av Ebba

Det vidare livet.

LenaNyman
mån, 2016-01-25 - 19:07

Jag fattar inte heller det här. Plötsligt "är man bara där". Men vad har hänt, egentligen? Vad är skillnaden jämfört med alla dessa andra gånger man mått piss, ångrat sig, vetat i all evighet att det här går ju inte längre? En del kommer ju aldrig dithän.

Herregud. Även om jag nu sliter mitt hår (behöver hur som helst en hårklipp) så är jag så ... lättad - grymt lättad över att jag i alla fall hajat lite grand av det som ska hajas.

Och du; hojta om du kommer på nåt mer, Ebb.

Ebba
tis, 2016-01-26 - 07:12

Det är skrämmande och läskigt,
jag vill aldrig mer lägga handen på den plattan.
Jag är förundrad över det hela och väldigt tacksam över att jag fick stopp på det.
Samtidigt kan jag inte ta åt mig äran känns det som eftersom att då skulle jag som sagt var ha slutat redan för hundra år sedan...

Vad är det för en dum jävla sjukdom som gör att vissa lyckas bryta och andra inte?
Ok, efterarbetet har jag gjort själv.
Det är jag stolt över och det har och handlar fortfarande om att tänka rätt istället för fel och göra bra val som förhindrar sämre val och så vidare...
Det arbetet pågår och jag antar att om jag lägger ner det kommer jag närmare plattan.

Nyman! Jag sliter också mitt hår när jag funderar över detta och känner kalla kårar när jag föreställer mig att det hade pågått fortfarande.

Phuuu...

Konstnären, jag tänker ofta på dig. Känns som att ett lugn har lagt sig i mig nu när du är tillbaka.
Jag fick värk när jag inte visste hur du mådde och hade det.

Tack Muris & PP för era tankar om det hela <3

Det är ofattbart att så kloka människor kan ha druckit för mycket gång på gång.
Det stämmer inte.
Måste vara en sjukdom ;-)

Ebba
mån, 2016-01-25 - 21:45

Ett enda piller att svälja en gång och vips! inser man att man aldrig mer vill dricka och klarar att låta bli.
Inte för att bli rik utan för att befria alla som lider och ge barn nyktra föräldrar.

Ebba
ons, 2016-01-27 - 21:59

För en tid sedan fick jag frågan om att följa med på en grej och berätta om mina erfarenheter om att ta mig ur och loss från drickandet.
Först tackade jag nej.
Sedan ändrade jag mig.

Och vet ni vad?
Det var helt fantastiskt.
Det var lätt, jag visste ju vad jag pratade om.
Men det stora var att märka och känna att människor lyssnade, tog till sig och var intresserade.
Det jag berättade gjorde nytta kände jag.

Så himla fint.
Att jag lever, mår bra, är nykter och kan tala.
Fy fan vad sorgligt om det fortfarande hade varit som det var.
Hur kunde jag intala mig själv att jag inte hade problem?
Så länge att det höll på att kosta mig livet.
Alkoholism är en dödlig sjukdom.

Ebba
tors, 2016-01-28 - 19:14

Nä Vilja tyvärr, min tråd när livet var kaos kaos kaos, verkligheten hann i kapp mig, jag hade feber till och från i typ tre veckor och kollapsade är raderad.
Synd för andra kanske men väldigt bra för mig.
Jag tänkte inte på vad jag skrev och hade aldrig skrivit som jag gjorde om jag hade mått bra.

Under den perioden önskar jag så här i efterhand att någon/jag hade placerat mig på ett behandlingshem där jag hade fått hjälp med alla tankar som kom.
Det hade varit det bästa.
Jag höll på att gå under av all skit och allt självförakt som kom upp till ytan när jag blev nykter.

Usch.
Jag var ett vrak.
Jippie och hurra!
Det går att komma tillbaka!

anonyMu
tors, 2016-01-28 - 20:01

Så var det då Ebba. Men så är det inte längre. Din resa har också gjort dig starkare och format dig till den du är idag. Nämligen en helt fantastiskt fin människa.

<3<3<3

Ebba
tors, 2016-01-28 - 20:17

Och som det behövdes, allt som hände.
När jag föll så hårt och min mur sprack.

Fy satan vad det behövdes.
Fy satan vad tungt det var.

