Och tack för grattis @sattva, vi fattade inte ens själva att det var jubileum, hehe. Motgångarna har funnits, många, men tror vi ganska snabbt insåg att man fick kalla problemen för ”en snårig väg” för annars hade det inte varit annat än - problem… Vi har också haft förmånen att kunna resa, uppleva mycket tillsammans, förslösa alla eventuella arv på egen hand. Hade vi haft det väldigt knapert hade det varit tuffare. Att få lämna vardagen ibland är viktigare än man tror, men just nu är vardagen den nya festen. Livets faser.

Sov till 10 idag och kroppen och knoppen vill inte riktigt vakna och sätta fart utan det går långsamt idag. Fotboll, mulet, barn (stora) på besök men sådan kräver inte så mycket av mig längre utan det ger värme, gemenskap, känsla av trygghet snarare än att vara en duktig och bra mamma. Jag duger bra såhär.
På måndag börjar jobbet på riktigt. Flyttar hem till stan men behåller fre-måndag på landet ett tag om vädret är ok.
Klurar på mina höstutmaningar. Ska ta en tur till skogen, laga en gryta som behöver några timmar på spisen. En dag av varva ner och vara i källarförrådet av livet och inventera utan stress.
Lite kattpyssel såklart. Läsa.
En dag som nu är oändlig av möjligheter istället för tyngd av ångest och skamkänslor, som då.
Njut av dagen, hörni. 🙏🌱

Det blev en dag med kanatarellplock, lång promenad och gryta igår. Idag skiner solen och efter att ha varit på ett fint barnkalas där alla småbarn (och många stora) var samlade känner jag mig som en miljardär. Lycka att vara åter i stan, vardagen drar igång utan för mycket knöl och noll ångest (så som jag kunde ha förr). Har en tillfrisknande katt i knät och en man som jag gillar mycket på balkongen. (Min egen man för tydlighetens skull 😄)
Några timmar utan måsten.
Känner en stark känsla av frid. Jag vet ju att allt möjligt kommer och går, men just idag är allt extra mycket som det ska.
Min dotter som haft det mycket kämpigt u många år, hennes liv har liksom klarnat upp. Ett par av barnen som haft konflikter- har kommit vidare. Mamma som jag allt som oftast har lätt eller svårt dåligt samvete över, hon verkar glad och självförsörjande- som i att inte be-hö-va mig, vilket hon gör i perioder och det har jag svårt med (mitt problem kanske.)
Jag vilar en stund och räknar my blessings.
Kram på er!

Idag räknar jag trötta andetag efter en nästan sömnlös natt (händer ibland och just nu kör jag utan imovane). Halsbränna från helvetet och förflyttningar till olika bäddar i lägenheten för att komma till ro.
Imorgon är det kontorsarbete så jag måste sova. Sitter en stund på balkongen och katterna glor stint på mig och försöker rymma ut. Längtar tills vardagen är etablerad och inte känns som något att pröva sig fram i, dra igång diverse maskiner (hjärnan tex), ja komma in i flow.
Det ger sig nog. Kram på er.

I know @andrahalvlek 😍 tack.
Många av de enklaste ledorden är ju stora mysterier som man får öva på hela livet.
Enkelt var det dock att köpa medicin mot halsbrännan (intresseklubben kan vässa pennorna nu…)
Försöker komma in i fas med sömnen utan sömntabletter, vilket är extra svårt när man försovit sig. För mig handlar det aldrig egentligen om när jag somnar- utan när jag vaknar.
Rolig första dag på kontoret, mitt gäng är ⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
Katterna försöker fatta att vi har bytt hem. Det går rätt så bra men tycker de är snåla med gos… Vet inte om ni läst Sommarboken- av Tove Jansson, där barnet Sofia får en katt och beskriver kärleken ungefär som; ju mer jag älskar henne desto mindre älskar hon mig.
Fast mycket bättre uttryckt.
Idag har jag mailat till två ridskolor för att se om det går att vara nybörjare på det med, alltså vara livrädd och sedan våga mer och så småningom behärska på en okej nivå. Som körkortet.
Jag har ju också blivit nyfiken på detta med djur- alltså lite större och sällskapligare än akvariefiskar som jag hade när jag var liten.
Det känns nytt och fint och spännande. Rotar runt i de innersta delarna och det behöver jag.
Kram och godnatt (I hope) 🛌🛌

Ja, jag känner igen det där med katter. Det ska vara på deras villkor. Ju angelägnare man är, desto mindre intressant. Och så funkar väl en del människor också…
Kul med nya utmaningar, men rida 😀? Jag tänker nog fortsätta att leva med att hästar är lite läskiga. Hoppas det går bra för dig.
Bara nu för att du skrev det där blir jag lite nyfiken på kommunikationen med hästar förresten. Jag har alltid tyckt att hundar är lite för ”enkla”, dvs ingen direkt utmaning att få kärlek ifrån dem… men det har ju heller aldrig stämt och nu när jag haft en hund är det så mycket att utforska där med. Spännande helt enkelt.

