Div åsikter eller...?

..

Profile picture for user Adde

nykterhet är ett måste för mig för att jag ska kunna ha ett fortsatt bra liv.

Ett "bra liv" ?? Med det jag nu går igenom ?!

Ja, så är det, om jag inte vårdar min nykterhet så fördubblas mitt svarta synsätt och raset går så oändligt mycket snabbare. Hade jag tagit till flaskan i detta läge som jag nu är i så hade jag med all säkerhet inte överlevt så här långt.

Förnekelsen sitter så djupt innan jag accepterar min sjukdom. Jag påminns nu när jag läser om en "kändis" som varit nykter i 1,5 år, tar ett återfall inför kamerorna och säger "att nu har jag varit nykter så länge så jag kan hantera detta". Javisst det är ju därför han tar ett återfall. Jag lider verkligen med honom och hans anhöriga och vänner, jag vet hur det känns att stå bredvid och vara helt maktlös.

"Always Look On The Bright Side of Life " som de sjunger i filmen är ett ack så svårt sätt att se på livet när det är svart men bakom molnen lyser alltid en sol. Min favorit vers i sången är den här :

Life's a piece of shit
When you look at it
Life's a laugh and death's a joke, it's true.
You'll see it's all a show
Keep 'em laughing as you go
Just remember that the last laugh is on you.

Lite som att peka finger åt det som händer i livet och att det alltid är jag själv som bestämmer hur det ska se ut i mitt egna liv. Jag är huvudpersonen och regissören i den show som jag själv sätter upp på livets scen och då duger det inte att vara påverkad för då får jag dåliga recensioner.

Jag har ett skapligt tungt jobb att göra för att nu ta mig ur det som varit men jag känner att jag är på rätt väg. Jag har ju fördelen av att ha gjort resan en gång tidigare och att jag faktiskt har verktygen att jobba med. En del av dessa verktyg har blivit slöa med åren men jag vet ju hur jag ska vässa dem och handlaget går ju att öva upp igen.

Helt egoistiskt ska jag nu lappa ihop mig själv så som jag en gång gjorde. Mitt mående måste jag sätta i främsta rummet och jag måste lägga merparten av min energi på mig själv så att jag återigen utvecklas i rätt riktning.

Jag vet att jag kan.

Profile picture for user mulletant

det där med att vårda sin nykterhet och sitt o-beroende som är så lätt att tappa bort... kanske. Det är inte så att jag är fri(sk) för att det gått en tid, eller en lång tid. På det sättet är diabetes eller andra kroniska sjukdomar bra jämförelser - gör inget väsen av sig så länge man sköter om sig och beaktar sjukdomen. Så skönt att du känner att är på rätt väg. Tack för att du generöst delar med dig! Söndagskram! / mt

Profile picture for user Adde

tag i ett blad som delas ut till "behövande" på bla företagshälsovården. FHV står som ansvarig för denna lilla upplysningsskrift till riskbrukare. Med all säkerhet skriven av nångon som läst sig till det här på nån fin skola. Ja, lite ironi där eftersom jag har lite svårt för att såna som aldrig har upplevt baksidan av alkoholen ska skriva nåt som jag fattar.

När jag dricker så är en sak väldigt säker : Jag har inte en djävla susning om hur många GRAM alkohol jag har hällt i mig. I bästa fall har jag en liten aning om hur många CENTILITER av drycken jag hällt i mig. Jag undrar hur tankarna har gått där om att pedagogiskt visa på hur mycket jag dricker. En narkoman har väl lite bättre referensramar i gram räknat än vad jag har som kollar mängden i centiliter.

Jag kommer ihåg att jag sista året jag drack så hade jag en konsumtion på ca 40-50 centiliter ren starksprit ( 40%) varje vardagskväll och mer än det dubbla på helger och lediga dagar. Jag kommer också ihåg att jag några år innan slutet kollade in på nån snurra som bolaget hade och där , hör och häpna, var inte konsumtionen alls så hög. Jag gjorde som de flesta andra alkisar och "glömde" en stor del av vad jag hinkade in. Jag somnade aldrig av mig själv utan jag drack mig medvetslös på en kort tid.

Nu kommer det in många nya på forumet och jag tycker det är så bra att ni hittar hit. Ni behövs här både för oss som varit med ett tag, vi behöver påminnas, och framförallt för er egen skull. Att ta första steget och erkänna att jag har problem var tungt men så väldigt skönt att få säga det. Att få dela min sjukdom, med alla symptom, med andra som är i samma situation är och har varit så viktigt för mig, jag behöver den identifikationen som visar att jag inte är knäpp eller konstig på något sätt.

Det viktigaste jag lärt mig är : Jag är inte ensam.

Jag tar mitt beslut om att inte dricka just idag och jag försöker, fungerar inte alltid :-)), att ta en dag i taget. Jag vet också från så många vänner att det INTE fungerar att ta det första glaset. Ett glas är för mycket och hundra för lite.

Jag är nykter idag för min egen skull och jag är en stolt nykter alkoholist.

Välkomna alla nya !!

Profile picture for user kalla

Vilken resa och insikt du har, känner igen mig i så mycket att förhandla med sig själv för att övertyga andra. Inte konstigt att man är en bra säljare. Skickar så många kramar och styrka till dig
♥ ♥ ♥ ♥

Profile picture for user Malign

Samtidigt läser jag in ett människoförakt utan dess like. Vem har gjort dig så illa? Din fru? Sluta ta ut det på andra. Var inte dryg och sluta framför allt att länka till alla oseriösa sidor du hittat på nätet. Allt som står på internet är inte sanning.

Hårda ord kan det tänkas, men det är med kärlek jag ger dom. Ingen annan tycks ju våga. Jag vill inte att du blir en outcast. Så mer Adde, mindre länkar. Kan vi säga så? Får jag säga så? Vart länkar du mig nu? Ha det gött

Profile picture for user Adde

gör sig mer och mer påmind ju längre jag får leva. Alkoholismen och döden är det mest demokratiska vi har har i livet, exakt lika för alla. Släktingar och vänner börjar nu glesa på sig lite i leden och de allra flesta dör en naturlig död och med det menar jag utan missbruk. Jag tillhör själv en släkt där männen sällan når över 70-strecket så lite har jag nog börjat kolla på hur det ser ut runt mig. Jag har supit bort över 20 år av mitt liv så jag tycker att jag börjar få lite bråttom med att hinna med allt jag missat.

Att prata med andra om död, relationsproblem och alkohol är ett säkert sätt att bli utan vänner. Tystnaden blir många gånger öronbedövande och de vänner som jag trodde skulle finnas där när jag som mest behöver dem visar sig vara de första att tystna. Jag vet att det är svårt att ställa frågan "Hur mår du" men det är oändligt svårare att vänta på svaret. Det är få förunnat att ha riktiga vänner som orkar lyssna och som inte ska analysera i detalj vad som händer utan bara finns där och är.

Att söka kunskap om mig själv och min sjukdom har varit en av de viktigaste vägarna för mig till en bra nykterhet. Den viktigaste är utan tvekan att tömma ångestryggsäcken, att jag förstod vad de pratade om, "De Gamle", som går före mig. Hade jag inte på ett tidigt stadium fattat att jag var tvungen att lära mig att prata öppet om mitt bagage, som jag samlat på mig under så lång tid när jag trodde att jag var ensammast i världen om min sjukdom, så hade jag inte klarat mig en längre tid. Demonerna kommer ifatt. Alltid. Jag kan inte hålla dem nedtryckta hur länge som helst.

Att få kunskap om mig själv ger mig också bättre verktyg att förändra mitt beteende vilket också är avgörande för hur jag har klarat mig i det långa loppet. Framförallt mitt beteende när det gäller att dricka, jag ser nu att jag inte har behov av ständigt ha ett glas inom räckhåll. Idag dricker jag när jag är törstig inte för att "återuppliva" smuttandet. Jag är helt överens med mig själv idag att det är helt ok och helt tillåtet att dricka alkohol. Jag har inga som helst förbud mot det.

Men jag behöver inte dricka idag för att ha skoj eller leva mitt liv.

Ursäkta mitt minne men nån annan här på forumet var inne på samma sak som jag skriver här nu :

Att få en bra nykterhet innebär att jag gått genom 4 faser, de 2 första är dikterade av andra än mig själv :

Jag FÅR inte dricka.

Jag KAN inte dricka. Här har jag börjat förstå lite själv.

Jag VILL inte dricka. När den tanken kom för första gången släppte allt mitt motstånd.

Jag BEHÖVER inte dricka. Jag har nu insett att majoriteten av människorna på jorden lever sitt liv utan alkohol och att det fungerar överväldingande bra, även för mig.

Att som idag få vakna tidigt, med soljus och vårpigga fåglar, och känna att min kropp inte vill vända ut och in på sig utan bara är lite vanligt gubba-sliten är väl värd den resa jag hittills gjort. Jag vet att jag har ett val att göra om hur min dag ska se ut och jag gör det valet med glädje.

Förmiddagskram till alla ♥

Profile picture for user Adde

tar aldrig ledigt eller känner vårtrötthet. Den lever sitt liv utan hänsyn till tid eller omständigheter.

Jag känner fn en irritation och förvirrande stress precis som jag är på väg till nåt okänt vilket jag inte är. Vad jag vet. Stress för mig som är alkoholist är ett farligt tillstånd och jag måste vara lite uppmärksam på den så den inte växer och tar energi från mig. Jag har en oro i kroppen som kanske kan tillföras våren, jag vet inte, men jag måste ta den på allvar.

Jag väljer idag att gå på ett lunchmöte på AA så jag får en timma som bara är för mig. En timma där jag kan återfå lite sinnesro och samtidigt få lyssna på klokskap från de som gått före mig och påminna mig från de som har kommit in efter mig. En skön avstressande timma som jag önskar fler ville/kunde få njuta av. Jag är glad och tacksam för att jag har det valet att göra och nyttja.

Profile picture for user mr_pianoman

Visst är dom svåra, livsfrågorna om livet och döden. Men intressanta tycker jag. Men det kanske beror på att jag arbetar så nära både livet och döden. Jag har mött många människor och livsöden. Inte alltid, men ibland får jag mig en tankeställare när jag sitter på begravningar. Man måste ta vara på varje dag, för helt plötsligt kan det vara över.

Så du gör rätt. Njut av det du tycker om. Ljuset, fåglarna och hur det snart börjar spira i naturen. Och gå på AA när du vill ha en stund bara för dig själv. Det är samma som när jag väljer att gå till kyrkan utan att ha ett uppdrag eller vara i tjänst. Att bara få sätta mig ner och vara bara jag.

Varma kramar!

