Div åsikter eller...?

gillar jag inte. Jag är en ljusmänniska och gillar värmen skarpt !

Jag kommer inte ihåg hur mitt drickande skilde sig från övriga årstider, jag tror nog det var lika mycket oavsett årstid. Varför ändra på ett vinnande koncept ??? Däremot lägger jag mer märke till alla skugglika figurer som travar mellan p-platserna och Bolaget i ett försöka att smälta in i skuggorna och bara försvinna. Jag tyckte själv att det var "skönare" att handla när det var mörkt ute för att jag trodde att jag inte syntes. Jag tänkte häromdagen på att jag har inte en enda susning om hur priserna är på alkohol nu för tiden ?? Och jag har tappat räkning på hur mycket pengar jag spar :-))

Jag har för ett tag sen genomgått en liten smärre operation och var tvungen att "uppfostra" narkosskötaren och läkaren om att jag är korsberoende och inte vill ha opiater eller lugnande insprutat eller oralt....eller på nåt annat sätt heller. Och jag blev glatt överraskad att de faktiskt hade kunskap om det ! Förra gången...ja, det är några år sen, så såg de bara tvivlande ut när jag talade om vad som gäller för mig så nånting har uppenbarligen hänt. Nu var de helt med på noterna när vi pratade sömn/insomningstabletter, lugnande och olika typer av smärtstillande och hur de kan trigga igång ett rejält sug hos mig. Tom att narkosskötaren sa samma sak om SSRI-preparaten och att där skett en liten men dock omsvängning av användningen av dessa. Man börjar nu se konsekvenserna av långvarig användning och jag jublade liggandes där på operationsbordet :-))

I morgon är Fars Dag och jag tycker den är asjobbig. Framförallt nu när man ser på olika sociala media hur det firas och jag sitter själv....i bästa fall ett sms som dimper in. Som alkis och pappa verkar jag få skulden för allt oavsett min nykterhet och det i evinnerliga tider. Just därför är det så viktigt för mig att påminna mig att min nykterhet är ett val som jag gör och att jag är nykter för min egen skull. Jag trodde att jag försonats med mina barn, och det har jag i viss mån, men deras ingrodda vana att alltid skylla på mig sitter så otroligt djupt att jag förvånas över att de själva aldrig inser det, trots de gånger jag sagt ifrån.

Jag ser iaf fram emot alkoholhjälpens träff i december där jag som sällskap får en kvinna som var med redan från början här. Och det glädjer mig något så otroligt !!! Vi har genom åren varit varandra till stor hjälp, dels genom forumet och dels i verkliga livet. Hon har för alltid en stor plats i mitt ♥

Lev idag, ta ert beslut på morgonen och skynda långsamt ! Kramar i mängd till er alla därute !!

som syns i olika flöden och som jag fastnat för bara för att det är så otroligt bra sagt !! Det är Pär från GladaHudikteatern som säger såhär :

"– Hittar man något gemensamt bildas kommunikation. Genom kommunikation får du förståelse. Och genom förståelse faller fördomarna. Jag brukar säga att alla människor har en diagnos, vissa har bara inte fått den än. I Sverige tillåter vi inte människor att vara olika. Och så kramas vi alldeles för lite."

Jag ser ju likheterna även hos oss som är beroende och medberoende..........när vi väl förstår vad som händer så blir livet så mycket enklare och vi kan ta emot hjälpen som erbjuds. Och här på forumet kommuniceras det ju för fullt :-))

Kramas mera hörrni !

mig alltid så berörd.......en ung människa som gjort sin resa på bara bråkdelen av tiden jag ägnat åt att supa ner mig.
Samtidigt glad för att hon tagit sig ur det destruktiva livet.

http://www.maskrosbarn.org/for-ungdomar/jag-var-beroende-av-alkohol/

för uppskattningen !!
Fick veta nu under träffen att "Gilla"knappen finns kvar hos de flesta men inte hos mig ?? Inte heller har jag någon "Redigera"knapp ??? Fler som har det problemet ??

Tillägg :-))) Och bara därför fick jag en "Redigera"knapp som på beställning :-)) Nu vill jag ha "Gilla"knappen också !!

äntligen...äntligen... :-))

http://www.accentmagasin.se/missbruk/varden-ger-fel-rad-om-alkohol/

åsikt också !! Jag kan aldrig någonsin lära mig att dricka kontrollerat !!

ett ämne vi hade uppe i lördags :

http://www.accentmagasin.se/missbruk/spel-beroendet-som-ingen-vill-ta-a…

Och välkommen tillbaka Mie säger han som ännu inte fått nån "Gilla"knapp :-))

jag gör reklam för böcker här men nu måste jag bara !! Han skriver exakt så som jag upplever/har upplevt hela min alkissituation. Jag har tjatat till förbannelse om att vi alla beroende är så lika varandra, vi följer samma schema, och av nån helkonstig anledning vill inte de högskoleutbildade inse den saken. Därför är det så skönt att få bekräftelse på att fler anser samma sak och det högst offentligt.

Jag har gjort allt han beskriver innan jag också fläskade i min personliga botten och var tvungen att göra ett val om jag ville överleva eller dö. Och ja Berra, jag var inte så fräsch då när jag stapplade in på behandlingen !! Grå hy, underviktig, skakig och bara så tillintetgjord att jag knappt orkade hålla mig uppe. Ibland saknar jag ett kort på mig då.......kunde vara en riktigt påminnelse om hur det en gång var.

Och att jag inte på villkorsvis vill tillbaka dit till det livet ! Därför påminner jag mig dagligen om hur det en gång var, inte med stora ord eller gester, det räcker med att se mitt halssmycke varje morgon :-))

Och i eftermiddag ska jag på ett aa-möte för att få häva ur mig en del jag samlat på, blir lite för sällan numera.

Här är boken :

http://hoi.se/bocker/skal-ta-mig-fan/

knallar på och jag mår hyfsat bra. Åldern sätter sina spår i kroppen bara.
Jag har tagit en medveten paus från forumet och andra beroenderelaterade engagemang av den enkla anledning att jag kom till en punkt där alkisar i allmänhet och medberoende i synnerhet stod mig upp i halsen. Jag var bara tvungen att samla ihop mig och hitta min egen sinnesro.
Härligt nog så var det en kille som jag beundrar enormt, ej inom beroendebranschen, som på en fråga hur i helvete han hann med alla sina engagemang helt självklart konstaterade : Tid skapar jag själv! som gjorde att jag hittade vägen tillbaka till mig själv.

Visst är det så..........att prioritera min egen tid, att göra bra saker för min egen skull, att tänka på hur jag lever.........så enkelt men ändå så svårt att förbise. Och för mig som alkis är ju just detta min grund att stå på för att få ett så bra nyktert liv som möjligt. Det är så oerhört viktigt för mig.

Jag fortsätter att göra mitt val var dag om att jag inte ska dricka just idag oavsett vad som än händer.
Det hjälper mig.

har sett streckgubben på facebook som påstår att han heter Anders (??) och är brorsa med Nisse (??) ?
Han håller i ett helrör Explorer och säger att han tappat typ 23 kg, familj, vänner mm.

