Tack för omtanke Se klart och Torn och tack för pep Andra Halvlek och AmandaL:)

När jag inte har klarat vad jag har tänkt klara av så tystnar jag här på forumet även om jag vill skriva för jag tänker att skrivandet förtydligar mina känslor/mitt alkoholmissbruk för mig själv. Fast jag vill ju lyckas för då får jag mer respons här på forumet och responsen är viktig..så när jag inte lyckas då tystnar jag...för jag skäms så otroligt mycket..så därför är jag så otroligt glad Se klart och Torn att ni undrade hur jag har det:) Jag har många gånger tänkt att jag har inte hittat någon som har samma dryckesmönster som jag här på forumet...för de trådar som jag har börjat följa...är personer som har varit nyktra några dagar och numera ännu fler dagar och månader (Grattis!!) och jag behöver er inspiration...egentligen så har jag aldrig tvivlat på att livet inte skulle vara bättre utan alkohol....däremot så finns det tillfällen då jag har tyckt att det är gott med vin till maten, mysigt med bubbel...fast för mig finns egentligen inget alternativ...än att vara nykter på heltid...men det är en lång resa dit.

Idag är det min sista semesterdag...och mina planer inför semestern när det gäller att minska på alkoholen är väl långt ifrån lyckade vilket känns som ett stort misslyckande!! Samtidigt vet jag..att det är en extrem svår tid för mig att sluta dricka på eftersom semester har alltid varit så förknippad med alkohol i alla fall under de senaste tio åren. Jag är en känslodrickare...och en vanedrickare...och jag har ikväll försökt sortera ...på vilka känslor och tillfällen som jag dricker.

I veckan som har gått har min man och jag varit på två olika öar på Västkusten...så himla mysigt men även förknippat med alkohol...en vana..vi bodde mysigt och åt gott...fisksoppa, marulk och kummel...fisk tre dagar i rad..så himla gott! Det var dock väldigt ångestfyllt att åka iväg eftersom vår dotter mår väldigt dåligt...det kändes så jobbigt att åka hemifrån...men hon ville det. Vi har dock haft kontakt varje dag..och vi har pratat i telefon. Hon har sovit inatt hos oss...fast hon sover inte...kom in t vårt sovrum vid fyra och då hade hon inte sovit...tog en dusch och ett bad...efteråt bytte hon och min man säng så hon sov bredvid mig...till slut somnade hon...men skulle efter ett par timmar upp till jobbet. Det är många detaljer i den här berättelsen men jag skriver inte mer om det nu....just nu är hon hos vår son och hans sambo. Men när ens barn mår dåligt så kryper det under skinnet på mig...jag finns vid hennes sida...men jag kan inte göra så mycket mer ...iaf inte just nu...och det gör så jäkla ont!

Imorgon är det ny månad..och mitt mål är att ha fler nyktra dagar än vad det blev i juli månad! Även om jag fortfarande dricker så har jag inte tappat mitt mål att bli nykter.

Vill bara skicka en stor styrkekram till dig. ?
Även om man inte alltid lyckas så är det ju jättebra att man inte ger upp!??

Skickar med en dikt som jag tycker passar dig och alla oss som kämpar:

"Visst möter du tvekan och tvivel
Ett vägskäl stjäl en minut
Förundran och ängslan gör sällskap
Vad väntar vid vägens slut?"
(Lars Berghagen)

Kram???

Jag funderar på hur mycket din dotter påverkas av att du inte mår så bra som du skulle vilja. Jag upplever ofta att mina barn är som mina speglar. Mår jag inte bra, mår inte de bra. Vad tror du?

Kram!

Tack FinaLisa för kramen och dikten? Tror att det är den dikt som en fd kollega brukar läsa ibland...så fin??

