skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
av vårt stora hus som riktar blicken mot norr. Fönster mot öster och norr underbart svalt och ljust ljus. / mt
skrev ModestyBlaise i Nu börjar min resa!
I går kväll, efter jobbet, var jag på väg till bolaget för o köpa vin, kände att det skulle vara så gott och suget var stort.... och vi har firat lill-lördag väldigt ofta (typ varje onsdag), så det kändes OK att dricka..... tänkte att jag skulle dricka MÅTTLIGT, men vet ju att det är svårt :(
Jag körde till bolaget, men på vägen dit hade jag Berras ord i tankarna, om ruset, förälskelsen men att det bara är 1000 gånger värre dagen efter med ångesten.... Så jag körde in på parkering, vände och körde hem.... och nöjde mig med ett glas cola :D
Jag är så stolt att jag satte min gräns själv, sa nej, stod emot o kunde ratta bilen bort från bolaget och åka hem..... och jag hade sånt lyckorus igår, jag var så stolt över mig själv.
Vaknade i morse, med lycka i bröstet o solen skiner och livet är härligt :D
Jag vill TACKA dig Berra (o alla andra) för era ord och inlägg!!! :D
Kram från en STOLT ModestyBlaise
skrev viktoria i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Mt, den sektor av ditt hus som riktar sig mot norr (om det var så du menade i inlägget ovan) är den som står för livsväg, enligt den klassiska Feng Shuin.
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
reflektioner över varför du inte stannade längre och följde med kollegerna till "I....o" efter middagen. Vi pratar ju inte så mycket om just detta (som berör vårt liv så djupt) och du får ta det i din takt. Så länge jag känner att vi går på samma väg och åt samma håll är jag trygg och lycklig.
Det blev fint med dörrarna:) Jag kommer att öppna och stänga dem med omsorg och kärlek. Mycket av min vändpunkt är knutet till platsen och processen innanför, mot norr med det vackra ljuset. En bygg- och tillblivelseprocessi många bemärkelser. Kram / mt
skrev mulletant i Att skapa ett nytt liv
en fantastisk arena för möten som berör både livets storhet och småsaker. Man vet inte alltid vilket som är det ena eller det andra men det är fint att få vara delaktig. / mt
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
En bra och nyanserad debattartikel kring alkoholism och tillgänglighet.
http://gt.expressen.se/ledare/1.2462300/alla-kan-inte-hantera-alkohol
Nordhemskliniken i våra hjärtan.
skrev Berra i Att skapa ett nytt liv
för att vi får dela dina tankar, och få nya infallsvinklar, det blev lite av en aha-upplevelse...
Visst känns det väl skönt att få kunna läsa sina egna tankar, och dessutom få lite payback på dem...
Ibland känner man sig så liten, och här på forumet så kryllar vi av samma tankegångar...
Här finns massor av nya vänner utan ansikten, men med stora hjärtan...
/Berra
skrev mr_pianoman i Ångesten tar mitt liv...
Såg ett salt gäng fjuniga studenter i en bil här ikväll. Dom som inte körde var fulla som ägg redan tidigt på kvällen. Jag sa till min vän som gick bredvid "skönt att vara nykter" Hon log och vi gick vidare.
Det hjälpte mig att hålla min nykterhet uppdaterad idag.
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
Varma ( på många sätt ) kvällshälsningar till dig också finaste MT
skrev barbalala i Att skapa ett nytt liv
Jag kände att det var dags att starta en "egen" tråd, så jag klippte in en del av det jag tidigare skrivit i andra trådar.
På kort tid har forumet gett mig otroligt mycket! Tack alla här för det!
skrev barbalala i Att skapa ett nytt liv
Jag förstår att det låter lite konstigt och det är det väl också...
Jag känner idag att jag kämpat väldigt länge. och väl. Just idag känner jag mig faktiskt stolt. Jag har så många många gånger fått rådet att lämna, att rädda mig, att ge upp. Han är nykter idag och på många sätt har livet utvecklats så som jag velat. Jag tycker liksom att jag "gjort mitt": han har slutat dricka, hittat ett liv i nykterhet med ett innehåll, ett rikt innehåll. Det kanske tillochmed medfört att han hittar kärleken. Om det sedan leder till att han inte vill leva med mig, så är det viktigare att han är en nykter far till våra gemensamma tre barn.
Jag ville verkligen skiljas, vi gick i parterapi vilket ledde till att jag beslutade att stanna eftersom han slutade att dricka. Jag måste ju ge det en chans ... och det har jag verkligen gjort. Jag är helt beredd på att försöka hitta tillbaka till kärleken mellan oss. Däremot kunde han aldrig smälta mitt besked om att jag verkligen ville skiljas. Det har grott vidare i honom.