Explorer var min basföda som aktiv alkoholist, en halvböj eller en helböj åt gången... (för er som är så unga så ni inte upplevt det gamla Bolaget så betyder "böj" helt sonika att expediten böjde sig ner under kassadisken för att hämta nämnda vara. En storsäljare som alltid fanns på plats)

Men till min stora förvåning och förskräckelse så reagerade mina inälvor på blotta anblicken av flaskan. De drog liksom ihop sig i försvar och spändes i panik. Jag kunde känna (fantom)smärtan i magtarmkanalen från förr när den först supen skulle ner för att väcka upp kroppen till ännu en miserabel dag. En rätt igenom vidrig procedur. Dock lärde jag mig att ta några klunkar starköl först så supen hade nåt mjukt att landa i. Man är ju rätt påhittig som aktiv alkis....

Jag har ju förmånen att få ha ett nyktert liv numera och har inga hangups på bilder, situationer, om andra dricker eller så, så därför blev jag så häpen över min kropps rena fysiska reaktioner på bilden av en "gammal vän". Det drog avgjort inte igång nåt sug, tvärtom, men blev en stark påminnelse om hur mitt liv en gång varit och att jag inte får glömma att påminna mig det.

Jag ska framöver iväg på en liten resa där det ingår en utflykt till en vingård med vinprovning och avsmakning av traktens goda mat. Jag ser fram emot kommentarer om varför inte jag provdricker och speciellt när det ingår = GRATIS :-))) Jag har varit med om det förut och det är en kul sits att se deras reaktion när jag säger att jag inte dricker ! De drar sig alltid undan från mig och helt plötsligt så ska de smyga med det de dricker......av nån anledning :-)) Det blir tragikomiskt för det är lätt att se att deras konsumtion vida överstiger det normala och det utan synbar påverkan. Och de ser att jag ser OCH förstår. Elakt av mig ? Javisst ! Men jävligt kul !! Jag har ju varit i den situationen själv :-))

Ta hand om er därute, ta en dag i taget, välj att inte dricka just idag, och le mot de ni möter så blir livet så mycket enklare !

nyfiken men är det nån som tänkt åka hit : http://www.aa.se/sites/default/files/filarkiv/pdf/evengemang/inbjudan_p…

http://www.aa.se/medlemmar/kalender/aas-landsmote-i-finspang-5-7-aug-20…

tack för att du läser här :-))
Jo det gick kanon och jag hade otroligt roligt åt folk som trängdes för att få det första glaset som var GRATIS :-))) Och naturligtvis var tvungna att köpa flaskor med sig hem och med tanke på prisnivån i det landet var det nog dyrare att handla där än hemma.

Just i det fallet räckte det gott med att säga att jag inte använder alkohol. Värre är det att få gamla kärringar (ja, faktiskt upplever jag det så) att fatta vid en del gemensamma middagar då jag vänder vinglaset uppochner...........då ser jag stoooora ögon för att jag inte dricker det som ingår i priset utan bara tar vatten. Jag har tom varit med om att de vänt på mitt glas "Så du inte missar nåt". Men jag behöver nästan aldrig säga som i reklamen för potatisgratängen "Ska vi säga så" och blänga med svart blick :-)) Jag har nog inga tips egentligen på VAD jag brukar säga, det beror på tillfället. MEN jag upplever att frågorna inte alls är så många som jag trodde och det är nog gamla hjärnspöken för att jag själv skulle ha reagerat på en som inte dricker när jag var aktiv. Framförallt om det är gratis :-))

Märkligt nog, tycker jag, var champagne till frukost helt gratis ! Som aktiv skulle jag ha passat mig för det hade dragit igång mitt drickande omedelbart men jag måste säga att jag hade stor förnöjsamhet att se de gamla tanterna (en del en bra bit över 80 :-)) ) svepa ett eller fler glas efter morgonkaffet !! Helt ok tycker jag att se dessa gamla tanter njuta så på ålderns höst !

Kul Mulletanten att ni håller traditionen uppe med Landsmöten :D

länken....
http://www.expressen.se/nyheter/longread/nell-i-hela-livet-har-jag-buri…

tvekar jag om jag ska lägga upp länkar här.
Jag som har hört det mesta, det mest osannolika, på mängder av möten och personliga träffar reagerar starkt på denna sida. Och det både positivt (!!) och negativt i form av uppgivenhet och lessenhet. Såhär ser samhällets baksida ut och det utan skämskuddar framför ögonen. När jag läser det här blir jag enormt glad för att jag enbart är beroende av alkohol.....eller rättare sagt : Att jag aldrig provat nåt annat.
https://www.facebook.com/Detarinsidansomraknas/?fref=ts

övning i norska språket....
http://forskning.no/alkohol-og-narkotika-hjernen-psykologi/2016/04/derf…

om det är inbillning från min sida men jag upplever att det numera kommer fram fler och bättre forskarrapporter än tidigare ? Tidigare har jag många gånger fått dåliga vibbar när jag läst för att jag anat en dold agenda bakom, dvs VEM är egentligen avsändaren och för VEM är resultatet framtaget ? Typexemplet är ju att det påstods för rätt länge sen att lite alkohol om dagen är bra för hälsan, och det slogs upp stort i media, medan det kommit ett antal rapporter efter det om att det är fel men de får inte alls samma genomslag.

Ett exempel som delats tidigare här på forumet är att vi nyktra alkoholister har så svårt för stress, vi som kunde ha 10 bollar i luften samtidigt (nåja....) under vår aktiva tid. Idag mår jag bäst av att göra det viktigaste först och skynda långsamt. Och numera tror jag mig förstå av olika rapporter att vi har en släng av posttraumatisk stress som de allra flesta får efter traumatiska upplevelser. Och för mig som är praktiker känns det skönt med troliga förklaringar att luta mig mot. Och att jag vet att jag kan påverka skeendet utan att behöva slänga mig in i allt utan kan ta ett steg tillbaka och vara åskådare : Lev och låt leva.

jag har läst runt lite på forumet om bla tankar på återfall och även genomgångna återfall och av nån anledning poppar ett par ögon upp framför min inre blick.

För ett antal år sen mötte jag en person som tagit sig en rejäl suprunda ute på stan som resulterade i polis, tidningar och en massa andra konsekvenser.......... Just de ögonen på den personen har följt mig genom åren och faktiskt stärkt mig i min nykterhet. De var en total bottenlös förtvivlan i dessa ögon, dessa ögon som normalt är så vackra och levande.

Det var skräck, det var förtvivlan, det var hopplöshet, ett gigantisk stort "hjälp mig" !!!

Allt sammantaget gjorde att jag inte på villkorsvis vill ha dessa ögon !! Jag blev så rädd för hur en människa kan förändras så radikalt, bli så enormt uppgiven, så det förändrade även mitt sätt att se på vad alkoholen gör med en människa.

Den här personen fick hjälp med att ta sig till AA dagen efter av en vänlig själ och efter några stapplande steg, och en behandling, så är personen idag i ett fint tillfrisknade och en mycket värdig representant för oss nyktra alkoholister.

Det finns alltid hopp om en förändring.

tips om detta :
http://www.hbo.com/addiction/understanding_addiction/index.html?current…

Tack Magnus och utan att fråga delar jag den här :-)))

jag tittade in här och ser till min sorg, men även glädje, att många är aktiva på forumet och flera nya hittat hit.