Ja du Charlie70 ...så är det givetvis...även om det finns andra orsaker t hennes mående så påverkas hon väldigt mycket av mitt mående. Om jag mådde bra så hade hon en sak mindre att bry sig om. Saker som också påverkar henne just nu är att hon har ett psykiskt påfrestande arbete som personlig assistent ...en arbetsmiljö som är långt ifrån bra...igår klarade hon inte av att vara kvar. Hon har inga nära vänner. Träffar hon någon ny kompis har den personen också ofta problem ..det blir lite kaka söker maka. Så hon grubblar väldigt mycket över livet och över sig själv. För kanske tre år sedan var jag med henne hos vuxenpsykiatrin...fick möta en väldigt speciell läkare...han pratade om autism och om bipolär men ville inte sätta ngn diagnos för att hon var för ung. Igår pratade hon själv om ifall jag tror att hon är bipolär...och det är svårt att veta. Jag tror dock att hon behöver en nykter mamma, en läkarkontakt och ett annat arbete. Nu är hon h min son och sambo..
Tack Charlie70...du väckte upp mig lite grann??

Kram

Hade tänkt att jag skulle berättat i mitt inlägg igår att jag var på ansiktsbehandling igår. Jag kanske går en eller ett par gånger per år. Nu gick jag till en ny salong där jag varit en gång tidigare då jag färgat ögonbrynen. Jag har alltid varit noga med att sköta om mitt ansikte med bra produkter för jag har en ganska känslig hud. Fast den senaste tiden har det varit lite sisådär med det. Varför?!?! Jo...om man inte är nykter när man lägger sig...och då även är väldigt trött...då är man inte så noga med att tvätta ansiktet...och smörja in.
Hudterapeuten kunde konstatera att huden är i obalans. Vad hon inte visste är att det t stor del beror på ett alkoholmissbruk då spelar det ingen roll hur bra produkter man har? Nu har jag iaf köpt nya produkter och gör en omstart??

Idag ska jag vara nykter och jag tänker att jag kan nog fixa det!
Min man och jag ska åka t ngn strand snart...å då kommer vi stanna där längre än kl 15 när systemet stänger!

Jag vill ta tillvara på den här dagen??

Kram?

Jag tror absolut att du behöver skriva här på forumet. När man skriver börjar texten plötsligt resonera med sig själv. Man tvingas sätta ord på vad man tycker, tänker och känner. Det ramlar ner en och annan pollett.

Och sen är det ovärderligt att få andras synpunkter, som alltid ges av omtanke förstås. Vi vill ju bara att du ska må så bra som möjligt ❤️

Jag tror som Charlie att din dotter påverkas av ditt mående, även om hon dessutom har fullt upp med sitt eget mående. Du kan inte bära henne igenom detta, men du kan stå vid hennes sida och stötta när hon själv tar sig igenom.

Jag förstår verkligen att du använder alkoholen som en ventil, eftersom du har så fullt upp med att räcka till på alla håll. Men alkoholen hjälper dig inte, den stjälper dig. Och det vet du teoretiskt. Men för att förstå det fullt ut så måste du uppleva det.

Styrkekramar i massor ?

När jag läser ditt inlägg så rinner mina tårar...allt stämmer...nu ska jag försöka ge mig en fin dag...hämta lite krafter..??

Kram?

Av någon anledning läste jag just om huden och alkohol i morse, och om vilka fysiska förändringar som kommer av riskbruk.
För kvinnor höjs ju testosteronet och för män blir det tvärtom, det sjunker.
Vilket gör att även våra kroppar/konstitutionen förändras på sikt. Men att huden kommer i obalans beror på att alkohol torkar ut, liksom inifrån.
Min hudterapeut är riskgrupp så hon jobbar inte just nu men som jag längtar efter en sån rejäl rengöring.
Har unnat mig lite extra bra krämer nu, så får jag göra mitt bästa här hemma.
Önskar dig beslutsamhet denna dag och insikt om att det är du som bestämmer! ?

Jag vill först bara säga det att jag tror att alla som skriver här på forumet eller rättare skriver i andras trådar gör det bara av ren omtanke. Jag tror inte att det är någon som vill någon annan något illa. Men, precis som någon skrev så försvinner ibland nyanserna bort i det skrivna ordet och man kan missuppfatta.

Jag tror även på att när viljan att bli nykter inifrån och ut...och man klarar av att vara nykter...det är det som håller...för då finns liksom hela kroppen med både fysiskt och psykiskt. Jag vill bli nykter...jag förstår att det kan vara svårt att förstå när jag inte har kommit längre på min resa...men det är verkligen det jag vill....fast jag lurar mig själv gång på gång att dricka...och då kan man undra..vill jag verkligen bli nykter?? Jo men så är det.....fast jag önskade att jag var på typ dag 137 eller 212...på min resa..men så enkelt är det ju inte....jag hamnade ju inte här över en dag utan det var ju en resa även att komma hit....en resa (då menar jag resan med alkoholen) som jag har försökt att avsluta så många gånger..iaf i mina tankar.

