Tänkte gå vidare i livet. Snart ett år sedan jag började mitt inre arbete och min kamp mot alkoholen. Det har varit värt alla tårar, svett och motgångar och här står jag idag. Glad för varje dag i mitt nya nyktra liv. Men har alltid det i tankarna, tror det var Muränan som skrev det, en armslängd från vinglaset. Skillnaden idag är att jag inte vill sträcka ut handen och föra glaset till munnen. Nu är det jag som är herre på täppan. Vill tacka alla här inne för allt stöd och pepping jag har fått och får fortfarande.
Kramar
Konstnären

Vad tungt för dig vännen. Ska vara med dig i tanken hela tisdagen. Jag lovar. Men du, det kommer gå bra. Och den där tyngden behöver inte alls vara något. Precis som att födelsemärket inte var något allt att oroa sig för. Det kan vara en muskelknuta som blivit riktigt stor. Själv lagrar jag allt i kroppen... Jag har också få gå igenom liknande scanning. Fast då kollade de hjärnan. De hittade inget... ha ha ha... men allvarligt... allt var som det skulle i alla fall... phu! Men jag lider också av klaustrofobi light, så det är en tuff sak att gå igenom. Men du klarar det. Det kommer gå bra vännen. Meditera på morgonen innan du går dit och försök stanna i den där lugna känslan. Jag brukar hålla tummarna inne i knuten hand. Tänka på tummarna och hur naglarna känns mot handflatan. Bra distraktion.

Stor varm kram till dig.

Käraste vän,

Det behöver i alla fall inte vara något. Muskelknutor kan bli stora. Likaså kan man få vätskeansamlingar. Man kan också få godartade cystor. Det är dock bra att du får den här undersökningen, så du får veta. Det kommer gå bra. Är med dig hela tiden.

Däremot kanske du kan ta detta som ett uppvaknande när det gäller rökandet. Det är ju faktiskt inte så himla bra och röka, eller hur?

Jag kommer att söka pröva mina vingar lite utan forumet ett tag. Eller utan och utan. Snarare med något minskad aktivitet. Får se hur det går. Men dig vill jag inte vara utan. OM, om, om du vill, så får du gärna maila mig. Jag har fixat ett mailkonto: xxx Detta är alltså helt bara om du vill. Du får i så fall fortsätta vara anonym också om du vill. För att jag ska kunna veta att det är du och ingen annan som mailar i så fall: skriv i min tråd något som också står först i mailet. Då vet jag att du är du. Känn inget tvång, utan om du inte vill så förstår jag det helt och hållet. Då fortsätter vi helt enkelt och skrivs i våra trådar som vanligt (fast lite mer sällan från min sida).

Oroa dig nu inte för morgondagen. Det kommer att gå bra för dig vännen.

Stor varm kram till dig

konstnären

God morgon vännen. Ja, ja, det vill jag hemskt gärna. Jag är inget datageni får se om jag klarar av det. Känner hopp inför undersökningen mycket tack vare din pepping.
Jag testar mu. Går det inte på grund av min okunskap kommer jag tillbaka här i din tråd. Jag vill inte mista dig känns som vi är mycket nära.
Kram Konstnären

Hej vännen,

Hoppas att det gick bra för dig idag! Tror det.

Vill bara kolla så jag är säker. Har du mailat mig imorse? Så vet jag att det är du.

KRAM

konstnären

Hej alla gamla vänner och alla ni nya
Det var länge sedan jag skrev här inne. Har varit en observatör sista tiden. Fick lust att skriva några rader. Just idag mår jag förträffligt. Efter 15 månader provade jag att dricka lite vin det var ett stort misstag, drack vin 2 kvällar, men satte sedan stopp. Det var inte lätt att bryta av. Har bara mig själv att skylla, men upptäckte att jag var tillbaka direkt där jag slutade femton månader tillbaka. Idag ser jag det som en erfarenhet rikare. Hände en massa saker i mitt privata, men nu vet jag att alkohol löser ingenting,ångesten kom direkt. En liten varning till den som funderar på att prova, gör det inte det går inte att förhandla med alkoholjävulen, den tar allt ifrån dig om du bara tillåter det. Har nog aldrig mått så här bra som jag gör idag. Och det är ju inte helt fel att mannen inte druckigt en droppe sedan september förra året. Har tänkt mycket på er gamla vänner som varit med på resan, jag hoppas så att ni mår bra.
Fin lördag
Konstnären

PP

Så trevligt att hitta ett inlägg från dig, och kanske främst att du lyckades komma tillbaka efter ett par dagar med vindrickande. Jag vågar inte chanse, och är lycklig för varje dag som går på det sättet. Hoppas att inte behöva kämpa med den inre rösten, även om jag nog tänkt tanken någon gång att det skulle kunna gå nu efter så lång tid att socialdricka. Nejdu!, den chansningen tar jag inte, i alla fall inte så länge jag kan fatta beslutet med tanks kraft.

