av Varafrisk

Varafrisk
sön, 2021-05-09 - 11:02

@Charlie70 Tack🙏🏻 Jag har inte fått tider för de olika undersökningarna ännu. Har endast fått bekräftelse på att remiss är mottagen samt att jag fick en förfrågan om jag kunde tänka mig att göra ultraljudet på ett annat sjukhus än på något av de sjukhus som ligger i mitt närområde vilket jag svarade ja på. För två år sedan gjorde jag ett ultraljud på levern på Carlanderska i Göteborg. Det ultraljudet visade fettlever. Min man tog ledigt så vi hade en mysig dag tillsammans. Gastroskopin kommer jag nog kunna göra på sjukhuset där jag jobbar.
Jag är orolig för resultaten. Hoppas på att det inte är ngt värre än fettlever men man vet ju inte. Man kan ju dricka alkohol under lång tid utan att man själv vet om att man har skador. När det gäller gastroskopin vet jag att själva undersökningen inte är trevlig men jag försöker inte tänka på det. Givetvis kommer tankar om cancer som den hypokondriker jag är. Men det kan vara magsår eller ngt annat för ngt är det tänker jag men jag har lärt mig att leva med det eftersom beroendet var starkare än obehaget även om det är långt ifrån kul. Det gör ont inte hela tiden känner mig uppblåst, spänd , har ofta mycket gaser ...ja väldig orolig mage. Jag känner att när jag får svaren då har jag något att förhålla mig till. Hoppas även att antabusen inte har bidragit med förhöjda levervärden utan att jag kan fortsätta med antabusen. Ser fram emot en hel sommar med antabus och utan förhandlande🙌🏼

Har sovit gott inatt endast vaknat vid två tillfällen men kunnat somnat om. En lång frukost är avklarad. Det är trist väder men dottern och jag ska åka t ett spår med lite backar. Hon ska springa och jag stavgå. Ska försöka få upp flåset. Ska försöka övertala mannen t att åka t en plats med underbar god soppa👌🏼

Städdag låter som en helt ok dag i synnerhet med tanke på vädret😉

Kram❣️

FinaLisa
sön, 2021-05-09 - 13:06

Varafrisk 💗

Nu är nu och sen är sen!😊
Jag tänker att du nu ska fokusera på din nykterhet och njuta tillsammans med din kropp för allt bra du gör för den.
När du varit nykter en längre tid och släppt antabusen så kommer de tankarna på att kunna dricka kontrollerat säkert att komma iallafall.
Så försök att släppa det tankespåret just nu och gör bara bra saker som du blir glad av.🤗
Tänker på dig varje dag!😘

Kram 🧡🌷🧡

Varafrisk
sön, 2021-05-09 - 18:27

@FinaLisa Tack för att även om du inte skriver här är med mig i tanken. Jag tänker nog inte så mycket på det här med om jag kommer att kunna dricka kontrollerat eller inte även om det kanske verkar så.

Nej, vad som jag mest tänker på är att jag hoppas på att kunna fortsätta med antabusen för då behöver jag inte ägna tankar åt att förhandla. Jag önskar även att få göra mina undersökningar så att jag vet hur det står till inuti min kropp samt att bli vaccinerad. Å första sprutan blir på tisdag.

Emellanåt känner jag ett starkt sug och jag känner en längtan till att få dricka vin el öl.
Ibland tänker jag att jag behöver inte alkoholen för jag vill hitta något annat som ger mig en kick..en känsla av eufori. Få se vad det kan bli🤔

Nu ligger jag på soffan och försöker hålla mig vaken. Somnade till lite grann men orolig att jag inte somnar sen om jag sover nu. Ute skiner solen och kanske är det så att det har kommit lite värme nu☀️

knickan
sön, 2021-05-09 - 19:06

Du är så bra! Jag följer dig! Hejar på dig! Jag lyssnar på Annie Grace och vilar idag! Läser här inne i olika trådar och hämtar styrka och motivation!
Önskar dig en bra vecka! 💚

Anonym26613
mån, 2021-05-10 - 07:32

Härligt @Varafrisk 🦋💚

Har du lagt märke till några hälsovinster? Du skriver att du är rädd att det är något fel på dig. Men glöm inte att njuta av dina framgångar. 15 dagar är grymt 👏👏👏
Bra jobbat 🌸💚🌸💚🌸

Varafrisk
mån, 2021-05-10 - 22:28

Go'kväll eller snart är det väl rättare sagt God natt:)

Känner att jag behöver skriva lite ...orkar egentligen inte skriva långt...men när jag ska beskriva vissa saker/känslor brukar det bli långt!

