Go kväll🌷

Verkligheten är att livet är riktigt jobbigt nu både fysiskt och psykiskt😢 Är så orolig för min hälsa. Så det tynger mig. Och som sagt var är väldigt ledsen för det😢

Är också ledsen för att jag känner mig ensam. Nätverket är oerhört minimalt beroende på olika anledningar. Och ensamhet skrämmer människor...jag vet...jag har mött det.

Mitt arbete har varit en plats där jag tankar energi men även där känns det ensamt pga Covid-19.

Kan vara ledsen för att min svärdotter har så mycket ont och att min dotter är så mycket ensam.

Och jag kände mig ledsen pga den diskussion som har pågått på forumet. Kunde liksom inte ta in allt som skrevs.

Så i kväll så är jag så otroligt trött...ont i huvudet och ont i magen. Att vara där jag befinner mig är j-a skit...och min önskan är att jag vore på dag 100 som nykter! Men det är ju inte så...det är ju ingen kvick fix ..utan det handlar ju bara att gå genom alla faser. Tänker på min mans cancerbehandling...det är ju bara när man kommer ut på andra sidan som man vet hur oddsen är😱

Nu läser jag endast några få trådar men jag har inte läst om någon som befinner sig där jag är. Antingen har man varit där innan man började skriva men nu har uppnått x antal nyktra dagar eller annars har man slutat skriva .Och är man där jag är just så orkar man inte läsa böcker, lyssna på poddar utan man behöver ett antal nyktra dagar för att komma vidare. Man behöver kärlek, omtanke, vila, natur och landa.

Att må så här och samtidigt jobba som kurator är kämpigt.

Men jag tror det blir en bättre dag imorgon...

Kram t er alla...och du som är som jag...skriv...man får skriva fastän man inte har klarat flera dagars nykterhet..berätta hur tufft det är ...inte bara efteråt utan nu❤️❤️❤️

@Varafrisk Jag kan förstå din frustration. När jag var där du är hade jag inte ens en tanke på något forum. Jag funderar på de ibland vilken skillnad det skulle kunna ha gjort om jag hade hittat hit tidigare, men jag kan ju inte ändra på det nu. Jag tycker att det är bra att du kämpar på och skriver här även när det är tufft.

Kära Varafrisk, så här ska du inte behöva må.❤️ För det första, glöm det där som hände på forumet häromdagen. Det är historia, Vinäger och jag är kompisar nu. Men jag förstår att det måste vara jobbigt för dig när det kommer bud från olika läger om vilken väg du vill/ behöver/måste gå.

Det jag dock kan säga är att din oro och ledsenhet hänger extremt mycket ihop med att du dricker alkohol. Det är solklart enligt mig. Du har slutat att rapportera vilka dagar du är nykter, hur har det gått i veckan? Jag vill ju som du vet bara att du ska få må bra.❤️ Och jag säger som jag alltid har gjort, du måste bestämma dig. Det kommer inte bli bättre av sig självt, det är jobbigt, svinjobbigt men vänta inte längre, till slut är det för sent.

Kram

@Torn Jag vet att du vill mig väl🥰

Jag tänker ...jag skriver inte mer om ledsenheten utan jag kan bestämma mig för att det handlar om alkoholen....jag är inte ledsen för ngt annat.

Och...jag kan också förstå att jag behöver bestämma mig.

Jag förstår att du vill mig väl...jag vet det...men jag känner mig bara att ..eftersom jag inte är nykter...så förstår jag inte mitt eget bästa.

Så jag tänker...nej...jag pausar...det här blir inte bra för mig. Forumet tar för mycket tid...både att skriva och vad det sätter igång i mina tankar.

Har tyckt om att skriva här men om när jag känner mig som att jag varken förstår eller vet mitt bästa måste jag sluta.

