Vill sluta nu!

så har man ju inte fått poäng på det i olika självtester för återställare tog jag inte, se där inte är det så farligt med mej ändå. Men så läste jag nyligen att återställare behöver inte vara att du tar alkohol på morron. Det kan vara ölen eller vinet vid lunchtid men också det du korkar upp när du kommer hem från jobbet. DÅ blir det ett helt annat svar på frågan om återställare. Om det nu var så att poängen inte räckte till annars. Vilket den nog gjorde...

Pellepennan

Go´kväll på er!

Tyvärr är det ju så att mitt fokus inte legat på att hitta signaler för ett tilltagande missbruk under årens gång. Jag har ju varit kund på bolaget, men inte direkt läst skyltarna, än mindre tagit del av någon "moral skriva" som behandlar ämnet. Om jag på annat håll blivit konfronterad med sådana frågor, har jag nog raskt bläddrat vidare och förnekat, Är ju inget svårt att göra det, eller till och med få "medhåll" när man umgås med andra som gillat att dricka. Dom som förmodligen tyckt att det finns ett problem brukar ju inte vara så påstridiga med att påpeka. Det verkar ligga i vår mentalitet. Så förnekelsen är förmodligen ganska vanlig skulle jag tro.

Nej Santorini, tyvärr har jag inte minsta tvivel gällande mig själv.... Att jag tar upp det här, är säkert för att jag känner att det kan bli bättre om jag tar modet till mig att skriva ner hur illa det är ställt. Kanske kan det bli min väg att bygga vidare på? Sanningen är ju att jag flera gånger har haft nyktra perioder, och under en period varit aktiv här. Och sanningen är att jag vetat men fallit tillbaka, fallit igenom gång på gång på gång. Varför? jo, för jag är maktlös!

Jag har umgåtts mycket med många av er här inne den sista tiden. Blivit nästan till ett halvtidsjobb, men ok, då får det väl vara så ett tag. Läst om andra "gröngölingar" som jag själv, och andra som kommit längre. Vissa även mycket långt. Där lyckas jag hitta inspiration och faktiskt lite tilltro att det ska kunna gå. I trådar där författaren kommit långt i det nyktra livet, märker man en förändring. Underligt vore det väl annars, allt eftersom kroppen och själen återfår sin självständighet? Ikväll har jag läst i victoria´s tråd. Hon som sedan blev viktoria, där hon, och många andra, skrivit så mycket bra. Det ger inspiration till att lova mig ytterligare en nolla i protokollet för morgondagen.

Känner jag trots, alla kloka ord en konstig djup sorg och ledsamhet, kan jag ju alltid gå in på Youtube och lyssna på "Tjo va´de` va livat i holken", med Påvel eller så.... Det lättar säkert upp!

Vad som säkert lättar upp imorgon bitti, är att jag inte var med i den holken igår!

WT

Sitter och lipar lite smått.
Nästan allt jag läst känner jag igen mig i.
Jag är SÅ glad att jag började läsa alla "historier" och skriva på denna sida.
Nu ska jag strax gå och lägga mig, utan alkohol i kroppen

kram på er alla!

Pellepennan

För två veckor sedan på söndag kvällen så här vid tio rycket, låg jag som nu i sängen. Då lite smålullig och hade just hittat tillbaka till forumet. Under eftermiddagen och kvällen hade jag med hjälp av några folköl byggt om dom tre starkars "kompisar" som var kvar efter helgen, till en sisådär 6 normala starköl. Det var lite så som "snillet" i mig spekulerade, samtidigt som jag funderade på att göra ett nytt försök, ytterligare en vit period, lite vila innan dom stora helgerna. Tänkte på om jag skulle våga ta upp min gamla tråd. Det skulle´behövas ett par dagar till av våndan innan jag skulle ta mod till mig, för när jag slutligen klev in här igen så ändras något för mig själv. Trots anonymiteten kan jag berätta för mig själv och er andra hur det egentligen ligger till, och nu är jag inte helt ensam med sanningen... Det är både läskigt och skönt.

Jag minns exakt hur jag tänkte då. För är det något som blivit bättre under dom sista veckorna så är det minnet. Jag har varenda morgon sedan dess kunnat redogöra för mig själv hur gårdagskvällen faktiskt var. Bara en sådan sak är ju helt fantastisk!