Profile picture for user viktoria

Tackar för den länken! Fastnade ett bra tag och hittade massor av läsvärda tips för sådana som oss:)
Konsten att säga nej, och hur man blir tydlig och bestämd var ju något vi dryftade i Liljas tråd tidigare idag. Fanns en del nyttigt ang det på den sidan.

Profile picture for user mulletant

på Addes tråd - varför skulle du bli förvånad? Och varför anser du att Adde borde be om ursäkt - vilket du skriver i en annan tråd? Jag bara undrar? Vad är det som stör dig så? / mt

Profile picture for user Malign

Jag stör mig på Addes självgodhet. Som jag skrev på en annan tråd. Rätten han tar på sig att dömma, har du ens läst Stigsdotters tråd? Hur illa hon mår? Här på forum finns många tillnyktrade alkoholister. Ta Viktoria till exempel. Inga av hennes inslag tyder på samma självgodhet. Inga andras heller. Bra numera nyktra människor som till skillnad från Adde inte dömmer ut oss som fortfarande kämpar. Läs lite mer trådar mt och du ser mönstret. Du verkar vara en bra tant, men allt du skriver om handlar om ditt. Du och Adde är på alkoholhjälen! Försök att fatta att en del av oss andra har alkoholproblem!!!! Inte problem med en hustru som vill fly, inte problem med en man som bara flyter undan, bygger och håller tyst. Utan alkoholproblem!!!

Profile picture for user ÄnnuEnVindåre

Hej!

Nu var det visst du som tog dig rätten att både bestämma vad som är rätt och fel på detta forum och fördöma dem som inte agerar precis som du tycker att de borde göra.

Var det verkligen din mening?

VD

Profile picture for user Malign

Ja ÄnnuEnVindåre. Just i detta fall var det min verkligen min mening!!! Det kom ut olyckligt, det håller jag med om. Men jag menar det av hela mitt hjärta. Malign

Profile picture for user mulletant

och tack för ditt svar. Jag antar att du (till exempel) avser inlägget där Adde skrev:
”Det känns lite respektlöst att skriva på ett forum där människor försöker hitta sin nykterhet när man är påverkad. Det kan skapa många negativa tankar hos de som ser denna sida som det enda redskapet de har för ett nyktert liv"

Jag tänker så att allt jag reagerar på här är MIN reaktion utifrån vad jag läser och LÄSER IN i det en annan person skrivit. I den stund jag skriver värderingar om andra så sätter jag mig precis i den situationen du beskriver, jag dömer en annan utifrån min tolkning och min reaktion. Jag läste ditt inlägg och har sett att Lilja och Viktoria hade en annan uppfattning, även Stigsdotter. Det jag beskriver nu är detsamma som VD nyss skrev.

Jag har följt Stigsdotters tråd från början och skrivit i den nån gång. Jag läser många trådar och skriver inlägg ibland. Mest skriver jag om mig – för min egen skull. Jag har funderat mycket över forumet och det som händer mellan oss här. Vi skapar oss bilder av varandra på basen av hur vi tolkar det den andra skriver. Vi är missbrukare eller medberoende, ibland möjligen båda och vi har ett (1) gemensamt intresse-/problemområde – alkohol. Vi som människor och våra liv är ju långt större än så.

Så här skrev jag nyligen med anledning av att dreams1 kände att hon ”trampat någon på tårna” - så här tänker jag också idag:
”Jag har också upplevt känslan att man trampat någon på tårna. Det har också gjort ont i mina egna tår emellanåt. Sånt händer mellan människor och här är risken uppenbar, vi delar med oss av känsliga erfarenheter och vår sårbarhet... Att vara hänvisad till enbart text ger alltid utrymme för missförstånd. Här har vi inte tillgång till ansiktsuttryck och kroppsspråk, vi kan inte uppleva nyanser i röstläge och tonfall. Alla som läser lägger in sin egen tolkning och sin egen text i det som finns mellan raderna...
För min del är anonymiteten och de olika svaren samtidigt forumets styrka. Här är vi befriade från våra roller i vardagen. Här vi inte proffs och auktoriteter.... alla bidrar med sina tankar och erfarenheter och den som läser väljer själv vad man tar till sig. Ibland har det blivit för mycket åt nåt håll men det har rätat upp sig igen.”

Vänliga hälsningar / mt

Profile picture for user Malign

Du har rätt i det du skriver mt. Både det jag retat upp mig på. Som det du citerade av Addes klokheter till Stigsdotter. Men även att jag kanske trampat på Addes tår. Självklart. Försök att förlåta mig Adde!!! Jag menar det. Jag tror att du vet att det blir galet ibland när man skriver och jag inser att du vill rikta samma ord till Stigsdotter, men att du kanske inte vågar. Förlåt mig. Nu går vi väl vidare? Nu har det väl rätat upp sig igen? Sist av allt mt. Visst är det härligt att Lilja, Viktoria, Stigsdotter och jag har olika syn på saker? Malign

Profile picture for user Adde

det kan bli sådana band mellan människor som har en sjukdom gemensamt !

Att jag, som isolerade mig helt under min aktiva tid, nu helt plötsligt blir så innerligt glad när jag springer på en gammal vän som kom in i AA ca ett halvår efter mig :-) Känslan är så gigantiskt stor att den är svår att förklara.

Vi hade mycket kontakt i början men så flyttade han utomlands och trots cyberkanaler så tappade vi kontakten. Men så springer jag på honom igår i ett shoppingcenter :-) Och JA !!! Det hade gått bra för honom med och nu är han på väg tillbaka till Sverige igen. Vi pratades vid rätt länge och det är hur kul som helst att få höra hur våra historier är så lika varandra även i nykterheten. Vi gör det som är bra för vårt mående, håller oss neutrala i förhållande till energitjuvar och knallar hyfsat regelbundet på AA för att påminna oss vilka vi är.

Jag ska besöka en annan vän som jag haft sen behandlingstiden nu och självklart göra nåt eller några besök i AA-grupper där han bor. Att få kontakter i en stor del av Sverige tack vare min sjukdom är också så fantastiskt. Att få smyga in på ett möte i en annan stad och träffa nån jag inte sett på ett bra tag och få kramas och glädjas åt att vi lever och mår bra är så underbart. Många är de gånger när jag i slentrian knallat till min hemmagrupp och där få se en gammal bekant sitta och skratta åt min förvånade uppsyn. Dessa underbara tillfällen gör att jag är glad åt att vara en alkis och får ha förmånen att få träffa dessa fantastiska människor.

Hade jag vetat att livet efter alkoholen kan se ut som det gör nu så hade jag slutat tidigare :-))

Behöver jag säga att jag tagit mitt beslut i dag ? :-)

Profile picture for user Lilja-12

Som svar på av Adde

Vilket härligt positivt inlägg!

Jag VET vad du menar även om jag bara tagit ett myrsteg på den långa väg du har gått!!

När man inser att andra människor och deras stöd och värme kan skapa den känsla som alkoholdjävulen gav men UTAN baksmälla, tokerier, fyllkörningar, sjukskrivningar, psyke skört som papp ja du Adde, då får man en lyckokänsla, precis som du beskriver!

Tack för att du delar!

Tillsammans är vi starka.

Vi behöver varandra.

Lilja

Profile picture for user Adde

några underbara dagar i fint sällskap :-) Träffade nya och gamla vänner i gemenskapen samt naturligtvis ett gäng "normala" människor ! Tänk att allt kan bli så bra så länge jag inte tar det första glaset !!

Däremot har jag chattat med en vän som har förbannat svårt för att göra rätt saker för sin egen skull och där varningen för återfallet lyser med neonröd färg i allt hon gör just nu. Hon kan allt sånt där, är i princip "sönder"behandlad, och nånstans hoppas jag ju att poletten ska trilla ner.
På sätt och vis gör hon mig till medberoende och jag känner nu att jag måste ta ett steg tillbaka och leva efter principen "Lev och låt leva" fast det tar emot. Jag vill ju så gärna att det ska gå bra för henne.

Vi alkisar är lite knepiga att ha att göra med innan vi gjort vårt livsval, jag var definitvt inget undantag, men nu försöker jag i första hand göra det som är bra för mig och därefter rikta min uppmärksamhet på andra.

Att ha ett nyktert liv är för dyrbart att fuska bort.

Profile picture for user Adde

Stigsdotter för förslaget :-))
Jag har skrivit på samma sätt till henne men hon väljer att läsa det hon vill läsa och jag kan inte göra något åt det. Och hon vet mycket väl att jag tycker om och bryr mig om henne, vi är bra vänner nu efter många och långa ärliga samtal. Men sjukdomen är stark, ibland är det oerhört svårt att bemästra den så man kan skapa ett nytt nyktert liv. Men hoppet finns där :-)

Profile picture for user Adde

ytterligare en låååång helg med massor av supa.

För mig och för många andra var det en helg som planerades i förväg hur mycket sprit som skulle köpas in. Hemska tanke om spriten inte skulle räcka, "skräck". Jag handlade alltid "finsprit" och "lagom öl" till gästerna och rejäla doningar till mig själv som jag gömde så ingen skulle se det. Personligen så tycker jag väldigt illa om lördagsöppet på Bolaget och speciellt under påsken. En "normal" människa har ju förmågan att planera sitt drickande så att spriten räcker hela helgen och tom blir lite över. För min egen del så var spriten slut nånstans under påskdagskvällen så att annandagen var en fruktansvärd ångestfylld väntan på att Bolaget skulle öppna på tisdagen. Den enkla sanningen var ju att ju mer jag köpte desto mer drack jag.

Inför den här helgen, liksom till julen, så ändras karaktären på samtalen till BRIS. Nu handlar det mycket om barnens oro, och tom skräck, inför vad som ska hända under helgen. Skolan och ev fritidsgårdar är stängda och således finns ingen tillflyktsplats alls för barnen när de krisar i familjen. Jag har nyss pratat med en vuxen man som har kvar sin nalle han fick som tre åring och som var hans trygghet och skydd, hans allt, i den destruktiva familj han växte upp i. Han vårdar den ömt för den är fortfarande, även i vuxen ålder, ett stort stöd för honom när livet djävlas. Han har sen många år tagit sig ur sitt egna missbruk och har idag ett hyfsat bra liv men minnena kommer tillbaka från barndomen ibland och det skaver på honom.

Hur många sådana små barn finns det idag, under denna helg, som mår så illa av att en eller flera i familjen super ner sig totalt ?

Hur många sådana vuxna barn finns det som idag inte har nån annan att prata med än i bästa fall en sliten nalle ?

Jag har en förhopning om att vi som är nyktra, och har försonats med oss själva, hjälper till och sträcker ut en hand och frågar hur dessa barn mår som vi ser behöver vårt stöd. Tystnaden är förödande för dessa barn och skapar en misstro till alla vuxna.