Härligt att höra att Gagarin gjort dig sällskap och att hans nykerhet rullar på. I synnerhet imponerande att han lyckades stå stark när du hade det svårt. Vidare fint att höra att du nu mår bra igen! Tiden går fort och nu är det snart 1,5 år sedan senaste glaset. Känner mig på inget sätt klar, men läget är stabilt. Gläds åt mycket mer idag, och både hälsan, känslan, utseendet och ekonomin mår bättre. Med andra ord är det vinst på alla plan!
Priset? ja, det enda skulle då vara att jag håller mig från att ta den första drinken- It´s magic ;-)

Ta vara på dig, och alla andra med!

//PP

m-m

Så trevligt att läsa ett inlägg från dig! Kan bara hålla med PP, starkt att komma upp på banan igen efter två kvällar med vin. Skönt att mannen också tagit tag i sin situation, hoppas att det håller i sig!
Själv är jag också fri från alkoholen och mår bättre än på länge, känns så skönt! Ha en riktigt bra vår och njut när solen och värmen kanske så småningom dyker upp....
Kram m

PP

Länge sedan jag läste någon uppdatering från ditt håll. Undrar naturligtvis hur du har det?!
Säkert bara fint ;-) Vill i alla fall skicka dig en sommarhälsning, och hoppas som sagt att allt
är bra!

//PP

konstnären

Hoppas du mår bra pelle efter sommaren. Nu är hösten här med alla vackra färger. Jag har varit i svarta hålet sedan slutet på juli. Jävla skit blev än en gång frestad att testa gick naturligtvis åt h-vete. En månad kunde jag hålla två glas vin fredag och två lördag och då tänkte jag konstnären du klarar av att vara måttlig med alkohol. Utan att jag var riktigt medveten om det gled jag in i gamla banor, snart blev det en tetra om dagen. Ville sluta men var livrädd för ångesten jag vet ju vad som väntar bakom hörnet. Gagarin dricker inte och han blev urförbannad och ställde ulimatium, så nu är det ombytta roller. Jag har nu varit nykter 2 veckor på söndag och jag har sakta återvänt till livet. Det var nog sista gången jag klarade att bryta själv. Vill varna alla för att testa det funkar inte. Jag blev helt besatt av vin värre än innan och ångesten var fruktansvärd som dövades några timmar i taget. När jag bröt av darrade jag ungeför i 2 dygn två bortkastade dygn på grund av alkoholen och mig själv som gick in i det med öppna ögon. Inser nu hoppas jag att jag är verkligen allergisk mo A. Hur går det för dig pelle det blir väl 2 år snart.
Varmar kramar Konstnären

Käraste vän. Så bra och modigt av dig att du skrev här i alla fall. Jag tror att du mår bättre av det. Jag vet inte vad jag ska skriva - mer än det jag mailade dig. Men vill ändå lämna ett litet avtryck här i din tråd. Du är inte ensam. Jag och alla andra finns här. Ibland faller någon av oss, men här är det ingen som dömer. Det är vi så bra på själva. Jag vill hålla din hand och önskar att ångesten lättar för dig.

Som jag skrev - jag blev inte förvånad. Det var något i det du skrev till mig i juni eller juli (minns inte) som fick mig att fundera. Jag har så dåligt samvete. Jag borde ha uttryckt min oro. Men jag vet heller inte om det hade hjälpt.

Vet inte hur jag ska säga, så det inte blir helt fel. Men du (och PP, Santorini, Adde och Berra) är liksom mina förebilder. NI får ju inte vackla. Det visar hur lömsk alkoholdjävulen är och hur svårt det är att verkligen sluta dricka för gott. Men det är orättvist av mig att tänka så. Ni är också människor som kämpar och det är ändå stärkande att se att trots att man faller så kommer man igen. Det ingjuter också hopp.

Skickar dig 1000 styrkekramar. Du kommer att klara av det här. <3<3<3

LenaNyman

Att du berättar här. Det är starkt och modigt gjort. Tar till mig allt jag bara kan av din varning. Skönt att läsa att du bröt dig ur a-greppet, hoppas att det värsta gett med sig. Oj, det är många tankar som snurrar... Kram!

