skrev hjosa i Låg idag..

@Lunaloo Du är stark, det är inte pga svaghet som du hamnat i detta, eller stannat i detta. Det är av kärlek. För att du har längtat och hoppats att den som du älskade ska komma tillbaka och för att du förstår att han kommer förlora sig själv, eller rättare sagt den han en gång var, ännu mer om du inte finns där för honom. Det gör ont att inse, jag vet, men det hjälper nog inte att stanna kvar… Jag tänker för egen del att slaget om vår kärlek redan är förlorat fast jag förstod inte när det hände. Nu finns bara en väg att gå och den kommer på många sätt vara enklare, kräva mindre styrka och mod än den resan som har varit. Men förlusten av den jag har älskat gör ändå ont - men den smärtan är kvittot på att jag har älskat.
Tänker på dig..


skrev Grävling i Min tråd och hur det går

@Amanda L Hej
Njae alltså jag skulle nog inte säga att alkoholen inte varit något positivt för mig. Tvärtom har jag haft skitkul och upplevt mycket trevligt både tillsammans med och tack vare alkohol. Mycket av kompisumgänget har såklart alltid också kretsat kring just dricka i olika former.
Men det är allt det där som INTE varit positivt som nu gör att jag iaf tar en paus.
Skammen över vad man ställt till med kvällen innan, den fysiska kostnad alkoholen haft…( har börjat oroa mig att levern faktiskt tagit stryk) och hur jag känner att psyket alltmer kretsar runt var när och hur jag ska kunna dricka. Att jag stressar upp mig över tanken på att sitta i en sits där jag INTE kan dricka en ledig kväll. Det gillar jag inte alls.
Jag tycker inte om att det kryper på en känsla av att det inte är jag som styr längre.


skrev Jempa123 i Nu är jag här igen

@Se klart när du skriver ut det så svart och vitt blir det ju väldigt tydligt, och otroligt ledsamt. Inser att jag misslyckas uppenbarligen sen flera år. Kan bara bli bättre. Tack! ❤️


skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende

Dag 5: Alkoholsuget kommer i vågor men är hanterbart. Svårt att somna, men sen sover jag hyfsat. Hjärtat pickar lugnare. Jag är lite piggare och lite mindre depressiv. Tagit två promenader i kylan. Handarbetat. Kollat på film och ätit chips. Det går lika bra för gubben. Imorgon har vi nått vårt första delmål. Känner mig till och med lite hoppfull!


skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende

@vår2022 WOW! Jag blir så rörd över stödet!❤️ Klarar jag att reda ut det här så lovar jag att försöka stötta andra här med goda råd, peppning och erfarenhet. På så vis skapas en god cirkel.
Att bryta vanor är inte lätt, MEN, jag slutade röka för några år sedan, och det gick ju bra. Jag har varit i processen att ändra drickandet ganska länge. Efter sommaren insåg jag att jag inte kom ihåg en enda alkoholfri dag. jag började registrera. September hade 7 vita dagar, oktober hade 17 och november 18, varav en svit på 10 dagar. Sen blev det stresspåslag och så gick det över styr stora dela av december. Har i alla fall hittat alkoholfri öl som funkar.😁 En liten förändring i rätt riktning, eller hur?
Återigen, TACK för peppningen!


skrev Flarran i Att vara sin egen bedömare

Hej! @Denlillamänniskan,
Såg just din tråd och har läst om dina tankar kring ditt drickande och upplevelse av ensamhet.
Nog är det svårt att vara människa, och inte blir det då lättare av att man konsumerar alkohol på ett sätt så att man kanske känner oro för drickandet i sig oavsett mängd. Har själv mångårig erfarenhet av att dagligen mer eller mindre dricka alkohol på ett självdestruktivt sätt i total ensamhet och utan någon som helst mänsklig kontakt, om man nu inte räknar in folk man ser i butik eller liknande då. Tror att det här med upplevelse av ensamhet i mycket är just hur man väljer att tänka. Man kan nog faktiskt se ensamhet som en frihet om man tänker positivt har jag som nykter i ett par månader lite drygt upptäckt liksom. För som singel och då kanske även oberoende från ett lönearbete är man ju fri att välja i vilket sammanhang man kanske vill vara. Mycket av ensamhetskänsla handlar nog om hur man väljer att tolka saker och ting. Men kämpa på med nykterheten för det har jag börja tro är nyckeln till rätt så mycket, när det gäller en hel del faktiskt.
Ha det gott!