Jag skrev att det kändes som en stor befrielse, men sanningen är att det är blandade känslor, förståss. Jag kan känna en längtan efter att hitta kärleken mellan oss, men just nu är den så långt borta, och hans besvikelse är så stor. Jag längtar också efter en massa saker i mitt eget liv, att få sätta mig själv i centrum. Och ägna mer tid åt glädjen tillsammans med mina barn.
Jag bär liksom en känsla av att om vi lämnar varandra nu så lämnar jag honom i goda händer. Vi har många nya goda vänner omkring oss, som han själv valt och som inte kommer att ta honom tillbaka till drickande utan tvärt om hjälpa honom att odla sin nya nykterhet. Och jag känner att jag får gå nu om jag vill, men jag känner också att jag skulle kunna stanna nu. Jag hade bestämt mig för att ge det tid och en verklig chans, men om han nu träffar någon så känner jag att jag har många andra möjligheter framför mig som jag också längtar efter.
Tack Berra för reflektioner, jag tar gärna emot fler!
skrev barbalala i Att skapa ett nytt liv
Har i helgen hunnit städa! Och sätta potatis, göra i ordning ett land, hugga lite ved, tvätta lite kläder... Och umgås med vänner, nya vänner. Bara för att vi har en stor flodhäst i vardagsrummet, betyder inte det att hela hushållet behöver förfalla...
Jag tror att han är på väg att träffa en annan kvinna, och jag ser det som en stor befrielse. Börjar genast planera semester för bara mig och barnen... Tänk att vi har pratat så länge om skilsmässa, men han släpper inte taget, och jag klarar inte att bryta upp mot hans vilja. Hans nya vän och många nya vänner är dessutom helnyktra!!!
Phu!
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
dina kolleger, hoppas du har det bra och "bevakar dina positioner" med den äran. Jag har det bra här hemma, du vet att jag kan ha det urmysigt i ensamheten om jag är lugn. Välkommen hem, kramar / mt
skrev mulletant i Mr_pianomans tankar om nykterhet
flesta av oss. Du har mycket frihet, förstod jag, men mycket prestation... jag har en sorts frihet men mycket ansvar och är i hög utsträckning bunden till tid och rum. Och ansvar. Ibland längtar jag efter att t ex städa, mekaniskt och tänka på vad jag vill... men jag vet att jag skulle tröttna snabbt och att det är tungt, stressigt och otacksamt... De flesta dagar trivs jag jättebra och det är guld värt. Hopas det blir en stabil förändring till det bättre för din del! Kvällshälsningar / mt
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
snyggt formulerad: Jag behöver ingen verklighetsflykt, jag behöver verktyg till att kunna hantera verkligheten istället...
Just vad många skulle behöva inse. Och leva efter... säkert handlar det mycket om att söka och våga börja använda sig av olika verktyg också. Det är så förrädiskt enkelt med flaskan... och så jäkla överreklamerat. Det kan jag störa mig på. Ha det gott / mt
skrev mulletant i Alkohol min älskarinna
en lyckospark till dig jag också. Det är fint att vara nära sina känslor... men jobbigt ibland. Kram till dig, lev väl / mt
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
shit pommes frites är väl det jag kan säga om dagen.
Ska inte lägga ut texten om det här, men jag kan säga som så. Äntligen känns det som att det kan komma nått gott ur situationen på jobbet. Jag vet inte än vad det blir av´et. Men det kan inte bli annat än bra känns det som.
Och är inte det en sporre för nykterheten så vet jag inte? Ett bra klimat på jobbet.
Lite är väl jobbet en anledning att jag sitter där jag gör idag. Dricka på prestationsångest och annat. Dricka för att kunna sova på natten.
Nu funkar det att sova ändå, men blir det också en lättnad att gå till jobbet kommer det gå ännu bättre.
Kram på er alla kämpar!
skrev Lelas i Vägen vidare
Ja, precis... och särskilt bankkontot som hör till den egna lilla firman...
Men, jag skall inte klaga på att jag har mycket att göra i mitt företag - det har ju varit mitt mål hela tiden, så jag väljer att se det som en framgång! :-)
/H.
skrev Adde i Vägen vidare
investering som betalar sig otroligt snabbt ! Tänk om bankboken kunde ge tillbaka i samma omfång !
skrev Lelas i Vägen vidare
Ikväll är det dags för anhörigträff igen, det är inte klokt att det har gått en månad sedan sist...
