen...
När man är nykter så ser man saker med andra ögon, man kan redan i dörren bestämma vilka som kommer att klanta till sig senare...

Visst frugan fick sig en smäll på armbågen så hennes ciderburk åkte i golvet,
hon skämdes men jag såg att det inte var hennes fel, och jag tröstade henne med att det gjorde ju ingenting, för hon gillade ju ändå inte den nya sorten med svartvinbärssmak jag hade testat att köpa till henne på bolaget ikväll, som tur var det också bara EN burk...

Han som "vann" ikväll fick raglande gå hem med sin argsinta hustru redan vid halvelva-rycket,
det var nog ord och inga visor han fick sig utanför lokalen, frugan var arg som ett bi!
Jag såg det genom fönstret, och detta hände även mig tidigare, i mitt tidigare liv, när jag inte var nykter

Vi tröttnade vid ett-rycket, och satte oss i bilen med våra bästa vänner, och tänkte att vi skulle uppleva gamla minnen, så vi ville "fylläta" en hamburgare på närmaste Sibylla-kök...
Alla hak var stängda, så det blev till att lite moloket hamna på "donken" i alla fall..
Men det spelade ingen roll, hamburgaren smakade utmärkt och kletade runt i bilen precis som de brukar göra, full eller inte...

Och det blev ju också middag, för den hann vi inte med tidigare ikväll...
Men man ska inte heller bli förvånad om man hittar en fettfläck i bröstfickan på skjortan, för att en pommesfrites har råkat hamna där, alla nattburgare är kladdigt ihopmeckade så det så!

Kontentan av kvällen är att jag drack 6 st "nollbira" och ingen kunde se att det var nollbira, för jag höll etiketten inåt handen, och önskade att polisen hade stoppat mig...
För då skulle jag med glädje säga att jag hade druckigt massor av bira, och polisen hade frenetiskt jagat i fickorna efter blåsinstrumentet, bara för att kamma noll, ha ha!

Jag kände mig attraktiv och fick många blickar av alla sorters jäntor, och jag mådde som en prins.
Men det finns en nackdel....jag dansar aldrig nykter, och det måste jag jobba vidare på...

Men ikväll är jag en vinnare, så också i morgon...
Det enda jag kanske ångrar, är väl att jag inte mognade och provade på att vara nykter tidigare...
Det finns inga problem, om man nu inte försöker göra dem större än var de i verkligheten är...
Sanningen finns där, och man behöver inte fördunkla den med alkohol...

Nykterhet är ärlighet, och som ni vet, ärlighet varar längst...

Nu ska jag nanna kudden, och vakna upp ångestfri i morgon,
det kommer att bli en sjusäderlig Lördag, känner jag på mig...

Imorgon ska leva, precis som jag har gjort idag, mycket dessutom...

Kramar på er därute, hoppas att eran Lördagsmorgon blir lika ångestfri som min kommer att bli.!

/Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej,

Jag har följt hela ditt år. Get mig oerhört mycket. Tack för det! OCH ha en kanonkväll. Det tänker jag ha-ska köra.
Hälsar Inger


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Hej Berra!

Dig har jag inte hälsat på än...så jag gör det nu.

Jag är helt ny här och vill verkligen säga att det har varit en hoppfull resa du har beskrivit i din mastodonttråd. Bra skrivet, insiktsfullt, välformulerat men framförallt och det viktiga en historia som visar på att det går att vända, det ger hopp till många andra därute.

H

Edit: Jag hoppas du får ett bättre minne av rockfesten detta år.


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God Helg, världen!

Idag mår jag som jag förtjänar, dvs gott och lite av livsglädjen har kommit tillbaka...

Det är en underbar känsla, och jag har återigen börjat prata och skoja med alla mina kollegor..
Nojigheten är borta som jag hade för en månad sedan, och det behövdes att jag blev förbannad och tvingade mig själv att bjuda till, ingen blir ju bättre av att gå omkring och muttra hela tiden...

Så en självsäkrare Berra har makat utrymme till sig själv, och har fått distans till "problemen" här i världen, så numera "skiter" jag i att vara hängig, det blir ju inte bättre för det...