Har känt mig väldigt ledsen både igår och idag. Ledsen för att min dotter mår så dåligt. Det gör så ont i mig. Det är så svårt att hänga med i hennes svängningar. Nu har den kille som hämtade henne när hon körde av vägen kommit hem till henne och nu ska de bo tillsammans. De är båda 22 år och bestämmer över sitt liv. Det är liksom ingen idé att ge henne goda råd som att ni kanske behöver känna varandra lite längre innan ni bor ihop, han kanske behöver ett jobb först osv...för då kanske hon inte hör av sig alls. Nu hör hon av sig ...och jag har hjälpt henne handla för hon orkade inte det. Ska ringa henne ikväll och erbjuda henne hjälp med att ta vissa kontakter...att hon kan bara höra av sig om hon behöver det stödet. Jag kan inte göra så mycket mer. Det är inte lätt att backa men det är vad jag behöver göra.

Imorgon är det dags att jobba igen...om jobbet hade varit som vanligt att jag hade varit den ordinarie kuratorn så hade det känts allra bäst...men nu är jag ju övertalig och det känns sisådär...ska ändå försöka att göra det bästa av det. Det som är jobbigt med att komma tillbaka är när alla pratar om vilka bra semestrar som man har haft...för jag har nog aldrig hört ngn säga att det inte var en bra semester. Min semester har varit ömsom vin och ömsom vatten om man använder det ordspråket (känns ju väldigt passande för en som har alkoholmissbruk eller inte.....). Min man och jag har gjort många fina utflykter. Det har varit både sol och regn...fast kanske mest mulet och regn. har iaf badat några gånger. Jag hade väl inte trott att jag skulle blivit nykter men i alla fall haft fler nyktra dagar, läst mer...motionerat mer..och det gör mig ledsen att jag inte har gjort det. Men så försöker jag tänka att det blir inte något bättre att tänka på det utan försöka gå vidare. Min dotters mående påverkar mig men jag ska försöka göra så att det inte äter upp mig för det gör det lätt annars.

Så söndagskvällen avslutas med lax- och spenatpaj...samt ett avsnitt från en serie som jag tittar på.

Ha en bra start på arbetsveckan ni som börjar jobba imorgon och för er andra som fortfarande har semester ..ha en go semestervecka!

Kramar:)

Himla dumt egentligen att man alltid frågar ”vad har du gjort på semestern då?”. Låt folk berätta om de vill, eller inte.

I skolans värld försöker man införa det också. Att inte prata om allt kul som hänt på sommarlovet, eftersom en del inte haft kul alls.

Jag börjar också jobba imorgon. Det är okej. Jag ställer in mig på arbetsmood kl 8 imorgon. Min nykterhet har gjort mig betydligt lugnare, oroar mig inte i onödan mer.

Kram ?

Måndagmorgon...känner mig lite låg...inte pga att semestern är slut...och att jobbet börjar...utan delvis beroende på oron för min dotter...det tar energi?
Känns lite jobbigt att möta kollegorna för som jag skrev igår...har aldrig varit med om att ngn sagt att semestern inte varit bra utan allt har varit jättebra.

Jag känner ingen som jag kan dela mina erfarenheter med när det gäller att vara förälder t barn som har haft det trassligt på det viset som mina barn har. Ibland kan det kännas lite ensamt...dessa barn hamnar oftast i någon gråzon...

Nu ska jag iaf försöka fixa t en frisyr , sätta lite färg i ansiktet och så småningom åka t jobbet. Å där blir det sjukhuskläder på ...dessa blå kläder som som är indelade i storlekar efter hur mycket man väger och hur lång man är. Är man då överviktig som jag är samt kort...tja det blir liksom inte så snyggt...jag tycker annars om färg, mönster, smycken och scarves... ?

Kör en leasad bil nu eftersom vi fick skrota den andre...den nya bilen varnar för ALLT..tex om man kör nära grässtrå...men jag ska manövrera denna bil fr jobbet och direkt hem idag ...inte t ngn j-a systembolag!

Kram ?

