Ja, jag vill jag kan jag måste alltid vara nykter. Tror jag
äntligen insett detta efter ca 10 återfall på två år.
När jag väl har satt igång håller jag på i månader och
bränner ut mig totalt, då är det bara alkoholen som styr.
Vit igår sex veckor. Det har varit stapplit denna gången.
Men en sak vet jag nu att för mig har det blivit värre och värre
för varje gång. Mannen hittade mig i köket den 10 september, ett
datum jag aldrig glömmer. Säckade ihop och fick kramper i hela
kroppen. Själv minns jag inget. Så det blev färd till akuten.
Blev inlagd på medecinavd. där det konstaterades att jag hade
natriumbrist i kroppen, för lite salter. Fick ligga med salt-
lösningsdropp i fyra dygn, det är tydligen farligt. Jag la
korten på bordet till läkaren och berättade att jag druckigt
konstant i månader och även nätterna för det var då värsta,
värsta ångesten kom. Han berättade att det var mitt missbruk,
och jag hade ätit som en fågel, och sov bara 2 timmarspass innan
det var dags att fylla på. Jag blir förskräckt när jag läser detta
nu.
För mig finns inte första glaset för då är det kört
Det är inte så dumt att leva nykter, man ser känner smakar allt
det är bara att hålla sig på banan.
Tack alla för ni finns. Det är en stor hjälp för mig.
Konstnären

Mammy Blue

Hoppas du finner dej väl tillrätta här, vi är ett gott gäng här som är i varierande förhållanden med alkoholen. Vi har nog haft oerhört mycket nytta av att kunna läsa alla sparade livshistorier, när jag själv började läsa var det en stor lättnad att inse att jag inte är en så udda fågel som jag trodde.

Gör dej en egen tråd, skriv i den så har du stöd för minnet plus att man tänker på ett annat sätt när man skriver, man måste liksom tänka till.

Välkommen!
/Mammy Blue, en annan 48-årig dam.

konstnären

Hej alla forumvänner vill önska er ETT GOTT NYTT ÅR.
Ja då var det sista dagen på 2013, det har varit ett
tubulent år för mig. Höll på att dricka ihjäl mig fram
till september. Då började min knaggliga väg tillbaka
till ett liv jag knappt visste något om.
Men här sitter jag idag och mår nästan oförskämt bra men
det tycer jag att jag är värd. Det har varit ett rent
helvete många ggr. men sakta men säkert har rösten i huvudet
avtagit, den säger inte precis att jag är duktig nu. Den
testar och prövar mitt tålamod. ETT litet glas kan väl inte
vara så farligt. Men jag går inte på det just nu. 10 januari
blir det 4 månader och det känns otroligt bra, men jag ropar
inte HEJ. Numera tar jag en månad i taget i början handlade det
om timmar.
Har inhandlat cider på ICA. Och du Berra det ska serveras i mina
finglas.
Ha en underbar nyårsafton alla
Kramar
Konstnären

m-m

En fantastisk resa du gjort! Hoppas din kväll blir bra och att din hund inte är för rädd för alla smällare... Och finglasen är ju fortfarande till för att användas!
Oavsett hur år 2014 blir kan det iaf inte starta bättre än så här :-)
Kram m

konstnären

Ska bli skönt när vardagen tar vid tycker jag. Slippa gå på middagar och annat socialt.
I början av min nykterhet isolerade jag mig nästan. Tackade nej till bjudningar där jag
visst att alkohol var huvudrätten. Det var skönt for inte illa av det, det gjorde andra
i stället. Kändes tvunget då jag var i så dåligt skick. Behövde tid med mig själv.
Nu går det bra att träffa folk som dricker, tycker tanken på att inte vakna ångestfull
är mycket underbar.
Jag gör lite som Berra spelar upp min gamla film när jag blir frestad av att bara dricka
ett glas vin.
Redan efter första glaset ser jag fram emot det andra, tredje och till boxen är slut eller
flaskan. Fanns ingen alkohol jag ratade allt gick ner. Sista tiden gick jag till min närbutik
och köpte folköl. Då har man sjunkit lågt, bara för att dämpa lite lite innan Bolaget öppnade.
Sätta sig på cykeln trampa in och inhandla det man behövde plus så att det räckte till den
där lilla återställaren. Bli trött inte få något vettigt gjort, vila en timme, upp och fylla på.
Spiralen snurrade fortare och fortare neråt.
Nej det livet vill jag inte ha mera. Glad och lycklig justnu och det är guld värt.
4 månader på tisdag är riktigt stolt. Det går.
Må bra alla
Konstnären