Jag önskar er och alla era barn en nykter påsk.

Profile picture for user Adde

en sväng in på vårdcentralen för en "normal" liten åkomma häromdagen och när jag kliver in innanför dörren står där en liten lagom påstruken herre med en lila påse i handen.Han tillhörde avgjort den typ av alkis som har utsett parbänken som sitt hem. Han hejade glatt på mig och jag hejade lika glatt tillbaka och vi tog varandra i handen och hälsade rejält !

Som vid många möten med människor man hälsar på så gick hjärnan på högvarv : "Vem är detta ?? Borde jag känna igen honom ?? Och vad i jösse namn heter han ??

Nu var ju inte det så viktigt för honom att jag inte verkade vara med i matchen för han pratade glatt på. Och han hade en viktig sak att berätta för mig, en sak som var så stor för honom att han kände att han var tvungen att delge mig den goda nyheten.

Hans son skulle ta kockexamen i en annan stad och han var så stolt över honom.

På min fråga om han skulle åka dit och vara med på examensfesten fick jag bara ett svävande svar.

Hans kompis kom nu ut från toaletten och hade bråttom ut därifrån förmodligen för att personalen nog har för vana att ringa vakten när de gör sina besök. Min "kompis" vinkade adjö med ett leende, för några timmar var han lycklig för att hans grabb skulle ta kockexamen. Sen ska verkligheten komma ifatt igen och ångesten för att han inte är med sin son på hans stora dag kommer att ge mångårig effekt.

Den ångesten är inte lätt att bli vän med. Jag vet hur det är.

Inne i varje alkis, bakom dimman, finns en människa. Jag måste ständigt påminna mig det så jag inte dömer folk bara på utseendet eller spritlukten, det kunde mycket väl ha varit jag som stod där.

Det märkliga var att detta hände samma dag som jag var på ett föredrag av Annika Östberg. Också en människa som var djupt ner i helvetet och som nu tagit sig ur det och lever ett så normalt liv det bara går. Min små bekymmer bleknar i jämförelse och jag blir så imponerad över hennes livsresa och jag är enormt lycklig och tacksam över att jag fick ge henne en kram :-) Gå och lyssna på henne om ni får tillfälle.

Jag är nykter idag, och jag är stolt över det, och detta för att jag inte tagit det första glaset.

Profile picture for user mr_pianoman

Vi har en sån lirare här i stan också. Som gör sina besök hos oss på jobbet. Inte alltid så att det passar sig att han kommer. Han dök upp under en mässa i höstas. Klampade in som om det var den mest naturliga sak i världen. Han letade helt klart efter någon av oss. (såklart är han välkommen till mässan, men det är inte det han söker)
Det som gjorde ont i mig var att ingen av de präster som var där bemödade sig att se honom och prata med honom. (det var tre-fyra stycken där utöver den som förrättade mässan) Det var vaktmästaren som gick fram till honom och pratade med honom och gick med honom ut.

Änglar kan finnas där man minst anar det. Själv spelade jag, men det hade suttit rätt fint att sluta för att gå fram och prata med honom. Hur var det nu med dessa mina minsta....?

Profile picture for user Adde

ska jag lägga mig nykter............och då vore det väl tusan om jag inte skulle vakna nykter i morgon !! Genast blir det då lättare att ta mitt beslut för dagen som komma ska.

Profile picture for user Adde

är det med dagens alkisar egentligen ??

Just nu är det ett stim av återfall i bekantskapskretsen, de flesta nynyktra. En som haft en knagglig väg och som nu skulle ha tagit 6 månaders medaljen men valde att supa istället. Jag, med flera såg ju återfallet komma men vi nådde inte fram. Och det är en djävligt jobbig sits att sitta som åskådare när någon väljer en väg som går åt helvete. Det är då vi ska välja "princip före person" för att skydda oss själva men det är inte lätt alla gånger att "bara" skärma av. Framförallt när det är en person som jag tycker mycket bra om.

En annan bekant valde ett återfall på tabletter och låg 2.5 veckor på avgiftning. Hon blev beviljad behandling och, hör och häpna, blev utsläppt från avgiftningen med benzo på fickan för att sova bättre !!! Hur i helvete kan "proffs" skicka med benzo till en tablettberoende person ?!

Jag var på möte igår och där satt en man jag kände igen ansiktet på men jag kunde inte placera det. Efter mötet snackade vi och det visade sig att han var trogen aa-besökare runt 2004-2005 innan han valde att gå ut i kylan igen. Nu hade han varit nykter i 6 månader och det kändes bra tyckte han. Som så många andra slutade han att gå på möten och glömde efter ett tag vem han var och då kom ju återfallet som ett brev i mailboxen. Jag lyssnar och lär mig av hans långa återfall och kommer överens med mig själv att jag inte ska förhandla bort några möten så jag glömmer mig själv.

Min historia är min framtid. Det är så enkelt.

Just idag är det ett enkelt val att var nykter eftersom mina bekanta så träffande har påmint mig om hur det är.Ångesten som min vän så otäckt bra förmedlar till mig skrämmer och jag kan känna igen mig själv i berättelsen och får rysningar. Jag är glad att de tog mitt återfall så jag kan lära mig av det.

Alkoholen är listig, falsk och stark. Jag har respekt för den idag men valet är helt mitt.

Profile picture for user kalla

Skall resten av livet vara så att man hela tiden måste vara på sin vakt, kändes ju lite halvdeppigt. Men så är det ju med all över konsumtion, men lite lätt panik skapade det nog i huvudet på mig. Men det är väl som när man slutade röka, tiden gör ju det lättare.

Skall nog tänka över det här och vända det paniken till styrka på något sätt//Kalla

Profile picture for user Adde

så är det inte för mig !

Jag går inte på tå och är rädd för allt !

Nykterheten är en livsstil numera och jag är inte mer försiktig än en som har astma eller allergi och måste undvika vissa saker för att undgå att sjukdomen slår tillbaka.Jag har lärt mig vilka olika produkter det finns som kan innehålla alkohol eller annat som jag är korsberoende av ute i vardagen. Det är inte så svårt eller krångligt men det tar ju en liten tid innan jag lärde mig allt (eller åtminstone det mesta !)

Livet är bra mycket skönare idag än under min aktiva tid så du har mycket att se fram emot :-))

Profile picture for user Adde

flyter det så många sköna positiva ord genom forumet och jag blir så glad av att läsa om alla framgångar och de första stapplande stegen in i nykterheten. Och jag kan också känna en äkta glädje över de som kom på ide'n och sjösatte detta forum !

Men !! Ibland blir jag så frustrerad över att ni alla inte är nåbara för kramar !! Några av er har jag fått förmånen att få träffa och krama i verkliga livet men ni är så många som är värda att kramas och som jag "bara" kan skicka en cyberkram till !

Så ta emot en jättelik cyberkram från mig till er alla !!!!

Det är ni som gör forumet levande, sträck på er och känn er stolta !

Profile picture for user Lilja-12

Som svar på av Adde

Ibland blir man frustrerad över att bara träffas i cyber, man skulle vilja träffas IRL för fika och bamsekramar, speciellt när man känner sig skral.

TACK för kramen Adde!

Du får en jättestor av mig också,och jag skickar en till alla er andra oxå!

LILJA

Profile picture for user kalla

När jag kommer hem och har jobbat sent och tar en kopp vid köksbordet, så slår det mig ofta att ni vet mer om mig än de flesta andra. Konstigt att känna sådan närhet till människor man aldrig träffat men det kanske är tryggheten att här är jag mitt riktiga jag. I framtiden kanske dom andra får träffa mig också. Kramkalaset fortsätter :-)

Profile picture for user mr_pianoman

Jag hänger också på kramkalaset! Varma kramar till alla som vill ha.

Profile picture for user Annelie 60

i kramkalaset. Den värme och kärlek som flödar här har jag aldrig sett maken till. Utan er hade jag aldrig klarat av ta steget. När jag känner suget så räcker det att läsa här en stund och strax klingar det av. Alla ni här, ni är min livräddningsboj! Så en kram och en stor fet smällpuss från mig!

Profile picture for user ÄnnuEnVindåre

Ibland har jag tänkt att vi borde åka på vuxenkollo i sommar. Och prata prata prata. Och träna på att umgås utan sprit. Lite som konfirmationslägret kanske fler än jag aldrig åkte på.

:)
KRAM

Profile picture for user Stigsdotter

Ja man får väl ta sig iväg på ett sånt konvent någon gång för som sagt är det ju precis det som det verkar gå ut på. Men VAD skulle man säga till släkten/på jobbet? Jag ska åka på vuxenkollo för alkisar?!

Jag var inte heller på något konfirmationsläger och om jag hade varit det så hade jag säkert smugglat med mig något att dricka...

Profile picture for user kalla

Vuxenkollo vilken underbar tanke, men vi kan väl säga att vi åker på utvecklingskurs det är ju inne nu:-)

Profile picture for user Adde

ni är för sköna :-))

Om inte Gotland lockar så kolla in Gullbranna utanför Halmstad första helgen i september ! Att sitta och mysa vid en lägereld tillsammans med ett gäng alkisar och anhöriga en fredagkväll ger minnen för livet !

Jag har inte heller varit på nåt konfirmationsläger så jag har ingen susning om hur det är där :-) Jag är inte heller döpt så jag platsar liksom inte i sammanhanget !

Men jag kan ha djävligt skoj på ett konvent !!

Profile picture for user viktoria

Åh! Kollo! Långa lata dagar. Bad och genvägen till sjön med skräckblandad förtjusning genom kohagen. Luftmadrasser i gympsalen, kortspelet uno. Så mycket kramar kan jag dock inte minnas, enda kroppskontakten jag kommer ihåg var att jag fick mina framtänder (mjölkisar som tur var) utslagna av en pojke som hette Christos på kollot. Smärtsamt, men lite kul ändå med all uppståndelse. Och vad står man inte ut med för lite uppmärksamhet?! Jag var för ung då för att ens ha en tanke på alkoholkonsumtion, annat var det på skolresan till Hamburg efter nian, huvaligen! Har fortfarande skräck-ångest-tankar kring den resan. Kram alla kämpar! Ni gör ett fantastiskt jobb.

Profile picture for user Adde

så det kan bli !!

Jag skrev på annan plats lite om hur det är jobba med sig själv som nynykter och finna vägen till sig själv. Just när jag skrivit färdigt så plingar det till i inboxen och där ligger Marie's fantastisk nyhetsbrev som jag prenumerar på. Jag vet att Marie kan vara som en tankeläsare men nu blev det nästan skrämmande :-))

Läs och lär av kunskapsdrottningen !!

http://www.klarblacoaching.se/personlig-utveckling/vad-vill-du-sluta-me…

Surfa gärna runt på hennes sida och sug åt er av det hon bjuder på !