skrev Natalia i Kaffestugan

Jo det stämmer, är ledig idag 😃

Idag måste jag få säga att jag blev räddad av gonggongen. Åkte till bolaget och hade inte riktigt koll på att det var röd dag och stängt. Det blev en dissonans i huvudet för mig några timmar där jag fixerat planerade att gå ut på vin istället. Men jag är trött idag, sömnen blev riktigt dålig så jag slog bort den tanken. Det hade varit enkelt då vännen som bor hos mig tillfälligt är ute på glas med några kompisar och väntade att jag också skulle ansluta. För några timmar sen kände jag mig icke tillfreds med att inte få nåt vin ikväll och en stund var jag rent nedstämd men när jag väl accepterade att jag inte orkade gå ut slappnade jag av igen och myser under täcke och filtar framför filmer. Det kommer jag inte att ångra när jag vaknar imorgon. Det blev några enheter väldigt sent igårkväll efter jobbet när vännen kom hit. Inte så mycket men efter ett så pass långt arbetspass krävs det inte många glas.

Hoppas ni har en skön kväll 🥰


skrev Lunaloo i Låg idag..

@hjosa @Snödroppen @Åsa M
Hjosa du träffar så rätt. Rent intellektuellt vet jag men min kropp reagerar liksom instinktivt och all ångest,oro,samvete bara sköljer över en. Jag hör i mina tankar allt som sagt med sådan övertygelse att de känns verkligt. Jag kämpar så desperat med att plöja fakta och styra mina impulser men vissa dagar bara går det inte. Från en sekund till en annan är jag liksom på ruta ett och mår så oerhört dåligt. Har varit in på al- anon många gånger men där jag bor finns inget och tiderna online är så eländigt till då jag alltid har barnen. Önskar mer ett löpande forum som detta. Har läst flera böcker också. Kloka allihopa men jag tar mig liksom inte loss eller vidare. Kanske sakta sakta. Förstår ju att jag är mitt i ett uppvaknande och kan därför knappt identifiera mig med allt som hänt. För att överleva, orka har ju allt blivit till en annan "sanning" vadå våld .. var ju bara ett misstag, stackars honom att det blev så fel. Jag är ju stark, driftig, rak och tar ingen skit. Det är ju så många ser på mig och jag på mig själv men uppenbarligen är det ju inte sanningen. Hur kan jag utstått allt detta. Hur blev jag boven i min egen hjärna. Känns som att jag knappt vet vem jag är längre.


skrev vår2022 i Att vara sin egen bedömare

@Denlillamänniskan Har du motionerat och mediterat vid uppehålla av alkohol? Jag upplever att kroppen och knoppen på ett helt annat sätt tar tills sig motion och meditation nu när jag är stadigvarande nykter. Jag gillar att löpträna och går på styrkeboxning och det är alltid så lugnande efter ett pass. Så skönt att få ta ut sig rejält. Man får ju helt klart mer tid till sina tankar som nykter och det kan vara bra att göra ett ”schema” om det blir för mycket. Att man lägger det åt sidan en stund. Bestämmer sig för att nu ska grubbla max en viss tid, men inte mer. Att göra något annat en stund och ta itu med det en stund igen nästa dag. Jag har också tagit hjälp av psykolog för att bolla tankar och känslor som jag inte riktigt kunde reda ut själv.