Jag har varit nykter i 15 dagar idag med hjälp av antabusen. Hade förmodligen inte varit här om jag inte hade fått medicin. Med antabusens hjälp har jag fixat dagarna och det har gått bra. Det har inte heller hittills i alla fall varit svårt att åka till Rådgivningscentrum att blåsa och att dricka antabusen. Det förenklar att jag jobbar och bor i samma stad samt att jag har flextid vilket innebär att jag kan komma en kvart senare på morgonen. På onsdagar har man ju drop in mellan 15-16. De två gånger då det har varit onsdag har jag varit ledigt samt att jag har tagit medicinen hemma.

Efter denna tid märker jag än så länge inte av några direkta hälsovinster mer än att jag sover väldigt djupt. I natt sov jag nog inte lika djupt. Jag är dödligt trött när jag vaknar och en större delen av dagen, har en lite lättare huvudvärk, fortfarande ont i magen. Men, jag har sluppit abstinens i form av kräkningar, darrningar, svettningar eller behövt uppsöka sjukhus vilket jag är tacksam för.

Jag har tidigare beskrivit att jag känner mig låg, lite tom och att allt känns lite färglöst. Tänker lite på vad Charlie70 skrev om att inte den där fredagskänslan infinner sig för det blir liksom ytterligare en vardag men vinsten är lördagsmorgon. Idag har jag haft svårt att känna att saker och ting känns kul även om jag har haft en jättetrevlig kväll med mina kollegor efter jobbet. Då vi har plockat ramslök, ätit grillad korv, dansat "jerusalema", målat pinnar, haft en lek där vi fick gissa vem fotot föreställde (det var vi kollegor som barn i ett, tvåårsåldern. Men det känns ändå ganska så tråkigt just nu...svårt att känna inspiration.

Så tänkte jag....jag har snart levt i 60 år, dryga tio år dvs en sjättedel av mitt liv har jag haft alkoholproblem. Det innebär att från då jag själv fick köpa alkohol tills jag fick problem det var ungefär 30 år. 30 år som jag inte hade problem med alkohol. Då jag kunde hantera alkoholen. Visst fanns det gånger som jag kanske drack lite mer än nödvändigt men det fanns väääääldigt många gånger då det var kontrollerat eller att jag inte drack alls. Jag tänker att de flesta som hamnar i ett alkoholberoende/alkoholism kanske har haft en tid/period då alkoholen inte har varit ett problem utan allt var kontrollerat och hanterbart.

Jag kan därför känna att det här med att alkoholen inte ska vara en del av mitt liv innebär inte endast att jag ska sluta dricka för mycket...utan jag ska även sluta dricka alkoholen då jag har kunnat hantera den då jag har tyckt att det har smakat gott, det har varit festligt och det har faktiskt varit något som förgyllt tillvaron. Jag tänker på en kvinna som arbetar på Systembolaget som sa...jag skulle inte kunna arbeta här om det inte vore så att större delen av dem som köper alkohol kan hantera den.

Jag vet inte om ni förstår vad jag vill komma fram till...om ni förstår min poäng? Det är ju inte länge sedan jag slutade dricka alkohol. Även om jag vill absolut inte tillbaka till de senaste åren av drickande så var det ju inte endast så att jag drack för mycket som oftast utan alkoholen fanns ju även där då det skulle mysas, firas och till god mat.
Och, nu ska jag sluta med alkoholen för det fungerar inte helt enkelt..och precis där jag befinner mig just nu...så är det tomt, färglöst, ganska beigt.

Jag tycker att den delen av diskussionen försvinner lite...för det är som om de flesta hamnade i ett alkoholberoende/alkoholism direkt man började dricka alkohol...för att sedan kliva upp...och börja skriva här...och bli nykter. Jag tänker att det finns många som har haft stunder då alkoholen inte var ett problem utan på något vis förgyllt den speciella stunden. Tänker att det är många utav dem som vill försöka dricka kontrollerat . Det där beiga, färglösa, tomma livet som kan komma när man försöker bli nykter beskrivs inte så ofta....utan oftast det goda....vilket givetvis är jättebra och viktigt! Och, jag kan förstå att det kommer....eller jag hoppas att det ska komma...men just nu...så känns det väldigt beigt....