@Sisyfos @ Se klart
Som tidigare hästägare så kan jag berätta att hästar är väldigt beroende av att man är deras ledare. Annars känner de sig otrygga.
I en hästs värld finns det bara följare och ledare.
Om det inte finns någon tydlig ledare i den lilla tvåmannaflocken, så måste de själva vara det, vilket inte alla hästar vill.
Att uppfostra en häst är ungefär som att uppfostra en fyra-åring.
De testar nästan varje dag om man verkligen är ledare genom att göra olika små tester eller bus. Varje dag måste man upprepa, nej, du får inte puffa på mig, nej du får inte gå först, nej du får inte...osv. Konsekvens handlar det om.
Eftersom en häst är så mycket större än en hund är det ännu viktigare att vara konsekvent och trygg.
"Ingen fara, det här fixar jag!"
Ibland har jag tänkt att människor, hundar och hästar inte är alltför olika, förutom att hästar är flyktdjur, inte rovdjur. Därför extra beroende av trygghet. Men annars... :)

@AmandaL tack för tips! Jag har uppfostrat (med viss framgång) en stor skock barn- och är mycket bekant med ledaregenskaper både i fostran och i arbetslivet. Även om jag på intet sätt vet precis hur det ligger till med hästar.
Men jag tror att jag skulle tycka om det.
Har iaf en vän med häst så jag ska börja med att prya i hennes stall. Därefter privatlektioner eller nybörjarkurs.
På landet är vi omgivna av hästgårdar.
Fortsättning följer!
@sisyfos det lilla jag har fostrat hund, så är det förstås en helt annan sak än med katter, för de är egentligen inte fostringsbara. Man får gå bredvid och servera mat. Gos kommer då och då liksom väckning (av hunger) medelst små bett på smalbenen.
Jag skulle gärna ha hund, men just nu funkar det inte med våra arbeten.
Vi får se var allt landar! 🐴

@Se klart fint att katten kryat på sig! Inte utan att jag blir lite avundsjuk på dina ridplaner! Jag red mycket som ung. Nu kan jag dagdrömma om veckoritter på Island eller Irland. Men det är inte bara att ge sig i väg. Rumpan (och säkert andra kroppsdelar också) måste tränas först. Någon gång kanske :-D

Kram!

@Charlie70 Har ridit flera veckoritter på Island. Rekommenderar Flygande Pass framför alla andra. Jättebra hästar. En ritt går bland annat på havsbotten när tidvattnet drar sig tillbaka. Du rider med en flock på 60-70 hästar och det är helt underbart.😀🥳😀🥳
Normal kondis, ridvana och lite skavsårsplåster räcker…

@Charlie70 Har ridit flera veckoritter på Island. Rekommenderar Flygande Pass framför alla andra. Jättebra hästar. En ritt går bland annat på havsbotten när tidvattnet drar sig tillbaka. Du rider med en flock på 60-70 hästar och det är helt underbart.😀🥳😀🥳
Normal kondis, ridvana och lite skavsårsplåster räcker…

Hej @Se klart💗

Så skönt att din lilla kisse har kryat på sig🙏🏻 Är dina katter innekatter? Jag tänker att de kanske är det med tanke på att du bor i centrala stan. Min dotter har ju en katt som är innekatt och anledningen till det är att hon bor centralt i vår stad.

Jag sett klart nu på ”The bear”. Eftersom det är lite tufft nu m min dotter så var det så skönt att koppla bort tankarna för en stund. Jag tycker att det var väldigt stressig miljö men mot slutet blev det bättre. Ja….ett beroende är verkligen så destruktivt😔.

Tänker på dina tankar om att börja rida. Jag tycker att det är modigt men jag skulle aldrig någonsin göra det. Jag har mycket rädslor inom mig och en av dem är att vara rädd för hästar. Tror det beror på minnen fr min barndom. Grannen som hade hästar, man fick rida när han ledde hästen. Ibland var han inte nykter så det var otryggt. Men, jag tror att om man har intresse för att rida tror jag att det är fantastiskt! Har kollegor som rider och en vän som både rider och äger hästar.

Önskar dig en fin lördag🌺

Kram🥰

Tack fina @varafrisk för dina rader, tack också @charlie70 och @cloette för hästpepp ❤️
@varafrisk, jag har verkligen också en massa rädslor inom mig och det känns helt overkligt att jag skulle kunna rida en häst. MEN. Det kändes minst lika overkligt att jag skulle kunna köra bil, så jag tänker att det går att lära sig nytt. Nu kan jag köra bil, var som helst, i stan och på motorväg.
Jag tänker att de handlar om att våga vidga bilden av sig själv, på samma sätt som att bli en som inte dricker. Eller snarare- en som lever livet utan att geggiga filter. Om du förstår hur jag menar?
Vad roligt att du såg The Bear- ja den är stressig, men också hoppfull på ett lite annorlunda sätt.
Kram 🥰

Jag har varit två dagar på stor fest, långt hemifrån, herrgård och aktiviteter, utflykter och långa middagar, dans och vickning. Nu snarkar min man och jag ska straxt sova. (Sov middag idag på em- behövs om jag ska orka såna långa sittningar…)
Det har varit bara bra och fint, så lyxigt att få åka iväg med min man, timmar i bil och hinna prata om allt möjligt, stanna på mack och fika och sånt enkelt som jag uppskattar.
Mycket socialt med över 70 personer på plats, prata och mingla, babbla och hålla liv i samtal under middag med bordsplacering.
Just det sistnämnda var aningens enklare när jag drack- jag kunde ha kanske mer överseende- eller så kändes det bara lite lättare att hålla igång samtal. Ibland tycker jag inte det är någon skillnad men idag var det lite klurigare att ”få ihop bordet”. Men sen kom jag på att det faktiskt inte är mitt ansvar.. (note to self allt jag trott varit mitt ansvar).
Varit på sightseeing idag samt dansat ett par timmar = fötterna är möra.
Imorgon åker vi hemåt och jag ska köra. Men först flera koppar gott gott kaffe, god frukost och en croissant.
Kram och godnatt 😴