Jag vrålar. Gud, kan man inte bara få dö någon gång. Jag är less.
Gud säger: "Ja, du ska få dö någon gång."
Men för fan, får jag lov att gå av skiftet nu i eftermiddag?

Jag fattar inte varför jag föddes och jag är trött på att plågas. Och jag super till mig en stunds vila.

steglitsan

du slår huvudet på spiken, som alltid och lyckas få mig att känna mig mindre märklig. Så. förbaskat.skönt.

Ang 2:an så gillar jag den mer, fortfarande vardagliga ting och betraktelser men nu i vuxen ålder och Stockholm samtid, det går jag igång på.

I höst får du hitta lågan som du ska låta brinna. Bli en ja-sägare och låt dig hänga på diverse konstiga saker som en annars aldrig hade testat. Brinn för att hitta lågan?

Jag brinner inte heller just nu, stickningen ligger och pyr, kanske ska jag försöka blåsa liv i det.

ett sätt att få folk att hänga på diverse konstiga...KUL....saker så berätta för mig som letat i flera år :-)

och gick igång lite på det. Saltfläsk är ju kanon, salt och rökt och gott till det mesta. Det kan man väl inte ha negativa vibbar kring. Tänkte säga att det är sittfläsk man ska undvika om det ska hända något. Men så var det ju satfläsk, ett nytt ord för mig. Eftersom jag inte begriper något och läser fel är det nog bättre jag går ut i solen och provar liggfläsk en sådan här strålande dag.

LenaNyman

Pass upp så du inte bränner sidfläsket, Fenix! :D

Äh, livet är ganska okej ändå. Har vattnat mina nya planteringar i trädgården och filosoferat lite över tillvaron. Det som känns lite trist nu när semestern är till ända är att jag återvänder till nåt jag upplever som statiskt och enahanda och det får mig att konstra och stegra inombords. Men dygnet bjuder på 24 timmar och man kan mixa ihop dom olika delarna till en rätt skön helhet. Så får jag se det.

LenaNyman

... på semestern. Och jag är nu "i sjätte månaden" av nykterhet. 22 september har jag varit alkoholfri ett halvår. För ett år sen trodde jag aldrig att jag kunde se en månad framåt och vara okej med att vara utan alkohol hela den långa tiden. I dag funkar det. Visst blir jag sugen fortfarande. Men då tittar jag på vad än innehåll jag har i glaset framför och ställer frågan: "Om det varit vin - hade jag varit nöjd med två glas?" Svaret blir nej och det gör det så mycket enklare att avstå.

Man ska vara försiktig med vad det är man antänder.

Anders 48

Grattis till ett halvår!!! Bra jobbat hörru......-väldigt bra fråga att ställa sig själv, som du skriver: Skulle jag vara nöjd med 2 glas? Svajar man på svaret så är det ju som du säger - bara att låta bli!

mod60

Till dina 6 månader...så starkt. Jag är själv i åttonde månaden den 27/8 och det börjar kännas väldigt naturligt att vara nykter. Skönt. Hjärnan är inte längre kidnappad som den var förut. Jag tänker på så mycket annat och gör framförallt roliga saker i en helt annan utsträckning är förr. Det känns så bra att vara här på forumet och umgås med er alla och inte slappna av för mycket. Var ett tag sedan men nu ska jag skriva lite mer igen :)
Ha en go vecka LN
kram mod60

LenaNyman

Det känns väldigt skönt att ha en nykter sommar och semester i ryggen. Fem månader har det alltså gått nu. Som ska bli sex. ;)

Härligt att nykterheten "satt sig" för dig, mod. Själv har jag varit mer sugen nu på slutet. Inte så att jag övervägt att dricka. Sugen, inte frestad, så att säga.

Ha en fin tisdag nu, alla härinne. För så ska det va'! :)

Buzzz

Jag kan känna välmåendet du känner, en underbar känsla.
Att vara fri.
Börjar om igen för att få känna likadant.

LenaNyman

Japp, att vara fri. Underbart. Och din sista rad där; underbar likaså. Bamsekram!

LenaNyman

... så jävla mycket, jämt, när jag drack. Det ska vara så väldigt mycket av allt, även i dag. Som om jag vore omättlig. "Herregud, du tål ju spiken..!" utbrast nån en gång, nån som själv var rätt duktig på att få i sig våtvaror.

Jag läser om återfall efter längre och kortare tid. Det är som om Alfons Åberg vore i farten. "Ska bara..." Man vill bara ta det där lilla glaset vin. Eller öl. Eller nån liten Irish, eller nån liten whiskey.

Jag minns så väl hur det blev efter höstens nio nyktra veckor. Jag hade bestämt mig för att dricka öl. En gick bra. Två gick bra. Sen var det som att hjärnan slog om till frossarläge och allt blev p r e c i s som vanligt igen. 9 veckor var inget uppehåll att tala om i längd räknat men spelar 9 eller 99 veckor nån roll egentligen? I redan kidnappade hjärnor. Det vete gudarna.