Profile picture for user ÄnnuEnVindåre

För jag undrar om jag, med ditt benägna bistånd, håller på att förvandlas till Benny Haag? (och 30% Benny Hill men det är på grund av ogiftheten, ingen säger åt mig att skärpa till min dåliga humor :) )

Igår var jag på dansresturang med ett gäng jag känner lite mer eller mindre. Vid två tillfällen köpte folk shots till mig, utan att först fråga om jag ville ha. Jag lyckades undkomma att hälla i mig eländet, men först efter att ha blivit trugad av folk som var missnöjda för att jag inte drack upp.

Men själva grejen har jag tänkt mycket på idag, att det tydligen är helt ok att köpa starksprit till bekanta och bli förnärmad om de inte dricker upp det. Är det inte helt sjukt? Närmast ett övergrepp att truga sådär? Vad tycker du?

VD

Profile picture for user Adde

VD för att du skänker mig en tanke :-) Och jag hoppas ju att Benny Hill tar över lite mer !!

För folk som måste ha sprit när det är fest finns det inte på kartan att nån inte vill dricka. Tvärtom vill man ju ha in så många som möjligt i krökandet för att normalisera sitt eget drickande. Jag gjorde så och jag tror nog att även du gjorde så ibland.

Och JA !! Jag kan bli sur när folk trugar och inte förstår ett nej !! Och dessutom tycker jag numera att det är fruktansvärt ouppfostrat, framförallt med den debatt som trots allt finns om att man ska tillhandahålla alkoholfritt om man är riktigt "inne". Jag själv dricker aldrig ur glas som stoppas i handen på mig utan att jag sett flaskan. Jag accepterar INTE att alkoholfritt innehåller upp till 0,5 promille då är det inte alkoholfritt för mig. Jag vet idag att minsta lilla alkoholsmak kan ge en skjuts till det gamla beteendet om jag inte ser upp, därför håller jag inte på och dribblar med att försöka dricka tex Coke ur vinglas för att lura mig till att tro att det är mer fest på det sättet.Jag har vänner som dragit igång på det sättet och jag vill inte riskera det.

En sak som slagit mig den sista tiden är vad folk köper till skådisarna som gåva vid en teaterpremiär. Jag har en bekant (ickealkis) som jobbar med teater och han har ju blivit värsta langaren :-) Vid sista premiären fick han dryga 30 helrör av div olika sorter. Hur fan tänker folk ?!?! Tror de verkligen att de är ensamma om ide'en att köpa en fiiiin flaska till honom ??? Och varför anses det fiiiiint att komma dragandes med alkohol som gåva ??

Vi har ett uppfostringsproblem i Sverige när det gäller alkohol och just därför tror jag på denna typ av forum som inte bara hjälper oss som har sjukdomen utan även andra "normala" som förhoppningsvis läser sig till en större förståelse för vår situation. Beroendesjukdomar är ju vår största dolda åkomma alla kategorier.

Lev väl och ta en dag i taget !

Profile picture for user Adde

en svensk klassisk suparhelg.

Enl vissa undersökningar så har krökandet bland ungdomar gått ner och det är ju en positiv trend. Hoppas bara att det inte blir som i Stockholm där kidsen istället gått över till hasch och marijuana. Då måste jag ju säga att jag föredrar alkoholen som ju ger biverkningar ganska omgående och inte som vid haschanvändning kanske först om 10-15 år. En senildement 35 årig haschrökare är inte så kul.

Föreningen Missing People har ju sökt efter en ung kille i trakterna av Nyköping utan att hitta honom. Han blev avvisad från en fest efter lite bråk och försvann efter det. Det han och hans kompisar har petat i sig gör mig mörkrädd, egentillverkade piller bestående av Rohypnol,SPICE, en typ av benzo samt Tramadol nersköljt med alkohol.Min begränsade kunskap om droger säger mig att den blandningen är avslappnande och lugnande men enl kidsen så blir man piggelin ! Och får oanade krafter till att festa. Ungefär som jag inte riktigt fattade när folk pratade om att ta en "näve" sömntabletter och en folköl så kunde de jobba hela dagen på en kemisk fylla utan att lukta något. Ok, som beroende söker ju jag kickar, men jag har ju faktiskt haft en rädsla för att supa sönder mina inre organ och det har haft den positiva effekten att jag aldrig någonsin testat droger. Jag är rädd för vad drogerna gör med människor.

En vanlig normal alkis kan jag hantera för jag vet hyfsat väl vad som rör sig innanför pannbenet men ungar som går på sån där smörja har jag inte susning om hur de fungerar. Jag tycker bara de är så fruktansvärt opålitliga.

Mina erfarenheter från majbrasor består till största delen av sådana där tillställningar i någon förenings eller kommunal regi. Ofta är det en tilldragelse med massor av folk och numera en härlig blandninga av olika nationaliteter som ger lite skjuts åt det hela istället för en massa stelfrusna svenskar som inte törs "sticka ut". En sak som slagit mig under senare år är att det sällsynt med påverkade unga eller vuxna vid dessa eldar. Jag vet inte om det alltid varit så eller om det är en förändring som skett. Trevligt tycker jag i alla händelser att det är.

Ta hand om er och era barn i kväll och måste ni få en kick, SNÄLLA, använd bara alkohol då !

Profile picture for user Adde

den här fantastiska kvinnan på Gokväll och var bara tvungen att leta upp henne på nätet för att lära mer. Så hittar jag ett kapitel om hennes förutsättningar och hennes sista kommentarer om att fokusera på det positiva satt sig direkt i hjärtat på mig. Jag blir så otroligt berörd av såna här duktiga människor och jag försöker höra vad de kan berätta för mig om hur jag ska leva mitt liv.

Typ lär av "Di Gamle " :-)

http://www.anneliwester.se/mina_forutsattningar.html

Profile picture for user Adde

Kristi Himmelsfärdshelgen är www.gotlandskonventet.se och jag ser nu hur många vänner i gemenskapen börjar planera och styra och ställa för en semestervecka på ön under den tiden. Jag är så fascinerad över att folk från snart sagt hela Sverige masar sig dit för att umgås och ha trevligt i en ärlig och öppen stämning. Att stämningen är avklädd och öppen i en samling med nyktra alkoholister finns många bevis för, senast denna lovsång : http://blogg.tara.se/elizabethgummesson/2012/05/03/jag-hade-inte-behovt…

Jag var tyvärr inte på denna föreläsning men har flera vänner som var där och känslan var absolut ömsesidig och jag vet att många fler hårdhudade föreläsare har häpnat över responsen de får från oss.
En anledning är utan tvekan att vi inte längre behöver gömma oss bakom en för tillfället vald mask eller att vi inte behöver skämmas för att vi skrattar på "fel" ställe. Vi har lärt oss att vara oss själva med våra fel och brister.

Nästa helg har vår förening Gamla i Gården vårmöte och Annika Östberg är vår gäst på eftermiddagen. Jag har träffat henne förut och är våldsamt imponerad över hennes resa bort från ett tungt heroinmissbruk till det liv hon lever nu. Det är inte många som överlever heroinet. Hon använder också programmet fastän anpassat till narkotika och går således på NA så vi förstår ju varandra perfekt när vi hänvisar till olika känslor och värderingar.

Jag trivs avgjort bäst i sällskap med nyktra och drogfria människor där jag vet att respekten är ömsesidig och ärligheten är det viktigaste vi har tillsammans med kärleken till andra. Ingenstans i samhället upplever jag en sån förtröstan till livet och en tillit till att allt "löser sig" om jag bara litar på det. Jag kan verkligen släppa taget i sammanhanget och bara vara.

Det är en väsentlig skillnad mot hur mitt aktiva liv såg ut.

Nästa vecka ska jag också hälsa på en god vän som ännu inte accepterat sitt missbruk och nu ligger på avgiftning. Denna gången höll det på att sluta i sorg. Vi ska kramas länge och bara vara tillsammans en stund över en kopp kaffe :-) Det är väl inte jordens trevligaste fikaställe men det kunde ha varit begravningskaffe som jag skulle till.

Idag ska jag vara nykter hela dagen :-))

Ps Jag diggar Elisabeths beskrivning : "det är färg-tv hela vägen" Hur bra som helst :-))) Ds

Profile picture for user Adde

trist bakslag på våren som gör mig nedstämd. Jag gillar inte alls det här grå "ljuset" och regnet MEN

jag är nykter och tänker bli så heeeela dagen :-))

Det är den reeella skillnaden på då och nu, nu när jag vet att jag har ett val och jag vet att det inte slutar regna bara för att jag dricker. Solen kan inte alltid lysa, inte ens på en nykter alkoholist !

Ta med paraplyet idag min vänner :-)

Profile picture for user Adde

underbar helg i sällskap av 110 st andra nyktra alkoholister och anhöriga har jag haft ! 2 hela dagar med styrka och kraft och även en utbildningsdag som gav mig helt ny kunskap.

Det är så fascinerande och så upplyftande att få umgås på heltid med människor som vet precis hur sjukdomen verkar och hur det fungerar med det nyktra livet när man väl tar sig ut från det. Att få känna styrkan från gruppen och bara låta sig dras med i glädjen över att få mötas igen är så otroligt magiskt.

I mitt aktiva liv kunde jag aldrig tänka tanken att jag skulle umgås med alkisar på detta vis, att kramas, att hålla om varandra i glädjen över att få ses igen gör mig så euforisk. En man jag tappat kontakten med och som har en låååång resväg (han bor utomlands) dök upp och glädjen känner inga gränser i återseendet. Det visade sig att han gått i pension och inte hade tänkt på att hela hans kontaktnät låg i hans jobbdator som han varit tvungen att lämna ifrån sig. Och när han kom på det hade nån snabb människa rensat hans dator när han sökte upp den !

Jag är så glad att vi har våra vår- och höstmöten som ger så mycket glädje och även styrka. Jag lever länge på en sådan här helg.

Profile picture for user Adde

en hel del om VuxnaBarn :-) Mycket positivt men även hel del negativt om hur soc-folket inte ser barnen som egna personligheter utan kopplar ihop dem med den beroende, typ har inte din anhörig fått behandling så får inte barnet heller behandling. Så djävla skrämmande.

Mina egna tankar rördes om lite nu när Teea skrev om sin nyfunna nykterhet och jag helt plötsligt började minnas hur det en gång var. Det är så bra att få dessa återblickar som påminner mig och därför är det så bra att nya fräscha beroende kommer in och berättar hur det är. Jag vet att det är farligt för mig att glömma och jag behöver verkligen påminnas när det nyktra livet blivit vardag och jag tror att jag är frisk. Jag har en obotlig, progressiv och dödlig sjukdom och jag måste sköta om min nykterhet och göra saker som är bra för mig. Sjukdomen är fullt ut behandlingsbar om jag gör det jag ska göra. Jag blev fruktansvärt smärtsamt påmind om det under helgen när en vän klev ut från beroendecentrum efter avgiftning och går rakt ut och super igen med påföljd att h*n var tillbaka på akuten inom ett dygn. Som sagt : Sjukdomen ÄR listig, falsk och stark.