Jag ville bara dela denna intressanta och skrämmande dokumentär : http://www.svt.se/dokumentarfilm/se-program/ar-vardagsdrickandet-varre-…

Och till Berra vill jag bara säga att en anledning till att jag inte skriver så mycket här nu är att jag inte har tid som tidsmiljonär :-)))
Finns inte en chans att få tuppjuck :-)))

blir det så glasklart att jag levt 3 liv under min levnad här på jorden.

Före, under och efter min aktiva tid som alkoholist.

Jag är fortfarande alkoholist och kommer så alltid att vara, men så länge jag inte tar det första glaset så är jag en stolt, nykter, alkoholist men jag kan ju nu se hur mina 3 olika liv varit och vad de medfört för erfarenheter jag nu har användning för. Allt har ju inte varit nattsvart, i början var det mycket glädje och nöje med att dricka, det var fest. Ingen tvekan alls om att jag och alkoholen haft mycket skoj !

Men sakta och väldigt målmedvetet tog alkoholen över mitt liv. Sakta och försiktigt i början och argsint och väldigt dominant på slutet. Den valde bort familj, föda, vanliga "normala" rutiner för att enbart fokusera på att ha tillräckligt med alkohol för att få mig att somna medvetslös och utan att komma ihåg alltför mycket av vad som hänt. Den styrde mig fullständigt och diktatoriskt. Så många gånger som jag försökte sluta men aldrig att det fungerade, efter ett par dagar utan trodde jag att det var ok att smaka lite igen. Det var det aldrig. Jag provade allt, dricka mindre, dricka "fiiiina" sorter, dricka hembränt, bara dricka lördagar, söndagar, måndagar....ja, ni fattar, för att slappna av, för att få arbetslust, ni vet ju.....man tar alla chanser att få i sig lite...

Jag kom till en punkt när det var 2 val, dårhus eller bårhus. Jag hade varit där tidigare men lyckades då lappa ihop livet så det funkade ett tag till. Tyvärr. Jag har skrivit om det förut och den obefintliga hjälp jag fick och kan bara konstatera att så är det fortfarande :-((

När jag väl fick, näe fixade själv, den hjälp som jag så väl behövde så upptäckte jag hur "enkel" lösningen är : Ta aldrig första glaset, se till att ALLTID få ur mig det som skaver inombords, se till att prioritera mitt eget mående ALLTID !

Och ta bara en dag i taget, mer än så kan jag inte greppa i början, och jag försöker följa det även idag för det förenklar min tillvaro. Många ser det som en klyscha men : Gårdagen kan jag inte göra nåt åt, morgondagen vet jag absolut inget om, dagen idag är min dag och jag har en skyldighet mot mig själv att göra det bästa jag kan för att jag ska få det så bra som möjligt.

Idag kan jag känna en viss stolthet över mitt liv som det varit hittills. Jag har en sjukdom som medfört att jag gjort knasiga grejer men idag är det ingen ide' att ångra det som hänt, jag kan ju inte göra något åt det. MEN...med min erfarenhet kan jag visa hur jag gjort för att få en stabil nykterhet och ställa upp för de som vill ha den vägvisningen.
Jag liksom ni har möjlighet att göra ett aktivt val för att ändra inriktningen på livet och det går faktiskt att göra det !

Sköt om er !!

jag har haft förmånen att få krama Mulletanten och hennes gubbe idag :-) Det ni !

Under min behandling hade jag gruppterapi med en kvinna som är familjeterapeut. Hon var rent ut sagt för jävlig....tyckte jag då ! Idag är hon min vän :-) Hon har den där förmågan att ställa just de där förbannade frågorna som jag inte alls ville höra, och definitivt inte svara på !! Hon hade inga som helst problem med att driva mig fram till ett gråtfärdigt stadium och där, precis där på gränsen, vände hon sig till nån annan och jag kunde omtumlad försöka skapa ordning i min skalle.

I min nynyktra och förvirrade skalle visste jag inte vad jag skulle göra men nu med facit i handen var hon den som öppnade upp mitt stora känsloarkiv som jag förtryckt i så många år. Att bli vän med, och utforska mina känslor, är nog den största upptäckten jag gjort i min nykterhet........där fanns att upptäcka milt sagt !

Jag fick lära mig att gammal ångest som kom upp var ett sätt för min hjärna att be om hjälp, att få "tömma sig" dvs att få prata ur mig skiten som störde så det inte byggde bo och tog hela min energi. Idag kan jag handskas med det och vet också att samma sak återfinns hos medberoende. Prata, prata och prata är den bästa medicinen som finns för att läka gammal ångest. Att få sinnesro och lära mig att älska mig själv för den jag är var en lång resa eftersom jag under många år hade slagit på mig själv för att jag inte kunde hålla mig nykter men det var ett måste för att få en nykterhet med sinnesro.

Alla som gått före mig och som hade en bra nykterhet, inte bara spritfri, sa samma sak : Håll byxorna på första året !
Så sant de har !! Jag var ju tvungen att vända blicken inåt för att kunna hela mig själv, fokusera på mitt mående, bygga upp min självkänsla som var obefintlig i början. Självkänslan är en levande sak inombords som jag måste mata för att den inte ska bli dålig och skapa oro hos mig. Några gånger under min nykterhet har den sopats iväg fullständigt och jag tycker att det blir jobbigare för var gång att få tillbaka ett "normaltillstånd". Till min stora sorg kan jag se medberoende som inte alls jobbat med sig själva utan kastar sig in i nya relationer utan att ha läkt själva. Jag har sett flera fall där det gamla hunnit i fatt och de har rasat ihop. Och då skylls det på en massa andra saker utom just medberoendet. Det är inte så enkelt som att nu alkoholisten ute ur mitt liv och allt är en dans på rosor. Typ att slå av en kontakt.....

För övrigt vet jag nu att det är en stooooor apparat att slå av elen i en villa pga missbruk. Vilket får mig att påminna mig om att göra bra saker för min egen skull så de inte står hos mig en regnig dag :-( Jag vet ju att jag bara har en armlängd från katastrofen om jag inte sköter mig.

bästa medicinen för mig är att lyssna på en vän som ligger inne på avgiftning.
Igår pratade jag med vännen och sluddret i talet var väl märkbart. Jag propsade på att avgiftning var en helt ok väg och så blev det. 3,2 promille på kvällen......vilket är nära döden för en "vanlig" människa. På morgonen mättes 1,7 promille.

Känslan när jag hör hur tillståndet är idag ger mig en riktig fysisk obehagskänsla, mitt illamående ligger inte längre bort än så.
Jag kommer så väl ihåg hur jag kämpade för att behålla första klunken sprit på morgonen för att få igång systemet, ofta kom supen omgående upp med ett fräsande och jag nästan grät av förlusten av en sup. Jag kom efter ett tag på att om jag grundade med några klunkar rejäl starköl så landade supen mjukt och stannade kvar.