🌷🌷🌷

Vad skulle din man säga om du föreslog att ni skulle rensa bort all alkohol hemma? Vad skulle han säga om du bad honom ta hand om dina bankkort så att du inte kan köpa?
Torn har rätt, en del i din oro och ångest hänger troligtvis ihop med alkoholen. Det blir så svårt att hålla ihop tankarna och man får ångest,
Du skriver inte så konkret om vilka planer du har för att inte handla en viss dag. Jag tror Torn har rätt, det kommer inte att ske av sig själv och jag tror att du har många delar som du måste jobba på. Prio 1 är ju att skippa alkohol. Hur tänker du att du ska göra för att lyckas med det?
Första gången jag gjorde det hade jag försökt minska, eller sluta och misslyckats så många gånger att jag börjat misströsta. sen kom sambon på mig och då kunde jag rensa bort hemma och låta bli att handla. Då blev det lätt på nåt konstigt sätt. Det var inget alternativ längre.
Andra härinne har bestämt ett datum och slutat då.
Jag tänker att du behöver en strategi. När du har bestämt vilken din väg blir kan du börja tillämpa HALT, sugsurfning och andra strategier.
Om du läser Nystarts tråd hoppas vi alla på att han äntligen ska bryta upp från sitt äktenskap. Han har också olika anledningar till att han fortfarande dricker.
Och lite samma problem - livet, omgivningen å så alkoholen som ger problem och brist på fokus och mer problem å så mer alkohol. Jag tänker att ni bör hoppa av båda två. Ja det är svårt, men vi är många härinne som har gjort det och kan vi då kan du. Rädslan för problem som kan uppstå är ofta värre än problemen i sig.
När problemen kommer kan du hitta en strategi för att lösa dem, särskilt om du inte dricker. Det finns ingen anledning att tro att just du inte skulle klara det här om du satsade. Jag tror att du verkligen, verkligen skulle behöva bygga en liten bubbla runt dig så att du höll andras problem ifrån dig. Det blir lättare om du slutar tror jag. So
Det är nu har du så många trådar ute. Jag tror du behöver hitta en att börja med. Vilken väljer du?
Kramar!

Vi har ingen alkohol hemma. Jag köper den. Min man har tagit hand om bankkorten tidigare men om jag ber om dem så får jag dem....Jag har skrivit förr att i vissa skeden är min man medberoende.
Jag har aldrig ljugit eller gömt inför honom.

Finaste Varafrisk! 💗

Jag vill inte bidra till att du ska få motsägelsefulla råd. Känner mig säker på att du vet att jag lika mycket som alla andra här vill att du ska få chansen att leva ett helnyktert liv. Ett kontrollerat drickande är precis som du har sagt själv inget alternativ.

Mitt förslag var att om du känner att du just för tillfället absolut inte klarar helvitt kan du börja med att försöka att få färre dryckesdagar. Detta inte minst för att du ska hinna känna fördelarna med flera dagars nykterhet och därmed bli sporrad att fortsätta och förhoppningsvis den vägen kunna bli helt nykter. Att fortsätta som nu funkar ju inte. 💗

Det är alltså inte en lösning utan ett sätt att minska dagarna med alkohol medan du tänker ut hur du ska göra för att komma vidare. Förhoppningsvis blir hjärnan lite klarare och kan komma på bättre lösningar.

Självklart kan vi vara ledsna av olika orsaker. Sedan vet vi ju att alkoholen gör att känslorna blir mycket värre. Det ledsna övergår till ångest, rädsla och skam. Och så går det runt, runt, runt... Till slut känns allt eländigt. Det är ju det du vill slippa.

Önskar så att mitt försök till pepp inte gör dig mer förvirrad. 💗 Vill ju bara att du ska hitta en öppning till den nyktra livet.

Massor av kramar

Hej vänner!

Vinäger..du gör mig inte förvirrad. Och, tack alla ni andra som har skrivit. Jag vet att ingen vill mig något illa..utan att allt som skrivs är i ren välmening. Jag kan även förstå att man kan tröttna eftersom jag inte göra några framsteg just nu...utan det är stiltje och riktigt sörjigt.

Men, jag vill förtydliga...jag förstår att alkoholen bidrar med en mängd olika psykiska och fysiska faktorer. Jag känner ju av en del redan nu och har gjort det länge. Jag förstår att levern tar skada likväl som övriga organ..även huden, magen mm mm. Jag förstår även att alkoholen bidrar till att ledsenheten ökar liksom ilskan, ångest, skammen...i början bidrog den till att man blev gladare fast det är ju sällan som det händer. Så jag förstår! Absolut! Jag förstår allt med mitt förnuft! Även om man kanske inte kan tro det eftersom jag fortsätter att dricka så är jag hyfsat klok. Så jag förstår med mitt förnuft och klokhet precis som det är med självkänslan och självförtroendet. Jag förstår att jag är bra och duger som jag är men det är otroligt svårt för den känslan att få ett fäste inom mig och desto svårare nu när alkoholen hela tiden spelar mig ett spratt. Så åter igen jag förstår...men jag har fastnat i ett beroende..och om det vore enkelt så skulle vi alla aldrig hamnat här på forumet. Mat, nikotin, droger, spel, sötsaker är ju också en form av beroende...men vissa beroende är farligare än andra ..så är det ju.

