Div åsikter eller...?

..

Profile picture for user mulletant

jag läser din tillbakablick. Det är drygt nio år sen jag hade hittat hit och läste, läste, läste.... fattade att jag inte var ensam med en man som ’’gömmer, smyger och ljuger’ och att det hör till.... Hör till ett alkoholistiskt beteende. Tack och lov läste jag lika mycket på forumets båda sidor och fattade för första gången kampen, hur svårt det faktiskt är för den som är beroende att välja ett nyktert liv. De jag speciellt fäste mig vid var dig Adde, Berra och Fenix.... Ni gav mig hopp om att ’vuxna karlar’ kunde bli.... nej välja nykterhet. En gång skrev jag, som jag trodde då, att det var såna som ni som var Di Gamle - när du skrev om att ’ta rygg på Di Gamle’ . Då skrattade du nog gott när du läste. I alla fall gjorde du noga klart för mig att så var inte fallet - att ni var typ småpojkar... och nu vet jag vilka Di Gamle är för jag har mött dem. Och ni har blivit äldre alla tre....
Lätt att bli nostalgisk - ja! Alldeles i dagarna är det nio år sen jag gick min väg, ut genom hemmets dörr med tanken att start ett ’eget liv’. Det blev inte så, istället blev det en nykter man. Det är jag tacksam för, och för forum; utan dig, Berra, och många andra, nyktra och onyktra - en del våra gemensamma, speciella vänner - tvivlar jag på att det varit så. Att jag varit kvar. Vägen till ett nyktert liv är inte enkel och rak. Inte heller till den nyktra tvåsamheten. För oss två, mig och mullegubben, har det fungerat så här långt. Olika bra olika tider och dagar, men värt.
Jag önskar dig - som ser med fasa fram emot den hysteriska jultiden - en bra tid med glädjeämnen och sinnesro! Tack för allt du bidrar med här och annanstans! / mt

Profile picture for user Adde

har växt till tonåring nu :-))) Och tänk vad 9 år går fort !! Grattis till er båda Mulletanten ! Jag hoppas att ni micklar till er en resa till forumträffen !

Jag glömmer aldrig min första aa-födelsedag som jag firade i den internationella aa-gruppen i Patong på Phuket !
Där sitter jag, nybörjare, i sällskap med bla 2 amerikanska herrar i 80-års åldern och som reste runt en sista gång i Asien där de en gång varit stationerade som militärer. Båda hade runt 40 år som nyktra alkoholister :-O

Jag blev dubbelt imponerad !! Såååå lång nykterhet och såååå friskt att resa runt i den åldern ! Jag kommer knappast att uppnå 40 årig nykterhet i levande tillstånd ( men jag kommer inte heller att självantända av brandfarlig vätska i krematorieugnen) och det är väldigt tveksamt att jag lever så länge så jag kan resa vid 80-års ålder.

Där satt också en yngre amerikan som var imponerad över att JAG tordes resa när jag bara hade ett års nykterhet ?? Jag fattade inte vad han menade men han förklarade att det ju fanns så mycket alkohol överallt så det var farligt bara det. Jag kommer ihåg att jag sa till honom att alkoholen knappast överfaller mig utan det är mitt egna val som avgör. Jag har inget minne av hur han svarade mig.

Där fanns också en indier som hade gjort den sk geografiska flytten för att komma undan alkoholen. Och som känt är hjälper inte det speciellt vilket han också hade insett efter ett halvår. En man kom med tipset att klä av sig naken, springa runt i centrum medan man äter en chokladkaka för att motarbeta suget !!! Kan kanske funka :-))) En helskön homosexuell tysk med lederhosen och ett sprudlande glatt humör.....

Ett av de bättre aa-möten jag varit på !!!

Näe...nu får det vara slut med nostalgi och gamla minnen jag ska ju leva dagen idag för i morgon kan det vara för sent.

Profile picture for user Adde

några saker som får mig att må urdåligt och tokskämmas över mitt drickande och just nu är det Systembolagets film som rullar i tv-kanalerna och där en nasare säljer på pappan mer sprit än han tänkt köpa och pojken ser på honom med en blick full av sorg.

Den blicken kan jag känna igen från mina barn. Idag propagerar jag högljutt för en Vit Jul !!!

Profile picture for user Adde

nostalgi.....

Från det att jag för första gången försökte få hjälp att ta mig ur drickandet till att jag verkligen gjorde det och tog in på behandlingshem tog det 10 år.

Jag hade inga strategier, inga tankar på HUR jag skulle göra, bara att nån (nån???) skulle fixa mig. Om jag kommer ihåg rätt så sökte jag hjälp 4 ggr på den sk beroendevården och träffade den ena idioten (f'låt) efter den andre. Socionomer som inte kunde ett skit om hur jag som alkis fungerade, inte något. Den absolut värste var den siste som dessutom var chef för beroendevården då. Hon tyckte seriöst att jag skulle söka hjälp på familjeenheten för vi hade äktenskapsproblem !!

På sätt och vis var det hon som hjälpte mig för då insåg jag att jag aldrig skulle kunna få nån hjälp via den offentliga vården.
Och jag blev så förbannad för jag visste ju då att jag hade alkoholproblem, inte alkis då men "problem" hade jag.
Då var det inte så väl förspänt som nu med internet och en massa olika sidor för oss att läsa på och deltaga i, jag var rätt ensam med mina problem. Jo, internet fanns förstås men inte med den mängden info som finns nu. Jag letade och hittade ett namn jag kände igen. Men först försökte jag få hjälp av socialen för det kostade ju en del och det sket sig från första samtalet. De betalar minsann inte för några behandlingshem !! (Den inställningen har de fortfarande) Senare hittade soc-tanten ett eget behandlingshem som kommun drev. Strategiskt placerat mitt i centrum ca 100 m från Bolaget. Smart.

Från det att jag tog kontakt med behandlingshemmet till att jag verkligen åkte dit tog det nog 2 månader ? Varför, VARFÖR ???? måste vi alkisar skjuta på dagen då vi ska bli nyktra ???? Liten som Alfons : "Jag ska bara....."

När jag väl insåg att om jag ska ta mig hur ruset så måste jag fixa det själv, inte "nån" annan. När det hade gått så långt så hade jag inga som helst strategier på hur utan jag hade fullständigt kapitulerat och bad verkligen om hjälp. Och jag litade på att de skulle ta hand om mig om jag släppte taget och lämnade över allt i deras armar. Jag känner så väl igen när folk kapitulerar och lägger sitt öde i andras händer så jag blir gråtfärdig själv. Känslan när jag väl bestämmer mig går inte att beskriva !!! När jag första gången inför andra säger att jag är alkoholist är en sån otrolig känsla !! Omtumlande, lättande, lugnande, stärkande !
Under förra forumträffen hände det att vi fick vara med om det och jag är fortfarande tagen av det ögonblicket !!

Våga ta klivet över den tröskel som skammen bygger framför oss och erkänn för dig själv först och sen inför andra och känn, HÖR!!!, hur ryggsäcken dundrar i golvet och hur kroppen slappnar av nåt helt otroligt ! Tröttheten breder ut sig och vi sover kopiösa mängder när kroppen vilar efter tortyren vi utsatt den för. Vi börjar känna smak och lukt igen och lite småkrämpor som vi haft tidigare men som kroppen inte prioriterat för den har ju haft mer akuta ärenden att ta hand om. Vi börjar se småsaker, blommor, färger, hur andra människor ler mot oss.....

Jag kan fortfarande känna bitterhet över att jag inte fick kunnig hjälp när jag väl sökte hjälp första gången. 10 år längre nykterhet hade suttit fint och besparat både mig själv och min familj så mycket obehag. Och jag harmas över att det fortfarande är så uselt mottagande fast så många lider. Okunskapen är monumental.

Men idag är jag nykter och tänker gå och lägga mig nykter så jag mår bra i morgon när jag vaknar.

Profile picture for user Strulan65

Att vi alla jobbar för att det skall bli lättare att få hjälp kanske skulle hjälpa. Öppenhet och tillgänglighet är det som skulle behövas.
Jag hade ofantlig tur med en bra företagsläkare och min alkoholterapeut är fantastisk önskar att alla fick det bemötande.
Sen önskar jag att jag var modig nog att vara öppen med det, men är inte där ännu.
Tack för du delar dina tankar// kram Strulan

Profile picture for user Adde

finaste Strulan65 ! Nu var du på hugget :-))
Och JA !! Det är så viktigt vilket bemötande man får när man väl söker hjälp ! Det är inte många som inser vilken enorm styrka man måste uppbåda för att erkänna att man är beroende. Jag kommer så väl ihåg första gången !! Så liten och rädd har jag aldrig varit. Det finns guldkorn ute i sjukvården men de är sällsynta.
Hoppas du kommer på forumträffen så jag får ge dig en kram !!

Profile picture for user Adde

dagar slår dysterheten till med full kraft.
Regn, grått, modlöshet, ensamhet, svårt att ta beslut.....kort sagt en kanondag att supa ner sig på.