Fan också. Jag blir så helvetes frustrerad eftersom jag vet vad jag borde göra. Jag borde stänga dörren till allt vad alkohol heter, ge mig iväg därifrån och aldrig vända mig om igen. Men nej då, det gör jag inte. Jag räknar månader i stället. "3-6 månaders avhållsamhet är ett minimum för att bryta ett beroende", det är meningen som ekar uppe i huvudet. Men sen då?

Äh! Den där jävla alkoholen kan dra rätt åt helvete!

Det jag inte ledsnat på hittills - and never will - är varje morgon jag slår upp mina blå och är nykter. Obakis. Det är det vackraste jag gör för mig själv.

"Det jag inte ledsnat på hittills - and never will - är varje morgon jag slår upp mina blå och är nykter. Obakis. Det är det vackraste jag gör för mig själv."
om vi släpper in A en enda minut nu. Fin skrivet och precis vad jag upplever varje morgon. Inte utbytbart mot ångesten i svettiga lakan, känns otroligt att man sluppit det i nu 78 dagar.
Klart A ska dra år helvetet, jag känner oftast att den gjort det!

LenaNyman

... ens sinne är nytt, fräscht och oförstört. Att då tänka sig att det skulle vara besudlat med jordens hangover ... oj, vad tacksam jag är för gårdagens nyktra dag varje efterföljande morgon.

När jag skrev det där inlägget var det med ett visst mått av självtvivel. Jag upplevde det plötsligt som att min nykterhet i dag skulle vara lika krampaktig som för snart ett år sen. Men så tänkte jag efter lite, jämförde, och fann att visst är det skillnad på då och nu. Jag räknar fortfarande, men månader, inte dagar. Och tiden går fortare. Det är som att min omloppsbana runt alkoholen är vidare och dragningskraften därmed mindre.

Det här är så värdefullt att se och påminna sig själv om. Framstegen. Varje litet ett ska man uppmärksamma, ta till sig och hålla högt. Då svär man mindre också.

;)

LenaNyman

Hahaha, nä, det ska man faan inte göra, F!

LenaNyman

... storstädning av hus färdigställd innan klockan tolvnollnoll i dag. Vilken fantastisk kombo! Och bara möjlig när man struntar i alkoholen!

Ser att det förs diskussioner om måttlighetsdrickande här på forumet. Jag tänker på dom under tio personer som nu vet att jag inte druckit på drygt fem månader. Med bara två av dom har jag lyft frågan om att fortsätta precis så här, att ickedricka, och båda två tycker det är ett klokt och gott förslag. Jag störs av att jag efter den här tiden, och med dom erfarenheter jag har med mig i bagaget, ändå håller nåt slags a-fönster på glänt. Att det ännu inte har blivit en ickefråga. Jag verkligen störs av det. Och samtidigt... Herregud, jag har använt mig av den här drogen ända sen jag var i tonåren. Använt, självmedicinerat med. Om man ställer det i proportion till dessa mina nyktra månader - det är ju som att jämföra hela universum med en enda galax. Sånt här tar tid, lång tid, och när jag förstår och påminner mig om det kan jag avdramatisera det öppna fönstret. Det är inte konstigt att resonemangen fortfarande förs. Det är inte konstigare än att jag får sug ibland.

Så jag fortsätter min vandring på den torra, dammiga vägen. Traskar på, och muttrar för mig själv att det är väl då själva fan vad det blåser sand in i ögonen men mycket hellre det än att drunkna i kamelpiss.

steglitsan

Skrev precis ett litet brev om hur jag glider längre ifrån det här forumet. Eller i alla fall mitt bidragande till det. Och blev lite sentimental när ag gjorde en snabb tillbakablick då jag kom hit för första gången som SL. Hur du, Muris och Ebba var mina första girls som tog emot mig med öppen famn och var så jäkla stöttande och bra. Jag är så glad att du fanns här i samma ögonblick som jag, intelligenta kvinna. Rapp i käften, ärlig och smart har du berikat min tid här så jäkla fint.

Jag hoppas verkligen att allt kommer gå din väg framöver. Att Lucas verkligen fattar vilken kvinna han har men framför allt att du fattar vilken kvinna du är. Du och jag, vi kommer klara den här resan vi är på. Och slutligen kommer den inte vara en stor del i våra liv längre. Din resa nu är helt annan än den vi var på för ett år sen och det är så jäkla fint att se hur du tar dig framåt med stolthet och större självförtroende i dig själv.

Det här är inte ett hej då, men ett litet meddelande om hur mycket jag tycker om LenaNyman och människan bakom.

KRAM

JohannaJ

Tiden går otroligt snabbt med allt man måste fixa med, man hinner inte med, veckorna bara flyger iväg... men när man räknar nykterheten känns det som tiden står still.. Känns som en evighet sen man drack sist men är långt ifrån dina fem månader... Jag har haft som ett mål att vara nykter till en början 3-5 månader. Förnuftet säger resten av livet men kan inte heller stänga fönstret helt. "Aldrig mera" är inget bra ord, precis som " kan inte", "Går inte" Då måste jag i alla fall bevisa motsatsen.. :)

Hur har det gått med snuset? Lyckats minska nåt?