Så jag förstår...jag har ju tidigare skrivit om min uppväxt att växa upp som sladdbarn där mitt närmsta syskon i ålder var min syster som var nästan åtta år äldre än mig. Jag har berättat om hur hon i synnerhet kom med kommentarer som inte alltid var så snälla och inte landade så väl hos mig. Jag vill ju bara duga, vara omtyckt av henne. Min mamma kom inte med så mycket kommentarer men hennes blickar kunde ibland säga mer än hundra ord. Men något som jag inte tror att jag skrivit om det var det här med att inte få känna vad jag kände...så många gånger berättade man inte allt för mig....för man trodde att man skulle skydda mig istället handlade det om att de hade svårt att möta mina känslor. Jag har alltid varit nära mina känslor..till ledsenheten...till ilskan ...till skrattet. Fast ilskan har jag nog endast visat hemma för jag är ju en väluppfostrad flicka. Har inte alltid tyckt om att vara så nära gråten, känna mig så gråtmild...för det har ibland gett mig en känsla av litenhet. Men tillbaka till att inte få känna vad jag känner..så om jag var ledsen så var det ju alltid så..inte ska du vara ledsen. Så när jag skriver att jag känner mig ledsen och man säger till mig att det är förknippat med alkoholen.....så blir tolkningen så här för mig...att eftersom jag har ett alkoholberoende...så kan jag inte riktigt tolka mina känslor...så när man har ett alkoholberoende kan man inte vara ledsen för andra saker än att man har fastnat i ett beroende. Och då känner jag att jag inte blir bemött där jag är...och jag har varit med om det så många gånger förr...att inte få känna vad jag känner...att min känsla blir överstruken på något vis. Då hamnar jag lite i försvarsposition...för jag har känt att jag inte blivit lyssnad på. Det finns verkliga saker som jag är ledsen för just nu...och jag vet att alkoholen förstärker dessa känslor...precis som den förstärker min ilska...men jag vet även att jag är oerhört ledsen, sorgsen över att ha hamnat i detta alkoholträsk. Jag vet även att alkoholen är oerhört förrädisk..och lurar.

Kram:)

@Varafrisk ditt senaste inlägg var mycket insiktsfullt och välformulerat. Jag känner igen mig i mycket. För mig har även alkohol (i mycket måttliga mängder givetvis) tidigare hjälpt mig att verkligen få tag i mitt innersta, vilket gör drickandet än mer förrädiskt. För ganska snart tippar det ju över på annat håll. Har inga råd att ge, men tänker & tror på dig. Din tid kommer!

Det är svårt VaraFrisk, tycker jag, för just en del av de där dumma elaka tankarna som du ibland har känner jag så väl igen från mitt eget beroende. Jag höll ju på och mekade med drickandet fram och tillbaka så mycket och kunde verkligen identifiera när det blev för mycket just på de där negativa ostrukturerade tankarna som jag upplever att du också har. Det blir ett moment 22.
Det är väl det som är svårt att titta på litegrann, just för att det är hög igenkänning och jag vet att det blir lite bättre utan alkohol. Samtidigt har jag full förståelse för att det är svårt att ta sig ur när man som du har mycket stor empati och även jobbar med det du gör. Det finns för lite tid för VaraFrisk att ta hand om VaraFrisk. Din ledsenhet just nu kanske också är fullständigt naturlig och relaterad till Covid, årstid och på att det är mycket funderingar på olika saker. Jag tror att det är bra att du faktiskt identifierar hur det var när du växte upp. För man har så många tankar och mönster som är rotat i det. Så jag tänker att du tar det långsamt. Det är ok. Du behöver inte försvara och förklara egentligen, men det är ju bra att du förklarar. Jag tror att du snart mår lite bättre och hittar energi. Ät lite nyttig mat - just det där har jag många funderingar på just nu om kostens betydelse för måendet - har ju inga svar men tänker att man faktiskt kan må bättre om man är i balans och den där alkoholen rubbar en del rent kemiskt.
Tycker som Blenda att ditt inlägg är väldigt insiktsfullt.