Efter den här träffen blir det ett sommaruppehåll, så det är liksom lite skolavslutningskänsla idag. :-)
Egentligen känns det som att jag inte har tid att åka (det är två timmars resväg enkel väg, vilket innebär en övernattning hos lillebror - vilket ju iofs är trevligt, men det tar tid...). Jag har mycket att göra med mitt jobb just nu, och om jag inte skulle åka så skulle jag kunna jobba på lite ikväll... Men samtidigt så vet jag att det är dumt att inte ta chansen. Så, jag struntar i jobbet och investerar lite tid i mitt eget välmående. :-)
Ha en bra dag, allihop!
/H.
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..och tänker....
Idag är jag inte glad, men absolut inte ledsen...
Det ena ger inte på en gång det andra, utan någon form av mellankoli...
Tankarna far runt, är det farligt?
Är det "dåligt" att inte vara glad, måste man hela tiden vara gl...ad?
Söker jag fortfarande de här kickarna i livet, och då det plötsligt blir kasst att inte vara glad...
Jo jag vet hur man gör för att lösa problemet, men det var en självmedicinering jag sysslade med förr i tiden..
Några klunkar alkohol så var det problemet löst, och så var man "lycklig" igen, fast man inte var det...
Det löste sig på en kemisk väg, men problemet var ju på sitt sätt ändå kvar, men man brydde sig inte...
En flytande lyckopillersubstans, men med mycket starka biverkningar, ångesten t.ex...
Och ångesten kunde man hålla stången med....mera alkohol...
..och så var man fast i ett ekorrhjul med fotboja, hänglås, kättingar och handfängsel...
Det var ju mitt egna val, vadå en alkoholist går inte in i det helt frivilligt, det blir inget val, det fanns inga andra alternativ just då...
Men på något sätt krökar man inte bort all sin egna självkänsla, mycket trubbas av, men inte själens kärna...
Där man fortfarande är medveten om sin situation, men känner sig maktlös och handlingsförlamad, vet att det är fel...
Men man har inga andra val, det blir någon form av överlevnadsstrategi, jag har inget annat liv än att återgå till ruset,
allt det andra blir för jobbigt att ta hand om, man vill skjuta det framför sig, ända fram till begravningen, sin egna...
Man har inga val...tills den dagen man bara önskar att ens begravning kommer och förlöser en från ens problem, för flera har de hunnit bli...
När det inte finns något annan lösning, att antingen önska livet ur en eller göra allt det andra, som att börja om med livet igen...
Och med dess alla problemen som hunnit bli flera OCH en ständigt abstinens...
Jag förstår att det bär emot, men har man nått sin emotionella botten, ja då kan man inte falla längre ner, botten på brunnen är nådd...
Man har inget mer att förlora än att sakta börja kravla sig uppåt, hur mycket än brunnens väggar rämnar...
Det blir bättre men hela tiden kommer man att jämföra med hur "lycklig" man var tidigare, och vem vet, kanske har det hunnit förändras sedan senast?
För den som vågar sig att prova på så kanske det fanns lite lycka kvar, ..ett litet tag...
För mig finns det ingen olycka i världen som kan göras mindre olyckligt med alkoholen, det kommer andra olyckor i dess spår...
Just nu är jag inte glad, men inte heller olycklig, ingenting jag kan snabbt förändra med annat lyckotillstånd...
Bättre att rida ut stormen och tänka på..."att acceptera det du inte kan förändra..."
Om det inte fanns några downs, hur skall man då veta när det blir några ups?
Att ge livet lite vidare ramar och skapa tillåtelse för både med och motgångar, och lära sig hantera dem...
Jag behöver ingen verklighetsflykt, jag behöver verktyg till att kunna hantera verkligheten istället...
/Berra
skrev Fenix i Nu börjar min resa!
Berra, du överträffar dig själv gång på gång i förmedlande av din tankar! Du verkar ju helt nykter:-)
Kanske därför de verkar så klara.
/Fenix
nu gjorde du mig rörd, ...och mig väldigt stolt...
Jag känner på mig att den här Torsdagen kommer att bli en enastående BRA dag...
Du tände en låga i mitt bröst, ALLT är inte i en ständig motgång hela tiden, det finns motsatser till motsatserna...
Och att få vakna upp fridfull en morgon, låter ju hur simpelt som helst,
men är en ynnest när det inte har fått hända på länge, och en välförtjänt bekräftelse på något gott..när de kommer på rad.
Stort Stort Grattis till dig Blaise'an, och hoppas att din dag fortflyter på samma sätt..
/Berra