Är inte själaglad, men ligger över min +/- nollgräns, försöker nöja mig med det jag har....
Istället för att sikta på stjärnorna hela tiden, inte nå målet och bli ständigt besviken...
Får nöja mig med "små hopp" istället, jämfotahopp där jag står...

Låter det tråkigt, tycker du???

Nja, försöker se det positiva, det kunde vara värre,

...kunde ju ha skitit på mig....
...trampat in en spik i foten...
...blivit levande begravd...
...eller något...

...men det har jag inte, och därför är jag tacksam för att det inte är värre...
Jag är hel, ren och frisk och mätt, fryser inte och mina skor läcker inte in vatten...
Vad spelar det då för roll om det är grått och mulet ute, eller att bilen framför trängde sig i kön,
att mataffären hade slagit in för mycket för en vara senast jag handlade, det är världsliga problem.

Längtan efter alkohol har blivit av samma kaliber, jag vet att det är "kul" ett tag,
men hel**te vilken skit att ta hand om i efterhand, nä, absolut inte värt det, ett dugg!

Jag ska förresten på en "rockfest" ikväll, precis som för ett drygt år sedan,
vi lär väl vara en 200 pers som dricker och dansar till både levande och "död" musik.
Förra året blev jag som vanligt plakat, snodde andras öl och betedde mig som en gris,
mådde väldigt dåligt över det länge efteråt, men det har ältats klart nu, och är över...

Min återgäldning är att återigen gå dit, men nykter, och visa vilken "äkta" kille jag är...
Glädjen får komma på det "riktiga" sättet istället...

Att konfrontera sina rädslor är nog det för mig enda sättet att komma förbi dem...
Är man ormrädd, så ska man nog tvinga sig till att hålla en ofarlig orm,
och övertyga sig att det egentligen inte var så farligt..

Så ikväll efter jobbet så ska jag pipa iväg till bolaget!!!
Men till min "egna" hylla, den med alkoholbefriad öl, och ångestbefriat drickande...
Jag gillar smaken av öl, men inte den "andra" beskan, som sitter i så förbaskat länge...

Just idag, just nu så satt jag för precis ett år sedan som ett nervrak hos min husläkare,
och han var den första som jag erkände mitt alkoholmissbruk för...

Ett år av livsomvändning, men det var tamigf*n det bästa jag har gjort någonsin...

Det är nu jag har börjat LEVA på riktigt, ett ångestfyllt liv, är inget liv..!

Så jag borde ändra min rubrik till...

"Ångesten HÖLL på att ta mitt liv"...ifrån mig...

Nu lever jag, och är glad för det, tänk vad saker KAN förändras...

Ett litet (k)liv, blev ett stort steg...

Ikväll ska jag ha det roligt, imorgon bitti också, hela morgondagen och hela helgen...

Hoppas ni får det lika bra!

Må väl, lev väl!

Mors! Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God Morgon Världen!

Måndag igen, vädret är grått, kallt och trist, precis som man förväntar sig en Måndag.
Men sinnet är glatt, jag mår bra, och just nu trivs jag bra på jobbet...

Vi har haft våran "måndagsbön", och chefen har ändrat lite på kostymen när han upptäcker att folk inte tycker att det ger så mycket, så det blir kortare och lite mer gladare möte,
men han har fortfarande allt för stor dragning till att svamla ut i det blå, och då blir det trist...

Vi har tagit upp det där med våra anställningsvillkor igen, och de har börjat gräva fram något förslag som de snart ska presentera...
Men jag var snabb och dunkade iväg ett mail till facket centralt, för nu är det upprättelse som gäller, jag har blivit lite vassare i min attityd nu...

Det handlar mycket om att komma i fas med sig själv, se möjligheterna istället för motgångarna.
Tidigare förstörde mina förhoppningar av just alkoholen, jag trodde jag mådde bra, men gjorde det bara så längre jag var påverkad av dess rus, och allt därefter blev en maklig nedgång..

Nu har det gått ett år och det börjar lossna lite, ingen skall längre få trampa på mig, jag skapar mig ett utrymme, en frizon där jag bestämmer...

Arbete är arbete, och min levnadsfrizon får inte invaderas av någon fiende, då går jag in i en förvarsställning, det här är mitt område som jag fredar, ingen har rätt att kränka mig längre.
Inte ens jag själv, jag har förbjudit mig själv att tänka dåliga tankar, då går huvudet i spinn!