Oj Vad jag känner igen mig i dig @Varafrisk.
Har också alltid haft mycket känslor som inte skulle visas (om man inte var glad förstås). För hemma hos oss var man bara glad. Allt annat borstades under mattan..
Har så många sorger från barndom, vuxenlivet som ligger som en blöt filt över mitt mående. Har gått i terapi i omgångar i många år så en del är bearbetat. Men jag började dricka regelbundet för över 10 år sedan för att jag inte orkade känna.. När jag drack blev det lugnt i känslorna o jag blev glad. Så har det fortsatt.. Jag dricker/drack för att döva, för att må bra! O drack jag varje kväll mådde jag "bra" = slapp alla sorger. Slapp känna mig misslyckad, slapp känna ensamheten, slapp känna depressionen som ligger bakom..
Har aldrig druckit mig redlös, mer salongsberusad, aldrig skadat mig själv eller nån annan. Det är väl därför jag "klarat" mig så länge..
Men i måndags morse. Efter att ha druckit mer än vanligt. 2 flaskor vin under dagen innan så hände något..
Det slog mig som blixten! Cilla Du är missbrukare/Alkoholist!! Jag sa det högt för mig själv. Bara det var tufft!
Jag gick ut på nätet för att finna hjälp/vägledning. Fann denna sidan!!🙏👏🌺
Började läsa en massa inlägg o kände; jag är INTE ensam!!🙏 Jag gick sen till min bästa väninna o sa; Hej Jag heter Cilla o är alkoholist. Hennes ansiktsuttryck..🙈
Hon visste att jag drack men inte hur mkt. Det var så skönt att få ur orden ur munnen för då blir det verkligt. Har nu berättat ( i olika ärlighetsgrader) till alla mina nära. Jag förstår mitt missbruk! Men ALLA sorger/känslor/ensamhet finns ju kvar.. O de slår olika hårt, olika tider på dygnet..
Just nu när jag läser Era inlägg o skriver själv så lättar sorgen. Många här har redan peppat gett mig massor!😍 Är SÅ OERHÖRT glad att jag hittade hit!!🙏 Det är ni, här inne, som gör mig stark o som hjälpt mig att vara nykter i 6 dagar. Så hur ont känslorna än gör så vill jag kämpa vidare. En dag i taget. Klarar inte tänkta längre. En vacker dag önskar jag kunna dricka måttligt, BARA på helgen. Det är en dröm! O drömmar behöver vi!!👼♥️ Kram till Er alla🌺

@Blenda Tack för ditt inlägg det värmer så mycket🙏🏻🥰

@Sisyfos Åh dina kloka inlägg🙏🏻”Det finns för lite tid för Varafrisk för att ta hand om Varafrisk”..det är så sant❣️Har funderingar på att sjukskriva mig nästa vecka🤔 Vila, sova, ta promenader och äta bra. Grejen är att jag har mycket inbokat men jag känner liksom bara att jag behöver vara ifred. Tänka färdigt tankar. Känner mig även stressad för läkar- och tandläkarbesök. Men får dåligt samvete. Var ju sjukskriven 2007 för utmattning el ganska så vidbränd men drack inte alkohol då eller jag var inte beroende. Är efter detta väldigt stresskänslig.

Å det stämmer även att jag påverkas starkt av Covid-19. Är ju riskzonspatient. Dessutom påverkar det arbetsmiljön. Pratar knappt med kollegor ännu mindre m vänner. Ingen släkt. Har förlorat en vännina delvis pga missbruket. Och en annan vännina har jag tappat kontakten med eftersom hon har fullt upp i sitt liv känner mig väldigt ledsen pga dessa förluster. Å dessa känslor blir starkare m alkoholen. Kanske ngn av er minns men jag började ju en målarkurs förra året som fick avslutas pga Corona. Är ju även en stor musikälskare och nu är alla konserter flyttade ännu ett år. Så det som har fyllt på har blivit ett tomrum därför så enkelt att fylla på med alkohol.

@Cilla8 Tack för att du skrev h mig och delgav mig din berättelse. Känner också igen mig i dig. Så modig du är som berättar för dina vänner! Och redan på dag 6. Det betydde jättemycket för mig att du berättade🥰

Har varit ute i trädgården och påtat lite grann. Behöver nog sluta ögonlocken lite grann.

När jag läser mina inlägg så känns det så sorgligt men om jag bara kunde få bort alla dessa lager med alkoholdimma...så att den livsglädje som finns där inne kan få komma fram.

Kram t er alla 🥰☀️🌱🌻

Många bra tankar, Varafrisk! 💗

Du bekräftar en del funderingar jag haft sedan tiden då jag jobbade med människor med funktionsvariationer och/eller med psykisk ohälsa. (Självklart inga likheter i övrigt.)

Det var lätt att tro att allt som hände kring personen hade med dess fysiska, psykiska eller helt enkelt annorlunda tillstånd att göra. Om det gick magsjuka funderade många på om det berodde på psykisk obalans när den nådde någon av de boende.

Förstår dig fullt ut och stöttar dig helt. Att bli ifrågasatt är jobbigt på riktigt. "Förstår de ens vad jag menar?" typ...