Varafrisk
mån, 2021-05-10 - 22:48

@knickan Tack❤️Har skrivit lite i mitt inlägg vad jag har gjort efter jobbet👍🏻Men det har varit mulet och regnigt h mig dock ljummen kväll👌🏼Hoppas du har haft en bra dag❤️

Sattva
tis, 2021-05-11 - 06:37

God morgon Vara Frisk!
Grattis till alla nyktra dagar!
Håller nog inte med dig dock i det du skriver. Jag är ett exempel där alkoholen absolut inte varit ett problem mer än heller senaste ca 10 åren. Jag är 52, så inte så mycket yngre än du. Men jag inser att iaf i mitt fall, har jag en sjukdom/ ett tillstånd/ som innebär att jag måste (o vill) välja bort alkoholen. Trots att jag haft ett mycket okomplicerat föehållande till alkohol större delen av mitt liv.
Håller heller inte med om att alla bara tycker allt är rosenskimrande hela tiden. I min tråd uttrycker jag ofta andra delar. Kanske inte att det är tråkigt utan alkohol, men att alkoholen fyllde något etc. Jag säger fortfarande till mig själv varje dag " Sattva, nu är det såhär att du inte kan dricka, det går inte. Det är såhär det har blivit" i olika varianter. Och så försöker jag identifiera vad det är som ger suget, nedstämdheten, gråheten etc när det inträffar. Har accepterat att jag druckit bort mina möjligheter till att dricka "normalt". Och då har jag inte "supit" på något sätt. Men druckit vin typ varje dag på kvällen efter jobbet. Skött mitt jobb. Tränat varje dag.
Ok Vara Frisk, ville bara skriva hur jag reagerade på det du skrev.
Ha en fin dag!🌞🧘‍♀️🌼🌷🧚‍♀️

Anonym26613
tis, 2021-05-11 - 07:11

Godmorgon 💚🦋
Jag började dricka vin när jag var 30+ och problem har jag haft 10 år (ish). 3 av dessa har jag skrivit här. 3 tidigare gånger var jag nykter men började dricka igen, säkert för att jag inte uppskattade nykterheten. Idag gör jag det 🦋💚🧚

Varför jag inte skriver om det gråa handlar delvis om min personlighet, men även att jag inte vill mata den vargen. Jag fokuserar på det goda och mina mål.

Din reaktion är helt naturlig 💚🦋 Vi vill alla vara "normala ". Jag hade säkert haft ett okej liv även om jag druckit. Men nu valde jag en annan väg 💚🌸💚🌸💚

knickan
tis, 2021-05-11 - 07:39

@Varafrisk Jag tror att man måste ha lite tålamod när man är i omställningsfasen, 14 dagar är ändå kort tid jämfört med alla år som du druckit för mycket. Det gråa kommer att lätta. Men man får kanske inrätta nya ritualer för att känna helgkänsla. Jag tänker på alla tillfällen som är och har varit fina helt utan alkohol, som har varit självklara utan alkohol, stunder med barn och barnbarn, körsång, ridturer i skogen, konserter, fikaträffar mitt på dagen med goda vänner. Morgonkaffe i trädgården på sommaren, besök på spännande museer, skogsutflykter. Jag vill inte verka eller vara klämkäck och forcera dig att anamma det tänket, men det hjälper mig. Just nu tror jag att du kanske får acceptera det beiga och gråa och pyssla om dig själv på alla sätt du kan komma på. Sörja lite och sakna lite, men inte fastna i det. Och så hoppas jag att du snart får bra svar gällande din oro för hälsan. Och du behöver inte blir lyriskt över nykterheten. Det är ju fortfarande ett vanligt liv med uppgångar och nedgångar vare sig du dricker eller inte. Jag tror på dig och att det kommer att kännas bättre snart. Kram