Och ångesten när spriten gick ur och jag inget hade hemma......fy fan :-((

Att vara i situationen att inte ännu bestämt att mitt drickande var slut var ett rent helvete, jag led av ensamhetens och skammens sjukdom och jag visste inte hur jag skulle göra så jag fortsatte att dränka min ångest över det. Allt detta kommer upp till ytan nu när jag lyssnar på vännen och jag/ min kropp påminner mig på ett verkligt sätt hur jag en gång hade det och jag vill absolut inte tillbaka till det.

Och ni som skriver här påminner mig och det är jag enormt tacksam för !

Kramar till er alla och ta inte första glaset !!

har nu tackat nej till hjälp och ska i vanlig ordning klara sig själv.
Som ett barn : Kan selv.....

Livsviktiga organ är skadade och kommer att leda till döden rätt snart om inte tillförseln av alkohol stoppas omgående.
Jag har gjort vad jag kan och lägger ner engagemanget nu, finns ingen anledning för mig att bränna mig själv på nån som inte vill ha hjälp. Men det är plågsamt att se nån sakta dö i missbruket, jag är ju trots allt en empatisk människa.

Att minnas är bra för vår nykterhet Anders 43. Ibland kan det vara vår skillnad mellan liv eller död.

bara för min egen skull........
Om 35 min börjar lägerbålsmötet på Gullbranna och för den allra första gången i mitt nyktra liv så är jag inte där.
Det känns faktiskt lite konstigt.
Men nånting hände inom mig förra året där och jag vet inte riktigt vad så därför testar jag att vara hemma i år för att bli på det klara med vad som sker inombords.
Men jag har lärt mig att förstår jag inte så ska jag vänta tills pengen trillar ner....vilket den gör förr eller senare.
Och på måndag vet jag om jag tagit rätt beslut.
Jag får nöja mig med att jag iaf fick krama halva Mulle-familjen när jag var på Malmgården i söndags :D

för cyberkramen Mulletanten :-) Och ja, Gullbranna har verkligen betytt mycket för mig. Många är de aha-upplevelser jag fått där. Och den absolut viktigaste 1,5 år in i nykterheten av en medberoende/anhörig från scenen på avslutningsmötet vilket jag skrivit om ett antal gånger.

Och tack Sisyfos för ditt svar. Ja, det är en befrielse som jag njuter av varje dag numera. Även om livet kan slå till hårt och omänskligt så har jag hållit mig till den nyktra vägen och det är jag väldigt glad för. Fikade häromdagen med en väninna som kom till AA samtidigt med mig och vi hade väldigt kul på de möten som hon höll i början. Tyvärr valde hon att gå ut i kylan igen några år innan hon slog i, hårt och rejält, sin personliga botten. Hon har nu 7 nyktra år och är en levnadsglad kvinna som lever fullt ut med alla sina celler i kroppen och visar på riktigt att hon njuter av det ! Att se och höra henne är medicin för själen !

I vardagslunken behöver jag möta såna goa människor som påminner mig om att livet är gött att leva !

tji sol och droppande uppifrån. "Den vår de svage kallar höst" Jotjena.... :-((
Perfekt tid att låta fylleångesten svepa ner med styrka och se till att nästa glas är påfyllt.

En sån här dyster tid är jag i alla fall så innerligt glad över att vara nykter och fast jag liksom Berra har en kraftig förkylning så funkar livet utan dramatik.

Jag fick en obehaglig påminnelse igår när jag läste dödsannonserna. En gammal klasskompis som gått bort i förtid. Jag vet att hen hade alkoholproblem och stundtals försökte göra något åt det men var en som "kan selv". Fast vi träffades på en föreläsning om just beroende så gick det inte att prata öppet om det. Att acceptera att jag var alkoholist var utan tvekan min väg ut från skiten, helt plötsligt såg jag alternativ och fick förklaring på mitt gamla beteende och kunde därmed göra något åt det.

Jag har rest en del under hösten och bland annat varit på ett antal vin/likör-provningar. Jag dricker självfallet inte och i 99% av fallen accepteras det av folk utan kommentarer.
Men så finns det då de där som bara måste truga fast de inte inte har ett skit med det att göra. Typ de där jävla lekledarna på midsommarafton som bara måste ha folk att dansa runt pinnjäveln på ängen :-((
För de allra flesta duger det med ett nej när jag tar ett steg närmare dem och ser dem stint i ögonen men för några är det kört då ögonen redan går i kors på dem. Och de bara måste fortsätta tjata en lång tid efter. Jag kan inte minnas att jag var sån under min aktiva tid ? Fanns där fri sprit så gällde det ju att få så mycket som möjligt själv av varan och inte ge bort till andra.
Och jag måste säga att jag njuter när bagaget ska hämtas vid hemkomsten och de allra flesta har en mängd klirrande plastpåsar att hålla reda på och jag bara seglar ut med min resväska :-)) Finns även rent praktiska fördelar med ett nyktert liv !

Alkohol förstör så mycket men jag kan även glädjas åt de åttioåriga små trevliga tanterna som reser runt och genast spanar in om där finns gratis bubbelvin till frukost :-)) Och verkligen njuter av ett glas ♥ De kan konsten att leva på ett sunt sätt !
Riktigt allt är inte skit med alkohol.

Idag är jag nykter och tänker vara det hela dagen. Hur det blir i morgon vet jag inte men eftersom jag går och lägger mig nykter så hoppas jag ju att jag vaknar nykter och får på så sätt en bra start på dagen. Och påminner jag mig om vem jag är direkt på morgonen och vad som händer om jag skulle dricka så är chansen rätt stor att jag får lägga mig nykter i morgon med.
Och på det sättet har det ju fungerat bra några år.

därför undviker jag att ens provsmaka nåt som liknar det jag hällde i mig tidigare.
Och kul att de äntligen vetenskapligt bevisat det som "Di Gamle" alltid sagt....
http://www.accentmagasin.se/forskning/smaken-av-alkohol-triggar-beroend…

Cirkeln :-))

Ibland får jag lite påminnelse om det nyktra livet i form av uttryck från andra.
Det mest använda, tror jag, som jag hör är kommentaren : Vad starkt att vara nykter !
Det andra : Vilket jobb du gör för att hålla dig nykter !

Båda kommentarerna är så fel.

Den dagen jag slutade att vara stark och klara mig själv, det var då min nyktra bana inleddes. Jag insåg min svaghet och bad om hjälp. Låter så enkelt men innehåller hinkvis med ångest innan jag tordes visa mig precis som jag är. Men så otroligt skönt efteråt !!

Jobb att vara nykter ??? Ingen som helst tvekan om att det var många gånger jobbigare att vara aktiv alkoholist med allt gömmande, lögner, bakfylla, minnesförluster, planerande...ja, ni vet ju själva. Idag är livet så ofantligt mycket enklare på alla sätt och vis.

Jag har en bra bas att stå på idag tack vare AA och det livsprogram som finns där. Det var min "grundskola", därefter har jag lyssnat, lärt och faktiskt även studerat vad alkoholismen innebär och det sammantaget gör att jag har hyfsad kontroll på vad/hur jag gör i mitt liv.

MEN.....jag liksom alla andra nyktra alkoholister har bara en armlängd till det första glaset så jag måste påminna mig om varifrån jag kommer. Nykterheten är en ständig färskvara. Ett glas är för mycket för mig och hundra för lite. Idag tror jag inte att jag skulle överleva ett återfall eftersom sjukdomen är progressiv fast jag är nykter.