Alkoholen minskar frizonen till ingenting, det finns till slut ingen gräns, den är utraderad...
Det är därför jag utökar min gränsdragning för varje dag, känns det inte bra, så drar jag ut linjen ännu längre åt det hållet...

Genom att sätta gränser för mig själv, så mår jag bra...

Ha' en bra Måndag, och låt ingen klampa på er, utan hugg ifrån...
Alla har ett egenvärde, se till att det respekteras av andra..

Kramar /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

Go' Söndagskväll!

Ja jag vet att jag är vulgär, men det är jag på alla plan...
Så ock med alkoholen tyvärr, inget finlir där inte, utan snabbt och mycket...

För ett år sedan hade jag idag en super-ångest, och jag minns att jag försökte "städa" bort den,
både på det fysiska och det psykiska planet..

Så har jag gjort även idag, städat alltså, men utan ångest...

Ville göra det fint hemma tills lilla frugan kom hem, dammsög, våttorkade golven, städa muggarna, till och med putsade fönstren, hann tanka bilen, tvätta den, köra och hämta grabbarna på badet, köra sopor till sopstationen, spola av baksidan m.m.

Efter sex svettiga timmar, tände jag upp hela huset med levande ljus, och doftljus...
Så att frugan fick en positiv upplevelse av att komma hem...

Och det bekräftade hon, med råge..!
Och där satt jag alldeles svettig, hade tänkt låtsas se helt seg ut i soffan, men det hanns inte med

Ibland ska det vara en positiv sak att få komma hem efter att jag har varit gräsis, eh..
det hade inte hennes vännina kan man ju säga, hon svor över blöta handukar på golvet etc...

Så nu känner jag mig sååå nöjd, och har en väldigt harmonisk fru som kommit hem...
Hon hann med IKEA på vägen hem, så de grejorna ska jag fixa lite snabbt nu också.

Så man kan ha en positiv upplevelse en Söndag, om den är utan bakfylla så hinns det med en massa saker som annars skulle vara ogjorda, och jag känner mig verkligen nöjd!

Jag har inte försummat barnen eller hemmet, trots att jag har varit gräsänkling...
Och jag har INTE gjort det alla andra nog skulle ha sett som en tillfällighet, kröka loss!

Det blev en fin avslutning på denna vecka, och ett rent hem som början på nästa...

Nu ska jag slabba lite i köket, frugan har hittat en nytt recept med baconlindade kycklingfile',
så ännu en gång ska jag vara kreativ i kokkonstens ädla konster...
Men med ett stort förbehåll, denna gång UTAN att krydda den med ett vinglas på sidan om,
detta ska skapas nyktert!, tjoho!

För den som lever får se, men då måste man ju leva också, fullt ut..!
Och det gör jag, utan alkoholen...

Må bra!, och LEV!

Mors Berra!


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God söndagförmiddag!
Du e´rolig du. Lära barnen sådant språk! Vet hut karl! ;)

Filmsnutten var inte heller att leka med. Rackarns pojkspoling. Farfar är så arg så han kan få stroke eller rent av hjärtinfarkt och den unge mannen bara skrattar! Själv vet jag inte om jag skrattade åt farfar eller grabbens fruktlösa försök att hålla sig för skratt!! Tack Berra för filmtipset!

Helgen har varit lugn och hyfsat fin. Till och med solen har orkat visa sig någon halvtimma emellanåt! Här planeras makens 50-årsfest. Det blir i julhelgen men mat o dryck planeras redan nu. Inbjudningarna är skickade för en månad sedan och svaren börjar strömma in. De flesta dricker alkohol, det förväntas att det finns också. Det kommer det att göra, men som det känns nu kommer jag att klara mig alldeles utmärkt. Min längtan, eller sug har lagt sig för denna gång. Men jag litar inte på den lilla j**len som lurar på min axel och bidar sin tid. Är på min vakt.

Nu ska jag snart på stadens galleria och lämna tillbaka en tröja som inte alls passade på mig. Den var hur snygg som helst på galgen i affären, men, men... Jag hade sonen med mig (vi hade köpt skor till honom) då jag köpte tröjan. Det är anledningen till att ingen tid gavs för att prova den på plats. Ja. Ni förstår säkert.