Men just idag tänker jag inte göra det utan bara stanna ett tag i självömkan, liksom frossa i det, innan jag måste återvända till livet.

Inte blir det bättre av att en artist jag följt genom hela livet går bort och lämnar ett gigantiskt tomrum efter sig fast jag aldrig kände henne personligen. I början av hennes karriär var jag ju aktiv, hyfsat "normal", alkoholist dvs jag kunde fortfarande dansa till musiken och njuta av det. Sen spårade det ur totalt för mig. Kommer inte ihåg om/hur jag reagerade när hon blev sjuk ??

Eftersom jag alltid hittade orsaker till att dricka så hade ju en sån här dag bara varit en av alla dagar när jag drack. Jag har använt alla ursäkter som går att läsa på forumet för att skylla på mitt krökande och i morgon hade jag haft en annan ursäkt. Min beroendesjukdom går aldrig över men för alkoholens del så kan jag hålla mig frisk genom att inte ta det första glaset. Men jag är också sockerberoende och det är ett jävla krigande mot den delen av beroendet. Tidigare har jag struntat i det men i och med att jag fick diagnosen diabetes 2 så har det blivit ett problem. Att amputera fötter och ben som en följd av diabetesen har ju bara en ev fördel : Dödsboet kanske kan pruta på kistkostnaden då det går åt mindre material då jag tar mindre plats ?

Att beroendet tar sig olika uttryck glöms ofta bort, tyvärr. Hos läkarna är det urusel kunskap, de skriver helst bara ut ett piller så fixar det sig...tror de. Att se helheten är inte deras paradgren.

Men nu återvänder jag till soffan och tänker absolut inte gå ut i skitvädret som är !
Och återvänder till fina minnen och tänkvärda texter med hjälp av : https://www.youtube.com/watch?v=ARvSDkcm0k8

Profile picture for user Adde

blir jag så otroligt förvånad, och skrämd, över hur listig, falsk och stark alkoholen är !!

Idag på morgonen hände saker i familjen med åtföljande ovisshet innan det kom fram en form av förklaring.
Jag berörs djupt och blir väldigt orolig, dels över det som händer men även ovissheten.

Och hur fungerar då min sjuka hjärna ????? Menva'fan... :-(((

I över 20 års tid var ju mitt bästa recept att få bort obehagligheter genom att dränka dem i alkohol ! Och nu signalerar reptilhjärnan genast att en sup skulle sitta fint :-(( Men jag vet ju så väl vad som händer om jag tar det första glaset men ändå ska det tjafsas i huvudet :-(

Nu blev jag mer förbannad än sugen men det är ju helt klart en risk med såna här idiotförslag från skallen ! Jag har ju haft förmånen att få vara nykter ett tag och gått igenom några livskriser där den "naturliga" vägen att lösa sånt har varit att supa till och då har jag ju på sätt och vis varit förberedd och fixat det utan sprit.

Men nu kom idén som en blixt från klar himmel :-((

Att ständigt, nåja...väldigt ofta iaf...påminna mig om vem jag är och varifrån jag kommer är hela tiden mitt bästa recept på att inte dricka igen !

Jag har en sjukdom som är kronisk, progressiv och dödlig men jag kan behandla den fullt ut genom att inte ta det första glaset !

Profile picture for user Adde

dags distans till vad som hände igår så minns jag min första vecka efter behandlingen då samma återfallstanke överrumplade mig.

Jag var ensam hemma eftersom x't var på sin Familjevecka och jag tänkte att jag skulle göra en god middag så som jag vill ha den utan pekpinnar. Jag lagade till allt, dukade fram och där, precis då, kom den jävligt osmarta idén att öppna en flaska vin till maten :-O

Jag stannade i princip mitt i steget, helt häpen, och funderade över vad som hände ! Jag slängde in maten i kylskåpet och satt mig i favoritfåtöljen med telefoner bredvid så jag kunde ringa aa-vänner om jag behövde det. Sen började jag att analysera vad som egentligen hände och det var ju rätt självklart : Uppväxt med god mat och vin ! Det är ju inte en tanke man får ur skallen bara sådär när den vanan kanske är över 30 år gammal.

Ungefär samma sak men beroende på en annan orsak hände ju igår. Så enkelt är det att ta ett återfall om jag inte funderar ett steg längre. Oavsett hur länge jag har varit nykter så har jag exakt samma avstånd till återfallet som en som är nynykter dvs en armlängd.

Det är en kunskap som är väl värd att hålla fräsch i minnet.

Profile picture for user mulletant

Tack Adde!
Lika vanligt och (på kort sikt) mindre förödande konsekvenser att döva oro med mat el godis. Men bara på kort sikt, det är också möjligt att äta ihjäl sig. Same, same... / mt

Profile picture for user Strulan65

Kloka Adde, jag hoppas att jag gör som du väljer fåtöljen och ringer en klok människa om jag behöver.
Vet redan att jag kommer brottas med lusten att fly in i en julwiskhy.

Övat i tanken hur jag skall göra om jag inte kan stå emot. Så som brandmän övar, övar jag min hjärna till att bli draktämjare.

Sitter på en parkeringsplats utanför ett köpcenter, jisses vad folk kan handla och springa runt.
Mitt nyktra jag tittar med förundran på denna jul, idag vet jag vad som är viktigt dvs håll dig nykter vad som än händer.
Lite pladder på din tråd// kram Strulan??❤️

Profile picture for user Adde

älskar ditt pladder Strulan <3
Ju äldre jag blir desto mer ogillar jag det f.annade köpvansinnet och dessa helhysteriska människor :-(
Och mitt hem är garanterat julfritt !!

Och du ska inte ta ut brottningsmatchen i förskott ! Det där med att ta en dag i taget du vet :-) Och du vet ju också att oroa sig för en dag i framtiden är som att betala ränta på ett lån man inte tagit !

Den enda gången jag planerar långt i förväg är när jag lägger upp mina resplaner ! Jag vill ju ha ut mesta möjliga av pengarna och jag känner att min gräns för långväga resmål gör att jag komprimerar turistandet. Solstol funkar i typ 2 dagar sen.....

Annars försöker jag att leva i nuet så gott det går. Det var en klok person som en gång sa till mig : Står du med en fot i gårdagen och den andra foten i morgondagen så pissar du på dagen idag. En aning vulgärt men såååå sant !

Kram !!

Profile picture for user Adde

känner mitt hjärta och hjärna att jag behöver den här ultimata låten som beskriver precis hur det var för mig !!!
En bra påminnare eller "reminder" som det visst heter på modernt språk :-))
"Jag duschar men samvetet sitter kvar....." Det är ju rent guld i de orden <3
https://www.youtube.com/watch?v=f5glhfWqlmg

Profile picture for user Adde

några bra rader som jag gillar skarpt på fb :
Att skicka nakenbilder är överskattat
Jag skickar röntgenbilder för det är insidan som räknas.

Profile picture for user Adde

har vi våra vanor en sån här helg, jag med fast jag inte alls gillar denna monstruösa shoppinghelg.

Men vanan trogen så åkte jag förbi ett av Systembolagen och kollade köer och mindes vilket helvete jag hade med planeringen inför en sån här långhelg. Det var ju en logistikfråga av gigantiska mått och dessutom en mardröm rent ekonomiskt. Sen när jag kom hem med spriten så skulle jag ju se till att det räckte hela helgen.....det gick ju oftast sådär. Paniken när annandagen kom och förrådet började sina.....jajösses vilken ångest. Jävligast var ju när söndagen kom direkt efter annandagen....

Från min lilla utsiktspunkt har jag inga som helst problem med att identifiera alkisar när de går in i butiken. Axlarna uppe vid öronen, stel gång, snabba blickar runt om ifall nån ser dem......och sen den mer avslappnade stilen ut från butiken när alkoholen är inhandlad och räddningen är nära. Jag var ju precis likadan. Jag behöver verkligen återuppleva detta beteende så jag verkligen får minnas hur det var en gång och min ångest av det är sannerligen lättväckt fast det gått några år in i nykterheten. Men nu har jag fått en liten dos av medicinen som håller mig nykter och som ser till att jag inte tar det första glaset.

På väg hem åkte jag förbi en nykterhetskontroll och självklart i mötande fil så jag fick ju inte blåsa !!! Vill ju så gärna göra det numera :-))

Och när jag slår igång datorn hemma möts jag av de 2 finaste tomtar man kan se en sån här dag <3 Tack Carina och Li-Lo <3 Eller skulle det vara renar :-)))

Jag vet inte hur många som besöker forumet varje dag men det är säkert tusentals ? Om vi alla bestämmer oss för att fira en Vit Jul så får alla barn en riktigt bra helg ! Så häng på !!!

Kramomer !!!

Profile picture for user Li-Lo

Tack för hälsning och hopp om att du får det finaste av årsavslut!

Li-Lo

Profile picture for user Strulan65

Hoppas du firar lite och på en riktigt mysigt sätt. Själv kör jag mer jul än Grinschen behöver, fast gillar ju att göra folk glada så erkänner att även jag tindrar lite ??.
Så många kramar och tack för du finns// kram Strulan ❤️???