Tänker att ditt jobbiga är på riktigt och skulle finnas där oavsett, men förstärks av alkoholen. Men det vet du ju redan...

Självklart vet jag att du vet. Och förstår. Och vill. Och försöker.

Men jag vet också att det inte är så lätt. 💗

Börja där du orkar. Det är dig det handlar om. Här behöver du inte bevisa något.

Kram

@Vinäger Vi skrev nog samtidigt. Du är toppen🙌🏼 Jag känner att du förstår. Blir inte stressad av dina inlägg. För din resa har varit (är kanske?) krokig , backig och du visar hur svårt det kan vara att bli nykter. Du delar den berättelsen och det blir trovärdigt för mig. Så när du ger mig råd känner jag mig inte så liten eller misslyckad.

Kram❣️

natalajsan

På samma sätt som livet bara händer inom sitt missbruk, kan det bara hända mot tillfrisknad också. Plötsligt vaknar man upp en dag och inser att det är en vecka sedan sista glaset. För mig har terapi hjälpt mycket. En form av terapi som kallas "block-terapi". Och gemenskapen jag får med andra i appen Cairy. Den kan jag verkligen rekommendera!

God eftermiddag,
Idag kom våren till oss. Det känns som en ynnest, sol, den egentligen rätt ”fula” naturen just nu men vi vet ju vad som kommer, alla löften som finns i syrenens knoppande grenar, jag kommer på mig själv med att bara titta (stirra?!) på knä i rabatterna. Alla blommor som kommer år efter år, så himla fint och en bra liknelse för att beskriva även oss människor. Att komma igen, vilja växa och blomma, det har vi gemensamt med varandra och naturen.
Jag gillar våren för jag kommer igång. Får energi. Hoppas den smittar också dig även om jag läser att det är härvigt med känslor och tankar. Har inga bra råd. Tänker att ditt arbete tycks vara en plats där du både kan tanka energi- och vara betydelsefull för andra men förstår också att det tar energi.
Avvägningar och balans som vanligt. Önskar dig en fin kväll, kram!

Jobbar idag. Hade ju funderingar på att sjukskriva mig i veckan men efter lite velande hit och dit bestämde jag mig iaf för att jobba. Är ledig på onsdag ändå vilket känns skönt👍🏻

Jobbar hemifrån under fm för att t jobbet efter lunch. Har APT i em och det är min tur att vara sekreterare. Det är chefen som bestämmer och ingen kommer under undan. Är inte så farligt om man skriver lite fel för chefen brukar ändå fixa t det som hon vill ha det 😉

Har nog skrivit det förr men känner mig vilsen här på forumet...eller jag vet inte om vilsen är rätt ord men känslan av att ha fastnat i ett eget spår är starkt. Antingen är man ny, varit nykter ett antal dagar och är otroligt hoppfull...har en fantastisk känsla inom sig. Det är få som bevittnar om hur odrägligt det är....fast jag kan ha fel. Och är man inte ny så kan man ha kommit längre dessutom kommit till ”Det vidare livet”. Några har valt att vara kvar både på ”Förändra sitt drickande” och ” Det vidare livet”...att ha två trådar. Några har försvunnit. Någon som jag tänker på ibland är Kaveldun. Jag vet att jag har vänner här på forumet men ingen som är där jag är och det känns ibland lite misslyckat..lite ensamt. Jag vet...jag ska inte sänka mig själv. Dock känner jag en styrka att jag fortfarande finns kvar.

Hur som helst ..som vanligt dödstrött på måndagen...tror att det beror på svårigheter med att somna nykter😱visst låter det illa men jag tror att det är en anledning🙈 samt att jag sover dåligt. CPAPen stör mig ibland samt torra ögon. Ska iaf bli skönt när denna veckan är över och alla besök är gjorda. Få se var jag hamnat då🤔

Nej nu får fikarasten vara över och dax att jobba igen💪🏻

Ha en fin måndag🌷🌷

Ja ibland är livet lite vilset. Vi måste hitta egna små plättar där vi kan sitta bekvämt under tiden stormar rasar runt oss.
På mitt jobb brukar jag säga- eftersom vi alltid är i förändringsprocesser- människor är olika känsliga. Men att det ju är en förutsättning för att vi ska ta oss till nästa platå. Där vi erövrat ny kunskap och kan sitta och pausa en stund.
Jag tänker att du jobbar med förändring nu. Då står man med fötterna i lite olika diken- som många av oss här. Det har vi gemensamt! Ha en fin dag, kram 🤗
Ps! Jag tänker också så ofta på Kaveldun 😍