Ta inte första glaset vänner !

mig vilsen och saknar ett behandlingshem att lita på och kunna skicka vänner som behöver.
Efter Missbruksutredningen där Gerhard Larsson förordade "läkemedelsbaserad behandling" så har bla mitt gamla behandlingshem fullständigt rasat genom golvet. De som en gång i tiden var ett av Sveriges bästa :-((

Att peta i människor både sömnmedel och lugnande är helt förödande för tillfrisknandet. Att dessutom skicka med dem ett recept när de åker därifrån är ju rent åt helvete.

Att komma dit som alkoholist och åka därifrån som tablettberoende är ju så fel det bara kan bli.

Men numera styr enbart pengarna.

De har dessutom gått ifrån Minnesotabehandlingens grund där man ska fokusera på sitt eget mående OCH utveckling under tiden man är där. Inget, inte nånting !!, ska störa den viktiga första tiden där grunden till mitt tillfrisknande läggs. Jag har sett utvecklingen neråt under några år nu men nu nästan gråter jag när jag ser hur min vän lever sitt liv under behandlingen :-(( Hon har en gedigen "utbildning" mha ett antal behandlingar av varierande längd, ett antal omgångar på alkoholakuten, flera misshandelsfall och en stadig spiral neråt i skiten.

Detta är förmodligen hennes sista chans innan hon dör i missbruket och det fuskas bort på ett sorgligt sätt. Ja, jag vet att vi alkisar har ett eget ansvar för vårt liv MEN ibland behöver vi en spark i arselet av en annan alkis som varit där vi är och inte nån svamlande socionom. Jag ljuger inte för en annan alkis för denna har använt alla lögner själv dessutom har vi en förmåga att se/känna/höra om nåt är galet.

Nu fungerar det som gamla tiders "torkar", man får vila och äta upp sig i dimmor av mediciner.

Jag hade inte klarat mig om jag varit där idag. Men jag är oändligt glad för de terapeuter som var "elak" mot mig, fick mig att gråta, byggde ihop mig igen och gav mig mina verktyg för mitt framtida, nyktra, liv. Och de som gjorde att mitt liv fungerar idag hade alla egen erfarenhet av missbruk eller medberoende, det är skillnad det.

Nån som vet ett Minnesotaställe utan läkemedel får gärna ge mig ett tips. Jag vill kunna vara säker på att jag inte gör saker värre för de som redan är utsatta.

Idag har jag valt att vara nykter fast vädret är piss och jag vilsen och sur.

Muränan ! Ja, det är en tröst att vi inte orsakar sån smärta för andra längre !

Kram ♥

Tilde för titten ♥

Och stort tack för tipset Higgins !!!

knappt en månad har jag min nyktra födelsedag och varje gång några veckor i förväg kommer minnena tillbaka om hur fruktansvärt illa jag mådde innan jag tog mitt beslut om att gå in i nästa liv dvs nykterheten.
Det är bra för mig att minnena återvänder så jag har allt uppdaterat och påminns om det fruktansvärt usla liv jag då hade. Alkoholhjälpen var inte ens påtänkt och jag kan idag se vilken otroligt bra hjälp detta forum är för alla som vill bryta sin aktiva alkoholism. Ingen tvekan om att även jag hade haft hjälp av det här då.

Jag kan också se via sociala medier de som skriver på fyllan och villan och är överjordiskt lycklig att inte heller det var påtänkt när jag var aktiv alkoholist......det räckte så jävla bra med sms och telefon för att göra bort sig totalt.

Nu är mitt mål att "överleva" julen, vilken jag alltså inte gillar, och gå in i ett nytt år som nykter alkoholist och må precis så som jag förtjänar :-)

Ett litet ps : I bästa söderläge på en innergård på behandlingshemmet växte en Forsythia som blommade i mitten av januari :-)) Ett bud från den högre makten om ett nytt spirande liv !! Och ja, jag har en Forsythia hemma numera :-))

jag och en vän drar iväg över de mest hektiska dagarna och bara äter och sover oss igenom hysterin :-))
Kanon med kvisten och att du ser de små miraklen som står där och väntar på oss om vi kikar lite ! Jag är engagerad på olika sätt bla som läxhjälpare och fick idag en inbjudan till nyår till en garanterat alkoholfri fest....låååååång fest... på nyårsafton :-)) Det är folk som inte dricker/använder alkohol av en mängd olika skäl och det är så festligt som det aldrig kan bli när alkoholen är objuden gäst. Musikhjälpen och andra evenemang tömmer min pensionärsbörs men det är lätt att räkna ut hur många sjuttisar jag tidigare hällde i mig utan klagan. Nu mår jag gott över att pengarna kommer andra till glädje och jag slipper bakfyllan och ångesten...........inte så tokigt byte !

Och ja, Mulletanten, jag har tillgång till wifi hela helgen och tittar in här lite då och då. Julen är en jobbig och stundtals väldigt jobbig och tragisk helg, dessutom väldigt onödigt lång med tanke på alla dessa dysfunktionella familjer där barnen far så illa. Barnens högtid ? Jotjena....

Och jag tipsar om våran alldeles egna Li-Lo som gör sig bra på film :-)) Tack för att du ställer upp Li-Lo !! Sök "IQ initiativet" på Facebook

Andas långsamt och ta inte första glaset !!

som skrivit upp sig för en Vit Jul borde ju vara 2,5 mi!le.....

2 kvällar i rad har vi suttit granne med en barnfamij och ätit julbord. Inget fel med det om det inte vore så att pappan dricker alkoholistiskt, mamman försöker släta över och barnen har accepterat att det onormala har blivit normalt.

Jag och vännen är båda i "branschen" och ser så väl hur det är i den familjen och det gör så förbannade ont. Vissa blir dragna alltefter kvällen går men det kan ju vara ok med tanke på helg och ledighet men aldrig när barn är med.

Jag kommer att vara med på nyktra aktiviteter under nyår och jag lovar......så skojiga tillställningar fanns inte när jag var aktiv :-)

Att se alkispappan vid frukosten och hans svettiga ansikte stärker mig i min nykterhet så nåt gott kommer det av det iaf.
Ta inte första glaset hörrni !!

vad kul att du är tillbaka Livet 16 och förhoppningsvis fungerar det bra för dig :-)) Kram tillbaka ♥

Slutet på historien med alkispappan var att familjen kom sent till frukost idag och hans min önskar jag inte min värsta fiende. Den ångesten skulle sparas på burk och hällas på den som tänkt ge upp sitt nyktra liv. Han släpade senare på 4 plattor öl och frugan körde bilen därifrån......

Det gör så ont att vara åskådare och vara helt maktlös, inte kunna påverka....

Jag är så glad att jag inte dricker och att jag kan använda min dag till bra saker för/till min egen skull.

vad jag saknar min "Gilla"-knapp när jag nu läser så många bra inlägg !!!!!!!

VILL HA DEN IGEN !!!

har inget hjärta !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jo, i kroppen men inte på sidan !!!!!!!!!!!!!

Under ditt inlägg borde det finnas men icke sa Nicke !!