När man får tyst på psykopaten i hjärnan, så mår man helt klart bättre! 😁


skrev Rustning i Att vara sin egen bedömare

@Denlillamänniskan Stor igenkänning. Mina nerver sitter på utsidan. Känslorna känns mer på gott och ont. Bedövningen är borta. Ta livets med och motgångar som de är. Smärtsam process men nödvändig och nyttig om man inte ska bli en gammal fyllekaja. Och en gammal fyllekaja är inte heller särskilt lycklig trots all bedövning.


skrev vår2022 i Förändring genom ångest

@Livelytree Hej! Vad bra att du mår ok och är nykter. Det är verkligen det viktigaste😁. Försök aktivera dig om sug kommer och fokusera på positiva tankar på hur skönt det är att vakna nykter. Vet inte heller om policyn är nedskriven, men rådgivarna här på forumet brukar säga till och även ta bort inlägg som kan bli tokiga. Handlar väl mycket också om att inte trigga läsare på forumet. Man tänker ju så klart också klarare som nykter😁.

Sköt om dig nu och ha en fin helg!❄️


skrev Samsung50 i Skam, skuld och kärlek

Smärtsamt att läsa om hur du har det. Du är ung och träffade din sambo när du var mycket ung. Detta är inte ett förhållande att fortsätta med som innehåller våld, hot och elaka kommentarer. Har du någon vän eller familj du kan prata med. Eller ring till kvinnojouren. Detta är en riktigt destruktiv relation du behöver få hjälp att lämna, känns som det inte bara alkoholen som påverkar hans beteenden. Mina känslor för mitt ex försvann när vi bröt upp och jag började fokusera på mig och leva mitt liv. Det finns snälla män därute utan alkoholproblem och du är ung och har hela livet framför dig. Ta hand om dig! 🌺


skrev aeromagnus i Återfall

@Andrahalvlek tack det var en oerhörd lättnad. Nug stor del i att frugan hörde av sig och klagade lite.


skrev Rustning i Vad har man för val?

@Denlillamänniskan Verkligen behövde jag den. Det har snurrat så mycket tankar de senaste dagarna. Ett konstant tryck över bröstet. Mår bättre nu.
Jag har frångått mina rutiner. Tagit en biltur i stället. En vanlig lördag hade jag tryckt i mig fem långburkar med början kl 17.30. Max två timmar. Jag vet ju exakt när jag ska börja och när jag ska sluta för att inte må piss dagen efter.
Och när jag har mina vanliga rutiner. Stressen och irritationen som brukar komma när jag av någon anledning inte kan börja dricka i god tid.
Inser vilket jäkla osunt förhållande till alkohol jag har. Rannsakar mig själv. Smärtsamt men absolut nödvändigt.


skrev Andrahalvlek i Återfall

@aeromagnus Så skönt för er ❤️

Kram 🐘


skrev Denlillamänniskan i Vad har man för val?

@Rustning Hoppas det känns lite bättre nu? Du behövde nog den där bilturen.


skrev Rustning i Vad har man för val?

Ikväll satte jag mig i bilen och tog en tur och grät som ett litet barn. Ensam eftersom det inte är socialist accepterat att vuxna män gråter. Det var befriande.


skrev TappadIgen i Nu får det vara nog!

Grattis Torn! Grymt med 4 år och skönt att du mår så mycket bättre utan :)


skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare

Började min tråd med en lång harang över hur jobbigt både drickande och nykterhetssträvan har varit för mig. Men jag tänkte i alla fall ge en bakgrund till mitt mål att göra alkohol oviktigt i mitt liv.

Våren 2023 hade jag kommit till insikt i att alkohol förstört mer för mig än gett mig positiva effekter. Jag hade just genomgått en jobbig sjukdom, avlivat min gamla häst och gjort lite förändringar i mitt liv. Jag återtog då tankar på att fasa ut drickandet. Har haft lite kortare uppehåll med alkohol (några veckor i stöten), men egentligen inte genomfört några större förbättringar.