Profile picture for user Adde

Li-Lo och Strulan <3

Jag är en såndäringa som åker iväg och gömmer mig över julen och det är riktigt riktigt skönt !!! Rekommenderas ! Och jag garanterar att jag inte tindrar :-)))

Kramar !!

Profile picture for user Adde

är en märklig känsla att stå utanför det gängse livet en sån här helg.
Jag är en betraktare som bara iakttar utan att delta och det är faktiskt väldigt intressant. Så många sätt att försöka bete sig som "folk" och hålla skenet uppe. Jag lider med de som uppenbarligen är väldigt obekväma med situationen och sällskapet och inte kan ta sig ur det. Och de är många :O
Det synliga drickandet såhär tidigt på kvällen är inte speciellt mycket men jag vet hur en del kan se ut till frukost :-) :-) Skadeglädjen osv....!!!

Ibland kan jag få en känsla av sorg över att jag är ensam alla storhelger men samtidigt är det en befriande känsla. Jag gör vad jag vill och styr mitt egna liv. Tids nog så blir jag beroende av andra så det gäller att passa på nu, just idag.

Ta hand om er och tänk lite extra på er själv ♡

Profile picture for user svagis

Som svar på av Adde

förstår precis vad du skriver...lever ensam sen barnen flög ur boet för rätt många år sedan...jag har familj och några vänner men i år fick jag influensa och ska träffa barnen på torsdag istället. Jag är inte med i nåt socialt ekorrhjul eller fasadhållande och då blir en ganska ensam...
men precis som du så njuter jag av friheten i det också...det är väl bara att jag bryter normen för hur kvinnor fått beté sig i min familj....allt handlar om och kretsar kring att leva med en partner och att kunna visa upp ett VI...till varje pris...
men jag har satsat på jobbet istället och sen, när barnen flyttat hemifrån, suttit hemma med en BiB på kvällarna och försökt döva förvirringen (eller?)

Men vi är ju en flockvarelse har jag fått lärt mig - hur ska man få ihop det??

Profile picture for user Strulan65

Jag har ju fördelen av att ha ett arbete som går att vara på helger, tror mig göra en viktig insats där.
Men tanken gror att faktiskt göra något mer, skall tumla lite idéer innan jag delar dem.
Men vem vet kanske fler som har idéer om storhelger och vad man kan göra av dem.
Lite tankar från en ganska nöjd och trött dam med mängder av idéer// kram Strulan

Profile picture for user Adde

ser till min stora glädje att fler och fler ställen poppar upp som har öppet helgdagarna för samhällets allra värst utsatta. I år blev det lite sent påtänkt för mig men nästa år ska jag absolut volontärerna på nåt av dem. Rädda Barnen där jag bor hade 100 gäster :-o

Jag läser också på forumet att många är så glada att ha klarat julafton nyktert. Och det är självklart bra.......MEN.....nu kommer han som förstör lyckan....
Har man ansträngt sig så vill man gärna ha en belöning efteråt......Det är tyvärr ingen slump att återfallet kommet som ett brev på posten då.

Ta inte första glaset hörrni !!!

Profile picture for user Strulan65

Man kanske skulle hitta på något för sådan som vi som inte riktigt hittat vår plats i storhelgerna. Vet inte ännu riktigt hur jag tänket men något åt detta hållet umgås, lära sig något kul och medans andra dansar runt granen, stången eller letar ägg så är jag och träffar folk och lär mig något kul.
Men som sagt tanken är ännu i tumelstadiet och det kanske bara ör jag som har det behovet.
Juldagen här går galant, inga drakar bara skumma tomtar// kram Strulan ?

Profile picture for user siggestardust69

Som svar på av Strulan65

Hej bästa strulan !
Vilken bra idé! En alternativ storhelg för fd festprissar som behöver omprogrameras och lära sig leva på nytt.
Ser oss sittandes med julläskeblask & virka halsdukar.
Samtidigt som vi lyssnar till en föreläsare som inspirerar oss att lära om, leva som läskeblaskare dvs nyktra.
???
Det vore ngt ❤️

Profile picture for user Adde

inte direkt en alkisfråga ( det är det väl också...) men däremot en riktig fråga för oss som är skadade av alkoholens inverkan under lång tid.

Jag har ju levt ensam under ett antal år nu och har inte för avsikt att binda upp mig på nytt och definitivt inte med en beroende eller medberoende....det har jag haft nog av. Jag är fri att göra som jag vill när jag vill och det är en oslagbar känsla efter ett liv inrutat i arbetsrutiner, barn, ekonomi, allt blandat med bakfylla. Att nån skulle se mig och visa sig vara intresserad av mig har jag öht aldrig tänkt på, det har liksom inte min självkänsla räckt till för.

Nu har det iaf hänt och jag reagerar med misstänksamhet :-O Inte stolthet, kärlek, nyfikenhet eller annan positiv känsla utan just misstänksamhet ! Känner ju själv att det är en knepig reaktion men inser att det också är en kvarleva efter mitt alkisliv då jag var misstänksam mot allt och alla och livrädd för att bli sviken och besviken. Jag är inte van att nån kanske är intresserad av mig som person på ett positivt plan utan bara vill klaga på mig. Jag får inga vibbar av med-eller beroende av kvinnan ifråga så på så sätt känns det ok. Men varför just jag ???? Puff puff kära självkänsla !! Jag duger som jag är !!!

Jag tycker själv att jag jobbat med min självkänsla men uppenbarligen finns det hyfsat stor luckor i det programmet som jag inte haft anledning att öva på. Än. Å andra sidan är det ju kul att jag fortfarande har grejer kvar att lära och att det gamla ordspråket om att en dag utan nya kunskaper är en bortkastad dag faktiskt är sann.

Jag är iaf glad och stolt över att vara nykter och det är ju en rätt go' känsla !

Profile picture for user Strulan65

Men fina, kloka Adde du är ett kap om man nu inte är beroende eller medberoende för då är du bara besvärlig med alla sanningar.
Så ut och köp dig något snyggt på rean och bjud ut damen.
Du är så värd att älska och älskas, vi väntar med spänning på att tjurgubben skall börja kvittra och nynna?kram Strulan

Profile picture for user Adde

tack du Strulan :-)) En sak kan jag lova bergsäkert : Jag kommer aldrig att börja kvittra och nynna :-))) Möjligen humma lite i tysthet :-)) Och shopping och jag går liksom inte i armkrok :-))

Jag vet inte säkert men jag tror att vi är många alkisar som har svårt med att ta emot beröm eller sympatier från andra för vi har ju under en längre tid varit så trampade på och fått höra så många nedsättande kommentarer så vi måste bygga från den absoluta nollpunkten när vi väl nyktrar till. Jag gillar ju att vara självständig men ibland finns det tillfällen när jag verkligen saknar någon. Så var det under en resa jag gjorde i våras där jag besökte en plats som grep mig så hårt så där kände jag verkligen rent fysiskt en enorm saknad efter nån att dela med mig med.

Men nu skyndar jag långsamt längs den väg som visat sig hålla längst med hjälp av en dag i taget !

Profile picture for user Strulan65

Funderar lite på det där att vara själv, det är så mkt svårare att träffa någon som nykter.
Iallafall tycker jag det, både som du säger med en dålig självbild men också det där med att date och middagar osv.
Jag som mår bäst av att leva utan alkohol, socker och att jag håller min fyrkant.
Inte många män som passar in där och sen är jag rädd att börja anpassa mig och då falla.
Nog babblat om mig, så kul om du träffar någon som du kan dela med.
Vem vet till våren kanske du kvittrar och skuttar fram??// kram Strulan

Profile picture for user Adde

du är så bra Strulan :-)) Och du ! Jag varken kvittrar eller skuttar fram :-))) Jag gubbskuttade (alltså inte graciöst som en hjort :-) ) över eldarna på Eldfesten förra året under livliga hejarop från publiken :-)) Känns som jag haft mina 30 sekunder i rampljuset nu :-))) Kanske jag gör ett nytt försök i mars igen för att få höra lite uppmuntran !! Man ska ju samtidig man hoppar säga : "Min gula nyans [det vill säga min blekhet] ger jag till dig! Din röda rodnad [det vill säga din glöd och värme] får jag tillbaka av dig." ( Finns lite andra översättningar också) Men eftersom jag är man klarar jag ju bara att göra en sak i taget så det är väl därför den magiska önskan inte slår in för mig ??!!

Och det där med middagar ? Absolut inte på krogen för det har aldrig varit min arena. Inte minst för att det ofta är så hög ljudnivå så jag inte hör den jag sitter tillsammans med. Och ställen som envisas med show samtidigt går absolut bort utom en som utspelas på en grekisk taverna för otroliga 4e året i rad :-O Där har de lyckats integrera mat och show !

