Eftersom jag är ny här på forumet, så ska jag börja med att presentera mig. Kvinna på 60 år som alltid älskat vin och dricker för ofta. För ofta innebär varje dag, även om det aldrig blir mer än att jag vet vad jag gör och slutar så tidigt att jag aldrig har baksmälla. Men det blir ändå 5-6 glas varje kväll och framför allt så kan jag ju inte låta bli det. Tackar nej till saker för att jag hellre sitter ensam hemma och dricker mitt vin. För 10-12 år sedan slutade jag helt med alkoholen och levde utan i sju år. Men då började jag jobba på ett företag där man ansågs som en tråkmåns om man inte drack, så jag tog lite öl när vi hade fester. Det gick ju bra den första tiden, men inom något år så var jag där igen med att sitta och dricka vin för mig själv på kvällarna. Så kom aldrig och säg att en alkoholist kan dricka måttligt. Det kanske fungerar under en kort period, men sen är man där igen.
Jag har gått upp massor i vikt och har ca 30 kilo att gå ner nu och det fungerar ju inte när man dricker vin. Där vinet går in, går vettet ut och jag stoppar i mig en massa onyttigt på kvällarna. Tröstäter kanske. Så jag har många anledningar att ta tag i mitt liv, vill ju faktiskt leva länge till och se mitt lilla barnbarn växa upp och att hon vill umgås med mig.
Nu har jag en plan - nästa vecka, torsdag 28 november, åker jag till Gran Canaria för en veckas semester. När jag kommer hem därifrån på torsdagen därpå så är det slut med alkoholen för mig. På lördagen efter jag har kommit hem, ska jag åka och hämta hem min lilla valp och då vill jag vara helt nykter och kunna ta hand om och fostra denna min lilla nya "sambo". Mina gamla hundar fick jag tragiskt ta bort för en månad sedan, båda två, pga tumörer i lungorna på båda. Så jag behöver denna semester och få glömma det gamla och när jag kommer hem, då är det dags för mitt nya liv.
Jag har läst och läst här på forumet i några veckor nu och vad jag framför allt fastnade för var en sak som Santorini skrev i en annan tråd, om att man inte ska se sin nykterhet som en uppoffring utan snarare en förmån. Tycker att hela det inlägget var som riktat direkt till mig och jag ska verkligen försöka tänka så framöver. Nu umgås jag ju inte längre med människor som anser att man är tråkig om man inte dricker, så jag känner att jag har alla förutsättningar att lyckas.
Jag hoppas på mycket stöd här på forumet, även om min nykterhet inte börjar förrän fredagen den 6 december när jag kommit hem från Gran Canaria. För mig brukar det fungera bäst om jag "har en plan" :)

finns det ett ordspråk som säger. Det kan tillämpas i fall som ditt just nu. Efter semestern, efter, jul, efter helgen, när boxen är slut osv. Samma uppskjutande som vi använder vid bantning också. Alltid på en måndag eller nästa vecka eller efter festen som är bokad. Varför inte sluta NU? Bättre att hälla ut vinet än att hälla det genom kroppen, det gör mindre skada i slasken. Hårda ord kan tyckas men inte desto mindre sanna och jag tror det är sanningen vi behöver få höra här på forumet. Sen väljer man själv.

Du har en lång nykterhet bakom dej. Det visar också att fast man varit nykter länge och vet att man kan sluta så är det alls inte så lätt att göra det igen. Därför anser jag att såna som vi som uppenbart har problem med att dricka lagom aldirig ska få för oss att prova igen. Inte tänka att jag kan ju alltid sluta igen om det blir för mycket. För det är svårare än första gången, jag vet för jag har testat det också.

Så Lexi, varför inte låta idag, eller igår, vara sista gången du drack alkohol?

Med bästa hälsningar :)