Jag tror att WIN 10 inte köper dina lösningar.

stort tack chefen !!!!

slår mig helt plötsligt.............Jag hade ju ett fasligt bestyr sista halvåret innan jag kom fram till det definitiva beslutet om behandling.
Och det kulminerade just dagarna mellan nyår och trettonhelgen. Jag jobbade fram till jul och sen tog jag ledigt = supa.

Jag har vissa minnesbilder kvar från den tiden men just nyårsafton är totalren. Inte en enda susning om vad jag gjorde då. Nyårsdagen antar jag var det vanliga : Backhoppningen. Vem fan är intresserad av backhoppning ??? Men på den tiden passade det bra att få sitta ifred och vila huvud och mage och lura i familjen att jag var oerhört intresserad av skiten !!

När vardagen återkom så började också mitt sista sprattlande innan beslutet togs. Många telefonsamtal till behandlingen blev det och jag beundrar deras enorma tålmodighet och kloka svar fast jag ringde både nykter och påverkad, då oftast på kvällstid och fick prata med nattvakten (en speciell men väldigt trogen och vänlig själ !! )

Ni som ännu inte tagit beslutet och vaknar upp bakfulla i morgon.........ni ska veta att jag lider med er och påminner mig om hur jag en gång hade det. Det finns ett bättre uppvaknande än i bakfyllan.

Min sjukdom är progressiv, kronisk och dödlig men jag kan själv behandla den om jag inte tar det första glaset. Och att jag påminner mig om hur det en gång var, för min nykterhet är en färskvara och måste vårdas som en sån. Oavsett hur lång tid i nykterhet jag har så har jag precis lika långt till återfallet som en nynykter dvs en armlängd.

Ha det bra alla beroende och medberoende som är med på detta forum, ni är alla en del i mitt tillfrisknande.

Tack och kram ♥

och ha det bra du med !

Skamsen ! Börja första dagen på nya året med att bestämma dig innan du kliver ur sängen att just idag ska du inte dricka oavsett vad som än händer. Ett sånt beslut varje dag så går det snart en vecka, månad, år.....och du hittar ditt nya liv :-))

Förunderligt hur detta lilla beslut hjälper så mycket !

Nyårskramen ♥

fina Tilde att du tänker på mig !! Känns riktigt bra !! Hoppas det är bra med dig också ?

Jag såg en dödsannons i tidningen idag och blir beklämd. En kvinna som var gift med en nykter alkoholist hade förhållandevis hastigt passerat till den andra sidan. Hon och hennes man satt där på mitt allra första AA-möte i min hemstad och jag gick i hans fotspår eftersom han hade varit nykter i 7 år då. Jag sög i mig av hans erfarenheter och gjorde så som jag fick lära mig från dag ett på behandlingen : Följ "Di Gamle" och gör som de gjort så kommer det att gå bra för dig också. Så sant, så rätt och, framförallt, så enkelt.

Jag gick på många öppna möten direkt i början och där var den nyligen bortgångna kvinnan stadig gäst. Hon med flera anhöriga som kom på de öppna mötena lärde mig så enormt mycket om hur det är på den sidan av sjukdomen. Det var, ÄR, viktigt för mig att lära av andra. Vi följdes åt i några år men gled sen isär mer och mer för att till slut bara träffas på Gotlandskonventet, Gullbranna och ett och annat Landsmöte bla nu senast i augusti. Att det blev så beror nog på att jag valde livet medan hennes man valde AA som blev hans drog istället för alkoholen. Och därav blev hon också medberoende i det nyktra livet utan att ha förmågan att skaffa sig ett liv utan alkoholens inflytande trots nykterheten.

Lite orättvis kan jag tycka att livet, eller rättare : Döden, ändå är. Att misshandla sin kropp med ett sånt kraftig gift som alkohol i 25-30 års tid utan värre skador medan livspartnern dör i förtid känns fel. Jag har mina krämpor, en väldigt vanlig men som nog kan skyllas på alkoholen, men annars "bara" ett resultat av att jag inte skött min kropp så som man ska göra. Så får jag välja så vill jag bara att det går fort på slutet.

"Begravningarna kommer
tätare och tätare
som vägskyltarna
när man närmar sig en stad."

- Tomas Tranströmer, ur Snön faller

”Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätt­er. Men kostymen sys i det tysta.”(Tranströmer)

Nog med dysterheten !!
Idag är jag nykter och så tänker jag vara när jag ska till att sova och chansen att jag vaknar nykter är då rätt stor !
Och i morgon tar jag ett beslut om att inte dricka oavsett vad som än händer. Då har jag ett beslut att luta mig mot.

Sköt om er därute !!

Pi31415 :-))

här idag från tidningen Accent http://www.accentmagasin.se/nykterhet/engagemang-och-drommar-vacks/.

Fastnade för just de här orden som Olle C säger om livet efter alkoholen :
" Olle Carlsson understryker vikten av att efter en tid som nykter sträcka sig bortom arbetet med de egna alkoholproblemen och fokusera på annat.

– Man är ju så mycket mer än sitt missbruk. Därför är det viktigt att försöka hitta aktiviteter som känns meningsfulla tillsammans med andra. Då klarar man sig, oavsett om man har en bakgrund med missbruk eller bara känner sig ensam, säger Olle Carlsson. "

Så oerhört viktiga ord !! Just det hittade jag början till då när jag upptäckte att jag är JAG och inte enbart en missbrukare. Jag var någon, en person, en som är värd att älskas bara för den jag är. Där och då började mitt nya liv efter alkoholens järngrepp.

Jag håller minnet från de usla åren färskt så jag inte ska gå tillbaka men idag fokuserar jag så mycket jag kan på att må så bra det är möjligt. Visst, en kropp som är sliten och inte välbevarad efter ett tufft liv, MEN jag lever och det är inte en självklarhet. Att försonas med mitt tidigare missbruk och leva livet som det ser ut idag är en förutsättning för mig.

Och jag gör det genom att inte ta det första glaset.

att gratulera :

http://josefindahlberg.se/2017/february/7-ar-nykter-i-dag.html

trott att jag varit rätt härdad vad gäller alla olika sorter alkisar häller i sig när de är desperata men....

T-sprit är ju klassiskt. I min ungdom jobbade jag på mack och på helgerna kom gubbarna tidigt från häktet där de fått sova det värsta ruset av sig och redan när de kom in genom dörren fylldes lokalen av doften av T-röd. Och ja, de behövde en återställare så en liter Röd inköptes till första frukost.

Yrkesmännen som tog en klunk T-röd och en klunk vodka för att neutralisera var en allmän snackis bland oss yngre på jobbet. De hade dessutom ett farligt jobb. Den ena har dött knall och fall, kanonfull. Den andra träffade jag för några veckor sen, trevlig och skojfrisk, och synnerligen levande :-)

I min åldersgrupp är vi oftast "rena" alkoholister som varit/är rädda för att blanda med annat som tabletter och ren knark. Och det är jag enormt glad för idag ! Tyvärr börjar vi dö ut pga ålder och de som kommer efter oss är ofta tablettberoende pga sjukvårdens frikostiga förskrivande av olika preparat. Och jag känner inte mycket samhörighet till dem eftersom jag inte förstår mig på deras beteende.