Innan jag tog min behandling så provade jag alla olika knep för att dricka mindre som de flesta av oss testat, inget nytt under solen. Dricka mindre ja, det var nog aldrig tal om att sluta helt, inte förrän allt började rasa runt mig. Idag är jag glad över att jag någonstans ifrån fick styrkan att be om hjälp och att jag själv tog beslutet att åka på behandling. Alla behöver inte ta en behandling, är uppvaknandet tidigt så går det galant att lägga om sitt leverne och få ett bra nyktert liv. Det viktiga är nog att jag prioriterar mitt egna mående och inte utsätter mig för onödiga risker. När jag hade 5 månader åkte jag och hustrun till Visby och det underbara konventet där och jag funderar än idag över varför vi gjorde det valet. Men jag tror att vi båda var nyfikna på hur livet som nykter skulle se ut och vi är båda vetgiriga vad det än gäller så vi ville utforska den nya världen. Jag har aldrig någonsin ångrat det valet för det blev en riktig "lyckatill" spark i ändan för oss båda. Intrycken var mastodontiska och jag tror inte vi pratade så mycket med varandra under veckan som följde, vi hade göra med att sortera allt nytt vi lärt oss.

I morgon återvänder jag till ön igen. Det har gått några år sen för vi valde bort det till förmån för andra resor vi kunde göra istället :-)) Men som sagt, i morgon är det dags igen ! Första gången vi var på lördagskvällens supe' så trodde ju inte vi det var sant !! Snacka om klackarna i taket och inte droppe alkohol fanns att köpa !! Italiensk buffe', kan det va' nåt?? http://gotlandskonventet.se/supe.htm

Dessutom kommer det underbara människor jag träffade förra helgen och det känns bara så bra !

Att få lyssna tiil de som gått före mig och få lära av dem är så stort och fortfarande så konstigt eftersom när jag var aktiv så visste jag ju bäst själv. Att få lära mig att vända blicken inåt som nynykter är en gåva jag ständigt bär med mig. Under det första året händer ju så mycket inombords så jag hade ju inte en möjlighet att sköta eller bry mig om nån annan än mig själv. Jag var tillräckligt komplicerad och motsträvig så det var en heltidssysselsättning att se om mig själv, det hade aldrig funkat att lägga fokus någon annanstans. Jag är väldigt glad över de tips jag fick från "De Gamle", de hade ju gjort de misstag som jag slapp göra om jag bara lyssnade på dem.

Idag lär jag mig av nya som påminner mig och av mina föregångare som lär mig och jag känner mig som en lite skolpojk igen :-)) Det finns fortfarande så mycket nytt att upptäcka !

Tack för att NI hjälper mig med det !!

Profile picture for user mulletant

och tack för detta! Nu när du är på G, kan du tipsa var man kan läsa att Gerhars Larsson konstaterat att Forum (typ) faktiskt är till hjälp. Du nämnde det i en annan tråd igår. Tack på förhand och ha det bäst i Gotland! / mt

Profile picture for user Adde

på konventet, sista goa hotellfrukosten och snart avslutningsmötet sedan båtresan till fastlandet.
En helg i fina vänners sällskap går så svidande fort. Men det har varit ett trevligt konvent med nya härliga kontakter att prata med i framtiden, mestadels unga eftersom det är konvent med många unga.
Som vanligt känner jag mig väldigt trött, en skön trötthet, och det sitter till största delen i huvudet. Jag tycker jag borde ha hört det mesta men fortfarande kommer det historier som berör så ofantligt mycket och som tar tid för mig att bearbeta. Jag lär mig så mycket av andra och jag är så tacksam att jag får uppleva detta.

Det är intressant att studera människorna och vad de gör för sin nykterhet. Vissa, framförallt de som inte hittar en bra nykterhet och som går ut och in i programmet, skulle jag gärna vilja säga åt att ta ut bomullen från öronen och stoppa den i munnen. De har verkligen muninkontinens och pladdrar på mellan himmel och jord men lyssnar väldigt sällan på vad andra säger. Jag själv blir nog mer åt andra hållet och blir så fylld av vördnad för den enorma kunskap och erfarenhet jag kan suga åt mig så jag har inte tid att prata. Många gamlingar där jag känner mig som en liten pöjk bredvid och, som sagt, många unga som har en ny bra vinkel på det de säger.

Nu ska jag checka ut och sen mingla lite på Säveskolans skolgård innan avslutningsmötet.

Livet är gott att leva just idag :-)

Profile picture for user Adde

konventet över och som vanligt far tankarna runt i skallen om allt jag hört. Jag har "lyckats" pricka in många möten där det gråtits massor när folk delat om sina liv men efter samtliga möten har det visats massor av kärlek och kramarna har varit otaliga. Det märks så väl att folk växer när de får lassa av sig sina upplevelser och få kärleksfull respons tillbaka.

Många unga från olika behandlingshem var där och det hörs på snacket att de är så imponerade över vad som händer inombords när de ser och hör de som varit i samma situation skratta, kramas, gråter en skvätt av lycka eller sorg,dansar och lever rövare på lördagskvällens fest och det helt utan droger eller alkohol.

Min största behållning var en vänlig och omtänksam gest från en väldigt ung deltagare. Jag fick en lite störande hosta på ett möte och hon bjuder mig på vatten från sin flaska med ett leende. Hennes bakgrund kan få vem som helst att börja gråta av vanmakt, hur samhället nekat hjälp bla med att komma ifrån sin dysfunktionella familj och hur hon trots alla motgångar med eget missbruk nu äntligen kommit på rätt kurs pga sin egna vilja att förändra sitt liv. Mitt i denna svarta uppväxt finns vänligheten att bjuda på en klunk vatten för att hon känner en vilja att hjälpa. För mig blir det en viktig symbolhandling som betyder oändligt mycket mer än just vattnet. Det visar på en egen inneboende medmänsklighet som hon själv aldrig fått uppleva och jag blir helt klart imponerad över denna unga vän som har denna förmåga. För mig betyder denna lilla episod så mycket mer : Det finns alltid en fin människa bakom missbruket, jag får aldrig glömma det.

Och som så många gånger förut har jag råkat ut för lite smått otroliga historier. På avslutningsmötet satt jag bredvid en man med en speciell dialekt. Vi kom att prata om det och samtalet kom in på gemensamma vänner och det visar sig att mannen är nära vän till en vän till mig. Det skiljer 6 år mellan dem i nykterhet och det hade utspelats den klassiska scenen när den här mannen klivit in aa-lokalen och där sitter min vän och flinar. Ett kärt möte blev det för ingen hade anat vad den andre styrde med. Dessutom visade det sig att jag kunde hjälpa den här mannen med en annan kontakt inom aa för ett gemensamt projekt inom deras profession. AA måste nog vara den största informella arbetsförmedlingen i världen :-)) Det finns ju hela företag med missbrukare som gör lysande jobb och tjänar massor av stålar :-) Då har man vänt på livet och betalar verkligen tillbaka !!

Det är alltid sk countdown på Gotlandskonventet när man räknar hur många års nykterhet det sitter i salen. Jag tror det var 2154 ÅR !! (och några dagar till) och där den äldste hade 53 års nykterhet och den "yngste" 2 veckor. Att se den gamle ge bort Stora Boken i present till den yngste gör att inte ett öga är torrt. Det visar att det verkligen fungerar om jag gör det valet.

Mitt beslut om att vara nykter förstärks efter en sån här helg och jag är, om möjligt, ännu stoltare över att kalla mig nykter alkoholist.

Jag har ett bra liv idag och ni är en del av det som gör det möjligt för mig så tack för att ni skriver här och hjälper mig framåt !

Profile picture for user Stigsdotter

För att du delar med dig - verkar helt klart vara en upplevelse som är bra på alla sätt och vis!

Profile picture for user Nynykter

Sånt gillar vi! Härligt med nyktra förebilder.
Nynykter (som väl inte når ut till så många men i alla fall är en förebild för tre barn)

Profile picture for user mulletant

jag tänkte mest om du vet om Laleh är nykter - alla (unga) artister som har mod att öppet ta avstånd från droger är ju förebilder eller hur? Jag har för mig Laleh var ambassadör för Vit jul men sen vet jag inte mer. / mt

Profile picture for user Adde

faktiskt ingen aning för som sagt så är jag inte ett dugg intresserad av henne.
Men visst är det viktigt att ha förebilder för många, Adam Tensta tar ju uttryckligen avstånd från droger och alkohol och jag vet att det är många som följer honom. Jag tror också på ide'n att sk kändisar är öppna om sitt missbruk för det avdramatiserar frågan lite och får effekten lite av " kan dom kan jag " och alla öppningar för att tänka över sitt bruk är ju bra.

Jag kan tex reta ihjäl mig på att media inte redovisar dödsorsaken hos de som dör en "oförklarlig" död. Jag tycker det är viktigt att tala om det så får man själv ta beslutet om det är värt det. För några veckor sedan hittades en död ung man i en lite sjö, död, efter att ha blivit portad från en privat fest där drogerna flödade. Killen (23 år ung) hade petat i sig en mix på Tramadol, SPICE, Rohypnol och Benzo. Jag har inte en susning om hur en sån mix funkar men varje del i mixen är ju lungnade så för mig är det en gåta hur man kan ställa dosen så man blir piggelin av den ?! Och det är svårt att ställa in den rätta dosen när man labbar själv och då ökar ju risken högst avsevärt att det ska gå åt helvete.

Jag är väldigt glad att jag är en vanlig alkis !! En stolt nykter alkoholist !

Som dessutom är hög på Loreens vinst och det är en garanterat bakfyllefri drog !

Profile picture for user Adde

mig på något konstigt sätt less och förhoppningsfri över vår missbruksvård Jag misströstar helt.

För inte så länge sedan sa fd folkhälsoministern Morgan Johansson att pengar (ca 150 milj) skulle anslås till kommunala hjälpavdelningar för barn (och medberoende)och det är möjligt att de pengarna betalades ut MEN de öronmärktes inte så för många kommuner försvann pengarna rakt in deras misskötta kassakista utan att göra nytta, bla i min kommun.

