Har, som så många andra, läst här till och från under långa perioder i flera års tid. Bara det är ju ett tecken på att allt inte står rätt till. Nu känner jag mig dock redo att börja skriva själv. Mina erfarenheter av alkohol sträcker sig tillbaka ca tio år då jag började festa ganska hårt under studenttiden och jag insåg allt oftare att jag tappar kontrollen när jag väl dricker. Jag har inga större problem att gå längre perioder utan alkohol men så kommer en festkväll och jag tappar omdömet fullständigt. Jag insåg innan sommaren att jag hade hamnat i en mörk spiral som jag inte riktigt kunde ta mig ur. Ett antal händelser avseende boende och arbete hade lett till att jag på pappret levde min dröm. Men varför kändes det inte så? Jag gick till vårdcentralen och fick antidepressiva utskrivet och går på det fortfarande. Känner en enorm förbättring men vill nu också, en gång för alla, komma till bukt med alkoholen. En dröm vore att leva ett liv utan alkohol. Men jag vet inte om jag orkar stå emot det sociala. Som singel i 30-års åldern i Sthlm lever jag och mina vänner till stor del av min tid på stans barer. Det är naturligt att gå och äta middag och/eller ta ett glas på vardagarna. Däremot har vissa av de mer festliga vardagarna slutat i karatefyllor som absolut påverkat mig dagen efter på jobbet, något som för mig är helt oacceptabelt och som gör mig livrädd. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag ska ta bort alkohol helt och hållet ur mitt liv. Men jag kan inte tillåta mig själv att få minnesluckor mer, det skrämmer vettet ur mig. Var ska detta sluta?? Ibland är jag övertygad om att jag borde bryta med alkoholen tvärt, vid andra tillfällen tror jag att jag NU kan börja konsumera alkohol måttligt, försöker jag bara lura mig själv?

Tack för delning av bla sockeråterfall. Du är mycket duktigare än vad jag är. Jag har sagt stopp till godis och cola. Däremot har jag fikat... Jag fikar i och för sig väldigt sällan. Äter hellre bröd än bullar, om du förstår hur jag menar. Men det kommer jag nog ta bort i nästa steg. Har i vart fall hållit koll på mig själv, så jag inte börjar vräka i mig wienerbröd eller syltkakor istället... suck! Har ju insett hur den där beroendeströmmen funkar...

Just den där känslan som du beskriver - tennis och ett glas vin - känner man ju igen. Ja, inte tennis förstås. Hatar och titta på ALL typ av sport. Men känslan, ja men ETT glas. Men då VET jag att jag är där igen... Lika bra och inse fakta - det är ingen idé!

Kram till dig

steglitsan

I helgen hade jag med mig en stickprojekt som snart är en halsduk till min kompis, han som också håller på att dra ner på sitt drickande. Det var så fint, när det var som tuffast så satte jag mig med halsduken. Grät och stickade om vartannat. Kommer kännas fint att just han kommer bära den halsduken som var min trygghet i en av mitt livs sorgligaste stunder.

Jag har nu börjat ett nytt projekt, även detta en halsduk till en annan kär vän. Det roliga är att det är ett nytt mönster. Kabelmönstrat. Den känslan när man ser något växa fram och framför allt något som man precis har lärt sig. Tillfredsställelse, stolthet och glädje.

Har börjat lyssna på en pod av två tjejer som stickar den heter kort och gott Stickpodden. I alla fall så berättar en av tjejerna att hon började sticka och handarbeta för att bearbeta sorgen efter sin pappa och lillebrors bortgång. Det var hennes sätt att kanalisera ångesten. Det har kommit att bli mitt sätt att kanalisera min sorg av att inse att alkoholen inte är en del av mitt liv.

Jeans

Hej. Jag är ny här och har bestämt mig för att sluta dricka. Mitt problem är som för många här vad det verkar vardagsdrickande. Finns vin så dricker jag. Öl är gott ibland men inte samma sug där. Skrämde mig själv när jag i torsdags förra veckan tog två shots av whiskey när vinet tog slut. Jag lagade mat till familjen vid det tillfället. Jag förstår hur jag måste lägga upp det: stålsätta mig själv, säga nej till mig själv och försöka ägna tankarna åt annat än alkoholen. Finns det fler konkreta tips på vad exakt ni gjort när den inre dialogen om alkoholen drar igång, vad kan jag göra för att nej ska vinna?

Ebba

Hej Jeans - snyggt namn!
Tankar på hur mossigt jag mår psykiskt som fysiskt av A samt att köpa hem olika tuggummisorter och tugga järnet är mina råd. Tugga när tankar och "sug" kommer. Lyssna även på musik, texter talar till den mottagliga...

Kram Ebba

Ebba

Mossigt skulle vara "pissigt" för mossigt har jag inget emot att må!