Pellepennan

Så ser dagens löp ut! Men som så ofta är det bara halva sanningen man läser där, eller hur?. Lever.... Jo det gör jag, och ganska bra faktiskt. Semester..... Nej det är lögn och förbannad dikt. Det är min lever som har semester, och en ganska skön och lång sådan. Skönt för den att resan inte gick till en "all inclusive" resort.

Hoppas solen skiner på er med idag!

Pellepennan

Att du hittat hit! Välkommen in. Missade att någon skrivit här i tråden, ursäkta för det :-) Nu när du hittat hit, är det en superidé att hålla sig kvar. Läs runt, skriv där du vill. Det ger både tröst och kanske bygger det den motivation som krävs att lägga dagar med nollor i protokollet till varandra. Det finns så mycket bra att läsa här så man behöver inte uppfinna hjulet själv, det är bara att haka på!

Pellepennan

Så peppigt kan man ju ta för vana att börja dagen! Ni vet, som Robin Williams började dagarna i filmen från "helvetet" i Vietnam?

Nej, ett rent helvete är det inte, men det går upp och ner. För varje dag lite mera upp. Det är inte alltid lätt, men det blir lite bättre och bättre.

Ni vet som när man hittat en gammal halvrutten lök - den sista - som gömt sig under "morötterna" i kylen. Man behöver löken och tar av det första, lite grönslemmiga lagret, och anar hopp om att den kan gå att använda. Så känner jag mig idag. Jag tycker mig ana att det lönar sig att skala vidare...

Det konstiga med lök är att man sedan kan få fram, låt säga två fräscha skikt, för att sedan plötsligt hitta ett ruttet igen. Efter det kommer en pytteliten frisk lök fram. Ska bli spännande att se vad som kommer fram när dagarna går och jag skalar vidare på mig själv, och om det finns en frisk kärna?!

Till oss alla ett "peppigt" Goood Mooorning!

Pellepennan

Goddagens!

Även om ALLT känns nytt för mig, kan jag efter att ha umgåtts med er här på forumet i några veckor tänka såhär: Igenkänningsfaktorn är stor och i princip vad man än tänker, har ju någon annan redan tänkt tanken - känt känslan. Så varför blir man fundersam när exempelvis tanken "Nu ska du alldrig mera dricka" kommer upp? Det måste vara för att det nu är MIG det handlar om. Och mig är det "halledudanemig" faktiskt synd om på riktigt.

Ja det är bara att acceptera att man inte är så vidare värst unik och att "förhandlandet" går att känna igen från andra. Egentligen är det ju bara dom där första glasen jag kommer sakna framöver. Inte dom sista när lullighet övergått i att man faktiskt inte tycker att man är påverkad, även om man fortsätter "krana". Det som plågade mig igår kväll var faktiskt maten. Det känns i och för sig som mycket inte vinner på att ackompanjeras av alkoholhaltiga drycker. Typ svensk husmanskost som kåldolmar, köttbullar med gräddsås, gratinerad falukorv ja såna grejer lyfts ju inte direkt av alkohol. Ärtsoppa med punsch - ja ni känner kanske smaken själva, i mina ögon ett konstigt påfund. Men sedan kommer kategorin "svenska tveksamheter" här är det faktiskt lite svårare att veta vad som är ritual, och vad som faktiskt är gott. Kanske något att fundera på när det lackar mot Jul? Hittade en bild på nätet som jag minns från barndomen. Morfar hade en på dasset när jag var barn - på en annan vägg hängde säkert Gustav den 5:e. Dasset är numera historia...

http://www.renqvist.se/Vintage_posters/albert_e.html

Jag kanske inte är smaklökarnas mästare, men passar verkligen brännvin och kräftor, eller är det en ritual? Jo jag tror det, för egentligen finns det kanske ingen anledning alls.. Kräftor är väl lite som religion, jag själv förespråkar dom som levt i saltvatten, även om även dom lever i dyn.. Men generellt skaldjur - nä dom vinner inte heller på att badas i akvavit, men i.....och det spelar ingen roll om det är en näve upptinade räkor från Ica, eller en fisförnämt "utpekad" hummer i disken hos Lisa i hallen.

Så där höll jag på och filosoferade med mig själv igår kväll, och ännu värre - hemska tanke - blir det när resan går utanför Sveriges gränser. Maten och miljön är ett invant mönster. Fish and chips på en pub i England. Ett smörrebröd på Ströget, En pastatallrik i på en hamnkrog i Italien, en gnutteskiva gåslever i Alsace, raclette i en Alpby, sundowner i Mexico, och vad i hela friden ska jag ta mig till om jag åker till Bayern i oktober. Jag börjar räkna upp Europas huvudstäder....