Sedan kom nuvarande minister Maria Larsson och sa samma sak och vi var många som krävde en öronmärkning av pengarna men hon ville sköta det på frivillig väg genom att ge ut morötter till de som skötte sig. Det funkade ju inte i vår kommun. Inkompetensen bland våra politiker om hur en bra missbruksvård ska skötas är helt djävla obefintlig. Nye ordföranden i socialnämnden ( när ska egentligen missbruksvården tas bort från socialen ?? Det har ju pratats i åratal om den förändringen) befäster sin inkompetens genom att på första dagen på jobbet säga att "behandlingshem är för dyra så de ska vi skära ner på". Men hallå !! Hur djävla dum får man vara ?? ALLA vetenskapliga undersökningar visar ju på ett bättre resultat via behandlingshem än öppenvård. Man ska ju vara en verklig måttlighetsdrickare, på gränsen till riskbruk, om man ska ha nytta av öppenvården eller tex Prime for Life.

Jag har en alkisvän som i detta nu är inkallad till en stor samling av politiker och tjänstemän för att berätta hur hon anser att missbruksvården ska se ut. Hon har ju gedigen erfarenhet som på så sätt tas tillvara. Kanonbra !! Hon är tillfrågad som expert i ämnet ! Det ni alkisvänner ! Så ska det se ut ! I min del av Sverige finns inte det på kartan över huvudtaget.

Annars har jag återigen blivit påmind om vikten av att titta inne i mig själv och lägga all energi på min egen nykterhet. Jag har varit med ett tag men jag måste komma ihåg att när andras problem blir större än vad jag kan påverka så måste jag se om min egen nykterhet i första hand. Sköter jag inte om den så spricker allt, det har jag sett alltför ofta. Jag har på kort tid träffat flera unga som kommit in i programmet och det gör mig gott att se och jag hyser stort hopp om att dessa blir en fantastisk tillgång för vårt land med sitt nya, fina, synsätt på hur livet ska levas.

Och detta hjälper upp mitt missmod mot politiker och tjänstemän som inte kan något.

Profile picture for user Adde

oärligt behandlad av en vän, och dessutom en vän i gemenskapen, är det värsta jag kan tänka mig. För att kunna fungera som människa, som en nykter alkoholist, måste jag vara fullständigt ärlig mot mig själv OCH mot andra annars kommer lögnerna ifatt förr eller senare och skapar kaos. För att klara den ärligheten måste jag vara en känslomänniska som kan förstå vad det innebär för mig själv och för andra om jag ljuger. Jag får och kan inte förbise att jag gör illa någon medvetet om jag luras och är oärlig. Det måste bli, och vara, ett sätt att leva för mig

Jag har idag blivit varse att en god vän ljugit för mig på ett sätt som gör att även jag, helt ovetande, får konsekvenser för hans handlande. Man brukar säga att sjukdomen är listig, falsk och stark men det han nu gjort är en helt medveten sak som får kraftiga konsekvenser för hans del och det kan spilla över på mig som kan hamna i den sitsen att jag får visa min oskuld. Jag är inte oroliga för min oskuld, jag är helt ren, MEN jag vill inte bli förknippad med det drogrelaterade han gjort. Att veta hur mycket droger förstör människor, göra sig fri från det själv och sen deala med skiten är så djävla lågt. Hade jag vetat det själv hade jag utan tvekan polisanmält honom.

Nu har jag verkligen kontakt med hela mitt känsloregister, jag känner hat, är arg, ledsen och förtvivlad över att bli lurad av en som jag trodde var min vän. Jag förlåter absolut ett återfall men aldrig att jag kan förlåta medveten försäljning, "bara" för pengar, som drabbar så många. Aldrig.

Profile picture for user Pellepennan

Har alltid varit benägen att dricka för mycket och för ofta,men det sista halvåret har det eskalerat. Jag har gjort riktigt dumma saker och skämt ut mig för mina barn,jag somnar bra full på soffan var o varannan kväll efter jag sett till att yngste pojken kommit i säng,vaknar i panik ifall jag inte ställt klockan mitt i natten. Jag har alltid skött mina barn bra,men nu vete fanken längre,den store tar avstånd då jag nästan varit kanon varje gång han varit här.De säger att de inte riktigt känner igen mig längre och det kan jag förstå..Den yngste säger att jag borde sluta dricka och trots att jag vet att han har rätt,blir jag både ledsen och arg inombords. Jag fattar ju inte ens själv varför jag gör så här!jag får ångest och sen dämpar jag den nästan varje kväll med alkohol.. Jag har bestämt mig för att sluta "slå" på mig själv när jag misslyckas med att låta bli att dricka och iställer peppa mig själv att försöka på nytt.Jag ska försöka ha en inre monolog med mig själv som jag vore min bäste vän istället för fiende.Efter att ha varit osams med sonen imorses av andra orsaker och med en förbannad ångest över att jag var full igår igen,klippte jag upp tetraförpackningen med vin och slog ut den medans jag pratade med en väninna i telefon.Hon är ovetandes och jag vill ha det så,men att hon var i andra änden kändes konstigt nog som ett stöd..Nu känner jag att jag behöver erkänna detta öppet men anonymt och kanske här kunna få stöd att låta bli att dricka. Jag ska verkligen göra ett försök att bli nykter och den mamma jag egentligen är..

Profile picture for user Stigsdotter

...till Adde som blivit sviken och till Sunshine... som jag välkomnar hit i denna gemenskap av tilltufsade själar. Jag tycker att det är ett bra stöd att läsa och skriva här och hoppas att du kommer att tycka detsamma. Det är gott att veta att man inte är ensam, även om det såklart samtidigt är lite sorgligt.

Det handlar om att skaffa sig nya vanor. Du skall vara snäll mot dig själv för din egen skull för att du vill vara den bästa mamman för dina barn. Bra att du hällde ut tetran. Ett litet steg på vägen kan vara att sluta köpa "storpack". När en flaska är slut så är den slut liksom.

Profile picture for user Pellepennan

Som svar på av Stigsdotter

Tack för stödet!!,,det var ett stort steg att bara gå med här,samtidigt en lättnad att erkänna trots att man är anonym.Ett ännu större steg blir att återgå till mitt "gamla" jag,,Idag har jag haft sms-kontakt med min äldste son,inget lovat eller så,bara skrivit att hur jag än är,så älskar jag honom och svaret jag fick var så fint. Nu känner jag mig stärkt.Har spenderat dagen med en god vän som jag känt sen jag var 7 år och det gjorde gott för själen =)Jag sköter ju allting så bra sett utåt,har många bollar i luften,jobbar på bra och mitt hem är oklanderigt,varför är då alkoholen det enda som får mig känna mig nöjd med mig själv??!! Nu ser jag fram mot att vakna varje dag utan "fylle-ångets",rädsla för vad jag kan ha svarat/skrivit på f-book, vem jag kan ha sms-at el ringt utan att minnas,,Tänk vad man kan förstöra för sig själv på väldigt kort tid,,Känns skönt att ha gått med här och jag är övertygad om att det kan hjälpa mig! Tack Stigsdotter för ditt fina inlägg...

Profile picture for user Adde

det här blev en känslomässigt jobbig resa.

Jag har nu ett dygns distans till värsta överraskningen att min vän grundlurat mig och tankarna har verkligen flödat. Helt plötsligt faller pusselbitar på plats, pusselbitar som funnits tidigare men som jag inte haft viljan att se hos en vän. Ok, jag har sagt tidigare att jag vill inte vara misstänksam mot folk och att jag är naiv och har åkt på blåsningar tidigare men inget i närheten av detta. Och nu blev det också en prövning jag inte förväntade mig, jag vill ju inte gå tillbaka till den misstänksamma människa jag en gång var i missbruket. Jag måste återigen bygga upp mitt förtroende för andra och lita på det fina som finns inom alla människor, innanför missbruket.

Jag har aldrig använt hasch men jag vet hur det luktar och, helt surrealistiskt, så vaknade jag i morse med haschlukt i min näsa och med ett fruktansvärt obehag. Ni vet hur det kan vara som nynykter att vakna och tro att man druckit fast man bara drömt, så var känslan. Nu kommer jag ihåg att den lukten kunde anas i en kåk som min vän äger men inte använder speciellt frekvent. Därav drömmen antar jag.

Livet är omtumlande ibland och jag är otroligt glad att jag har lärt mig använda de verktyg jag fått ta del av i nykterheten. Det finns fördelar med att vara nykter alkoholist !!

Profile picture for user Lilja-12

Som svar på av Adde

Käre Adde, när man känner att någon fört en bakom ljuset är det en smäll som heter duga. Ilska, besvikelse, sorg blandat med ett slags misstro mot sig själv " är jag så dj-a lättlurad..."

Det ÄR svårt lita på en annan människa, speciellt för oss drinkare. Hela vårt tidigare liv gick ju liksom ut på att inte lita på omgivningen utan bara på flaskan.

Kan man lita på alla? Nej. Kan man lita på någon? Ja.

Tappa inte din positiva syn Adde, för ett rötägg.

Du är så värdefull med din ärlighet och din tilltro till andras förmåga.

Detta var en smäll, ja! En käftsmäll kanske till och med.

Men det finns många andra som inte skulle vika.

Repa mod igen Adde!

Kramar
Din Lilja

Profile picture for user Adde

Lilja :-)
Jo, jag är på banan men känslorna har nog tyvärr vänts lite mot mig själv just nu. Och det för att jag inte SÅG vad som hände. Vi bor iofs 40 mil från varandra så det har ju inte varit daglig kontakt men ändå har jag ju sett tecken men som jag valt att bortse från just för att det var en vän jag litade på. När det gäller andra så har jag ju numera en väldigt utvecklad magkänsla på hur det står till och jag känner ju igen symptomen men i just detta fallet har jag varit blind fastän det nu med facit i handen var så tydligt.

Jag har gjort valet att lita på alla just för att det förenklar tillvaron för mig själv och på något förunderligt sätt så fungerar det med de allra flesta människor. Det blir liksom en liten "spinn-off" effekt av tillit : Litar du på mig så litar jag på dig :-))

Och det handlar nog också lite om att släppa taget, inte behöva kontrollera allt eller alla runt mig utan att ha en förtröstan att livet knallar på rätt bra utan att jag ska styra det :-)

Jag kan se nu att jag lite halkade tillbaka i gammalt beteende och började ringa och styra och ställa så allt skulle bli bra, nåja, så bra det nu kan bli. Jag skyddar INTE honom, inte på något sätt, men det finns annat runt honom som behöver stöd men som tur är finns det ju fler människor på denna jord som kan fixa till saker och ting till hyfsad belåtenhet. Se där ! Saker och ting ordnar sig ändå men jag vill ju i alla fall sträcka ut min hand !