PP

Hade ju tyvärr liksom på känn att något i den stilen skulle kunna vara möjligt, även om jag ju visste att du verkligen inte ville riskera din nykterhet. Befinner mig i värmen och läste just dina rader. Även om det naturligtvis är trist, blev jag ändå väldigt glad att se ditt avtryck. Du är redan på väg upp ur dyngan och det glädjer mig verkligen. Och du vet att du klarade det sist, och du fixar det igen! Det har varit en tuff fight redan för två år sen, och nu är det tid att ta den igen. Skriv gärna lite här den kommande tiden. Tror det faktiskt gör gott.
Jag kommer att följa dig, lovar ;-)
Stor kram och all kraft!
/PP

Kära vän,

Hur går det för dig? Hur mår du? Ventilera gärna - oavsett hur det är. Du vet att det hjälper att skriva. Vet du, du kanske ska läsa igenom båda dina trådar från början?

Det är galet vilket grepp alkoholdjävulen har om oss. Vilken stark motståndare... Jag tänker också på det (enda) AA-möte som jag varit på. Där satt en man som varit nykter i 7 eller 8 år. Jag minns inte helt. Men som en dag tänkte att han nog kunde prova lite igen. Ja, det gick ju inte så bra förstås. Tänker också på att din beskrivning av händelseförloppet, och andras berättelser här på forumet, är väldigt väldigt lika. Det har gått en tid, man är ganska nöjd med nykterheten - dvs man har insett alla fördelar. Trots det saknar man den där romantiserade bilden av hur mysigt det är med ett glas vin (eller liknade). Samtidigt som man tänker att jag klarar nog det här nu. Sedan går det ganska bra första tiden. Det går att hålla sig till någon form av "normaldrickande" - vad nu det är. Men därefter händer ofta något... konsumtionen ökar kraftigt igen, gärna till mer än innan och hjärnan blir mer eller mindre besatt av alkoholen. Inte bara att man är tillbaka på ruta ett, man går till rutan minus tre i sitt drickande.

Den fördelen du har den här gången är att du VET att du klarar av att vara nykter. Du VET att det går. Du VET att du mår bättre utan alkoholen. Dessutom VET du nu (om du inte gjorde det tidigare) att det här - aldrig - mer kommer att funka. Förlåt, att jag säger - men det är bara att acceptera att det är så. Jag tror att det inte är helt ovanligt att man efter något/några år faktiskt börjar fundera. Är det verkligen inte möjligt att ta ett glas? Är det så att jag faktiskt aldrig mer kan dricka? Det gör jag också i perioder. Tänker att nu borde det väl vara lugnt, som om hjärnan glömt. Men hjärnan verkar uppenbarligen inte glömma. Det är bara vi själva som gör det...

Jag tänker på den här "besattheten" som du skriver om. När vinet blir allt. Jag tror att det skulle bli så för mig också. Jag har försökt tänka mig in i hur det skulle vara om jag väljer att dricka igen. Jag kan redan där och då känna att det skulle gå mig ur händerna ganska snabbt. Jag får bilder av hur jag häller i min alkohol, hur jag börjar tänka på vin igen, hur jag börjar planera, hur jag kommer se till att få dricka så ofta som möjligt... Jag är helt säker på att jag skulle leva på lånad tid så fort jag väljer att korka upp igen...

Du kommer klara det här vännen. Du har gjort det förut och nu är det bara att kavla upp ärmarna. Kasta ångesten på soptippen - den är bara kontraproduktiv - och plocka fram ditt jävlar-anamma (för det har du). Jag finns här och jag tror på dig.

Styrkekramar

konstnären

Tack för dina fina ord till mig jag blev alldeles varm. Jag är nu på G och ångesten har släppt det tog tid men jag väntade ut den. Det blev långa promenader med hunden, havet och naturen hjälper mig att läka och du oxså naturligtvis. Vi har ju kämpat ihop, jag tycker du är väldigt stark som håller dig på banan. Denna gången gick det väldigt snabbt utför och ångesten var tredubbel. Jag vet nu att jag aldrig mer får dricka och jag ska ta till alla medel för att hålla mig ifrån skiten.Jag blev bara gnällig och sur och kunde inte sova så jag gick upp i slutet på natten och drack, skämdes som en hund och gagarin sa till mig att jag var full när han åkte till jobbet, sket idet och fortsatte dricka när han åkt. Satt och grunnade på hur jag skulle ta mig ur för jag visste att detta var galenskap så jag satte punkt för sexton dagar sedan, nu går det bra.Vi bor ju så fint nu i kulturkvarteren med naturen precis utanför. En dag i taget får det bli och idag känner jag en stor tacksamhet.
Många kramar Konstnären