Ladytramp

Det du skriver andas ett sånt lugn och en sån självklarhet i riktningen. Men ändå vissheten o m att det är en skör tråd.
Själv är jag inne på dag 7. Sitter i morgonrock och lyssnar på ett program om att leva med sjukdom, och funderar att det är just det jag också skall göra. Varje stund vara medveten om att jag kan falla in i självdestruktivt beteende och ångest som kan leda till att jag går under. Och att jagr miste om all glädje och all skönhet som finns i mitt liv.
Det har gått rätt bra men i går kväll då jag var trött efter att ha haft program hela dagen blev jag sur på ostädat hem och öldrickande karl .. Som jag ju visste att var orättvist. Han har sällan ledigt, jag latar mig lika väl som han. Och hans några öl är inget jämfört med vad han har stått ut med i mig! - men... Frustrationen ledde till att jag åt en hel ask konfekt, och sen hade ångest över att ont i magen och skam över det.:(
Men i huvudsak är livet positivt, glädjen och lättnaden i att vakna och veta att jag inte druckit. Gåvani att inte känna tvång att gå till bolaget.
JAg tror att det som du säger, att spela upp filmen hur det kommer att gå, den tomma boxarna man viker i hop, tomflaskorna som man diskret försöker göra sig av med, flaskan i strumplådan, bilden av mig själv drickande på köpcentrets toalett, kväljningarna, ångesten ... Det hjälper då man känner sig frestad.
Jag är också rädd för hur min kropp har tagit skada, du berättade i något inlägg om att du ännu amorterar på det, vill du berätta?
Ha en fin dag, Kram!

konstnären

Grattis till dina 7 dagar det är starkt. Vad jag menade med att amorterar av på min kropp
är att jag går och tar leverprover en gång i månaden. Jag hade så dåliga i värden i september.
I början irriterade det mig, men nu tycker jag att det är bra. Hade förhöjda värden i september.
Men nu är dom bra när jag avstår alkoholen. Så man ser hur kroppen hämtar sig, fick även värk
i leder men även det är bättre. Man kände inte av det när man gick i dimman, men ont i levern
hade jag på slutet. Jag har fått ett enormt sockersug bara vräker in choklad, bakelser, vispgrädde
men det gör inget för jag väger bara 56 kilo. När jag var som sämst vägde jag 46 kg hade slarvat
med maten det var inte lika viktigt för mig som alkoholen. Men nu har jag världens aptit. Fick
några starka B-vitaminer på sjukhuset när jag avgiftades.
Kan berätta att min man dricker ibland men har halverat sitt intag. Tycker inte det är kul när inte
jag dricker. Så jag anar att han är på gång med något inre arbete med sig själv. Glad skulle jag bli
men man kan inte tvinga någon till att ta det steget.
Känner igen mig i allt du skriver. Smusslet, gömma, se till så att man har till dagen efter. Usch
vilken stress.
Det har inte varit lätt, och jag jobbar med det. Om du läser rekommenderar jag boken Hemligheten av
Rhonda Byrhne. Den går ut på tankens kraft och vända allt till något positivt. Min lilla bibel.
Hade jag inte haft forumet tror jag inte att jag hade tagit beslutet.
Det har varit med sorg i hjärtat att inse att allt eller inget gäller för mig. Men ju längre tiden
går ju friare känner jag mig.
Hoppas du får en skön kväll
Kram Konstnären

m-m

Stort grattis till dina fyra månader! Mycket starkt jobbat, imponerande! Nu njuter vi lite av att antalet tillfällen med alkohol är lite färre under ett tag - men glöm inte, håll garden uppe, slappna inte av :)
Kram m

konstnären

Tack blev så himla glad. Jag håller garden uppe. I går var en dålig dag, jag
fick världens sug och jag vet inte var det kom sig av. Började bli jäkligt orolig
och jag såg vinflaskor för mitt inre. Har inte känt så här på 2 månader. Det kanske
är så att det är nu man ska se upp. Men jag stod emot, och blev lugn framåt kvällen.
Blev rädd över tankarna, och inget speciellt hade hänt. Ja nu vet jag det, det kan
slå ner som en blixt. Idag finns inte dom tankarna. Märkligt eller hur.
Hoppas det går bra för dig.
Kram
Konstären

Mammy Blue

med suget eller vad man nu kan kalla det, är lurigt. Du har förmodligen stött på någon trigger som du inte visste fanns. Jag åkte på en sådan nu i december, jag hade inte garden uppe tillräckligt högt.