Profile picture for user Stigsdotter

...kan vara så subtila. Det är väldigt ofta man inte ser dem förrän efteråt när man vet vad man ska titta efter, eller snarare, att man borde ha tittat efter någonting. Kanske till och med så att man undermedvetet uppfattar saker och ting och "lagrar" dem i hjärnan för senare framtag - skulle det inte kunna vara så? Därför tycker jag inte att du skall klandra dig själv för att du inte såg.

Ett bra exempel på detta (som kanske kan få dig att dra lite på munnen) är en situation som jag befann mig i. Det var under en personalfest, jag minns inte hur diskussionen gick eller vad det var som föranledde detta (eftersom det var fest var jag förmodligen berusad, kanske flirtade jag med honom??). I alla fall så brister en av mina kollegor ut i skratt och säger till mig: men jag är ju bög, har du inte fattat det?!

Sett i efterhand var där väl allt annat än subtila detaljer som visade på kollegans preferenser och jag kan inte begripa att jag inte sett. Men, min poäng med detta är att vi människor är ganska selektiva i vad vi väljer att ta in - medvetet eller omedvetet låter jag vara osagt. I mitt fall tänker jag att det kanske är för att det inte är så viktigt för mig om en människa är homo eller hetero, det är ingenting jag funderar på, är h*n trevlig pratar jag glatt på utan att fundera över vilket :-)

Profile picture for user Adde

du rätt Stigsdotter !

Jag tycker att jag har hyfsad koll på hur människor runt mig agerar och hur deras beteenden är. Vissa är ju direkta spegelbilder på hur jag var när jag var aktiv och det är lika skrämmande varje gång jag möter dessa. Personen ifråga behöver ju inte vara påverkad utan det är hela missbrukarbeteendet som märks så tydligt. Vi är ruggigt lika varandra i denna sjukdom.

Andra gånger är det just de där små subtila tecknen som du nämner som ger mig fjärilar i magen utan att direkt kunna sätta fingret på VAD det är som påverkar mig men jag tror att det återigen är små saker som jag själv haft för mig en gång i tiden. En annan sak som jag blivit påmind om i dagarna är de där små onödiga lögnerna som egentligen inte behövs, det hade varit bättre att vara tyst, men som används för att "rättfärdiga" ett svar av något slag. En form av undanflykt för att inte vilja visa sitt riktiga svar av någon anledning ofta bottnat i dålig självkänsla som gör att jag inte orkar stå för mitt svar. Under min aktiva tid ljög jag nog mer än jag pratade sanning.

Idag har jag lärt mig att de där små små lögnerna, undanflykterna, ofta föregår ett återfall och ofta avslöjas dessa pyttesmå lögner efter en tid i ett annat sammanhang när vederbörande inte längre kommer ihåg vad han sagt. Kan man då ge en liten hint till den som ljuger så kan ju återfallet hejdas.

Att du raggar på en bög förstår jag fullt ut för många av dem är sexigare än kvinnor :-) Jag har flera vänner av båda könen som är homosexuella och på många sätt och vis trivs jag bättre i deras sällskap än i andras. På något sätt är det som i alkiskretsar helt avslappnat och ingen har nåt att dölja utan kan vara helt naturliga i sin person. Och det känns verkligt bra.

Profile picture for user Adde

kommer påminnelsen som ett slag i magen.

En vän, rätt så nynykter bara ca strax under 3 år, har fått beskedet att hennes vännina dött i sjukdomen. Det är hennes första vän som dör med alkohol och tabletter som sista sällskap, det kommer nog fler. Hon känner samma röra i sina känslor som jag gör när det händer. Först förvirring, sen en mäktig ilska över vad som hänt "varför i helvete hörde h*n inte av sig innan ??", sen en enorm sorgsenhet över vilken kraft alkoholen och drogerna har och självklart ledsenhet för att en fin vän gått bort.

Men även en glädje över att tillhöra en gemenskap där det är ok att vara ledsen och arg och få uttrycka det i klartext och få känna att man tömmer ur sig det som hotar att överta hela mitt sinne. Känna stödet och få hjälp när man vill oavsett tid på dygnet, det är inte många i vårt samhälle som har det så bra när det krisar.

Att ha tillgång till hela sitt känsloregister är också en förmån, att få uppleva den läkande kraften i vårt egna system utan droger kan vara jobbigt i dessa stunder men ger mångdubbelt tillbaka när vi kliver ur turbulensen.

Jag är så glad att jag inte är kemiskt beroende utan kan möta livet på lika villkor.

Profile picture for user Adde

Stigsdotter !

Så länge vi gör det som är bra för oss och sköter vår hemläxa så gör vi det bra mycket svårare för alkoholen och drogerna att ta över.

Egentligen är det ju rätt enkelt : Att välja att inte ta det första glaset !

Och att få ur sig det som ligger och skaver inombords så inte ångesten tar över igen, 3 enkla regler:

1) Prata
2) Prata
3) Prata

Jag var på kvällsmöte igår och det kom folk från andra delar av Sverige som ska tillbringa en del av sommaren i vår region, både som sommargäster men även som ska jobba här. Det blir friska fläktar i gruppen med nya infallsvinklar och ide'er, det behövs röras om lite.

Ha en bra helg !

Profile picture for user Adde

igen sig när andra alkoholister berättar om sitt liv är en förutsättning för att jag ska få samma bra liv som de har. Att lära mig av deras misstag spar mig mycket jobb och även mycken ångest.

Att lyssna och lära av andra som gått före mig har lett mig hit där jag är idag.

Hade jag gjort som på den gamla "goda" tiden, dvs kört efter eget huvud, så hade jag utan tvekan varit död nu. Även när "Di Gamle" berättat hur de gjort och jag inte fattat vad de sagt så har betydelsen av deras ord ramlat ner i skallen efter ett tag när jag var mogen att ta in den informationen. Jag har lärt mig att inte ifrågasätta deras erfarenhet utan lita fullt och fast på att det de säger är riktigt. Att ha den tilliten till andra är så stort och besparar mig mycket bekymmer.

Att lyssna på nya som har upptäckt att de har problem med beroende har sina för- och nackdelar. Det märks även här på forumet hur folk kommer att klara sig i det långa loppet. När nya kommer in och ivrigt vill lära av andra och funderar själv i positiva tankar, använder de "rätta" ordvalen, så känns den där magkänslan överväldingande stor i positiv bemärkelse. Jag tror att de flesta som varit med ett tag i nykterhet och jobbat med sig själv vet vad jag menar.
När de kommer in som ska lösa allt själva så märks det omedelbart på sättet att skriva/prata. Att ens försöka hjälpa en sån person är att lägga energin på helt fel ställe och tömma min egen självkänsla när det går åt pipan. Det där är också en erfarenhet som växer med åren men jag kommer ihåg min egen reaktion som nynykter när såna personer kom till AA. I första meningen så stod det klart att den personen inte var färdig med sitt supande utan kom till lokalen för nån annans skull. Det kunde vara barn, sambos, släkt eller arbetskamrater som "tvingat" dit dem och de gick till AA för deras skull inte för sin egen. Enda gången jag upplevt att denna omvända ordning fungerat är när anhöriga gått en Familjevecka och på så sätt slagit undan fötterna på alkisens sätt att manipulera och h*n insett att här funkar inte lögnerna längre. Inom ett halvår så har de flesta alkisar (ca 60%)gjort en egen behandling efter att anhöriga varit på sin behandling. Fascinerande ! Tråkigt att soc inte fattat det. Inte det heller.

Just nu har jag 2 bekanta alkisar som inte tagit sitt beslut. Den ena har jag nu släppt helt och hon kommer inte att klara detta levande. Hon har fått all upptänklig hjälp men gör alla fel som överhuvudtaget kan tänkas. Nu senast har hon gått in ett förhållande med en annan alkis som är på samma sluttande plan. Det funkar inte att gå in i en ny relation som nynykter, all kraft behövs till mig själv, att dela på min lilla energi som nynykter med en annan är en övermänsklig uppgift.

Den andre har nu supit hela första semesterveckan, och då pratar vi vrålsupa, men kan nu vara mogen att ta ett beslut om behandling. Tyvärr har han av någon anledning fastnat för ett behandlingshem som inte är helt ärligt med sitt upplägg. "Vi jobbar med 12-steg men inte Minnesotametoden"......ehh....nähä ??" Och vi "utbildar" folk till nykterhet ??

Jag är väldigt glad för att jag en gång i tiden tog mitt beslut om ett nyktert liv och att jag fortfarande böjer min nacke för de som gått före mig och att jag har förmånen att få ta del av deras erfarenhet.

Det är så jag fortsätter att leva mitt nyktra liv. Och det är jag stolt över.

Profile picture for user Adde

som behöver all uppmärksamhet : http://www.drugsmart.com/artikel/chatta-med-oss-i-sommar

Allt som kan göra nytta för våra barn nu när det låååååånga sommarlovet börjar förtjänar vår uppmuntran. Att bli utestängd från den enda trygghet som många barn har måste börja uppmärksammas mer och vi måste alla hjälpas åt. Att växa upp i en missbrukarfamilj sätter så djupa spår hos barnen att i många fall kan det vara för sent att hjälpa dem redan vid så tidig ålder som 10-12 år. Många är de barn som först måste gå igenom sitt eget missbruk och förhoppningsvis komma ut därifrån i vuxen ålder hyfsat oskadda. Men hur mycket har de skadat sig själva och andra under den resan?

Kan vi inte hjälpa oss själva så kan vi åtminstone försöka hjälpa våra barn.

Profile picture for user Adde

börjar ju bra med hällregn :-(
Till skillnad mot Mulletanten hatar jag regn ! Jag är avgjort ingen vän av regnkläder eller stövlar, tycker bara det är jobbigt. Jag har jobbat i ett tropiskt land under regnperioden och det är liksom en annan femma. Det är ju inge snack om saken där : Regnperiod = regn ! Och där pratar vi regn, rejält med vatten som dundrar ner och inte det här fjölandet som fjantar ner och ställer till otrivsel.

En sån här dag hade jag absolut dränkt mina otrevliga tankar, kanske med chips i början för att försöka åstadkomma nån form av "regnmys". Kul att tälta en sån här dag :-(

Midsommarafton brukar ju kallas för amatörernas afton. De "normala" som ska supa ner sig och tro de haft trevligt fast de inte kunde stå på benen och det med en mängd sprit som var löjligt liten för mig. Jag var oftast nykter under midsommar och lät amatörerna beundra mig som kunde vara nykter "en sån dag". Sen söp jag de andra 364 dagarna på året så uppoffringen var ju inte så smärtsam.