Du skriver nåt som nog är pudelns kärna : "...börja anpassa mig..." ! Har inte tänkt i de banorna förut och du har helt rätt ser jag ju nu desto mer jag tänker på det. Jag har ju gjort en riktig förändring i mitt liv med fokus på mitt egna mående för att få en nykterhet med sinnesro och det är ju faktiskt min livlina att jag håller i det. Det där tål att fundera på ! Tack Strulan !

Profile picture for user Adde

...alla undrar...??? :-)))) ingen kontakt sen i fredags :-)) Kanske bara är en platonisk kärlek ?? Vem vet :-))
Kopierar från Wiki : Platonsk kärlek (eller platonisk kärlek) är enligt den antike filosofen Platon den högsta formen av kärlek. Denna kärlek befinner sig på ett rent idémässigt plan. Sann kärlek för Platon är den själsliga kärleken. I fulländad form skulle denna kärlek utvecklas från att vara kärlek till en individ till att bli insikt eller kunskap. Kärleken var för Platon lika med själens längtan efter idévärlden, denna längtan existerar i och med att själen är fången i den materiella kroppen som är en del av fenomenvärlden.

Det du Strulan :-)) Du har en bra start på nya året och förvalta det väl ! Kram <3

Profile picture for user Adde

att minnen kan sätta sån sprätt i skallen !!

Kommer ni ihåg låten "Här kommer alla känslorna" (på eeeen och samma gång !) ? De beskriver så väl hur det var för mig när jag efter ett tag i nykterheten upptäckte mitt egna känsloliv ! Jösses så omvälvande det var !! Från att ha tryckt ner alla känslorna långt långt ner i min kropp så pockade de helt plötsligt (ja, så kändes det!) på uppmärksamhet ! Det blev ju ett helt nytt, levande, liv !!

På en del sätt skrämmande men samtidigt så sagolikt underbart ! Så mycket nytt att upptäcka och förundras över, så mycket fint OCH en del sorgligt. Men det goda vann över det dåliga och det är nog enbart för att jag lärde mig att häva ur mig det värsta jag hade samlat på mig och kasta åt he-te ! Så viktigt att prata, prata och återigen prata !!

Idag har jag ett rörligt känsloliv, lätt för att gråta, (alldeles) för empatisk, och ja...även lätt för att bli arg på framförallt orättvisor och hur folk behandlar varandra. Jag har lärt mig att med ett rörligt känsloliv så är jag också tvungen att sätta gränser för min egen skull annars finns risken att jag "äts" upp.

Jag ger aldrig nyårslöften, har nog aldrig gjort, men jag skattar gott åt de som väller in på Friskis nu och är borta om nån månad :-)) Vi kallar dem...jajustdetja : Nyårslöftena :-))) Snälla....ni som ger er ett löfte att sluta dricka......ta ett beslut varje dag så går det så enormt mycket lättare !! Vi som är alkisar har ju inga som helst problem med att hålla upp en vecka, månad..kanske ett halvår för finns där ett slutdatum så är det enklare att hålla fast vid det och sen när datumet är passerat så kan vi ju belöna oss själva med ett liiiiitet glas....Och det vet vi nog alla hur det är med det lilla glaset. För mig är iaf ett glas för mycket och hundra för lite...

Undrar om jag ska dra igång nån maskin nu på morgonen bara för att retas ?? Jag är ju inte ett dugg intresserad av sport men backhoppningen var ju ett måste på nyårsdagen av nån anledning ! Skönt att slippa det :-))

Profile picture for user Adde

jag blir så förbannat frustrerad när jag dras med i alkoholisters smarta svängar när de krökar till :-(
Har nyss haft en chattstund med en kvinna som skrev här i tidernas begynnelse men som fortfarande inte greppat fördelen med ett nyktert liv :-(( Hon kan alla argument, hon skyller ifrån sig på andra fast hon vet så j-la väl att ansvaret ligger helt på henne själv !!
AA's program kan hon utantill, i hjärnan men inte i hjärtat, att använda det ligger liksom inte som första punkt på hennes dagordning. Inget vad jag säger fastnar för det är kunskap som redan finns så hårddisken får "overload"-varning.

Jag blir frustrerad och jag har återigen övervägt att stänga av henne för att skydda mig själv men ni som är medberoende känner ju igen problemet med att "tyckasyndom" och "kanskedetgårbättrelängrefram" ?????

1) Det är INTE synd om henne !! Valet är hennes !!
2) Och det kommer INTE att gå bättre längre fram !!!

Hon kommer att supa ihjäl sig och jag kan inget göra åt det. Punkt. Fan.....

Profile picture for user Charlie70

Som svar på av Adde

Förstår din frustration innerligt Adde. En nara slakting till mig drack intensivt under 30 år. Det var inte förran den dagen föraldrarna som han bodde hos och den sambo han hade då, gemensamt beslöt sig för att byta låscylinder under en period nar slaktingen var "försvunnen" igen. Det slutade med att slaktingen sov i en gammal soffa i ett uterum hos sina föraldrar (som var bortresta) under några dagar. Efter det har slaktingen inte tagit en droppe. Det ar 25 år sedan nu. Jag hoppas så klart inte att din van kommer att supa ihjäl sig, men jag tror du gör ratt i att saga både Punkt och Fan...

Profile picture for user Strulan65

Men tror att du vet, man känner i ryggraden att nu är detta inte längre bra för mig.
Hållet sakta på att lära mig säga nej och när detta är inte bra för mig. Detta tycker jag är så svårt för är en fixar person för alla, utan för mig själv?
Men tror du som är klok vet hur och när det är bra.
Kram Strulan ❤️??

Profile picture for user Adde

häpnar över anstormningen av nya besökare på forumet :-O Naturligtvis är ni alla välkomna men jag blir ju nyfiken på vad som händer ute i verkligheten ? Jag kan självklart ha fel men jag kan inte påminna mig en sån stor anstormning till forumet tidigare ??

Kan det vara samma mekanism som gjorde att jag åkte in på behandling i januari efter en sensommar och höst med en massa undersökningar på hur jag skulle göra ? Mycket virrande innan jag beställde plats på behandlingshemmet och hittade min nykterhet. Har informationen om det här forumet letat sig ut till fler som behöver ? Jag har inte sett/hört nån reklam och mina taffliga försök att sprida budskapet vidare med de små reklamlapparna från Alkoholhjälpen kan ju avgjort inte spela så stor roll.

Januari är för mig en tröstlös månad och en månad som jag nog drack mer under än under årets alla andra månader ? Grått, trist, ibland snö som bara är till besvär och deppigt i överkant. Därför är min egna första nyktra dag under januari den absolut viktigaste "födelsedagen" för mig ! Viktigare än den "riktiga" !! En seger över alkoholen och deppigheten !!

Att ta beslutet om att jag inte ska dricka just idag oavsett vad som än händer tar mig framåt dag för dag, som blir till vecka för vecka, som blir till månad efter månad.....och genom att häva ur mig all gammal ångest jag byggt upp genom åren gör att jag idag har en nykterhet med sinnesro. För mig har det alltid varit viktigt att inte lova mig herrejösses omvälvande grejer utan ta just en dag i taget, det blir så mycket mer greppbart då. Vad framtiden bär med sig har jag ju ingen susning om och kan bara marginellt påverka.

Jag drack ju rätt hårt och då pratar jag ren starksprit och 10.2 öl och inte saft på BiB. Jag hade även en period när jag hävde i mig egentillverkad sprit men slutade med det då jag började lukta av aceton genom huden. Jag hade skakningar i armar och händer, så kraftiga så jag inte kunde skriva mitt namn. Jag fick känselbortfall i mitt ena ben så jag knallade omkring med typ en klumpfot. Hur mina lever/njurvärden såg ut har jag inte en aning om för det togs aldrig några prover och jag klarade mig från nykterhetskontroller fast jag körde tusentals mil tjänsten. Blodtrycket var däremot skyhögt !

Häpnadsväckande nog har jag klarat mig utan några "krigsskador" ! Möjligtvis kan bråcket på övre magmunnen vara en effekt av spriten men det är inte alls säkert. Astman trodde jag skulle bli bättre när jag slutade men ingen förändring. Min kropp gnydde en del en bra bit in i nykterheten av div krämpor, påhittade eller verkliga, men sansade sig efter sin läkningsprocedur och blev rätt bra !! Jag sov ju kopiösa mängder det första året och det bidrog ju naturligtvis till den helande kraften. Kroppen är en fantastisk maskin som klarar mycket mycket mer än man tror ! Jag tänker ibland på det när jag njuter av god mat och känner goa lukter i ett fungerande luktsinne......jösses så bra jag har det idag !!!

En dag i taget alla nya vänner och välkomna !!

Profile picture for user Strulan65

Är bra att många hittar hit, att detta finns är ju en sådan hjälp. Att kunna gå tillbaka och läsa sin historia, ta del av andras och få och ge stöd är ju sådan styrka ??? Lägg till några gapskratt så är det helt underbart❤️
Kram Strulan

Profile picture for user Se klart

Som svar på av Adde

... att ta del av en dag i taget- filosofin.
Tack!
Jag har alltid haft vit månad i januari. Det har inte varit problemet, snarare den snabba återgången till grå-svarta månader därefter,
Som för de flesta svindlar tanken på ”aldrig mer” och från vad jag läser/lär mig från många här är att en dag i taget ändå är ett snällt och pålitligt sätt att tänka, som att kalla in djuren till natten, tänker jag.
Tack för att jag får läsa och vara delaktig!