God fortsättning!
/MB

konstnären

Ja, då var det fredag igen, varit lite mycket helger nu. Ser med spänning
fram mot detta nya år. Känner mig stabil idag men blivit rädd för tankarna
jag haft för ett par dagar sedan. Är så rädd att alkoholen ska vinna, när
lusten kan komma på bara så där. Om det hade hänt något sorgligt men icke
egentligen. Drygt fyra månader och faanskapet står och lurar bakom hörnan.
Ibland är det svårt att vara alldeles naken inför allt som händer i livet.
Innan kunde man gömma undan saker för stunden, men det slog ju tillbaka.
Känner mig så jävla prudentlig i bland när andra människor dricker. Jag pratar
inte likadant, slappnar inte av, kan komma på mig själv med att sitta och
titta i glasen. Men det går ju inte, jag vet så väl var jag hamnar om jag
lyfter första glaset. Jag tror att jag får lära mig att leva med det att jag
aldrig blir någon måttlighetsdrickare. Det tog ju 30 år innan jag hamnade
där jag är idag. Man kan väl unna sig att få vara lite deppig vissa dagar.
Lite svammel
Tur att jag har forumet
Ha en skön fredag
Idag vad som händer ingen alkohol
Konstnäten

konstnären

God morgon vänner
Har inte skrivit på några dagar känt mig orolig och det är ju då
man skriva. Har i alla fall inte druckigt och det är ju bra. Har nu
kommit in i en fas med lugn och harmoni. Förra veckan var tankar på
alkohol frestande. Men jag stod över, faan ska man ha såna här perioder
livet ut. Jag blev irriterad, rädd, stressad och tänkte att det skulle
sitta fint med en flaska vin, det var den onde som talade. Den gode
lyckades knuffa bort den onde och sa till mig. Vill du verkligen ha
tillbaka ditt flummiga liv, med stor ångest, stress, alltid tänka på
bolaget och att det räcker till dagen efter. Vakna orolig vid 4-tiden
kolsvart ute och ångesten är maximal. Nej,nej det vill jag inte.
Varför får man såna hemska känslor. Det löser ju inget, kanske en liten
stund. Fick även kort stubin mot min man utan anledning, fick be om ursäkt
för snällare man finns inte.
Nu känns det bättre när jag skrivit av mig lite.
Ha det bra
Konstnären

konstnären

I natt hade jag en hemsk dröm som jag trodde var sann när jag vaknade.
Jag drömde att jag satt i köket vid fläkten och rökte och hade ett glas
vin framför mig. Jag hade fört glaset till munnen när min man fick se det
och ryckte glaset ur mina händer och hällde ut det i vasken. Jag blev
vansinnig och gapade och skrek, sedan var drömmen slut. Undrar så vad detta
kommer ifrån. Ligger det latent i kroppen efter fyra månader, jag tror att
det är så. Hemskt var det i alla fall, hoppas inte det var ett omen. Överlycklig
att det inte var i verkligheten. Satte mig i köket vid kl 2 i natt och tog ett bloss
och blev alldeles varm av lycka att det inte var sant. Ska man behöva se upp
i drömmen oxså. SKÄMT Å SIDO.
Idag är jag lycklig och njuter av livet, glad att slippa
Alkohol
Ångesten som höll på att mitt liv.
Stressen, oron
Inköp så att man hade till dagen efter.
Inte kunna se människor i ögonen.
Smyga in på Bolaget.
Upp på natten och döva ångesten med mer alkohol
Abstinensen och kramperna jag fick sista gången.
Min oro som smittade av sig på min hund, en hund har ju ett sjätte sinne.
Svettiga lakan
Svullen i ansiktet
Kräkningar.
Alltså inget positivt alls.
Må bra alla där ute i universum.
Konstnären

Väldigt bra gjort! Jag drömde ofta i början att jag drack och var alltid lika lättad när jag vaknade! Tror att hjärnan rensar ut skiten. Eller påminner om att det inte var så underbart. Fint att du räknar upp det negativa. Det är underligt vad det faller i bakgrunden när man blir sugen.