Men åter till sorterna som intas.....T-röd har jag nämnt, hela kartan av olika spritdrycker förstås, spolarvätska, skokräm (!!), handsprit, flytande vitaminer som nästan alltid är löst i alkohol, receptbelagd hostmedicin, kort sagt allt som har spår av alkohol.

MEN........ nyheten i samlingen är, hör och häpna, bensin !!

Och där tar mitt kunnande slut ! Blir man full på att dricka bensin ? Sniffa kan jag förstå men dricka ?? Ok, bensin är ju utspädd med alkohol men vad fan.... ???

Man blir aldrig för gammal för att lära.

huvudstaden under helgen......gillar inte den. Det bästa med Stockholm är vägarna bort från stan !!!!

Men ibland måste man ju dit, under helgen för att hylla ABBA, både museet och partyt.

Det är fortfarande intressant att se hur folk beter sig när det finns alkohol att tillgå. Jag kan inte låta bli att spana in vad som händer hos vissa :-)) "Redan när de kom"-gänget är inte så värst vanligt förekommande numera av nån anledning ? Själv skulle jag aldrig någonsin lägga över en hundring på ett enda lite glas vin !! Är ju prismässigt nästan en kvarting ju !!

Karlarna ska ha öl, damerna vin. Mat som kräver en del dryck pga kryddor och man väljer vin ??? Jag hinkade ju ner vatten i stora mängder för jag blev törstig av maten och då förslår ju inte ett glas vin på långa vägar ?? Några, ytterst få, drack lite för mycket men det stora flertalet var oberörda av alkoholen och till min glädje, och restaurangens sorg, så var det fler än jag som drack vatten.

Däremot, på museet före klockan 12, fanns åtskilliga damer (nej inga män) som satt i baren och drack skapliga mängder med drinkar och vin. Är det fint att göra så eller ? Liksom inte min arena detta...

Lustigt hur mina ekonomiska tankar har förändrats i nykterheten. Förut var ju 3-400 spänn helt ok att lägga på alkohol var vecka (för att inte tala om de 3500/mån som det kostade på slutet...tror jag, minnet börjar bli dåligt !) medan jag idag kan gråta över 35 spänn för en kopp svart kaffe ! Jag läser på annan plats att drickande bland unga har sjunkit kraftigt. Jag hoppas innerligt att det är en stadig trend. På Island har man konsekvent sett till att ungdomen har haft sysselsättning och där har allt bruk av alkohol och droger sjunkit kraftigt. Sånt gillar jag !

Slog mig häromdagen att jag har lika dålig koll på var Systemets affär finns som jag har på var man köper frimärken :-)) Eller postar brev :-)) På min tid fanns nåt som hette typ Systembolaget Express (??) och när jag gick ut i nykterheten så lade bolaget ner det konceptet. Jag sträckte på ryggen och tog åt mig äran :-))

För övrigt är vanligt kranvatten väldigt gott till precis allt jag äter. Men det slinker ner en och annan Coke också, tyvärr !

Ta hand om er där ute och ta inte första glaset !!

dyker tanken upp på en rejäl karatefylla !

Jag vet ju att alkoholen är listig, falsk och stark men just dessa tankar har jag mest roligt åt. Jag vet ju så väl att skulle jag ta det första glaset nu så skulle jag inte överleva. Så enkelt är det. Och ju äldre jag blir desto mer vill jag hinna med innan jag ska byta färdriktning.....märkligt hur mycket som ska göras på sluttampen ??

Och rätt bra är att jag har min senaste fylla välbevarad i minnet, jag ser till att hålla den uppdaterad. Den var vidrig så känslan sitter djupt fast och jag vill inte glömma.... Märkligt nog kommer minnet ibland tillbaka i form av smak och lukt och det är avgjort inte en angenäm upplevelse ! Men nyttig !!

Min bästa medicin mot att ta ett återfall är att påminna mig om hur det en gång var. Min nykterhet är en färskvara som jag måste vårda ömt.

Så idag har jag valt att inte ta det första glaset. Allt blir så mycket enklare då.

visdomsord från en som vet vad han talar om !! Jag håller med till 100% och anser också att det är så i grunden fel att påstå att en alkis kan lära sig att dricka kontrollerat. Per nämner här att han tappade allt han byggt upp under 10 år på ca 2 års krökande......jag anser att han haft tur där, jag skulle med all säkerhet inte överleva ett återfall.

https://www.facebook.com/svt/videos/1297077103668208/?hc_ref=NEWSFEED

för efterlysningen ! Den värmer !!
Jag har det en aning stressigt just nu inför stundande, efterlängtad, operation så jag har prioriterat hårt för att hinna så mycket som möjligt innan. Jag mår bra men har lite problem med ensamheten. Värre blir det då jag får körförbud under konvalscensen :O

Kanske skriver mer då :-))

Malta ! AA's Stora Boken är bra som grund om du vill läsa och här finns mängder med lektyr att försjunka i :
(redigerat av admi då vi försöker undvika reklam och försäljning här inne på forumet)

Är hemma efter en större operation och har för första gången fått böja på nacken och ta emot smärtstillande starkare än paracetamol och ibuprofen.
Och det var ett tungt beslut att ta emot morfin eftersom jag liksom alla beroende är korsberoende. Men jag får lita på min stabila grund i nykterheten och se positivt på det som komma ska. Jag är hemma nu och har dragit ner på medicinerna och än så länge fungerar det.
Men jag är utan tvekan en aning rädd och "på tå" inför ev felbeslut och sug. En tröst är att jag bor ensam och inte har möjlighet att köra själv nu. Alltså ingen alkohol hemma....har inte funnits på många år.

Just nu fylls vardagen av problemlösande med vardagliga frågor som uppstår när båda händer är fulla med kryckor :D

En annan stundtals skrämmande upplevelse på sjukhus är den många gånger fullständigt obefintliga kunskapen om beroende. Narkosläkare har stundtals en grundläggande kunskap men förstår inte sambanden. Vanliga läkare är helt väck (ja, ursäkta men det är min upplevelse efter många besök i sjukvården i min nykterhet) och sjuksyrror, jag har träffat nån men inte det stora flertalet :( En del vårdpersonal är genuint intresserad av att veta mer medan andra svajar med blicken och vill komma bort fort som fan. Och det tecknet tror jag alla här inne vet vad det innebär.

Nu måste jag "motionera" igen, får inte sitta för länge, men jag återkommer mellan varven !

Muränan :-) Ja, jag lever tyvärr själv. Och är nybörjare i att söka praktisk hjälp i hemmet och blir skrämd av den fullständigt rabiata byråkrati och brist på eget tänkande hos handläggarna. Så just nu, 5 dagar efter hemkomsten, är jag fortfarande utan hjälp. Känns sisådär.
Jag har fasat ut mediciner på egen hand och kommer nog att skära ner ordentligt ytterligare imorgon. Det är framförallt morfinpreparaten jag vill bli helt av med. Ibuprofen tog jag bort tidigt för att den inverkar negativ på min astma. Målet är enbart paracetamol framåt helgen.