Om jag säger Paris kanske du tänker på Louvren eller Eifeltornet, jag tänker mera på löksoppa och annat gott...

Sen är jag glad att dom "vise" berättar att dom unnar sig ett liv utan Alkohol, och att det är befriande. Jag känner nog just nu i alla fall mer som Pippi som stampar i marken och utbrister: Fy fabian....

Dagens meny blir garanterat alkohol-o-krävande

för-mycket-sprit

Hej Pellepennan,

Har läst igenom din tråd och bestämde mig för att registrera mig fast jag är ytterst tveksam till om jag själv faktiskt har ett alkoholproblem.

Men det jag vill fråga dig är hur mycket drack du när du drack ?
Alla veckans 7 dagar eller mindre ?
Hur kunde en "normal" vecka se ut för dig ?

Varför jag just frågar dig är väl för att jag känner igen en hel del i det du skriver men jag tror att jag konsumerar betydligt mindre men
eftersom jag är på detta forum och snokar runt så finns det väl en nyans av oro inom mig själv.

Hoppas du inte tar illa upp att jag ställer så raka frågor om dina vanor.

Ha det bra.

Pellepennan

Hej! Det är helt lugnt att ställa frågan.Det är väl en av anledningarna till det här forumet. Har själv haft (och har)så många frågor, och man vet inte vart man ska vända sig för att få svar. Generellt hör jag väl till dom som inte anser att man ska leka "hobbydoktor" och ge andra råd. Men när jag läset vad som står "skrivet" från personer som man ska lita på (läs borde lita på) så har jag haft en tendens att ifrågasätta. Varför då? Jo, för att jag tror att det handlar om att försvara sig. Vem vill göra slut med en så "fin polare" som alkoholen? Nej, helst inte, och då hamnar man väl i försvar och förnekelse.

Jag hoppas du inte tar det jag skriver för sanning eftersom jag med realismens ögon förmodligen inte än har landat i mit rätt jag. I grunden tror jag - åtminstone för tillfället - att det hänger ihop ungefär så här:

Det handlar inte bara om hur mycket eller hur ofta du dricker. Naturligtvis kommer du fram till vägs ände snabbare med en snabb frekvens och stor kvantitet, men titta på mönstret hur du dricker, och av vilka anledningar. Att du nu hittat hit, även om du inte är säker på att du har problem, kan jag tycka låter klassiskt. En del kloka här säger så. Är du här har du hamnat rätt liksom...Och om det är så att problem inte ännu kommit att bli allvarliga, är det här en utmärkt plattform att lära sig mer, för att på det sättet undvika framtida problem. Finns så många kloka trådar här. Du behöver nog bara hitta den som passar till din "personlighet" för att få ett stort utbyte, och lära dig massor.

Ja drickat då, för mycket, för ofta, mer och mer av fel anledningar och för länge kan man kanske sammanfatta det. Hur normalveckan såg ut är svårt att säga eftersom det varierat mycket över tid. Det är också jobbigt att tänka på det! När det varit som värst har det tyvärr varit varje dag. Inte alltid jättemycket, men i vissa perioder har det motsvarat upp till 15 standardglas per dag. Det är mycket, så mycket är säkert. Rekommendation är att att en vuxen man inte ska dricka mer än 14 i veckan, och inte då allt vid samma tillfälle etc. etc. här kan du läsa på systembolagets hemsida. Sammanfattningsvis kan jag väl säga att jag, enligt den riktlinjen, har satt i mig det som jag bör under min livstid (om jag blir lika gammal som sköldpaddan i hitta Nemo vill säga...) Så jag avråder dig bestämt att använda mina dryckesvanor som referensram för ditt eget drickande! Andra saker som tyder på att det kan var på väg åt fel håll är ju att läsa listor på vad som är indikationer på problematiskt drickande. Då menar jag inte MITT tidigare inlägg, utan dom mer officiella. Eller håll helt enkelt ett öga på andra saker som blir knas när du dricker....Och håll ett öga på röster som försvarar ditt agerande.....