Enligt min erfarenhet blir det lättare undan för undan. Jag minns inget positivt med alkoholen egentligen men det negativa kommer jag bra ihåg. På nåt sätt är det tydligare och det är ju bra. Man får aldrig glömma vem man är och var man kommer ifrån men för den skull ska man inte gå och oroa sej heller. Det är du själv som bestämmer om du ska dricka eller inte. Ingen kan tvinga dej, det är väldigt sällsynt i så fall :). Vi har valet och kan säga stopp så vi behöver inte vara oroliga att vi en kväll ska sitta med ett glas i handen. Fast jag tycker ändå det känns skönt att inte ha nåt hemma.

God fortsättning!

Pellepennan

När jag läste om din dröm kom jag på att jag själv har börjat drömma igen. Vill minnas att det var lite drömmar under "fyllenätterna". Eller jag kanske snarare är medveten nu? Kommer i alla fall ihåg mer, även från tiden jag sover :-) och det tycker jag är lite småtrevligt.

ha det så fint

//PP

konstnären

Suttit och filosoferat lite i mörkret med en kopp starkt kaffe.
Idag stark kuling här och snö, var ute en stund med hunden och
det var svinkallt. Dagarna går och den 10 februari skriver jag in
fem månader hoppas jag. Ja livet utan dimridåerna är oftast bra.
Jag tror kropp och själ har hämtat sig nu, och jag känner mig frisk.
Men jag är försiktig vet ju nu hur lätt man kan ta det första glaset.
Jag känner just nu att det finns inte på min karta att prova, kan inte
vill inte byta ut det jag har idag mot en enda stor ångesthåla. Var
tog leverprover i går, jag gör det en gång i månaden efter smällen i
september. Men det är ett billigt pris, jag hade så höga värden då.
Nu är dom kanonfina, men min läkare vill kolla levern i ett år.
Hoppas ni alla mår bra
Konstnären

m-m

Skönt att både du och din lever mår bättre. Kroppen har en fantastisk förmåga till återhämtning. Själen också? Känner som du, att jag mår bättre både i kropp och själ nu, även om jag ligger en månad efter dig.
Och precis som du så håller jag garden uppe. Lätt hänt att "glömma" sig och ta det där glaset. Ska inte hända. Ha det bra i snön och kylan. Här vill inte ens hunden gå ut, om det inte är helt nödvändigt...
Kram m

Pellepennan

Att du och din lever mår så fint och att du känns så dedikerad och stark!
(ska nog snart våga mig iväg på hälsocheck, urp...)
Ser en ganska nöjd konstnär som promenerar med hunden utmed ett vindpinat hav!
Det är dåligt med växtlighet utmed stranden, men en öppen och fin horisont...

Ha det fint!

//PP

konstnären

Tack ska du ha för dina rader. Ja, det är inte dumt med en lever som mår bra.
Jag har varit på hälsocheck hos tandis idag, kommer att bli lite reparationer.
Det har väl inte varit prio ett när jag har missbrukat som värst.
Det är väl aldrig fel att kolla upp sin hälsa, sånt där som aldrig blir av.
Kan säga dig att det blåser rejält på ostkusten idag och ca 2 dm nysnö.
Det är en fin horisont och jag tänker så positivt där. Hoppas allt går bra
för dig.
Fredag idag och vad som än händer ingen alkohol för Konstnären
Ha det fint du med
Konstnären

konstnären

Detta är ju ingen tävling, men det känns tryggt att ha dig i hasorna, visst är vi duktiga.
Måste ibland berömma oss själva tycker jag. Undrar ibland när man ska känna den där totala
tryggheten, den kanske aldrig kommer men nu har jag kanske besök av den fule en gång veckan
och det är helt o.k. Gör inte så mycket att han viskar ibland nu kan du ta lite för just nu
skiter jag i vad han tycker. Min hjärnas belöningssystem får sitt i form av bakelser i stort
sett varje dag. Hemskt egentligen, men jag väger 58kg och det är lagom. Jag tror jag är
en frossare, förut var det alkohol och nu sötsaker. Nu ska jag ner till havet med min bästa
kompis vovven hon älskar snö. Det låter skönt med din hund som helst inte vill gå ut nu.
Skämt och sidor.
Önskar dig en varm och skön fredag
Kram
Konstnären