Nu har jag läst runt här i några veckor och tänkte att det nu är dags att skriva en egen tråd. Samlat lite mod. Känner att man lämnar ut sig så och det är lite läskigt. Skäms så för min oförmåga att ha en sund relation till a.

Har varit nykter i 28 dagar och det är den längsta nyktra perioden på 5 år. ( hade ett längre uppehåll med hjälp av antabus då). Fick nu äntligen lite kraft igen att bryta med min äldsta "vän" a. Har druckit sedan jag var 16 år och det är några år vid det här laget!!!!!!

Har alltid varit den som festat mest och velat ösa på natten lång. Vad jag gjort och sagt i fyllan vet jag inte om jag är redo att skriva om än. Inte för att jag tror att någon som läser det blir förvånad eller tycket att det är för j...igt. Nej det är för att jag skäms så för mig själv. Tycket att jag varit kass och det vill jag inte älta just nu. Orkar inte utan försöker hålla en positiv ton.

Så nu försöker jag tänka att det verkligen blivit dags att ta tag i detta eländiga ångestrus som jag ständigt befunnit mig i. Jag som börjat planera mitt drickande på förmiddagen och sista tiden så tänkte jag bara på alkoholen och vad, när och hur jag kunde dricka. Och jag drack allt. Öl, vin, wiskey, gin cider, likör....allt med alkohol i. Så det var inte smaken av a utan ruset som jag ville ha. Vaknade varje morgon med ångest och skämdes så inför mig själv. Ingen har anat hur illa det varit. Inte min man eller min familj. Ingen. Jag har inte druckit så mycket ihop med andra, jo kanske men försökt kontrollera det, utan det har varit när jag varit ensam som jag älskat att koppla av med a.

Men idag är jag nykter och njuter av det. Känner hur glädjen kommer tillbaka och stoltheten över vem jag är ökar för varje nykter morgon :)
Nu skriver jag här för att dela med mig och få stöd och kraft så att jag inte faller tillbaka i "alkoholens kvicksand", som någon skrev. Inte igen.
Ha en bra kväll alla vi som kämpar//mod 60

MarianneM

"Livet är så mycket lättare utan allt jox som det blir med alkohol."
Ja, precis så är det. Iaf ett stressmoment mindre i livet. Grattis till ett nyktert kvartal!

mod60

Tack Marianne Hoppas allt är bra med dig!

Besvikelsen genomsyrar hela mig. Jobbar inom kommunal verksamhet med barn. Sliter varje dag.... mycket ansvar, långa dagar och föräldrar som är på....
700 kr i lönelyft. Va fan håller man på och sliter så för? Den lilla ökningen kan kvitta. Nu vill jag bara supa skallen i biter och lyssna på hög musik. Är såååå besviken. oh vad jag längtar efter alkohol!!!!

Anders 48

Härligt att läsa o följa din tråd. Kämpa på! Hoppas att du inte faller för suget - det är ju precis vid sådana tillfällen som du beskriver som "vi" har en tendens att fly in i alkoholdimman, och den härliga, till början, och sköna ångestlindringen. Hög musik kan du väl lyssna på - det är ju inte beroendeframkallande iaf, vad jag vet...:-) Kanske är det här en sån där dag när du behöver vara extra stark? Kan också tänka lite som du ibland, och längta efter den där första, mysiga fasen av en fylla. Tänk om det hade räckt så, och att man kunde stanna där......-nåväl, det är ju det många av oss inte klarar. Hoppas iaf att du håller ut!

mod60

Det gick bra, jag har varit spiknykter hela kvällen. Men vilket enormt sug. Besviken som få men det har lagt sig. Kommunal verksamhet fy för katten.......

Det kändes väldigt bra att få skriva om hur jag kände det innan och skönt att få ur sig lite frustration. Tror det hjälpte. Detta forum är ju räddningen när det är riktigt tufft.
Känner att jag klarade en fälla och är lite starkare än förut.
I helgen är det ju påsk och hela familjen, alla barn med sambos och barnbarn kommer. Ska bli så kul. Har köpt massor med mat och öl, vin och lite snaps till gästerna och a-fritt till mig. Kommer inte att ta en droppe av något med alkohol i :) Ska vara glad och nykter och veta vad jag pratar om. Vill så gärna vara riktigt vuxen i familjens ögon!!

LenaNyman

"Vill så gärna vara riktigt vuxen i familjens ögon!!"

Så är det ju. Lycka till nu i helgen, modiga kvinna. Låter mysigt att ni ska samlas så många till påsk. Och du kommer givetvis att vara sällskapets obestridliga Big Mama.