Det jag lärt mig är att problematiken kring riskerna kring alkohol är ytterst individuella. Naturligtvis handlar det om tid och mängd, men även ärftliga faktorer spelar in. Kanske till och med jag skulle kunna ändra på mitt beteende, men det är inget jag tänker testa just nu i alla fall! Det finns ju 20 åringar som hade alkoholdebut vid 16 som redan är alkoholister. Och det finns 20 åringar som är på väg att bli det, dom fattar det bara inte än...

Är det svårt att hålla upp och händer det en massa läskiga saker? Är andra frågor som jag ställt mig. Även det är säkert individuellt, men om det hjälper någon kan jag berätta hur jag känner efter 18 dagarna med "avgiftning". Efter en lång period med att ha hämtat måndags, onsdags, och helgboxen:

- Ja det är jobbigt, men va trodde du pucko! (riktat till mig själv)
- Nä, det har inte hänt något läskigt som delirium eller så.
- en massa annat obehag? Ja, men det får jag acceptera
- Ågren, ja faktiskt även om jag är ganska stark i psyket (tror jag :-)
- Sorg? Japp! massor faktiskt. över vad jag ställt till med både för mig själv och mina kära. Det här är faktiskt nog den mest plågsamma biten.
- Rädsla? Japp, över om jag har tillfogat mig medicinska problem. Ska kolla det (sen som strutsen säger)
- Glädje? Ja det pendlar mellan det och den sorg jag tidigare beskrev...
- vilja? Ja det kan du skriva upp, jävlar anamma! I vilket fall just nu i skrivande sekund (pendlar ju som jag just skrev)

Ok, hoppas du hade någon nytta av detta, måste göra lite rätt för mig nu...

Lycka till på vägen!
Det gäller oss alla

Pellepennan

Oj oj oj! Det krävdes verkligen energi att igår skriva inlägget. Det blev jättesvårt eftersom det är både självutlämnande, ställer en mot väggen, och även svårt för att man vill ta vara på chansen att säga något halvvägs vettigt, när den nu ges. kanske kan det ju ge någon något? även om jag och inte känner sig som någon trovärdig "frälsare".

Men nu har jag återhämtat mig en smula och sitter och funderat på hur listan med alla belöningar inför helgen ska se ut! Ha...då var vi där igen då! Belöningscentret anropar. Men jag tänker inte ha dåligt samvete för det direkt. Ska även testa några nya dryckesalternativ. Förra helgen var det osötad tranbärsdricka i koncentrat från Konsum på programmet. Faktiskt inte så illa! Med bubbelvatten mot törst och till maten. Med Päronsoda som longdrink till filmen. Hade man hällt det sakta över en sked ner i färskpressad apelsinjuice hade man nästa fått en... Men det gjorde jag inte, för varför ska man dricka något som påminner en om alkohol fast inte innehåller det? Eller är det farligt? Exempelvis Veteöl som jag verkligen gillar, det finns ju alkoholfritt med, även om jag inte testat på ett tag. Ska nog plocka upp ett par på hemvägen idag! Men så var det de´där som jag läste att man ska göra annorlunda, gå nya vägar, jag tror jag blir knäpp av det här!

Det kommer i alla fall att ta tid det här tror jag. I alla fall den inre resan. Apropå den yttre, såg jag den här filmsnutten idag som handlar om den yttre. Både tragiskt och härligt på något sätt. Sen är han väl inte en direkt anonym när han går till AA efter drygt 15 miljoner träffar på Youtube..

http://www.youtube.com/watch?v=6a6VVncgHcY

Önskar er en härlig fredagseftermiddag!

m-m

Kan det kännas att skriva från djupet av hjärtat. Det tar på krafterna att skåda inåt och få det på pränt utåt. Men, förhoppningsvis ger det energi på lång sikt.

Angående dryckesvanorna - de nya - så tänker jag i lite blandad kompott. Dricker alkoholfri cider, Cola light, bubbelvatten, smoothies, och fredagsfavoriten - tonic water med citron eller läsk med juice. Tycker inte att det gör något om det är samma dricka som man vanligtvis tidigare druckit tillsammans med alkohol. Det finns så många situationer som påminner och kan ge alkoholsug, så isf är det så mycket som skulle vara omöjligt att göra. T.ex äta mat på fredagar och lördagar...., kex med ost, jordnötter, snacks, grilla.... Ja, det mesta. Jag tycker det måste få vara lite extra gott och kanske "vuxet" till helgkvällarna. Och alkoholfri öl är gott. Imorgon ska jag våga mig in på bolaget och köpa alkoholfritt vin. Tjoho!
Ha en bra fredagskväll!