Jeans

Tuggummi är precis såna små knep som jag behöver, att ta till för att komma in på annat spår. Tänker att jag ska börja läsa böcker igen. Att träna istället funkar mkt bra men det har jag inte tid med varje kväll :)
Kram

steglitsan

Tyvärr är inte jag rätt person att fråga eftersom mitt problem ser något annorlunda ut. Jag har inte ett dagligt sug utan mitt problem är att det går käpprätt och helvete när jag väl dricker. Däremellan så känner jag inget (oftast). Däremot har jag andra beroenden och vid det här laget har alla som läst min tråd förstått att jag kopplar av genom att virka och sticka. För min del är det fullkomligt avkopplande. Nu fattar jag ju att det inte är för alla men för mig har böcker fungerat ungefär på samma sätt. Jag blir fullkomligt lugn. För mig har det också hjälpt oerhört mycket att skriva här. Dels för att det sysselsätter mig men har också bidragit till att jag reflekterat och analyserat mig själv och mina mönster. Att ha tydliga träningsmål har också fungerat bra för mig då har jag inte velat sabba mina framgångar genom alkohol etc.

Sen finns det många här i forumet som ständigt brottas med den ständiga kampen mot alkohol så stanna kvar, läs, inspireras och skriv!!! Välkommen Jeans

/SL

Ebba

Ingen orsak JEANS.
Hej SL, jag håller på dig.

Kram Ebb

Stingo

Några praktiska tips till.

Gör ett ordentligt avbrott. Om du bara försöker minska försvinner suget aldrig. Vi talar om månader, inte veckor.

Aldrig för trött, hungrig, eller törstig. Hunger och törst blandas väldigt lätt ihop med alkosug. Ät en frukt och ha ett glas av något a-fritt bredvid, då du lagar mat t.ex.

Starta en egen tråd här och skriv i den. Att skriva hjälper och så kan du lättare hålla reda på när någon svarar till dig.

Lycka till!

steglitsan

Jag har äntligen vaknat utvilad. Första morgonen på flera månader. Strax innan klockan ringde och med energi att gå upp! Satte till och med på Nyhetsmorgon. Då är det dags att snabbt som sjutton att analysera varför det blev så idag och inte igår. Jag gick inte och lade mig heller överdrivet tidig. jag satte helt enkelt väckarklockan på en realistisk tid. Jag brukar oftast sätta den orealistiskt tidigt föra tt jag tror att jag ska gå till kontoret innan alla andra för att jobba undan men det gör jag sällan eftersom jag är så trött när jag vaknar och därmed snoozar jag i en evighet. Idag ställde jag klockan på en mer human tid och voilà! Jag vaknade innan väckarklockan OCH GICK UPP! Satte till och med Nyhetsmorgon det har jag aldrig ro till annars eftersom när jag väl går upp så är det ett kaos och stress utan dess like eftersom jag dragit mig så länge i sängen.

Hoppas det håller i sig nu, en gång är ingen gång- två ggr är en vana.

steglitsan

Alltså det här med att sova ut is the shit. Jag har känt mig klar i huvudet och ganska så effektiv. Inte heller känt att det enda jag vill är att gå hem. I'm on a roll!! Kan ju vara så att det beror på att min chef är på semester men va fan, jag gillar't.

steglitsan

Ikväll vankades det middag på stan med två kompisar. På vägen dit blev jag uppringd av en av dem som ville meddela att de skulle beställa in lite mousserande och bara försäkra sig om att jag också skulle ha. "Nej, tack. Jag tar gärna bubbelvatten" blev svaret från mig så här fem veckor utan alkohol. Jag berättade faktiskt under middagen att jag slutat dricka alkohol. Eftersom de känner till att jag går på antideppressiva så förutsatte de att beslutet berodde på det. Men då sa jag faktiskt nej, jag känner mig mer skärpt när jag inte dricker. Jag inser för varje dag att jag älskar att vara en person som inte dricker alkohol.

Jeans

Hej steglitsan, jag har läst din början och ditt slut, vad långt du kommit! Är imponerad och blir inspirerad. Jag hoppas jag också kommer att Vilja och Kunna säga nej lika självklart som du en dag :)

steglitsan

Det är jag helt övertygad om att du kommer kunna göra innan du vet ordet av. Det ska bli så spännande att följa med på din resa.

steglitsan

Kände mig inspirerad efter middagen med mina två klipport till vänner. Så efter pepp och hejjarop har jag reggat ett par domännamn och skissar på att dra igång ett projekt. Så ADHD-igt av mig (har ingen diagnos men helt säkert en kombination) att helt plötsligt köra igång ngt sånt.

steglitsan

Vaknade halvt om halvt upp under natten med en brutal ångest över att jag gjort bort mig på fyllan med jobbet. Hur kunde jag dricka, vad fan hände? Jag är ju vit nu?! Inser att det är min första riktiga fylledröm. Dessa har jag upplevt tidigare och brukar komma efter ett tag när kroppen varit fri från alkohol en tid. Alltid samma visa. Jag gör bort mig på fyllan och sen vaknar jag upp i drömmen och funderar på hur fan kunde jag bli så full. Där och då brukar jag vakna till av mig själv och konstatera att det bara var en dröm. Men den känslan jag har i kroppen då är identisk med känslan som kunde infinna sig när man vaknade och "Vad fan hände igår? Nej nej nej nej!!!" Den lättnaden när jag tänker till mig själv, lugn SL, det var bara en dröm. Du är fortfarande på banan. Så obeskrivligt skönt