;)

/L

mod60

härligt uttryck...LN
Ja så vill jag kanske att det ska vara. Att jag är någon som kan föregå med gott exempel och vara big i tanke och handling framförallt för mina barn. De har sett nog av en mamma på lyset, högljudd och påstridig. Det är så skönt att vara lite lugn och samlad. Inte deppig och driven av ångest hela tiden. önskar en glad Påsk och så kämpar vi väl på lite till tillsammans. Känns så skönt med allt stöd som alla ger som skriver här.

mod60

Idag är det 100-dagars dagen!
Jag har inte så bra koll på dagarna längre men jag räknade varje dag och ibland timme i början. Men idag tänkte jag att jag skulle kolla hur många dagar som gått. 100 dagar. Jag önskar alla som kämpar att komma hit eller ännu längre eftersom livet går lättare. Jag vill inte skryta eller visa mig på styva linan utan jag hoppas att någon där ute tänker att " så vill jag förändra mitt liv, till det bättre. Jag blir själv så glad och taggad när jag läser om andras framgångar. Gillar verkligen att läsa trådarna i "det vidare livet".

Helgen blev härlig och jag fick ha alla mina barn med respektive och mitt barnbarn här. Känner mig tacksam. Och jag var nykter... första påsken på många år men inte sista. Så skönt att uppleva alla nykter och närvarande. Men jag var trött dagen efter ändå :) Vill inte tänka på hur jag mått om jag druckit...............så det gör jag inte utan tänker på hur bra allting går. Roligare så :)

Blomman

Du är fantastiskt bra :-) Du inspirerar och det är skönt att läsa att det faktiskt blir bättre liv utan A.

En milstolpe. Inspirerande att läsa och så härligt att du funnit det goda livet på andra sidan missbruket. Det behöver inte vara så fantastiska saker som händer, det räcker med nykterheten, glädjen att alltid veta att man är sej själv.

mod60

jag är ledig idag och tänker inte göra många knop. Lite förkyld så det är min ursäkt för att slappa. Känns så skönt att gå ner i varv någon gång och bara vara!
Har idag skrivit mycket på forumet och det är som rena terapin. Gratis är det också:)

Tack santorini och blomman. Jag har skrivit ett långt inlägg i era trådar. :) Det känns så skönt att inte vara ensam i allt detta. Jag har ingen annan som jag är så brutalt ärlig med som jag är med er här på forumet. Mina anonyma sisters and brothers in arms......

Behöver formulera vad jag känner. Ibland när jag läser här är jag för trött för att torka svara så som jag egentligen vill.
Jag läser mycket på forumet och man får sig verkligen en och annan fundering och tankeställare. Fy faaaan vad alkoholen ställer till det. Vad vi gör mot varandra och oss själva är ju inte helt klokt och barnen....

MEN man kan bryta dåliga mönster, det går!! Nu ska jag inte bli deppig. Jag firar ju 101-dagen:) varje nykter dag är en befrielse. Känner mig friare och starkare nu//mod60

Blomman

Jag är så tacksam för dina ord i min tråd :-)

Många kramar

Stingo

Stort Grattis!!

Du verkade så osäker här i början och nu utstrålar du självsäkerhet och glädje. Det är stort!

mod60

Ja det stämmer att jag är säkrare och gladare idag definitivt. Njuter av att vara sann mot mig själv. Alkohol förr mig är inte bra så är set och nu vet jag säkert. Hur har du det själv??

mod60

det tycker jag att du verkar var också. Vet du att jag läste om din kamp i slutet av december och kanske var det vad du skrev som fick mig att ta steget. Googlade en dag desperat på alkoholhjälp och hittade in här och fångades av ditt namn. Lite speciellt är det ju allt eller hur. Tur att du inte är som din namne. Du verkar ha det bra just nu :)

Jag känner intet sug och är väldigt nöjd med mitt nyktra liv. kram på dig för dina fina ord de värmde mig ordentligt.

mod60

Jag fick en fråga om vad som fick mig att ta beslutet och lyckas fortätta vara nykter. Detta var en del av mina tankar och det jag skrev ner i hens tråd. Har kopierat över det till min som en påminnelse för mig och kanske som inspiration till andra som vill leva nyktra.

"Jag har tänkt på din fråga och kan inte hitta en enskild anledning men jag kan komma på många som sammantaget fick mig att börja ta tag i min alkolism. Ska försöka skriva ner dem för dig.
Jag höll upp för några år sedan och minns då att några av mina närmaste vänner och även familjemedlemmar sa så här. "du är en mycket trevligare person när du är nykter. Lugnare, lyssnar på andra, har med tålamod och vänligare överlag". Deras ord har suttit kvar och jag har tänkt mycket på det sedan dess. Det är ju så jag vill vara!

Jag jobbar heltid med människor och kände mer och mer att jag inte gjorde ett bra jobb. Jag var bakfull för ofta och för mycket på jobb med allt vad det innebär. Dåligt förberedd och OTROLIGT lite energi. Jag märkte att jag var tröttare än alla andra och vimsigare. Mycket energi gick åt att hålla uppe masken och i höstas så började jag tänka att detta går inte. Det brakar snart rakt in i väggen. Jag kommer att gå sönder, jag orkar inte. Sov ju dåligt, uppe varje natt och tog alvedon för att dämpa bakfyllan. Jag hade även flera jobbiga infektioner som jag är övertygad om jag fick för att jag var i så dåligt skick.Min yrkesstolthet var otroligt skör och jag med.