Profile picture for user Se klart

Som svar på av Adde

... att ta del av en dag i taget- filosofin.
Tack!
Jag har alltid haft vit månad i januari. Det har inte varit problemet, snarare den snabba återgången till grå-svarta månader därefter,
Som för de flesta svindlar tanken på ”aldrig mer” och från vad jag läser/lär mig från många här är att en dag i taget ändå är ett snällt och pålitligt sätt att tänka, som att kalla in djuren till natten, tänker jag.
Tack för att jag får läsa och vara delaktig!

Profile picture for user Adde

glada upptäckt blev det när jag kom in till min vårdcentral idag och såg reklam för Alkohollinjen :-)

Jag är oskyldig men jag tror mig veta vem som fixat dit dem <3 Faktiskt första gången jag ser dem ute i verkligheten ! Stort!!

Profile picture for user Adde

är nog svårare än beroende ? Åtminstone upplever jag det så.
Carina som tillhör "staben" här på Alkoholhjälpen driver en egen sida som är väldigt läsvärd : Coaching & litteratur för anhöriga till personer med beroendeproblem

Hennes senaste tips på att bli av med ungar som måste skaffa sig ett eget boende är suveränt ! Och jag kan inte förstå annat än att man kan använda samma tips på en supande partner man vill bli av !

Läs gärna !!

Profile picture for user Adde

har firat min aa-födelsedag idag.

Och liksom då jag åkte till behandlingshemmet så är det på en måndag och på söndagen drog jag i mig alla slattar som fanns så det blev helt tomt på alkohol i huset. Jag åkte tidigt på morgonen så det inte skulle finnas några människor ute som kunder höra när jag stannade vid glasigloon och slängde liken.

Och jag mådde så illa :-(( Bakis som satan och hade säkert blåst illrött när jag drog iväg.

Kroppen var så i olag att jag inte visste riktigt hur det skulle gå och efter några timmar blev jag törstig som uttorkad kamel. Stannade på en mack och köpte vatten och tyckte nog att biträdet kollade lite konstigt på mig. Några mil innan målet hade polisen en kontroll och jag bestämde mig för att lägga korten på bordet och be dem skjutsa mig den sista biten om jag skulle åka fast.
Jag blev inte stoppad !

Vid avtagsvägen till behandlingen fanns möjligheten att göra en u-sväng och åka hem och naturligtvis måste min sjuka hjärna överväga den möjligheten. Men den friska delen vann och jag körde in dit jag skulle !

På 4 veckor fick jag möjlighet att räta upp mitt liv och min nersupna kropp och jag litar på terapeuten som sa att jag var grådaskig och insjunken med död blick när jag kom och gick därifrån 8 kg tyngre och med leende ögon !

Jag kan verkligen, helt sanningsenligt, påstå att de 4 veckorna är den absolut bästa investeringen jag någonsin gjort !!

Jag tar inga aa-medaljer längre men jag är i alla fall en stolt nykter alkoholist idag !!

Edit : Och jag letade efter en nykterhetskontroll i stan idag men hittade ingen :-) Fan !!

Profile picture for user Strulan65

Vilken tur att du just då tog din chans, måste kännas otroligt skönt på årsdagen ??
Tycker ni alla som fortfarande vill dela med oss, är sådana hjältar och ger oss styrka, kram Strulan ??❤️?????

Profile picture for user Adde

Strulan och visst är det en speciell dag för mig ! Det är ju den dagen då livet återvände och visade att det går att komma loss från det destruktiva och få förmånen att få njuta fullt ut av det som erbjuds utan sinnesförändrande medel !
Det finns ju så oerhört mycket att upptäcka !!

Profile picture for user Vinäger

Håller med Strulan, det är värt mycket att få läsa så många olika livsberättelser, inte minst de som till slut resulterat i A-frihet. Tror att det är viktigt att så många A-resor som möjligt finns representerade. Alltid hittar man igenkänning hos någon.

Tack för den positiva uppdateringen.

Kram

Profile picture for user Vinäger

Såg att admin lagt upp filmen du skickade tidigare. Kanske hade du ett finger med i spelet där... ? I vilket fall är den sååå bra.

Profile picture for user Vinäger

Haha, den har ju du skickat till mig, Adde, det var ju därför jag trodde att det var du som tipsat AH. ?

Profile picture for user Adde

minnet kan ju vara lurigt fast jag är nykter :-))) Nu blev jag ju tvungen att forska i var i hela världen jag såg den först ???? Inte hos Carina och inte hos "Bli mera du" på fb :-O Får nog släppa det och det har nog ingen betydelse heller....

Ser att en del här på forumet pratar bra böcker, bla Stora Boken, och på SCAA, Swedish Council on Alcoholism and Addictions (Svenska Rådet för Alkohol- och Beroendefrågor), där de säljer allehanda bra saker för vår nykterhet. Och nu när jag inte lägger upp en länk så kanske tipset kan få vara kvar ?

Profile picture for user Gunda

Så roligt att se att du åter har tagit ett år, det är många nu.
Jag har 2 1/2 år och är så tacksam för min nykterhet.
Arbetar med mina gottgörelser och de 12: stegen.
Livet har blivit så bra efter att jag blev nykter. Men jag vet också att det är skört om jag inte gör det jag ska.
Kram till dig.
Gunda

Profile picture for user Adde

Gunda !!

Och visst är livet väldigt skört om vi inte sköter om oss själva ! Oavsett hur länge vi varit nyktra så har vi samma avstånd till alkoholen dvs en armlängd ! Och visst är livet så mycket bättre som nykter !

Kram Gunda !

Profile picture for user Adde

till alla som kom igår och tack till er som arrangerade !
För mig var det finalen på ett par veckors resande med påföljande jetlag så tröttheten när jag åkte hemåt var rätt skapligt hög. Jag tycker det är starkt av er som var med första gången, jag vet hur det var när jag klev in på AA första gången :-O Kul och nyttigt att träffas !!

Man är aldrig för gammal för att lära och igår fick jag nog en förklaring till varför min alkoholism blommade upp när den gjorde tack var Magnus lilla föreläsning. Det är lite kul att upptäcka nya saker hos mig själv på gamla dagar och att frågetecken rätas ut. Nu har ju inte jag gått och grunnat speciellt hårt på just det utan accepterat att jag är en alkoholist och låtit det vara så. Men visst har tanken flutit förbi.

De sista 5 åren har jag rest rätt mycket och det har slagit mig att det är ytterst sällan jag ser nån som dricker starksprit. Jag har ett par gånger nyttjat charter för att smidigt och hyfsat billigt ta mig till en plats och just på de resorna så är det vanligt att folk måste ta en drink eller två innan start. Och självklart fota det ! Varför är det så på charter ??? Jag ser det aldrig på reguljärflyget ?? Jag reser ju ensam och är inte på nåt sätt bunden till regelbundna måltider ( till min diabetessköterskas irritation :-) ) och ser ju därför inte heller hur folk dricker och egentligen skiter jag ju högaktningsfullt i det :-)) Jag har bara var med på en resa där det av ekonomiska/praktiska skäl ingick gemensam middag och där vissa gjorde stoooor sak av hur vinet skulle väljas och drickas. För mig som är i "branschen" var det inte svårt att se att dessa åthävor enbart syftade till att "gömma" mängden de drack. Alkoholmängden gick klart före bouqueten :-))))

Jag är så glad för att jag idag slipper allt trassel med alkoholen och kan leva mitt liv som jag själv bestämmer över utan baksmälla och all tillhörande planering. Det är sannerligen en ynnest !

Profile picture for user Strulan65

Trodde du rymt med någon dam och saknar dina kloka men rätt torra råd?
Så härligt att ni var där, hjältar som samlas.
Kram Strulan ❤️??

Profile picture for user Adde

om jag rymmer med nån så blir det väl in på ålderdomshemmet :-))
Råden är jag övertygad om inte blir bättre om de är våta typ kluckande :-))
Kram påre <3

Profile picture for user Adde

puffar lite för BliMeraDu och hennes blogg OCH nyhetsbrev !
Kanske mest läsvärd för anhöriga/medberoende men även jag har stor nytta av det hon skriver !
(borttagen länk, redigerat av admi, reklam)

Profile picture for user Adde

början av min nyktra karriär fick jag lära mig att inget var viktigare än mitt egna mående och att jag alltså skulle rikta blicken helt och hållet inåt istället för att bry mig om andra. Jag skulle ju ändra hela mitt liv för att få till stånd en varaktig nykterhet och för det måste jag se till mig själv i första hand.