Hoppas din måndag blir bra och att bilen varnar om du kommer för nära Systembolaget!!??
Jag hejar på dig!???

Kram ?

Vår bil har en massa olika varningssystem och tutar i tid och otid dock inte när det gäller Systembolaget?

Tänker att jag vilar ngn vecka fr forumet och det är endast för att jag känner sådan stress att jag inte lyckas...jag har absolut inte gett upp.

Läste Vinägers inlägg idag som jag tycker var väldigt bra. Jag skulle önska att jag kunde trappa ner men fixar inte det...och min kropp både fysiskt och psykiskt ...behöver vila...länge...fr alkoholen.

Idag var det en skittråkig dag på jobbet...knappt ngt att göra.

Vi hörs framöver?

Kram?

Jag söker mig t forumet ändå...

Kanske jag inte ska skriva ngt om nyktra dagar förrän vid dagens slut...för det som stressar mig är att jag har skrivit att jag ska vara nykter och så klarar jag inte det...det stressar jättemycket?

Har pratat m min dotter nu på morgonen. Hon mår verkligen inte bra. Har fått en tid på vårdcentralen på fredag. Facket skulle ringa henne idag. Om man är en mamma som alltid tagit itu med allt, stridit och kämpat för sitt barn...och nu bara ska backa..inte ställa för många frågor... utan bara hoppas att min dotter får det stöd/hjälp hon behöver för att inte trilla ihop helt och hållet....det är verkligen en utmaning?Dessutom bor killen hos henne nu och på ett vis är han ett stöd för henne men jag får en känsla av att hans liv heller inte är helt enkelt?

Min mamma sa alltid ” Små barn små bekymmer stora barn stora bekymmer”...min bror som dog innan han fyllde 47 hade ett trassligt liv...och jag kan nu förstå mina föräldrar vilken oro de bar på genom alla år.

Idag är jag hemma ..ska ta en promenad nu...få luft...och gå till vattnet??

Kram?

På facebook finns olika grupper som kanske kan vara ett stöd? Ja känner igen känslan av att vara ensam i tuff period med ungdom/unga vuxna.
Jag har en fråga. Kan det vara droger inblandat i din dotters liv?
Bilolycka, nya vänner, frånvaro utan att höra av sig, psykiskt känslig....
Jag förstår om du slår bakut och blir arg, men tänk tanken iaf. Eller var vaksam på personlighetsförändringar.
Jag har nästan raderat detta flera ggr, men det är så vanligt idag att ungdommar ser piller som ofarligt.

Skriv om dina känslor om du inte vill skriva om alkohol, som en dagbok. En dag kanske du vill se tillbaka...

var rädd om dig fina du ????

Åh fina Rosa-vina...tack för din omtanke❤️ jag blir absolut inte arg.

Min dotter ringde t mig idag när hon var på jobbet...hon hade nästintill en panikångestattack. Jag hjälpte henne ringa bemanningen och tog med henne hem t sig. Innan vi kom hem t henne så var vi på Mc Donalds ...satt där ganska länge och pratade. Vi pratade om droger. När hon gick på gymnasiet innan hon hoppade av så var hon precis som hon är nu. Skolan frågade oss då och även henne om hon använde droger. Jag svarade att t 90% så tänker jag att hon inte gör det men som förälder kan man aldrig veta. Polisen gjorde en razzia och man testade bla henne då.

Idag när jag frågade om hon använt droger säger hon nej...jag tror inte heller detta...men jag är dock på min vakt ...så jag ska ha koll??

Tack för ditt förslag att skriva om känslor istället för om alkohol.

Idag har många tårar gråtits?

Kram❤️

Jobbigt för framförallt dottern men även dig så klart Varafrisk! Min flicka var nära döden i samband med födelsen. Jag minns att jag då sa till exmaken att det viktigaste du och jag kan göra nu är att sova, äta och dricka. Vi var tvungna att hålla oss själva i form för att kunna ta hand om flickan (vilket vi knappt fick p.g.a. teknisk utrustning) och alla de jobbiga samtal vi hade med läkarna den första tiden. Jag hoppas du kan göra detsamma nu, ta hand om dig själv i första hand för att kunna vara det bästa stödet för din dotter.
Kram!