Sisyfos
tis, 2021-05-11 - 07:48

@Varafrisk skrev:"Även om jag vill absolut inte tillbaka till de senaste åren av drickande så var det ju inte endast så att jag drack för mycket som oftast utan alkoholen fanns ju även där då det skulle mysas, firas och till god mat."
Jag tror det där är viktigt att fundera över. Alkoholen fanns där när det skulle firas... absolut, vad tänker du då på för firande. Är det de stora livshändelserna eller mindre firande, typ fira att veckan är slut eller att man gjort något bra?
Om man börjar med stora livshändelser så sker de kanske inte så ofta ändå. Jag har ofta varit nykter då om vi varit borta eftersom jag har kört. Har vi varit hemma så har man ju sällan tid att dricka eftersom det är mycket som ska ordnas samtidigt. Minns att jag när jag fick problem med alkoholen ibland kunde vara rätt sur över att jag missade alla alkoholpåfyllningar eftersom glaset aldrig var riktigt tomt. Nu kommer jag Ifrån sammanhang där det verkligen inte varit mycket fylla vid de här tillfällena utan många, de flesta, dricker rätt sparsamt. Jag vet inte vad du har för umgänge, men de flesta i firande sammanhang känner man så pass bra också så de är roliga att träffa även utan alkohol.
Firande och mysande, firande att man gjort nåt bra eller mysa att helgen finns här faktiskt utmärkt utan alkohol. Jag kör ofta med alkoholfritt. För mig ger det lite helgkänsla. Nu räcker det länge, jag dricker hellre vatten och jag är lugnare i mig själv. Det är lustigt för tidigare kunde jag klämma flera glas a-fritt också. Jag trot att det är bra att fortsätta att fira och mysa. God mat på helgen, jag köper vackra blommor för att de gör mig glad. Man kan städa innan och göra fint. Då infinner sig också den där mysa ron. Just den där signalen till sig själv att nu är det helg är viktig tror jag och den var ju ibland helt förknippad med alkohol. Jag slutade så ofta och tränade ibland på fredagarna istället. Sen när man kom hem var det vila. Så förgyll dina helger med saker som gör dig glad, tänker jag. Använd finglasen till vattnet etc. Och jag tror att det kommer VaraFrisk. Två veckor är mycket men du är fortfarande det här att du saknar något. Nu skapar du nya vanor. Ta en dans med gubben på fredagarna vetja, det är mysigt och gör dig glad.
Jag vet att jag motsäger mig själv för jag har skrivit om en typ av tillfällen där jag tvekar, men när man tänker på de flesta tillfällena. Vad var det som gjorde att du upplevde livet mer färgfyllt med alkohol? Och var det verkligen mindre beigt då? Om du ser det utifrån? För att sitta tillsammans med någon och lite lätt fyllna till i soffan en fredagkväll, det låter ju i mina ögon mindre färgfyllt än Torns fisketurer om man skulle jämföra. Med blommorna är mitt liv mer färgfyllt nu också och det är ju så att den ökade energin skapar en livslust. Jag blir sugen på att göra saker nu och, den stora skillnaden, jag gör dem också. Kanske inte alltid så jättespännande saker, men en tillfredsställelse när de är utförda. Så som många av oss skriver, vi fattar inte hur vi hann dricka, det får inte plats längre.
Så det är kanske därför det tomma, beiga livet inte beskrivs så ofta. Många ersätter alkoholen med annat, t.ex. träning i början och går all-in med det. Det ger kickar. Andra, som kanske jag, är så hjärtligt trötta på alkohol så det blir liksom inte trist utan, några skriver och kämpar och får kickar av att lyckas sluta och kämpandet i sig och skapar en gemenskap här på forumet som ger mycket.
Du kör en annan väg VaraFrisk eftersom du slutar med antabus. Några återfaller när den första euforikicken lagt sig, så jag tänker att det kanske är bättre som du gör nu att starta utan den kicken. Nu får du skapa färgen i ditt liv på annat sätt. Det är fullt möjligt och det blir sakta bättre. Om inte, så är det kanske dags att söka hjälp för depression eller utmattning, för jag tror att det kanske finns en trötthet hos dig nu som kommer sig av att du är en väldigt empatisk person och har svårt att värja dig. Jag tror att jag är lite sån och jag märker det nu extremt mycket när jag tittar på filmer med misshandel. Min familj skrattar för att jag jämrar mig även när ”de onda” gör illa sig, men jag har börjat fundera på det här personlighetsdraget som jag har. Utan alkohol gör det nästan fysiskt ont. HSP... tror jag kanske. Och det är lite utmattande. Så jag jobbar med det och ser vissa likheter med dig och din bild av dina tentakler från ditt huvud som du skrev om. De där tentaklerna måste in på nåt sätt tänker jag. För mig är det svårare att värja sig när jag är stressad och alkoholen bidrar negativt till det i längden tror jag.
Lycka till VaraFrisk och bra kämpat. Jag är säker på att du kommer att börja se färgerna igen. Om inte annat, så verkar du vara rätt färgrik själv. 💙💜💚💛🖤❤️