Idag vet jag att om jag inte mår bra så kan jag heller inte hjälpa andra för att det saknas bitar som gör att jag inte blir hundraprocentig i mitt beteende. Och då förstör jag för mig själv. Det finns ju en enkel förklaring till att hålla byxorna på i ett år och att jag inte får ett jobb inom alkisvården med mindre än att jag varit nykter i 3 år.

Jag måste lära mig att tycka om mig själv, helst älska mig själv, och att ta hand om mig som om jag är ett litet barn. Jag är ju den viktigaste personen i mitt liv och tar jag inte hand om mig själv så rasar allt. Det är INTE fråga om att sätta mig själv på en piedestal utan om ren, pur, kärlek till mig som person precis som jag är. Jag är unik och jag är värd att älskas som jag är.

Vi som är alkisar har så lätt för att klanka ner på oss själva och förminska vårt beteende så vår självkänsla ligger ofta på minus. Vi kan ha ett gigantiskt självförtroende medan självkänslan är som ett litet förtorkat russin i magen.
Så var det för mig när jag klev ut i nykterheten, jag var en nolla, en typ utan värde, en alkis som bara klarade av att supa. Att då få rådet att på morgonen stå framför spegeln, naken, och titta på mig själv och säga : Jag duger precis som jag är och är värd att älskas för den jag är !! kändes milt sagt löjligt. Att med hjälp av den affirmationen bygga upp min självkänsla är faktiskt rätt så enkelt och genialiskt och blev grunden för att bygga vidare på.

Visst, självkänslan är en färskvara som måste skötas om och ibland har jag inte varit vaksam utan kört den i botten men jag har med åren lärt mig att fylla på med egna måbragrejer för min egen skull. Jämför med buddismens Karma ! Idag vet jag, och accepterar, att jag har div fel och brister och jag vet också att dessa är en del av mig och som jag inte har nån som helst lust att ändra på. Är det nån annan som lider av dessa mina fel och brister så det helt och hållet deras problem inte mitt.

Jag har gjort mitt nyktra liv lätt att leva genom att se till att jag mår bra, vara ärlig, sätta gränser, inte trassla till saker och ting och att Ta Det Viktigaste Först (dvs JAG !!) !!

En som beskriver detta så bra är min favoritartist (borttagen länk)

Sköt om er !!

Profile picture for user Andrahalvlek

Blir så glad för din skull, att du mår så bra i ditt nyktra liv. Och det är bara du och ingen annan som har gjort det möjligt ?

Profile picture for user Li-Lo

Vill förtydliga varför vi i admi ibland redigerar eller tar bort inslag i inlägg. Om en länk leder till en blogg som erbjuder försäljning av något slag är det "reklam" och då behöver vi ta bort den.

Tack för att ni vill erbjuda tips samtidigt hopp om att ni förstår vårt ansvar gällande detta.

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Profile picture for user LillaVideung74

...för kloka tankar om självomhändertagande och att självkänslan är en färskvara som måste skötas om! Lyssnar och lär av er som "går före". Kram

Profile picture for user Ensammenintestark

Det du skriver om självkänsla och självförtroende ger stor igenkänning. Jag är en s.k. högpresterande alkoholist med oftast stort självförtroende på jobbet. Men självkänslan som aktiv alkoholist var i botten. Och bara det förhållandet att jag vill sluta dricka och med ett undantag hållit mig nykter i en månad gör ju inte att självkänslan växer nämnvärt. Man måste jobba med sig själv hela tiden för att bygga nåt nytt att utgå från som nykter. Tar rygg på dig och många andra här som har hittat strategier i nykterheten?.

Profile picture for user Adde

rör sig tankarna även i en gammal gubbes huvud :-))

Har lite kontakt med en anhörig/medberoende mail-ledes (stavar man av det så ???) som också gjort behandling på 12-stegshem, alltså Minnesota/AA, och sen länge är i tillfrisknade så vi pratar ju ung likadant språk.

Jag skrev nåt som jag ursäktade med att det var typ dåligt syftningsfel och fick till svar att du som lever med de 12 stegens livsfilosofi inte på nåt sätt syftar till dåliga saker. Eeee.....jaha ?? I början av min nyktra karriär så sa jag ju ofta att jag skulle leva i de 12 stegen för det är alltid en vägledning i ett på många sätt turbulent liv. Som ofta är när jag är i en fas med utveckling så går jag ju från en "nivå" (fel ord men hittar inget bättre ! Låter ju som Yoda :-)) ) till en annan och där nånstans släpper jag det gamla livet och utforskar det nya. MEN.....jag upptäcker ju nu mha min vän att jag faktiskt försöker, ärligt, att leva i stegen. Vilket jag alltså inte tänkt på på ett bra tag !

Och nu är det bäst att poängtera att jag INTE är religiös !!!

MEN, AA's steg är en vägledning till ett hållbart liv och ger en stabil grund att stå på vilket jag under flera svåra stormar i mitt liv varit väldigt glad för. Utan tvekan har min "uppfostran" klarat mig från återfall eller än värre saker.

Att lära mig att använd deviserna har varit till en enorm hjälp för mig, så enkelt men så avgörande !
1) Lev och låt leva
2) Det viktigaste först
3) En sak i taget
4) Ta det lugnt
5) Gör det enkelt

Inte svåra saker att läsa men ack så svåra att leva efter ibland !! Framförallt för mig som ville att allt skulle hända med en gång, helst igår, och att allt skulle ske som jag ville. Att träna upp mitt tålamod är nog det viktigaste jag gjort !!!

Och jag hade så stor användning av det enkla ordet H.A.L.T innan jag lugnade ner mig och skaffade hyfsade rutiner i livet.

H = Hungrig
A = Arg
L = Ledsen/Lonely
T = Trött

Alla 4 orden är en signal på att jag KAN vara på väg mot ett återfall.

Steg 12 lyder :
"12. När vi, som resultatet av dessa steg, hade haft ett andligt uppvaknande,
försökte vi föra detta budskap vidare till alkoholister och tillämpa
dessa principer i alla våra angelägenheter."

"..... i alla våra angelägenheter." Känns rätt fint att ett litet påpekande från en vän kan ge mig en tillbakablick på hur jag gjort under min nyktra tid ! Vi behöver nog alla en sån titt i backspegeln ibland !

Profile picture for user Se klart

Har läst det du skriver under lång tid och långt innan jag startade en egen tråd. Tack för dina kloka ord och erfarenheter. Tänker också på det där att jag ofta läser här att människor verkligen klankar ner på sig själva. Och att det nästan är en omöjlighet att utgå ifrån när det kommer till nykterhet då den ju handlar så mkt om att göra gott för sig själv. Att ha det värdet.
Men inser också att det finns många olika vägar, förtröstan ändå.
Ha en fin dag!

Profile picture for user Strulan65

Hoppar runt i blåsten och skriker, Adde har skrivit ned facit till resan ???
Så enkelt och klokt, de 12 stegen är en sådan hjälp sen finns det olika vägar att ta dem.
Om du inte lyssnat på senaste avsnittet av alkispodden gör det, tyckte det var väldigt bra.
Ha en fin dag// kram Strulan ??

Profile picture for user Adde

kan jag bara gapflabba åt mina stolliga tankar :-))

Åkte förbi en nykterhetskontroll fast i mötande fil en morgon.
Åkte därför samma väg hem i förhoppning att de var kvar...och ja de det var de....i mötande fil :-)))
Som en reflex kommer tanken att jag ska vända och åka tillbaka igen så kanske, den stolta nyktra alkoholisten, ska få blåsa :-O

Varför ens lägga energi på såna fånigheter ?? Men det är skillnad på då och nu :-))

Profile picture for user Andrahalvlek

Så hade jag nog också tänkt ? Även om jag alltid blir skakis när jag hamnar i nykterhetskontroll. Fast jag aldrig har kört onykter så blir jag nervös, konstigt nog. Nu hade jag kanske tänkt annorlunda ”yes, bring it on” typ ?

Profile picture for user Adde

sen jag gjorde min efterbehandling en gång i månaden har jag funderat över varför återfallen i gruppen kom så regelbundet ? Det är 3,6 och 9 månader som folk tar sina återfall och försvinner från efterbehandlingen.

Sen, ute i det nyktra livet, så ser man ett annat schema : Runt 7 år, runt 12 år och sen runt 17 år......och som synes är det ca 5 år mellan varje ??? Varför ???

Nu har jag träffat en bekant som har längre nykterhet än jag och som jag hyser förtroende för och litar på allt med det gamla talesättet jag kör med : Gör som Di Gamle gör så går det bra ! Vi pratade om återfall och hur det kommer sig att folk som har 22 års nykterhet och än värre.....28 år, tar återfall ??? Och som ni ser återkommer den ungefärliga perioden på ca 5 år. Han som tog återfall efter 28 år söp ihjäl sig. Inte förvånande men tragiskt.

Jag lever ju knappast till jag får fira 28 år :-)) men det andra oroar lite och det eftersom jag är en praktiker och vill ha orsak och verkan klarlagd. Min bekant hävdar att återfallen beror på att de slutat gå på AA men jag tror inte att det är så enkelt. Det viktiga för mig är ju att påminna mig om att jag ÄR en alkoholist och att jag alltid kommer att vara det. Och att jag kan kontrollera min sjukdom genom att inte dricka alkohol.