Jag blev mer och mer asocial. Ville vara hemma och dricka. Tackade nej till roliga saker med vänner och sedan ångrade jag detta jättemycket. Presterade alltid halvhjärtat på något vis för jag orkade inte mer.

Missade grejer, dubbelbokade mig på grejer. Jag som har lätt för att prata och älskar att umgås med familj och vänner blev väldigt självupptagen och avstängd. Jag orkade inte ta in andra människors känslor för jag hade fullt upp med mig själv och min egen ångest.

Jag levde med en ständig oro inuti mig själv. Så mycket tid och energi som gick åt att mörka mitt missbruk. Jag var alltid jättetrött när jag kom hem. Orkade inte ta hand om vår tonårsson längre. Grälade och skällde för att jag var för trött/slut. Kände att jag inte var en bra mamman för honom och det var jävligt tungt. Ringde inga vänner eller så. Låg framför tv:n och tittade på skit program och somnade för tidigt pga. att jag var onykter.

Jag tyckte sämre och sämre om mig själv, hur kan jag hålla på så här? Jag tänkte mycket på att i min ålder ska man väl ha bättre koll på livet??? Jag vill ju vara en god förebild för mina barn. och det tyckte jag verkligen inte jag var.

Så vad fick mig att ta steget? Vi var utomlands i vintras och som vanligt så drack jag varje kväll. En morgon vaknade jag i en alkoholångest som var som att stiga ner i helvetet och jag bara grät. Jag var så otroligt ledsen över hur det blivit i mitt liv. Min ork var slut och det kändes som att jag gav upp inför mig själv. Minns att jag knäppte mina händer som i bön för att få någon form av hjälp. Brukar aldrig be annars men det gjorde jag där och då. Jag bad om hjälp för att ta mig ur detta helvete som jag hamnat i. Jag grät och bad hela morgonen och tänkte på allt jag skriver nu.

En annan viktig sak var då att jag har en väninna som är nykter och jag tänkte mycket på just henne. Hur hon hade det och hur hon verkade må. Inte såg hon ut att lida så förfärligt utan alkohol, hon verkade till och med att ha det bra?????? Så ville jag också ha det. Hon blev en ledstjärna för mig, fast det vet hon inte om, och jag tänkte att om hon kan vara utan alkohol så kan jag. Hon verkade må så bra och vara lugn och trygg i sig själv och det var allt jag längtade efter. Jag vill må bättre igen.

Så började det vad jag kan minnas idag. Jag bestämde mig inte för att sluta för alltid oh nej. Jag tänkte en dag i taget. IDAG SKA JAG INTE DRICKA. Det var små mussteg, en timme en dag i taget och varje morgon jag vaknade var jag oerhört tacksam. Minns att jag fortsatte ha mina inre monologer med högre makter och tänkte hela tiden på FÖRDELARNA med att vara nykter. Jag bejakade min nykterhet och njööööt av den. Jag läste mycket här och efter ett par veckor nykter började jag skriva min egen tråd. Läs gärna där om du vill. Men det var verkligen en dag i taget. Jag har ju slutat tidigare och alltid fallit dit igen och kanske jag idag har accepterat, på allvar, att jag inte ska dricka. Det är inte bra för mig. Jag tänkte fortfarande en dag i taget. " Nu mår du ju så mycket bättre, varför ska du riskera det för lite alkohol??" Så far tankarna i huvudet och då blir valet "lätt".

Jag har berättat för några av mina vänner och för mina vuxna barn att nu så dricker inte jag. De undrar lite varför och jag har svarat lite olika men igår berättade jag för svärdottern att jag tyckte att det blev för mycket i höstas. DET är ju ett som är sant. Tror de tycker att jag har karaktär! Om de bara visste så som jag kämpat men de behöver inte veta allt eller hur? Tänker att jag är en mer harmonisk och glad människa nu. Så som jag vill vara.

Tror ärligt talat att jag inte kommit så långt utan detta forum. Små ord och saker som människor har skrivit har betytt otroligt mycket för att jag ska gå vidare. Har ju gått till läkare och fått antabus för några år sedan och det var inte lika terapeutiskt som forumet.

Men framförallt tror jag att jag är redo idag. Jag har förstått att man måste bestämma sig och inte vela. Jag ser inte heller att ett nyktert liv är en uppoffring!!!! Tvärtom det är en gåva att uppleva livet nykter."

Meredith12

för det du berättar i detta inlägg, ger mig en ordentlig påminnelse om fördelen med att leva alkoholfritt. Vill inte heller ha sega dagenefterdagar på jobbet. Vill inte heller lägga energi på att mörka, även om det är lättare när man bor själv
Kram
M

LenaNyman

Sitter här med gåshud på armarna och värme i maggropen. Jag höjer en skål för detta ditt inlägg - det är prima kolsyrat vatten med mangosmak i glaset.