Nykter2021
tis, 2021-05-11 - 12:28

@Varafrisk Tack för ditt tänkvärda inlägg. Vi är trots ett gemensamt problem här inne väldigt olika som individer. Våra resor är olika och våra lösningar kommer att se olika ut. Att acceptera att vardagen ibland är alldeles grå/beige är en utmaning - jag tjatar på mina barn att det är bra att ha tråkigt för så sa min mormor, min tonåring håller inte med mig. MEN jag kan trots min melankoliska läggning se att ur det grå/beige kommer nästan alltid någon ny idé eller någon kraft att skapa. Ibland tar det bara så jäkla lång tid...
Vad jag vill säga är: Ge inte upp! Du har allt att vinna!

Se klart
tis, 2021-05-11 - 20:56

Hej varafrisk,
Du vet hur mycket och innerligt jag håller på dig och tänker på dig.
Jag har just nu svårt att vara i dialog kring vissa saker som handlar om nykterheten och som jag känner igen från mina första månader. Då tänkte jag väldigt mycket på hur grått det kändes- eller skulle bli. Om det skulle gå att ha roligt igen? ja du vet ju.
Just nu har jag känt att det behöver just jag lämna bakom mig.
Det betyder inte att det inte är vettigt och relevant att prata om men inte för mig nu. Kanske aldrig. Kanske nån gång senare.
Så jag läser, hejar och skriver och peppar, men behöver sinnesro kring beslutet att aldrig dricka någonsin mer, (mitt val- inte det enda eller det rätta för alla) så just kring de sakerna- det lite tråkiga nyktra livet har jag inget att säga. Mitt nyktra liv har aldrig varit i närheten av det deppiga i att vara bakis. Och eftersom jag vet att för mig finns inte lagom/ så håller jag mig på behörigt avstånd kring allt som leder till de tankarna, just nu.
Största kramen kommer här 🥰

Varafrisk
tis, 2021-05-11 - 21:40

Jag kan ibland beroende på vad jag har skrivit om ana om jag kommer få flera svar eller inte. Tänkte efter inlägget igår att jag kommer nog få några svar, och jag hoppades på det. För ibland kan de svar som jag får ge mig ett svar till mig själv att nej men så menade jag inte/så känner jag inte. eller ok du/ni uppfattade det så. Jag tänker även att man behöver inte alls hålla med om vad jag skriver om för det gör också att jag tänker en gång till. Så jag vet inte riktigt om ni förstod vad jag menade/kände men för mig förtydligade era svar min känsla på något vis.

Mitt förhållande till alkohol och hur alkoholen har sett ut i mitt liv innan det blev ett problem för att sedermera utvecklas till ett beroende/missbruk är en lång historia. För det har sett väldigt olika ut beroende på tillfällena, människorna, relationerna, tidsperioderna...så väldigt olika...men det har funnits alkohol men inte alltid problemartat.

När alkoholen utvecklades till ett beroende ja då kunde jag ju dricka på varje känsla...då kunde jag fira det minsta lilla...och från att inte ha druckit en droppe förrän gästerna hade kommit och man skålade välkommen till att ha utvecklat ett beroende ...ja då var väl det inte svårt att dricka ett glas vin samtidigt som maten lagades.

Som sagt var så har inte alkoholen alltid varit ett problem förutom under de dryga tio senaste åren i mitt liv. Nu när jag ska förhålla mig till det nyktra livet...när jag är dödstrött, energilös, orolig för hälsan...det är då jag ändå är tacksam över att inte behöva förhandla varje dag, jag är tacksam över att vara nykter, att mina organ får vila, att min kropp har påbörjat återhämta sig....men det är inte förrän nu som jag ska båda lära mig att hantera att inte dricka för mycket och inte dricka lagom..dvs inte dricka alls...men min hjärna har inte övat sig på att vara utan alkohol vid de tillfällen då jag drack när jag inte hade ett problemartat vis att dricka alkohol utan det är just nu min hjärna ska öva sig på att tänka om...lära sig att tänka om.

Min läkare har rekommenderat mig att inte dricka alkoholfritt, kuratorn på Rådgivningscentrum har gett mig rådet att jag ska bryta mönster. Jag ska inte dricka det där alkoholfria bubblet på fredagskvällen för att ersätta det bubbel som jag har varit van att dricka som min hjärna vill dricka. Och då ...så är det så...att efter två fredagar och snart det tredje fredagen...då är det liksom inte tjo och tjim att dansa på köksgolvet (förlåt Sisyfonos) eller titta på odlingar och visserligen tog jag en promenad i fredags men det var inte tjo och tjim utan just då är det ganska beigt...lite händelselöst...och lördagsmorgonen har inte varit helt underbar heller eftersom jag är så dödligt trött.