Jag lever ett liv där alkoholen inte finns med i handlingen på nåt sätt och jag påverkas inte av att andra dricker annat än att jag blir så less på fyllesnacket så jag föredrar att gå hem. Men jag skulle aldrig någonsin utsätta mig för nån typ av substitut som skulle kunna dra igång min demon som ligger i dvala nånstans inom mig. Jag fördrar kolsyrat vatten eller ibland "dryck av ciderkaraktär" trots att den är förödande för min diabetes men vafan....jag är ju inget helgon !! Och nej, jag drack aldrig någonsin typ starkcider under min aktiva karriär !! Varför hålla på med sån tantdricka när det finns vodka ???

Det forskas på alla möjliga sätt på oss alkoholister men jag har aldrig varit med om, eller hört talas om, att nån seriöst har pratat med oss ? Jag kan ibland läsa om "nya" upptäckter och då har det varit som klippt och skuret från 12-stegsprogrammet. Skäms de för att vi har en erfarenhet av supande som de inte har ? Man kan ju inte lita på en alkis va ??

Jag har många fina och roliga minnen från min nyktra karriär bla en lunch på en krog där vi, ett gäng på ca 10 st alkisar med anhöriga, ramlade in och beställde mat. Vid frågan vad vi ville dricka svarade allihop : Jag kör så jag tar vatten :-))) Servitören blev helt klart ställd :-)) Men vi fick vårt vatten !! Och som vanligt när alkisar träffas blir ljudnivån runt bordet snart hög med många och långa skratt och andra gäster tittade på oss och undrade med säkerhet vad vi drack :-)) För man får absolut inte vara glad utan att ha hinkat i sig en massa alkohol !! Det är en väldigt befriande känsla att sitta i ett sånt sällskap där alla har hittat sin plats i livet och fått en egen självkänsla och där det är omöjligt att göra bort sig !

Jag har det bra idag och jag vill inte riskera det livet med ett återfall och jag är väldigt medveten om att jag aldrig kommer att kunna dricka "socialt" (Vilket korkat uttryck ) och jag fortsätter dagen idag med att inte ta det första glaset.

Profile picture for user santorini

Det där med återfall, ja vad kan det bero på? Inbillar man sej att man är botad? Efter 28 år tror man kanske att man är det. Eller efter sju. Det är väldigt viktigt att man accepterar att man aldrig kan dricka alkohol igen om man druckit sej till ett beroende. En dag i taget men inse att det måste bli varje dag framöver. Man kan aldrig börja förhandla med sej själv om det.

Profile picture for user Adde

först vara på avgiftning pga tablettmissbruk och sen ca 2 mån på sluten behandling och det första som görs när hen kommer ut är att supa skallen i bitar gör mig jävligt missmodig och jag tappar hoppet om ett läkande från sjukdomen. Insikten är lika med noll.

Samtidigt kämpar folk mot cancer och vill verkligen leva men förlorar mot sjukdomen :(

Så olika men ändå så lika vad gäller döden :(

Ja, jag tappar lite fart i livet och blir nerstämd.

Profile picture for user Backen123

Läser att du varit nykter länge
Min man är nykter sedan 5 månader, avslutad 12 stegs behandling. Har inte gjort det 8:e steget i hjärtat, dvs inte pratat med någon som skulle behöva lite upprättelse. Han sover inte, och har knappt gjort det på 2år, och är djupt deprimerad. Han tycker livet är slut. Och jag tycker också livet är slut, jag har peppat, stöttat, följt med till beroende kliniken, läkare, tagit eget ansvar dvs al-anon. Kan bara någon förklara vad som händer? Han har haft ett återfall för 6 veckor sedan. Nu har han sen nästan 2 månader ingen kontakt med sina barn som bor på annan ort. Vi har noll umgänge, han vill knappt gå på AA inte ta kontakt med andra lykta alkoholister, inte ta kontakt med sponsor. Utan det är helt svart, lika svårt som innan behandling. Ilskan har lättat, men det är ju för att jag inte säger något, om vare sig huset el ber honom om någon hjälp.

Profile picture for user Adde

är tyvärr så många som är "spritfria" men inte nyktra. Dvs inte hittat sin nykterhet med egen sinnesro inom sig. Kallas också att "Gå på vita knogar" dvs spritfri på ren vilja. Jag hade själv mängder med såna perioder innan jag valde att själv söka behandling och accepterade att jag var alkoholist. Jag satt ett datum in i framtiden då jag skulle kunna dricka igen och då var det inte svårt att avhålla mig från alkoholen. Men det blev ju mycket värre efter det datumet då jag skulle dricka ifatt det jag missat.

Stegarbetet är ingen språngmarsch och kan ta väldigt lång tid, flera år ibland. Och har man då hoppat över första steget där man erkänner sig maktlös inför alkoholen så är ju resten rätt meningslöst. Jag visste ju innerst inne att jag hade "problem" med alkoholen och jag sökte hjälp för att nån "skulle fixa till mig " men det var nog först när jag träffade andra alkoholister som jag skulle bo tillsammans med som jag verkligen fattade att även jag var en alkoholist. Jag kan visa vägen för andra alkoholister men de måste själva gå vägen fram. Och de måste vara nyfikna på hur det nya livet kan se ut.

Inget hoppfullt svar men jag hoppas du förstår vad jag menar. Och jag hoppas innerligt att du fortsätter gå på Al-anon och jobbar med dig själv ! Du har sån hjälp och nytta av det !

Kram !!

Profile picture for user Adde

ending story.....
Länge sen jag skrev här och det blir så ibland. Nu blev jag påmind av en vän från forumet och det tackar jag för.
Ofta skriver jag för min egen skull, för att få ur mig tankar som skaver lite, och ibland för nån annans skull där jag känner att jag kan dela med mig av hur det var för mig.

Men ofta känner jag att hela köret med alkoholism och medberoende står mig upp i halsen ! Det blir bara för mycket och jag måste lägga det åt sidan och göra som Fantomen och gå på gatorna i mina vanliga kläder. Det är samma frågor, samma problem, samma försöka att minska konsumtionen, samma sätt att byta dryck, samma sätt att ljuga för mig själv, samma.....samma...samma....vi följer alla samma schema.

Men med paniken runt viruset så följer andra saker som jag inte kunde föreställa mig. Eller jo, det kunde jag ha gjort men ville inte se....

Misshandeln i hemmet ökar markant och olika organisationer får massor att göra. Island och Grönland stänger ner sina systembolag vilket vi också borde göra. För övrigt den enda nerstängning som jag skulle stödja.

Hur som så är jag jävligt glad för att jag inte dricker nu när allt stängs ner. Jag har ju blivit van vid att röra mig fritt utan hinder och nu helt plötsligt stryps min rörelsefrihet och jag känner en klaustrofobisk känsla med vidhängande rebellanda ! Jag kan känna igen gamla tongångar när div helger eller andra påfund begränsade min rörelsefrihet så blev alkoholen flykten ut från tristessen det enda tänkbara. Normala långhelger har ju ett slut men nu finns inget datum när vi släpps på grönbete igen. Trösten just nu är en planering av resor i juli och augusti men tji bokning eftersom det skakar lite på marknaden. En del reseföretag kommer ju inte att överleva detta och jag vill ju inte kasta pengarna i sjön.

Och ja.....jag vet att det är ett i-landsproblem jag har men jag vet också hur det hade sett ut om jag fortfarande hade varit aktiv. Då hade det varit fullt ös !

Men idag väljer jag att inte dricka och de pengarna jag sparar på det använder jag till resor som utvecklar mig istället för att som tidigare avveckla mig.

Profile picture for user Andrahalvlek

Det är ju helt normalt att man efter en tids nykterhet inte vill bli påmind dagligen om varken alkohol eller nykterhet. Det är ju hela poängen med att bli nykter ?

Och det är därför helt normalt att besöken på forumet blir färre med tiden. Men det är alltid roligt när gamla bekanta gör återbesök ? Och helst inte pga återfall då förstås ?

Rutiner är viktigt för alla tror jag, men för en del mer än andra. Jag är tex otroligt beroende av rutiner. Jag gillar INTE att jobba hemifrån. Det blir för tyst, och det blir liksom ingen ordning med någonting.

Jag är otroligt glad att allt det här sker just nu när våren gör entré med stormsteg! Skog och natur är vinnaren i allt detta. Och jag som är en skogsmulle sen innan får stå ut med lite mer ”trängsel” den här våren. Från noll möten i skogen till fyra-fem kanske ?