Så jag började läsa på, tänka efter och grunna på hur jag ville ha det. Jag har läst Alcohol Explained, Tänka klart samt sett diverse YOUtubeklipp. Hade några veckors planlöst uppehåll från alkohol i höstas. Hade redan börjat vandra och lägga krut på andra intressen som jag har. Alkoholproblematiken blev trots detta allt lömskare, även om jag minskade konsumtionen. Så för några veckor sedan började jag anteckna allt jag drack, samtidigt som jag ytterligare minskade ned konsumtionen. Drack aldrig i sällskap eller sociala sammanhang under den gångna hösten. Drack ensam och förde anteckningar under tiden för att kunna gå tillbaka och läsa hur jag tänker, hur det känns vartefter onykterheten ökar. Det var inte alltid så smickrande läsning dagen efter. De sista raderna var rätt efterblivna och enkelspåriga. Vid slutet av dryckessessionen var de ibland knappt läsliga vid några tillfällen. Andra gånger kunde jag bryta och gå och lägga mig innan det vart för slirigt. Så fort jag stigit upp skrev jag hur jag tänkte och kände. Det här var ett sätt för mig att vara brutalärlig mot mig själv och det har varit lärorikt. Jag kunde ju se att jag absolut inte mådde bättre när jag var onykter. Bara en dröm när man fyller och dricker de första två glasen hur bra man mår och hur mysigt och lyxigt det känns. Verkligheten är en helt annan.

Jag insåg också att det bor en psykopat (Alkoholdjävulen) i mitt huvud som jag också lärde känna rätt grundligt. Ni känner säkert också den där typen ganska väl. Det som var bra med fylleanteckningarna var att jag blev varse de teman i livet som är svårt för mig. Dessutom var jag hjärtligt trött på det alterego jag byggt upp under livet av hjälpsamhet, duglighet och plikttrogenhet. Alltid orolig för hur andra uppfattade mig, Ville alltid framstå som väldigt bra och har såklart uppnått saker i livet som jag är stolt över.

Då jag vet att alkohol rubbar signalsubstanserna i hjärnan har jag som motvikt motionerat (serotonin) samt ägnar mig åt meditation (stärker prefrontala kortex och stillar amygdala). Tycket att det här upplägget var seriöst och grundligt. Men som sagt; När alkoholen inte längre skyddar och dämpar, så märker jag mer hur lättstressad jag är, hur djupt jag processar allt, samt hur utsatt jag känner mig i min allt nyktrare ensamhet.

Tack, du som läst. Det är skönt att få ventilera sig med dig som vet hur knepigt det kan vara att hantera en överkonsumtion av alkohol. Psykopaten i hjärnan, gör inte heller saken lättare.


skrev TappadIgen i Nykter livet ut

Grattis till 4 år! Jag hoppas att teatern var bra igår. :)


skrev adhdgoogle i Tillslut

Lördag. Försöker samla mina tankar så det blir en röd tråd i inlägget och för mig själv. Ty jag äro tankspridd. Så i kväll ska jag på en stor fest. En ja, Bdsm fest i Stockholm där klädkoden är mer öppen än vad den brukar vara i vaniljvärlden. Dvs kom i det du är bekväm i och tycker om, men inte vardagskläder. Jag har haft sådan kroppsångest senaste dagarna för jag har gått upp i vikt de senaste månaderna. Absolut pga alkoholintag men oxå pga slutat träna eller röra på mig och mer eller mindre gett upp mitt vanliga kosttänk. Jag vet hur man äter rätt, men jag gör det inte. Varför? Gud vet. Kanske för att det är gott. Kanske för dopaminet. Kanske som ett sätt att förstöra för mig själv på något vis. Jag vet faktiskt inte. Har hetsätningstendenser som triggas innan event eller viktiga dagar. Som denna. Så jag har ätit och ätit och ätit. Tror jag är plus 15kg nu. Oklart, vågar inte väga mig. Det jag kunde bekräfta idag är att min korsett inte passar längre och inte mina andra kläder heller. Har jojobantat hela mitt liv men tänkt att vikten/kosten får vara ett senare fokusområden som jag behöver tackla, antagligen tillsammans med en psykolog. Både svält, bulimi, ortorexi och binge har jag flörtat med genom åren, kanske händer det oxå ihop med adhd. Antagligen. Viiiiiiiiiiiiilket som!
Fokus! Nu i kväll iaf så är det kalas och jag är så fruktansvärt obekväm. Försökt reflektera kring varför jag är det. Är det bara för att jag blivit fet? Eller är det något annat?
Mina tankar har landat i att jag är rädd för vad andra ska tänka om mig ”oh! Som hon ser ut!” Och att min sambo förtjänar någon bättre. Så problemet är egentligen rädslan för att bli iakttagen och ”dömd”. Hatar att känna mig iakttagen.
Så hur har jag tacklar denna känslan tidigare då? Jo genom att höja min promille. Jag vet att jag själv uppfattar mig typ 20% snyggare (eller vad forskningen nu sa) och också att andra uppfattar mig som mer attraktiv med berusning i sig.
Är detta bullshit och bara en anledning till att få dricka? Nej och kanske ja. Det är enklare för Mig i sociala tillställningar att vara lite kukalurig för min inre dialog tystnar lite, den kritiska rösten blir lite snällare och jag bryr mig lite mindre.
Dum cooping eftersom jag aldrig kommer lära mig stå på egna ben utan alkohol då i just såfanahär sammanhang, right?