MEN...jag förstår att det liksom inte vänder efter 17 dagar....det tar tid...och jag är helt övertygad om att det kommer att ta lång tid...och jag tror att det måste få ta tid.....fast det är klart att det inte bör ta så lång tid så man inte ser glädjen i livet....men 17 dagar....jag har inte gett upp...visst skulle jag velat druckit vin imorgon eftersom det är röd dag på torsdag om jag hade kunnat hantera det men jag kan inte det. Och till min hjälp har jag antabusen som hindrar mig från att dricka. Det är ju inte på det viset att jag tänker att nej nu struntar jag i antabusen väntar några veckor tills den har gått ut ur min kropp så jag kan få dricka vin igen. Jag har ju gjort ett val.

Och...jag finns verkligen inte för alla andra nu...ok om min dotter skulle bli manisk igen...men hon går ju på sin medicinbehandling som håller henne stabil vilket jag hoppas att det ska förbli så...fast det vet man ju aldrig. Jag skulle även finnas för min son och svärdotter om de behövde mig. Strax före Covid-19 kom..hade jag börjat på en symbolmålarkurs..hann med två gånger innan vi fick sluta. Jag hade under några år börjat titta djupare in i mig själv vad vill jag...vad behöver jag. Året före målarkursen flyttade min dotter hemifrån. Och låt oss säga att från 2001 till 2019 då var mitt liv inriktat på familj, mina föräldrar, studier och arbete. 2001 slutade jag att utöva mina intressen. Förra året eller låt oss säga faktiskt år 2018 då jag åkte en vecka på Frigörande dans, en sommarkurs på folkhögskola på Tjörn..det var då...fundera mer över..vad vill jag?? Vad behöver jag?? Nu när jag skriver så märker jag att jag är ju inte helt sanningsenlig...jag har ju faktiskt sjungit i kör (gjorde det innan 2001)från 2007 till 2016/2017...fast hittade inte riktigt min kör..Eller älskar sjunga men är det i kör jag vill sjunga?

Så jag är en sökare...och jag behöver söka inåt...lyssna...vad vill jag? Jag vet att alkoholism klassas som en sjukdom men jag har svårt att se mig själv som sjuk fast jag ser mig nog som ganska så utmattad. För jag tänker att dricka alkohol under låååång tid gör vem som helst utmattad.

Så jag tror att jag på något vis behöver acceptera att det är beigt....för att återhämta mig...men ibland poppar någon ljusglimt upp ...att försöka få till små stunder i vardagen av ljusglimtar. Idag lystes jag upp av den största ljusglimten på ett år och det var att jag fick min första dos av vaccin. Och, det var liksom högtidligt för mig nästan euforiskt och jag var lite rörd. Så 17 dagar nykter på det...och åttonde gången med antabus imorgon fast på hemmaplan...är inte sprakande men kanske mer än beigt i alla fall.

Kram:)

Varafrisk
tis, 2021-05-11 - 21:41

@Se klart Du skrev nog när jag skrev så jag hade inte läst det när jag hade skrivit färdigt mitt inlägg. Förstår vad du menar med sinnesro. Jag är i en annan form av "sinnesro-läge". Jag är inte där de personer är som precis börjat skriva där somliga är väldigt glada över att faktiskt ha börjat skriva och klarat några nyktra dagar. För somlig är det att man har precis tagit sig över kanten och man är otroligt sårbar. Jag är inte på någon av de platserna. Jag är inte heller där där man kan ha lika många nyktra dagar som jag har eller något fler därför att man har ändå inte skrivit så länge här på forumet som jag har gjort och därför är man ganska ny. Jag är inte heller i det vidare livet för jag har inte en lång nykterhet bakom mig...men på något vis är jag ändå vidare....och jag vill ha sinnesro.

Och jag är fullt övertygad om att ett nyktert liv kan vara helt fantastiskt...och att man kan fylla det med massa annat än alkohol...men jag har en resa att göra där.

Kram:)

knickan
tis, 2021-05-11 - 21:56

@Varafrisk Grattis till vaccinet! Jag kände mig också högtidlig och euforisk när jag fick min första spruta. Som när man fick gå och rösta första gången. Det kändes fint!