Jag funderar över okunskapen hos vårdpersonal om hur vi beroende fungerar och skulle vilja få till en grundläggande utbildning om hur vi är. Vissa läkare blir förnärmade över att jag kan mer än de när det gäller mediciner och beroende......varför är viljan att lära så dålig hos vissa ? Är det så enkelt så att det kommer för nära deras egna beroende ?

Träffade för övrigt en 88-dam för några dagar sen, pigg som en lärka, på språng till nästa upplevelse och fyller mig med hopp om framtiden :-)

Kan hon kan jag :-)

klarar inte ens att få en personlig kontakt trots mail och telefonsvarare.

För övrigt gillar jag allas vår LiLo i IQ's film om medberoende !! Gilla och sprid !!

Muränan för tipset. Här går en skarp och hög mur mellan landsting och kommuner och de pratar inte med varandra. Tyvärr gäller även det beroendevården där det önskvärda samarbetet är helt kört.

Detta är min första erfarenhet av en större operation och jag är så häpen över att landstinget släpper ut mig utan nån som helst hjälp eller koll efteråt. ( förutom ett snabbt förbandsbyte efter en vecka ) Lätt att jämföra hur det är att bli utsläppt från ett behandlingshem utan det skyddsnät AA ger. Jag hade ju aldrig klarat det själv.

upptäckte att det är helg denna helgen :-) Ska jag bre smöret på finsidan av brödet för att fira då eller ?
Ser också att det är pluggdag på måndag innebärandes långhelg för många och kommer ihåg den omöjliga ekvationen att ha sprit hemma så det räcker till nästa arbetsdag. En ekvation jag aldrig någonsin löste, spriten gick ju åt fortare ju mer jag hade.....knepigt det där.
Känslan av att ta de sista dropparna och inse att det är minst ett dygn kvar innan jag kan fixa nytt..........så gränslöst skönt att slippa den !! Och bakfylleångesten efter en sån helg !

För mig är det så bra att hålla såna tankar levande och fräscha för de hjälper mig att inte ta det första glaset. Glömskan är ju min värsta fiende och den dagen jag glömmer att jag är en alkoholist så har jag återfallet runt hörnet.

Behandlingshemmet jag gjorde min behandling firade 30 år i veckan och det grattar jag till. Att de däremot helt och fullt använder läkemedelsassisterad (vilket jävla uttryck :-(( ) har gjort att jag inte längre rekommenderar detta ställe. Jag skulle känna mig som en förrädare om jag hjälper in en alkis där och hen kommer ut som tablettberoende :-(( Strider mot allt AA och Minnesota står för och inte minst den naturliga väg som finns där jag undviker alla sinnesförändrande medel. Livet blir ju så mycket enklare om skallen är klar och redig och inte nerdrogad.

Ta ett beslut varje morgon om att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer.
Ta inte första glaset.
Töm den ryggsäck jag packat på mig genom alkisåren så den inte tynger ner mig.
Se till att jag inte bygger upp nya hjärnspöken, rensa varje kväll.
Njut av livet och dess små ting som finns utefter min väg.

Och slutligen :

När en ärlig och stark önskan om ett nyktert liv så är hälften vunnet.

en alkoholist, nykter idag för min egen skull. En vanlig gammaldags alkis och för det är jag verkligen glad och tacksam !
Läste här på forumet att frågan om olika beroenden och hur det griper in i varandra, rätt vanligt att många tar till tabletter eller droger när spriten inte räcker till för att uppnå fyllan. Vi alkisar är ju korsberoende och många andra kemikalier kan trigga igång oss, rätt välkänt, och en stark varningssignal. Sömnmedel, lugnande, smärtstillande mfl kemiska preparat kan vara dödliga för oss.

Men... ??

Varför drabbas inte alla ? Hur kommer det sig att jag alltid varit rädd för droger och tabletter och undvikit att ta dem, även innan jag blev "riktig" alkis ? Medan andra suger i sig det som smågodis ? Jag har de andra klassiska beroenden som hänger ihop med alkoholismen : Röka? Jajamen ! Men slutat ! Snus ? OJAAAAA !! Helst Grovsnus i lösvikt !! Men slutat !! Mat ? Jajamen !! Tyvärr inte lika lyckosam där, svårt att sluta helt och så är det ju så gott !

Jag är sen några dagar ren från smärtstillande efter min operation, det smärtstillande jag tackade nej till men var tvungen att ta emot. 2 olika morfin, en depå och en snabbverkande. Och jag var rädd, riktigt RÄDD, när jag svalde de första pillren men sov smärtfritt och skönt. Jag var väldigt observant på hur jag skulle reagera och fann att depå-tabletterna kände jag inte av annat än som just smärtstillande medan de snabbverkande gav mig ett litet rus som liknade de första djupa klunkarna av min kära Explorer Vodka.
De snabbverkande fasade jag ut så fort det bara var möjligt medan depå-pillren fick hänga med asken ut.

Jag känner idag ingen kvarstående effekt av morfinet och är glad för att jag kunde hantera det och hade styrka att säga ifrån och styra medicineringen på mina villkor.

Men frågan kvarstår : Varför blir vissa omgående drabbade och andra inte ?

Som jag skrev ovanför så är jag glad att det enbart är alkohol som jag haft problem med och inget annat.

går mot en av dessa aftnar som bland oss "proffs" kallas för amatörernas afton. Jag har dålig koll på statistiken men nog är väl midsommar den helg som det krökas mest under ?

Idag skräms jag inte av midsommar pga alkoholen men däremot av att den helgen är fylld med så många personliga bittra minnen. För mig är det en sorgens helg. Med tanke på hur mycket ångest som skapas under den helgen så kan jag ju knappast vara ensam men fasaden SKA vara uppe i form av familj, grönska, sitta ute (fast det regnar och är kallt), jordgubbar, färskpotatis (som enl mig smakar som vanlig potatis), lyckliga barn (jotjena.....fyllan skapar inga lyckliga barn).

Som jag skrivit så många gånger så har jag en inre radar som ser personer som har alkoholproblem och även medberoende. Förr om åren har jag närmat mig dessa lite försiktigt för att se om jag på nåt sätt kan visa dem vägen och ibland har det burit frukt.
Idag har det skett en omsvängning hos mig där jag istället drar mig undan från dessa enbart för att jag är så less på det destruktiva liv dessa personer lever. Ja, samma liv jag en gång levde. Jag tror inte det beror på att jag blir påmind, för det behöver jag, utan att det är samma evinnerliga tjat om olika vägar att kontrollera alkoholen. "Dricka kontrollerat!"

Jag har provat alla sätt att dricka kontrollerat (vilket sanslöst korkat uttryck), jag liksom alla andra alkisar. Även de som ännu inte erkänt att de är alkisar. Jag kan läsa här på forumet om nya som försöker att prova "nya" sätt att dricka men alla sätt är redan beprövade ett antal gånger av oss som gått samma väg. Inget fungerar.

Att få komma så långt, och med livet i behåll, att jag inser att enda lösningen på mitt drickande var att sluta dricka är en gåva som inte alla är förunnat. Idag vet jag att jag inte ska ta det första glaset, ett glas är för mycket men hundra för lite, och att det bästa för mig är att prioritera mitt eget mående framför allt annat. Och att jag kan "Göra det enkelt".

Idag är jag en tacksam nykter alkoholist.