Jag har en flaska bubbel i kylen kvar från nyår och absolut har tanken slagit mig både en och två och tre gånger att det hade hjälpt. Men sen vet jag oxå att en flaska absolut inte kommer vara tillräckligt och då kommer jag bara köpa en massa mer på plats och sen kommer mina pengar försvinna och jag kommer säkert ta en taxi hem och jag har helt enkelt inte den ekonomin just nu heller. Så jag skiter i det.

Istället har jag tänkt att jag äter en
God middag nu med comfortfood, för varför ska jag straffa mig att gå utan middag dit. Bara dumt. Och sen tar jag på mig en helt vanlig klänning som jag vet passar. Jag pumpar upp mig med fina glittriga smycken istället. Jag är helt enkelt inte tillräckligt bekväm att följa dresscode. Ingen kommer dömma mig heller. I min värld gör vi inte det.
Och jag dricker såklart inte bubblet. Och jag utmanar mig själv att bara gå dit precis exakt som jag är när jag är jag utan någon fejkat självförtroende. Fan nästan lite kbt över detta.

Det är skönt att reflektera i ord. Och inte bara lyssna på allt som poppar upp i huvudet. Jag vinner över osäkerheten idag. Det är skönt.

Ta hand om er!


skrev aeromagnus i Vad har man för val?

Alkoholen frigör dopamin i hjärnan som ger en känsla av glädje/glömmer tråkiga saker. De jobbiga sakerna försvinner inte för man dricker. De skjuts framför dig/oss. Fast det är du ju medveten om. Hoppas du hittar en strategi att klara dig igenom de svåra stunderna men utan alkohol.


skrev aeromagnus i Återfall

5/1 (fredag) kom beslut om att INTE inleda utredning. Så det kändes oerhört skönt. Nu kan vi/jag fokusera på mitt mående. Livsglädjen kommer krypandes tillbaka och jag känner att energin kommer. Tränat hårt ett par dagar nu. Ska fortsätta. Målet är att gå ned 20kg lägga om kosten lite mer nu när man börjar arbeta.


skrev Blenda i Blenda går vidare i livet

Den här dikten av Karin Boye tar jag till tröst idag.
Kanske någon annan också kan känna igen sig…

”Du ska tacka dina gudar,
om de tvingar dig att gå
där du inga fotspår
har att lita på.

Du ska tacka dina gudar,
om de gör all skam till din.
Du får söka tillflykt
lite längre in.

Det som hela världen dömer
reder sig ibland rätt väl.
Fågelfri var mången,
vann sin egen själ.

Den som tvingas ut i vildskog
ser med nyfödd syn på allt,
och han smakar tacksam
livets bröd och salt.

Du ska tacka dina gudar,
när de bryter bort ditt skal.
Verklighet och kärna
blir ditt enda val.”