<3

etanoldrift
tors, 2016-01-28 - 21:33

Underbara fina kron-JUVELER! är vad ni är! Så himla modiga!
Stor påse kramar från mig! Jag ser hur ni kämpar och när ni glider, så kämpar ni er upp igen <3 /e

Avslutat konto
tors, 2016-01-28 - 22:43

Var det inte så om jag minns rätt att du skrev att du skulle ta bort ditt konto här för längesen? Tänk vilken tur att du inte gjorde det! Du är en otrolig inspiration för många här.

Leverjag
tors, 2016-01-28 - 22:51

Dels för att du mår braoch för att du inspirerar och skriver så kloktoch fint till andra.

Otrolig resa du gjort och det är så hoppfullt och bra för oss andra att förstå vad alkohol kan göra skillnad i ett liv!

Kram ?

Ebba
fre, 2016-01-29 - 09:32

Jag är rädd så rädd för att någonsin igen glömma sanningen, sanningen som är att jag inte kan dricka.
Jag vill inte dricka någonsin igen.

Jag är livrädd för det för jag vet att det fungerar som så att jag kan glömma och på ett sjukt sätt börja intala mig att det inte har varit så illa som det var.

Jag drack inte varje dag.
Trots det gick väldigt mycket energi åt till att återhämta mig från varje gång jag druckit så med facit i hand känns det som att det ändå flöt ihop till ett enda långt streck av drickande i livet.

Overkligt känns det nu, att jag var fast i det.

Jag har stor respekt för det, det är allvar.

Egentligen skulle jag vilja skriva mer här om hur det var för jag tror att många skulle känna igen sig, men det kan jag bara inte.
Det känns för blottande.

Jag pratar om det på AA.
Säger sanningen.
Det är förlösande och jag tror att det kan vara en anledning till varför AA hjälper mig och andra.

Det blir verkligt och det jag dolt sätter jag ord på och det är ju som alla vet något nyttigt i det.

Det är viktigt för mig.
Glömmer jag, förminskar och förtränger är det lika med kört någon gång igen.

Jag känner mig fri från skammen idag.
Skammen och självförakt och den minimala tron på mig själv gjorde varje steg så tungt och blockerade fint och friskt från att ta sig in.

TACK PATETISK och alla ni andra.

Ebba
fre, 2016-01-29 - 10:16

Att det är så jävla eländigt att hjärnan och kroppen bryts ner av alkohol.

Eftersom att man ju behöver kunna tänka och se klart extra mycket för att kunna bryta sitt drickande.

Som med anorexia, en sjukdom jag själv aldrig på allvar har lidit av men såklart sett vänner och andra i omgivningen drabbas av.

Jag tänkte ofta på en tjej när hon var smal så smal att det är en förjävlig sjukdom.

Kroppen får inte näring och hjärnan kan inte tänka friskt pga att den är utmattad, hur ska hon då kunna klara att tänka rätt, få i sig näring och bli frisk?

Jag tänker att det verkligen är lika med alkoholism.
Hjärnan får inte chansen att tänka som den gör utan påverkan av alkohol och man blir ett ännu lättare offer för alkoholdjävulen...

Ebba
fre, 2016-01-29 - 10:20

Här sitter jag och funderar och glömmer tiden.
Nu måste jag:

Dammsuga.
Torka golv.
Byta gästhanddukar.
Baka ett bröd.
Rosta mandlar.
Fixa till mig.

Var rädda om er!

konstnären
fre, 2016-01-29 - 11:08

Du ska få en fin dag från mig. det önskar jag dig. Stark är du Ebba. Vet du vart jag ska gå i em. Just det till den rogivande kyrkogården som jag nästan bor granne med. Hittade en gravsten i går på en apotekare han var född 1742 och dog 1782 ett par hundra år sedan då blev man inte så gammal. Hundflickan ska följa med hon har så bra bajsställen där. När jag kommer hem blir en het kopp kaffe och en kanelbulle givetvis. Kan livet vara bättre här och nu.
Ha det fint
Konstnären

anonyMu
fre, 2016-01-29 - 11:55

Ja du Ebban... Alkoholism, anorexia, bullimi, spel, sex, överträning och annat självskadebeteende såsom skära sig osv. Allt för att slippa känna och för att döva sig. Försvinna bort, känna att man inte behöver känna, skapa ett utrymme av kontroll och lugn i tillvaron. Istället för att kämpa för att våga känna. Istället för att inse att allt man gör för att döva sig, egentligen är värre än det man försöker komma ifrån...