Förändra sitt drickande

Hej!
Jag har varit med här tidigare. Höll mig Nykter i nästan ett helt år den gången, med undantag för något enstaka återfall.
Nu har jag små krökat i 2 år nu. Det började med några Finlands kryssningar med konferens. Billigt och bra för firman men men inte bra för den som vill hålla sig borta från A.

Skulle du släppa min hand
vid sängen om
jag var cancersjuk med.
Vända din blick bort och gå.

Jag gav min hand till
dig för alltid,
du gav din till
mig tills det vart jobbigt.

Du vänder dig om och går
utan att ens möta min blick
för att säga att du inte
Älskar mig mer.

Om jag trampat på dig,
så har du trampat
dubbelt tillbaka.

Du ger mig ingen
chans att bygga upp
det jag råkat riva ner
av misstag.

Forumet är ju till för oss beroende och medberoende.. Då känns det extra tråkigt när en som jag ser det gammal medlem får spatt och kräker ur sig hela sitt mående (som av uppenbara orsaker är dåligt, inte tu tal om den saken) i andras trådar! (håller man sig i sin egen tråd, så kan ju folk välja att scrolla förbi!)
Man mår aldrig bättre, av att få andra att må dåligt!
Tyvärr finns det säkert stunder, när medvetandet är så fördunklat att man inte ser det..

Har i hela mitt liv haft dålig självkänsla, dock haft ett bra självförtroende och lyckats med de mål jag satt! Har en beroendehjärna!! Har rökt, tuggat tugummi och lyckats sluta! Senaste är alkohol för att döva ångest! Har nu pågått i år, har dock accelerat sista åren! Har ingen kämpaglöd längre!

Det värsta när man ska tända av från alkoholen är att man kan inte sova, men man behöver sova.
Man kan inte äta, men man måste äta. Maten bara växer i munnen och man vill bara gå och spy.
Nu käkar jag mest nyponsoppa och fil med flingor för att försöka få upp aptiten.
Sen det som är värre än värst är denna jävla ångest. Skär i bröstet och känns som jag ska dö.
Ångesten som kommer inför kvällen då jag ska sova men vet inte om jag kommer kunna. Jag vet ju innerst inne att det blir bättre. Man måste bara rida ut stormen.

Vet att jag har ett problem, men stoppar huvudet i sanden och låter dagarna gå. Varje kväll kommer jag fram till samma beslut. Imorgon ska det ske! Och så kommer morgondagen och ångesten är för stor. Kan inte värja mig och så tänker jag, imorgon - DÅ. Det här är väl en klassiker.

Hej på er där ute. Jag har gjort något som känns kommer förstöra mitt liv, jag drack 2 glad vin och 4 öl igår. Sen satte jag mig i bilen och skulle "bara" köra hem 300 m det slutade att jag kraschade in i ett träd och hör ligger jag på sjukan. Snälla jag behöver era stöd. Jag har sådan ångest. Vet inte hur något blir.. Polisen har inte varit här och jag har kvar mitt körkort. Min promille låg på 2,3. Jag vet att jag har gjort fel ni behöver inte förklara de för jag skäms och har ångest. Men jag vet inte vad som kommer hända eller vad jag ska göra. Allt känns bara skit.

Jag lära mig att dricka mindre. För mig är det egentligen lättare att inte dricka alls men jag tycker att det är trevligt och socialt. När jag dricker vin blir jag upprymd och glad och så tycker jag att vin är gott.

Hej på er !
Tänkte skriva lite angående mitt missbruk, efter att ha läst runt en del här det senaste halvåret.
Jag är en kille på 26 år och har missbrukat alkohol sen jag var 11 år.
Vet inte vad jag vill få ut av den här tråden men jag antar att det är ganska skönt att skriva av sig lite! :)

Hej,
Provar detta för första gången, har läst runt på forumet och känner en positiv styrka bara av den förståelse det finns för varandra. Jag är en högpresterande skild mamma med flera barn, heltidsjobb, hus. Tränar, sköter jobb, hem, barn, utseende, har många goda ting i livet jag är lycklig över. Har ingen I min familj/omgivning som dricker för mkt.