Hörni, en ljuvlig novembersöndag till er alla! Och du Berra, låt nu hustrun njuta av spaupplevelsen - du ska vara snäll och vårda språket;) Kram från Maija


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

God Helg!

..så var det dax för lite roman(tiserande)-skrivande igen...
Känner mig laddad att peta ner några rader om hur livet går vidare..
Ikväll är det precis 1 (ett) år sedan jag var drucken senast, på en julfest med "gubbarna"..
Den som fick mig att gå in i väggen, tack och lov..faktiskt, om man ser tillbaka...

Denna helg är mor i huset utsprungen, på SPA med sin bästa vännina...
Och det gör henne bara gott, och det som är gott för henne, är gott för hela familjen...
Det går ingen nöd på oss, har ju inget "tillfälle" längre att kröka till, den stressen är borta..
Har petat lite i trädgården, fått lite skit under naglarna på eftermiddagen när det fortfarande var någorlunda ljust, den där vintern verkar ju inte vilja komma, ..än..

Har laddad hårt att vara med barnen, skjussat dem och deras kompisar till rockspelningar några mil bort, där deras gamla kompisar är med i ett tjejband, det är vasst, tuffa brudar...
Hämtat dem på natten när de sedan ska hem, eller vidare till någon annan...
Min dotra kan lita på sin pappa, jag finns här och kan hjälpa henne när hon behöver det..

Grabben fick tjacka något nytt "mördarspel" till PS3'an, så han har fått en fin grop i soffan på övre planet, hans kompisar kommer spingande fram och tillbaka, hela tiden...
Det är lite annorlunda idag hur de umgås, men de mår bra av det, och då gör jag det också..

Det är lite laid-back, och jag mår bara bra av det, ingen stress och fin återhämtning...

Har precis avnjutit en god middag, helstekt fläskfile i morsans gamla emaljerade gryta från 60-talet, blev kanonfin, tänk att sådana gamla hederliga prylar funkar fortfarande...
Dottern dukade upp fint med servetter och vinglas (!), ja vi använder det på helgerna, men bara för colan, det känns mycket finare att äta då, och är numera en självklarhet för barnen.

Det märks att morsan inte är hemma, grabben lutade sig tillbaka i kökstolen,
klappade sig på magen förnöjsamt, rapade högt, och sa..
"Det här har du gjort bra fassan, verkligen kanongott, ska bli ett sant nöja att skita ut det senare".
Han ser sina möjligheter att kunna vara lite extra vokabulär, för han vet att morsan skulle spänna ögonen i han och säga ett och annat om hans ordval...

Vet inte var han har fått det ifrån..(!!!), men han suger i sig som en svamp av allt som man inte borde höra, och det är ett bra tecken anser jag, då kan man skapa sig distans till det.
Hursomhelst, det var det bästa av utlåtande om maten, han skulle bara våga säga det om han verkligen menade det, och det gjorde han...

Okej, ska väl erkänna att jag gillar att leka med vulgära ord jag med...
Hämtade ut ett halvårs förbrukning av P-piller till dottern under veckan,
kom hem mitt i middagen och jag ställde påsen framför henne, och sade högt och tydligt...

"...Här har du en påse kn*llpiller för ett halvår framöver..."

Hrmpf, hörde jag till höger om mig, det var lillebror som satte maten i halsen, och sedan började han gapflabba, medans lilla mor berättade för sin äkta man att sådana där ord använder vi inte i den här familjen, jaja..., jag visste att jag skule få skäll, men vad sjutton...
Man måste få ha lite roligt i familjen också, så visst, det är mitt fel, alltihopa..

Men jag är en stolt familjefader, och jag har de bästa av barn, uppfostrade med mina tankar och ordval, och det kommer gå bra för dem i livet, för kärlek det har de fått, i överflöd...

Och det ska jag fortsätta med i kväll, chipsskålar och nötter står redan på bordet, och de ropar ifrån vardagsrummet att halva filmen har snart gått, så nu måste jag slita mig...

Helgfrid varde med eder....

Mors! /Berra


skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...

tror inte han är riktigt medveten om att han blir filmad... säkert med en mobil el dyl...