Jag vet inte om jag är fel ute men på min tid var fyllan koncentrerad till just midsommarafton men nu verkar folk hälla upp redan på torsdagskvällen och fortsätter hela lördagen ? Söndag ska kroppen renas så det går att köra hem på kvällskvisten. Och ska man tro fb-inläggen så ska semestern alltid inledas med en fylla ? Facebook fanns ju inte när jag var aktiv (och det tackar jag min lyckliga stjärna för !) så jag kanske får en skev bild av verkligheten, men nog får jag en bild av att alkoholen mera fungerar som ett kitt i många fler förhållanden nu ? Eller så syns det mer nu tack vare FB ? Nåt för forskarna kanske ?

Jag är så innerligt glad för att jag slipper denna sanslösa planering för den kommande helgen och kan , nåja, njuta av den svenska sommaren med alla mina sinnen. Jag ska dessutom köra köra tur och retur Nämndemansgården och "leverera" en alkis dit :-) innan helgen. Och det gör mig så glad att jag orkar/kan/vill göra det för en annan människa men även för min egen skull, för jag får en chans att träffa en del av mina kära alkisvänner på samma gång på onsdagkvällen. En helt osannolik resa om jag tänker tillbaka på hur det en gång var.

Om jag gör det som är bra för mig och gör mina val så får jag ett bra liv, jag måste vara en egoist och prioritera mitt eget mående i absolut första hand. Jag har kunskap idag om när min inre gräns är nådd, när liksom ryggsäcken är färdig att tömmas, så jag ser till att få ur mig det som skaver innan det nöter hål i mig. Jag påminner mig om var jag kommer ifrån så jag inte glömmer bort att min historia är min framtid. Att tro att jag är frisk från min sjukdom är farligt för mig och jag knycker ogenerat ett citat från Anneli Westers fb-sida (som inte innebär en alkoholrelaterad term i sig men som jag tycker stämmer så bra) : Erfarenhetens immunitet !! Det citatet är så bra för det innebär att jag aldrig kan tro på att jag någonsin blir immun mot min sjukdom, den är kronisk, progressiv och dödlig. MEN fullt behandlingsbar om jag gör det valet.

Ha det bra i regnet !!

Profile picture for user kalla

Vilket jobb du gör med din vän, tänk om alla hade en sådan klippa den dag man vill ta steget till förändring. Vi kanske skulle hyra ut dig till behövande :-) Kram Kalla

Profile picture for user mulletant

tycker att det kan vara mysigt med regn i måttliga mängder, särskilt när hon får vara inomhus och pyssla på, även rejäl städning är okej i regnväder:)

Fin resa, god samvaro och glad midsommar till dej! / mt

Profile picture for user Adde

hos gubben eller bara avsmak för alkoholens biverkningar ?
Kan stå ut med det höga tonläget och de yviga gester hos deltagarna runt midsommarstången..............ett tag !!

Tröttnar snart på det enfaldiga snacket och så drar vi oss hemåt och äter lite jordgubbar ute i den mer och mer småkalla kvällen. En njutningsfull stund tyvärr ackompanjerad av typiska fyllevrål hos grannarna och allmänt högt tonläge. Meningslösa diskussioner överhörs och vi tröttnar och flyttar in.

Att som nykter lyssna på fyllesnack är avgjort inte en hit snarare en otäck insikt hur jag själv var en gång i tiden. Minnen kommer tillbaka och jag skäms för hur jag en gång var.

Min vän firar nu sin första nyktra midsommar på år och dag :-) Visserligen på behandling på Gården men i alla fall ! Vi fick en underbar kväll tillsammans med mycket goda vänner till mig när vi träffades på Sinnesromässan i Sjömanskyrkan i Malmö och alla dessa kramar får mig att känna mig helt speedad. Jag behöver verkligen den närkontakten med mina vänner och jag känner verkligen hur jag lyfter och stärker min egna självkänsla.

Jag fyller på min energi hos dem och jag är väldigt tacksam att jag har den möjligheten idag.

En sån här kväll är jag ännu mer stolt över att jag är en nykter alkoholist.

Profile picture for user Adde

forum diskuteras kändisen som hållt upp i 10 år och nu anser sig kunna dricka igen. Ok, det är hans sak men jag funderar ändå över hur det kan komma sig att denna information från honom själv "slumpar" sig så att den sammanfaller med sjösättningen av hans egna nya tidningsalster ?
Hur mycket gratisreklam har inte den tidningen fått nu ? Även av mig nu :-))

Jag är iaf glad över att jag inte tycker att jag kan dricka socialt, med eller utan tidning :-)

Profile picture for user Stigsdotter

Otroligt skönt att inte vara en av de där fyllebabblarna!!!

Och förresten han den där kändisen - det hade jag totalt missat att han ska ge ut en tidning. Noterade dock att återupptagandet av drickandet sammanföll med tillkännagivandet om skiljsmässa (kanske ett resultat av...)

Profile picture for user Adde

juni 2012

lyssna på tystnaden
Jag sluter ögonen. Hör hur min andning fördjupas för en kort stund. Lyssnar efter tystnaden. Den som alltid finns. Men som jag ändå inte hör. Om jag inte stannar upp och ger den en chans.

I tystnaden bor det som finns i bakgrunden. Kylskåpets monotona brummande. Fågeln som kvittrar i buskaget. Hunden som skäller några hus bort. Sorlet från röster där orden inte går att urskilja. Jag blir medveten om det rofyllda i det som är bekant.

I tystnaden bor lugnet. Där bor inga krav. Och inga måsten. Bara ett stilla ögonblick med mig själv. Precis som det är just nu. När tanken på uppgifter och åtaganden knackar på och stör min tystnad låter jag den bli en del av bakgrunden. Ett hemtamt brummande. Ett diffust sorl.

I tystnaden bor klarheten. Hjärnan behöver ett mellanrum och hjärtat syre. För att fungera bättre. Det räcker med en stund. För att få klarare tankar och djupare andning. Prova. Slut ögonen. Lägg märke till din andning. Och lyssna. Lyssna på tystnaden.

Copyright (C) Klarblå Coaching 2012

Profile picture for user Adde

jag har tidigare berättat om en granne där jag och hustrun försökte "hjälpa till" med framförallt hans sambo så hon kom iväg därifrån. Hon skaffade sig en egen lägenhet och bodde där ett tag innan hon sa upp bekantskapen med oss och gick tillbaka till sin alkoholist och GIFTER sig med honom.

Ok, hennes val men vi fattade inget men agerar inte heller vidare i ärendet.

Nu visar det sig att hennes man varit och sluddrat våldsamt hos nya grannar på området och gjort bort sig rejält. Tablettberoendet har ju funnits kvar hela tiden och vi antar att han lovat att "sluta" med alkoholen för att hon skulle komma tillbaka.

Alkoholen kommer att för all framtid vara huvuddrogen för en beroendeperson som haft den som inkörsport och den kommer alltid tillbaka om man inte slutar med det andra kemiska beroendet.

Det är så tragiskt att se och känna den totala maktlösheten inför både beroendet och medberoendet.

Och jag blir så förbannad på hans arbetsgivare och personalchef som inte törs ta beslut och ställa krav fast hon är väl insatt i situationen. Ursäkta språket men hon är fanimig skyldig att agera !!

Nu tröstar jag mig med nyplockade jordgubbar och njuter av värmen !

Profile picture for user Adde

knallar livet på med en monoton lunk, en lunk som jag inte riktigt trivs med. Som beroende, men nykter ett tag nu, så har jag fortfarande med mig att det hela tiden ska hända nåt, det får inte bli för långsamt. Ändå kan jag idag se fram emot en 2 dagars resa för att träffa andra nyktra vänner och jag vet att det blir sprudlande glatt och massor av kramar. En minisemester som jag gör tillsammans med en annan gubbe som har dubbelt så lång nykterhet som jag och jag vet helt säkert att vi kommer att ha skoj !!

Men ändå är jag inte nöjd ?!

Jag ser ju att det är motsägelsefullt det jag skriver och jag kan inte riktigt förstå det själv.

Jag vet ju många som skulle toknjuta av att få vara med oss på resan men som inte kan av olika skäl så jag borde ju vara helnöjd. Vi ska dessutom träffa en vän som nu är på behandling och han blev så glad att han blev gråtfärdig när han fick veta att huvudsyftet med resan var att hälsa på honom och det känns ju också bra :-) Jag kommer ju själv ihåg när det var söndag och bekanta fick komma på besök och hur nedstämd jag själv blev för att ingen kom till mig de första helgerna. Vi som inte fick besök försökte ju snylta in oss hos de som hade familjen där för att få känna lite familjegemenskap och när det var vår tur att få besök så delade vi frikostigt med oss av våra familjemedlemmar. Jag kommer ihåg att min grabb var så imponerad av att alkoholister kunde skratta och skämta så som vi då gjorde och han kommenterade med " Så roliga ni alkisar är " !! Dottern var betydligt mer reserverad men hon fick ju uppleva samma sak när hon gjorde sin Ungdomsvecka och alla skratten som då var. Idag känner hon en hel del av mina alkisvänner och trots åldersskillnaden så skrattar och kramas de som riktiga medmänniskor. Hon liksom jag är medlem i hemliga forum på fb, jag för alkisar och hon för Vuxna Barn och det känns bra att vi delar vår verklighet och fortätter att utvecklas.

Äntligen ser jag nu på forumen att det diskuteras hur man går tillväga för att gå ur sitt beroende av bla SSRI-preparat. När jag läser vad de går igenom så blir jag återigen så glad att jag inte börjat använda. Stöttningen är enorm och de hjälper varandra på ett sätt som överstiger hjälpen jag får som alkis mest pga att de forum jag är inne på har alkohol och AA som bas och där pratar vi mer om oss själva och hur vi gjort. Denna hjälpen är mera direkt och de talar om vilka sätt som har fungerat och råder mera i klartext hur man ska göra. Skönt att det börjar röra på sig på den fronten också.

Nu ska jag packa och dra iväg på lustresan till kram-landet :-)

Profile picture for user Adde

en härligt underbar helg med massor av skratt och kramar ! Vi hade ju bara en sak bestämd och det var att träffa vår vän men sen händer det andra bra saker bara sådär utan att jag behöver anstränga mig ! Snacka om att lämna över !!

Bara känslan av att mötas på en parkbänk på ett torg med goa vänner och en kopp kaffe och dessutom i en flödande förmiddagssol är helt underbar. 4 alkisar på en parkbänk !?!? Vad gör de ?? Skrattar och stojar och dricker förstås !! Vi syns och hörs där på parkbänken och vi är nog lite glada och stolta för det och vi TRIVS med stooooora bokstäver !!

Tänk att en kopp kaffe och några glada vänner kan få humöret att bara sprattla i skallen av glädje ?! Det var ju den effekten jag sökte när jag drack men aldrig lyckades uppnå. Nu gör jag det av bara farten och glädjen !

Jag lever länge på sådana här möten och jag är väldigt glad för att jag har den möjligheten idag !