Pellepennan

Är faktiskt lite nyfiken, och rädd, för hur man ska reagera när det kommer till situationen när man har alkoholliknande drycker i glaset. Vill ändå utmana mig själv lite, och har tidigare känt att jag kan bli starkare av att utmana mig själv. Sätta "honom" - ni vet han som snackar strunt - på plats!

I fredags besökte jag därför mitt lokala systembolag. Det är en butik där faktiskt ett par unga i personalen är jätteduktiga. Det jag menar är den unga generation av anställda som faktiskt har ett genuint intresse, och faktiskt stor kunskap om dryck. Nåväl, jag är ju en välkänd kund i butiken, så när jag nu kom in efter att ganska länge hållit mig därifrån så frågade en av dom mest hjälpsamma killarna: Tja! hur är läget, letar du efter något speciellt? Min första impuls var att svar ungefär så här:

Jodå, ganska bra faktiskt, och ännu bättre om jag slipper se din nuna så ofta! :-)

Men det sa jag inte...Bra! sa jag, vet du var det alkoholfria veteölet står? Han pekade mot en annan hyllsektion, och så var det inte mer med det! Eller var det det? Jo det var det. Det var inte inbillning att jag såg att han reagerade. Som ett tyst samförstånd. Jag kände att han visste, och jag tror han kände att jag visste att han visste...

Så med tre flaskor (som passade i matkassen) och 37 spänn fattigare lämnade jag butiken. 37 spänn.. krockade lite i huvudet, menar du växel på en femhundring? Nej tack, jag behöver inte kvittot, släng det!

Nåväl, ibland tror jag att "världen snurrar" kring det här med PP och Alkoholen. Så är det naturligtvis inte. Det är som när man förlorat en nära anhörig. Man tycker att världen bara borde stå stilla, att omgivningen borde fatta det fruktansvärda som hänt. Så är det ju inte! I centrum möter man alla påsbärande, förväntansfulla, festprissar. Så kommer det att vara framöver. Att PP har alkoholproblem är inget som förändrar världen. Förutom MIN egen lilla värld förstås!

Den världen är idag på förmiddagen ganska bra! Väcktes av barnen tidigt. Dom babblade om den stundande premiären av adventskalendern. Att orka hinna med en frukost innan 08.45 en söndag känns fantastiskt! Nu ut i solen!

En fin dag till er alla därute!

m-m

Ja, förstår dina tankar, detta att allt handlar om mig och mina bedrifter på den alkoholfria fronten. Det är väl en av orsakerna till att forumet är så viktigt, att få skriva ner och få bekräftelse av andra som förstår känslan. Och också att det är viktigt att prata med någon om det IRL också. I alla fall för mig.

Låter som att du är en bra bit på rätt väg i alla fall, roligt att läsa!
Jag och maken var förresten inne på bolaget och handlade alkoholfritt igår, ska skriva en liten recension i min tråd :)
/m

Pellepennan

Att prata med någon i min närhet om vad som är och har varit. Det får helt enkelt vara så ett tag till. Jag är hur som helst glad att jag hittat tillbaka hit. Tacksam över allt stöd, intressanta tankar som jag fått ta del av under dom gångna veckorna. Närmare bestämt tre stycken imorgon bitti när jag vaknar! Är overkligt hur fort tre veckor kan gå, i synnerhet när minuterna vissa dagar har kännas som timmar.

På något konstigt sätt har dom första nyktra veckorna nästan varit jobbigare än att pendla ut och in i ruset, men det kanske är normalt att kroppen kämpar lite extra just nu. Är ju inte så illa trots allt, jag känner, och det har ju en finess i sig!

Ok, min lilla framgång ger mersmak! Tar en dag i sänder, men önskar i smyg att jag haft årets sista fylla. En nykter december....Finns det? Jag har inte haft det sedan jag fick visdomständer i alla fall.