Profile picture for user Backen123

Du skrev till mig om vita knogarna, det stämmer nog. Men det som för min del gör att jag inte kan leva i det här längre med min man är att han efter avslutat 12 stegs behandling för 3 månader sedan har gett upp, fått återfall, flera, senast i fredags då han var full när jag kom hem och va uppe i oss, dvs med mina barn. Slocknade i soffan kl19. Mina barn fattade inte att han var full, för jag berättade dagen efter. Sen drog han till stugan i två nätter, utan sprit tror jag. Jag får ställs frågor om han tänker komma hem. Misstänker att han har druckit nu också, det luktar misstänkt iaf. Men dit jag vill komma är, att allt är så mycket mer destruktivt, han har fått medicin, jag följde med till läkaren, han har blivit sjukskriven, han är helt tom i blicken, tycker livet är slut, och på det sover han inte. Varför, han har redskapen, han visste att det skulle komma, men han skiter i allt och är också väldigt otrevlig. Han har under pågående behandling varit våldsam och har slängt ut mig. Och han försöker inte ens ha någon kontakt med sina söner. Men han vill inte att jag flyttar vilket jag har föreslagit för 2 veckor sedan, då klappade han ihop fullständigt för då skulle allt gå överstyr, men eftersom det inte finns det minsta förändring i av att ge efter det heller så antagligen kommer flytten ske på söndag. ( om jag orkar, för det blir en psykisk nedbrytning) lite osammanhängande, men det är nog hela jag, tappat det rationella i min handling. Hoppas du tycker det är ok att jag ställer alla dessa frågor ?

Profile picture for user Adde

jag håller på dig och skickar så mycket cyberstyrka jag kan <3

Han är inte alls färdig med sitt drickande så det kommer att fortsätta till/om han kan se sina konsekvenser.
Och självklart vill han inte att du ska flytta för du hjälper till att hålla han flytande i all sin misär.

Uppbåda all kraft du har kvar och sätt dina flyttplaner i verket men tala inte om vart du tar vägen för honom. Är han våldsam nu så finns risken att det blir värre när han inser att ha tappar greppet om dig. Har du möjlighet att gå på Al-anon (kommer inte ihåg om jag frågat förut ?) Ring gärna en kvinnojour så får du stöd och hjälp där, kanske med boende eller med praktiska saker.

Jag skulle önska att du lägger fokus på dig själv nu och ditt egna mående, inte lätt.....jag vet, men absolut nödvändigt ! Du kan inte påverka honom !! Tala inte om i förväg att du drar utan bara stick till ditt egna bo ! Jag oroas av att du skriver att han är våldsam redan nu och det kan bli ännu värre, du måste vara försiktig !!!

Och självklart är det ok att du skriver här och jag hoppas innerligt att du fortsätter för det underlättar för dig själv att få ur dig känslorna ! Jag ser fram emot dina inlägg !

Kram !!!

Profile picture for user Backen123

Som svar på av Adde

Ja det är en mardrömssituation. Huset jag flyttar till ligger i grannbyn, tror innerst inne inte att han kommer att söka upp mig. Så jag kan inte bara fly och flytta. Sen jobbar han hemma på gården, så han är alltid hemma. Jag har bestämt min påsk, för han har jour och kan inget göra, han är kränkt för så mycket som jag gör, inte säger osv. Han flyttade hit för 2.5 år sedan, kommer 45mil härifrån. Han har inget umgänge numer, jobbar själv och tycker jag är den elakaste som finns. Tror redan han vet att han tappat greppet om mig, tror också hans depression bottnar i att han vet så väl vad han har ställt till med. Han säger ju att han känner sig värdelös och klarar inte ställa upp på mina krav ( som jag inte ens vet att jag har) Tror också att han förstår, att han kan inte ställa till med någon oreda för det är "min" by. Så då skulle han vara helt körd. Förstår inte varför han inte flyttar hem! Eller tar time out. Hur tänker alkoholisten, vi köpte huset, gifte oss och han hade sjukdomen hela tiden, sen 5-6 år innan vi träffades har han berättat senare. Trodde han inte att jag skulle reagera? Han har hela tiden bedyrat att han älskar mig, fast det inte visas i handling längre. Men innan vi köpte den stora lantgården fanns inget att det elaka, depressiva, det som inte går att ta på, men så över en natt efter ca 2 veckor kom det. Visst hade han innan druckit till i festliga sammanhang för mycket, krypläge, men jag bara det orutinerade bland ett kompisgäng som lever i den kulturen att det dricks mycket starksprit, men det hanteras. Och i hans hemstad i mc klubben där hände aldrig något tok. När han påbörjade behandlingen i höstas ringde han runt till alla i klubben och berättade, även för sina föräldrar, 1 bror, min syster och hennes sambo, min mamma och hennes sambo, sina barn och exfrun. Sen skulle locket läggas på. Ingen annan skulle få veta. Så nu umgås vi inte med någon, sitter hemma, jag har eget företag och jobbar rätt mycket. Och så tycker han att jag inte ställer upp.... Men som sagt i påsk ska jag träffa tantkompisarna ett dygn, ska bli så mysigt. Hoppas din påsk blir härlig. Hur är det för dig, hur länge hade du varit nykter och är det en kamp fortfarande? Kram tillbaka, är så stärkande att få svar ❤

Profile picture for user Adde

att du kommer iväg med "tantkompisar" :)) Ett välkommet avbrott.

Ett rätt vanligt fel som nynyktra gör är att skrika ut det inför hela världen och sen skiter det sig. Ångesten blir dubbelt värre dessutom så pratas det ännu mer bland de som vet. Du vet...typ.."Va varejagsa" "Vissteväldet" "Det höll inte länge men det var väl ingen överraskning" osv osv.

Men använd nu helgen till att flytta fokus till dig själv ! Du behöver se om ditt egna mående så du kan landa i nya planer för framtiden. Du är så värd att få ett bra liv !!

Jag har egentligen aldrig kämpat mer efter min kapitulation och efter jag blev varse att jag inte är ensam om min sjukdom efter min behandling. Att jag insåg att jag behövde hjälp och att jag var beredd att ta emot den betydde allt för mig. Jag har en längre nykterhet, har ju varit med på forumet sen det föddes :-)) och var nykter innan dess, men längden på nykterheten är inte så viktigt efter ett tag utan det viktiga är jag påminner mig om var jag kommer från. Jag har, liksom alla alkoholister, precis lika långt till återfallet dvs en armlängd ! Min sjukdom är kronisk så den är inget att leka med.

Ta hand om dig !!

Kram !

Profile picture for user Backen123

Som svar på av Adde

Vad tror du om det här, han har offerkoftan på sig som jag ser det. Väntat i 3 månader efter lite förändring till det positiva, från hans sida men det kommer inte. Det finns där om jag är uppåt och driver på, men jag behöver få något tillbaka. Så jag har tystnat efter alla skumma bråk, försöker att vara som han, inte ge, men jag beter mig åtminstone. Idag har vi firat min äldste son som fyllt år på en sjö 3 mil hemifrån för morföräldrar skulle kunna vara med. Kollade av med mannen för någon vecka sedan, och han skulle försöka byta bort jour. I onsdag frågade jag har det gick, men fick till svar att vi hade inte sagt någon tid så han struntar i det. Jag sa inget om snälla, förlåt, för vi övriga hade inte bestämt tid. Säger idag när jag for att jag vet inte när vi kommer hem. Barnen följer med mig hem, vi stannar på vägen och handlar mat. Kommer hem, han har gjort mat till sig själv. Får till svar att jag behöver inte bry mig om honom lite ilsket. Sen säger han inte Grattis till sonen, inte Hej. Upplyser mig om att han var inte saknad idag och att han ska hålla sig undan resten av kvällen. Går och lägger sig i sitt rum där han sovit dom senaste veckorna pga av att han inte kan sova och vill inte störa. Jag frågar honom om han slutat älska mig och det är då han svarar, jag ska hålla mig undan.... tänker om vår relation är över känslomässigt så behöver han väl inte bete sig som vi hatar honom. Det känns ändå som att det skulle kunna vara knutet till sjukdomen och det gör mig så osäker. Och eftersom han bär på lite osäkra känslor så vågar jag inte slå näven i bordet och säga att nu är det nog ( vilket är jag, innan det här) tror man blir tokig....

Profile picture for user Adde

som aktiv alkis lade ju alltid skulden på alla andra runt mig för att få bort uppmärksamheten från mitt beteende.....det fungerade ju sådär som du märker....Men det tänkte ju inte jag på då i mitt förvirrade tillstånd.

Släpp honom och vänd blicken inåt dig själv ! För att kunna gå vidare så måste du börja titta på hur du vill forma ditt liv. Han har uppenbarligen inga som helst tankar på en förändring så börja att staka ut ditt liv utan alkisen !

Det är viktigt för dig nu att sätta dig själv på främsta platsen och börja göra bra saker bara för din egen skull.
Du är så mycket värd det !

Kram !!

Profile picture for user bo1995

Ursäkta att jag hoppar in i din tråd Adde, och skriver till någon annan.

Skulle bara säga till Backen123 att lyssna på vad Adde skriver.
Det är riktigt bra råd.

Ta vara på dig själv först och främst.
Du är väldigt viktig i ditt liv, och förtjänar bättre.

Mvh Bo