Forum för anhöriga

Min sambo är alkoholist. Han är medveten om det. Går på AA möten, har gått olika beteendekurser för att kunna hantera sin alkoholism. Vi har det väldigt bra när han är nykter. Men ibland så faller han dit. Vi har sällan alkohol hemma, men igår hade han fått en flaska av sin pappa som han ville dricka upp. Jag frågade om han bjöd på ett glas, vilket han inte ville då han i sin värld ville ha sin flaska för sig själv. Vet att det inte är sunt. Eftersom vi inte hade någon mer alkohol hemma gick han ut på krogen för att supa sig full och prata med de han får bekräftelse av.

Är helt ny här. Min anhörige har varit djupt nere i ett för andra dolt alkoholmissbruk, stora dagliga mängder i smyg innan sänggående, är nu ren sen 9 månader. Jag misstänkte men han förnekade ihärdigt, under många år. Nu uppkommer diskussioner där jag förmedlar att jag inte har så roliga minnen av storhelger. Vi har här olika bilder och upplevelser. Jag minns att hen höll sig nykter på dagtid men innan kvällen var slut hade hem smugit iväg inom hemmet till sin gömma och druckit sig berusad och stupat isäng. Hem minns det som om storhelgerna var jättebra och blir ledsen på mig.

Vad ska jag göra för att själv inte bli så arg när han blir elak?

Hej,
Jag loggade in häromdagen och skrev i en tråd. Jag tänker på flera av er som jag har skrivit med här. Och jag undrar hur ni har det i livet. Jag undrar när ni skrattar, när ni pausar, när ni unnar er att göra allt det där som ni har skrivit att ni ska göra. Jag skriver och jag har lekt med tanken att jag skulle träffa er i verkliga livet, över en ordentlig fikastund. Där vi får lov att vara de vi är.

Hej