God söndagsnatt på er!

konstnären

God morgon på dig
Har inte heller haft en nykter december på åratal. Det känns lite märkligt milt sagt.
Mådde så bra igår allt gick så lätt men idag känner jag mig låg. Det var väldigt vad
känslorna svallar när man blivit nykter. Det är som en bergochdalbana för mig i alla
fall. Alla känslor gråt smärta ilska har väl legat gömda i alkoholkapsel innan.
Så fort jag fick en motgång ett glas vin hemskt när jag tänker tillbaka.
Det stor en tom läskback i hallen som mannen ska åka och fylla på. Jag sa till honom
att köpa många julmust till mig, tyckte själv att jag lät ynklig på rösten. Va då
nu börjar tycka synd om mig själv. Livet går upp och ner och om 8 dagar har jag varit
nykter 3 månader. Hade inget val hade nått min botten.
Önskar dig en fin dag
Du är duktig med dina 3 veckor
Konstnären

Pellepennan

Så då var den då här! Har i och för sig aldrig haft något emot måndagar, men idag är dom förknippade med något positivt. Veckodagen...
Likt en nykär tonåring som räknar dagar i en ny relation. Varför räknar jag dagar och veckor? Kanske för att att det känns som en så stor uppgift och näst intill som en omöjlighet. Men det är det inte, det finns det många här som kan intyga, och er tänker jag fortsätta att låta mig inspireras av. Som du konstnären som helt plötsligt postar, och ger uppmuntran.
Jobbigt naturligtvis att det går upp och ner, och det har jag läst här inne flera gånger. Vissa har till och med skrivit att det kommer dippar, ofta vid 3,6 och 9 månader. Så du ska se att det kommer nog snart en lugnare fas igen Konstnären!

Styrka i vintermörkret till alla!

konstnären

Kan säga dig att i kväll är allt uppåt. Ja, det blir nog mycket känslosvall.
Kanske är det så att det blir lite dippar som du säger vid 3 månader o.s.v.
Jag räknar oxså dagar har blivit som en slags mani hos mig, men lite lustig
kan man ju få vara. Varje dag är ju en seger. Jag vet ju så väl ett litet
snedsteg och jag har sabbat allt. Så nej jag vinglar vidare i nyktert tillstånd.
Tur att man har forumet som kan stötta och att man själv kan skriva av sig.
Ha en skön kväll
Konstnären

Pellepennan

Ligger här och klurar lite vidare kring alkoholfria alternativ. Ämnet kommer upp i trådar lite här och var. Självklart borde varje etablissemang med självaktning kunna erbjuda bra alkoholfria alternativ. Softdrinks är ju absolut inget problem och drinkar är ju både kul och lätt - om man har viljan vill säga. På öl fronten händer nog en massa. Och det går ju faktiskt att brygga öl som påminner om - just öl. Har testat ett par själv i helgen. Skalan på dom tre veteöl jag provade sträckte sig från urrrp till helt ok. Tidigare, när jag var duktigare med att ta vita månader för att hålla koll på ett eventuellt annalkande alkoholproblem, brukade jag dricka Clausthaler. Då var dom nog ganska ensamma om det, och faktum var att de inte var så dumt.

Alkoholfria alternativ på systemets hemsida är totalt 104 stycken i butik. Klickar man på alkoholfria rödvinsalternativ får man fram, hör och häpna 5.
Röda med alkohol är cirka 1800, och tar man beställningssortimentet till hjälp är det nästan 6000. Kollar man sedan på röda och vita blir siffrorna kanske 9 mot 9000. Gissa vem som förlorade? just det alkoholfritt!
Om man då ser på hur det ser ut med alkoholproblematiken i befolkningen, och för övrigt läser lite om systembolaget uppdrag, kan man ju bli lite fundersam...

Och hur kan det nu bli så? jo vet ni vad? Jag tror helt enkelt att det är klurigt att få fram en produkt som håller måttet när alkoholhalten ska ner till 0,5%. Det är en högst personlig uppfattning och kanske är det en fördom. Jag ska naturligtvis testa framöver, och ingen skulle bli lyckligare än jag om det inte stämmer.

Jag tror att det ligger i sakens natur. Det är som att vilja baka goda kanelbullar på margarin, snåla med sockret och strunta i kanelen. Då blir det andra bullar, och man blir ju inte på kanelen. Jag tror att alkohol är ungefär som fett. Alkoholen är tyvärr det som klarar att bära upp nyanser och komplexa smaker. Men kanske om dom mest begåvade vinmakarna får upp ögonen för att ta fram kvalitet, så kanske det kan bli bättre. Så tyvärr är det nog så att det godaste vinet tyvärr fortfarande innehåller alkohol.

Och inget av den varan dricker jag imorgon!