Tack för omtanken, Charlie70:)

Ja, idag ska jag försöka vara snäll mot mig själv och ta hand om mig så gott det går. Är hemma från jobbet idag också. Ibland känns det som om jag vill varken vara hemma eller på jobbet...skulle vilja vara på resande fot...och det handlar ju endast om att jag vill fly verkligheten. Jag har ju berättat för er tidigare om mitt arbete att jag är övertalig vilket innebär att jag inte är ordinarie kurator i något team och är bara ansvarig kurator för några få patienter. Men! Jag har ju faktiskt en anställning..ett jobb att gå till varje dag! Så det handlar väldigt mycket om att styra tankarna åt rätt håll...att inte se mig som offer utan jag finns och att jag räknas med. Jag har väldigt fina kollegor...på sikt så ska jag ju inte vara kvar eftersom jag är övertalig men just nu så är det där jag har min arbetsplats. Och, att jag vill fly hemmet beror ju på att jag är ensam med alla mina tankar och känslor..inget som stör...men imorgon ska jag gå och arbeta igen...mår inte bättre av att vara hemma just nu.

Jag är ju med i Viktväktarna och har varit ett tag. Har inte gått ner särskilt mycket men har inte heller gått upp och jag mår bra av att vara med i detta sammanhang. Det handlar om att hitta en ny livsstil som fungerar. Mycket som sägs i workshopen är applicerbart på alkoholberoendet. Och det handlar väldigt mycket om tankar och vanor. Man kan säga att mina känslor har fått mig på fall...för det är på dem jag dricker och äter för mycket. Jag behöver lära mig att stänga av...att stå ut. Det är ju det som händer när min dotter som nu mår dåligt...det kryper liksom under skinnet på mig...och när det gör det...så blir jag ledsen...blir ångestfylld...och jag tappar lite fotfästet i verkligheten. Jag löser inte hennes problem genom att ha henne i mina tankar 24-7 och skulle hon veta om det...så skulle hon inte berätta något för mig. Hon vet att jag är hemma men att jag har tagit ledigt.
Hon ringde mig för någon timma sedan. Pratade om fotbollsträningen som är ikväll. Hon vill gärna gå men var lite orolig för hur hon skulle klara det. Jag hoppas verkligen att hon går...tror att hon skulle må bra av det. Hon skulle ju ringa vårdcentralen själv och även till facket. Sa till mig att hon hade gjort det för att lugna mig. Igår berättade hon att hon inte hade gjort det..och idag sa hon att jag kunde ringa.

Jag ska försöka ta hand om mig..bli lite stabilare...så jag kan hantera mina känslor bättre..och jag kan inte lösa min dotters mående eller dysfunktionella arbetsplats...jag behöver inte säga till henne att vila eller äta...hon vet ju ...men jag försöker jobba starkt på att vara en klok livlina till mamma.

Nu blir det en långpromenad i blåsten...och nu håller det upp...och jag tar med mig min älskade Bella:)

Kram:)

Somnar snart skönt efter att min dotter och hennes pojkvän har varit här och ätit mat. De kom efter att hon varit och tränat fotboll. På fredag är det match. Vi har pratat mycket och haft det mysigt. Imorgon blir det jobb för mig.

Godnatt?

Får liksom inte riktigt ordning på kaoset nu i min hjärna?

Imorgon ska jag följa m min dotter t vårdcentralen...fick en tid kl 11.00.
Har även varit i kontakt m hennes fack. Eftersom hon arbetar i ett privat företag men är m i kommunal så skickade de ärendet vidare t RFO-regionalt fackligt ombud. ...så nu får vi se hur lång tid det tar.
När min dotter och pojkvän var hemma igår kväll så sa jag att jag kan hjälpa honom om han vill(hur ofta har inte dessa ord krupit över mina läppar?)...hans mamma är död och pappan bryr sig endast om sina nya flickvänner...och nu ikväll säger han att han gärna vill ha stöd.

Har det verkligen skittrist på jobbet...hatar att vara övertalig?

Hur sjutton ska jag kunna bli nykter?? Men jag behöver det..och jag vill men får liksom inte till det?

Jag orkar inte ...iaf inte just nu...läsa böcker om alkoholism, se klipp på youtube...vill bara hämta krafter.

Har verkligen inte gett upp men det är svårt nu.

Kram?