Lexi

Nu är det dags igen och denna gången ska det fungera hela vägen. Det blir mitt tredje försök på tre månader och första gången gick det 12 dagar, andra gången 3 veckor. Men denna gången kommer det att vara för evigt, det är jag helt säker på. Idag ska jag gå bort med sista dunken till grannen och har redan sagt till dom att nu är det slut för gott med vin för mig och att dom inte får låna ut något till mig. När jag säger så, så kommer jag inte att be att få låna det skulle jag skämmas för mycket för. Lite stolthet har jag kvar ändå.
Idag vaknade jag med en ryggvärk som gjorde att jag knappt kunde ta mig ur sängen. Det kanske var bra, för det stärkte mig ytterligare att sluta med alkohol. Vet ju att jag brukar bli bättre i ryggen när jag inte dricker vin och förhoppningsvis då också går ner i vikt, vilket också är bra för det ryggonda. Eftersom det är bokföring, bokslut och deklarationer som jag jobbar med på min egen byrå, så har jag enormt mycket att göra nu och hela våren. När jag då dricker alkohol, så är jag alldeles för okoncentrerad och klarar inte att riktigt fokusera på mitt jobb. Så nu är det ett måste att hålla mig borta från vinet om jag vill ha kvar mina kunder och göra ett bra jobb.
Vovven börjar ju också bli stor nu, snart fem månader och hon behöver mycket av min tid både träning och motion. Att det dessutom börjar bli ljusare ute, för att jag kan ta promenader på eftermiddan/kvällen då när suget känns lite mer.
Jag läser här på Forumet flera gånger om dan och jag lär mig av andras berättelser och hoppas få vara med och bli stöttad och så småningom också kunna stötta andra, när jag själv kan skryta med lång avhållsamhet.
Ha en fin söndag alla!

Mulleman

...är att DU verkligen har en önskan om att bli och fortsätta vara nykter! Resten är hårt arbete.
Visst låter det hur enkelt som helst? När det gäller hur man till sist lyckas med att bli och fortsätta vara nykter, bär varje enskild person sin egen historia. Jag tycker det är fint att du delar med dig av det du gör, känns ärligt och det tror jag är en viktig faktor framöver.
BRA att du sagt till grannen, det är ett stort steg att ta, att börja tala om för andra vilka beslut man gör och kanske ännu mera att som du gjort, säga att de inte längre skall hämta eller bjuda dig på alkohol. Det låter för mig som ett starkt och betydelsefullt steg! Då vet de och du vet att de vet och då kan ni dessutom snacka om det när som helst. Jag skulle dessutom lägga en slant på att du kommer att mötas av respekt för det. Mystiken och hemligheten spricker i ljuset som jag tycker om att tänka på.
Här finns, som du sett, ett helt gäng som hejar på varje försök till en nykter dag till. En dag i taget heter det, det är livsviktigt att inte ta för stor bit på en gång.
Hejar på dig nu!
Önskar dig en lugn söndag också. Mm.

Mulleman

INSTÄMMER till fullo!
"föresatsen är den lates njutningsmedel" Joodu, stämmer nog så bra det. Sätt en person på en stol och be den Försöka resa sig och komma till dig.... kommer den personen, nix! Man kan försöka precis hur mycket som helst men så länge det inte sker något mera så är man kvar på stolen. Men det är klart, man hade ju i alla fall föresatsen... Men det är också så, med all respekt, att det finns många som verkligen försöker men inte når fram. Då vet man det, hjälper knappast att göra 100 liknande försök då utan att göra på något annat sätt också.
Jag som själv har ansett mig vara den enda som på riktigt kan hjälpa mig själv har kommit till insikten om hur mycket det finns att få av hjälp, bara jag öppnar dörren för det och inte ser det som mitt misslyckande.
Kämpa på heter det, men vad skall man säga då? Håll ut, tag ett steg i taget, hitta strategier som är möjliga att nå, upprätthålla och göra till sina egna vägar.
Ha det gott och det är många som gör samma grej!
Söndagshälsningar/Mm.

Lexi

Tackar, det går bra nu på tredje dagen. Min dotter har kommit och hälsat på mig några dagar igen, vilket är bra för då har man lite sysselsättning plus att det känns bra att hålla sig borta från vinet. Bra start! Men denna gången är jag övertygad att det ska gå fint och jag läser här på Forumet flera gånger om dagen och försöker ta lärdom från er andra, både när det gått bra och när det inte gått så bra. Har förstått att "garden" måste jag ha med mig hela tiden och plocka fram när suget kommer.

Lexi

Ja nu är det sex dagar som jag inte har druckit en droppe alkohol och visst känns det bra, men idag kände jag också lite sorg - Ska jag aldrig mer få sitta där med mitt vinglas och dricka ett gott vin? - Nej, det ska jag inte för jag klarar inte av det utan dricker då varje kväll och minst en flaska varje kväll. Det kan ju vem som helst räkna ut att det inte är bra för kropp o själ att dricka så mycket och ofta, så jag ska aldrig mer dricka vin, punkt o slut! Jag är allergisk mot alkohol och då kan man inte dricka det. En person som är nötallergiker skulle ju aldrig få för sig att äta nötter. Det är bara att välja, är man allergisk så är man.
Jag är en beroende-person och när jag hittar något som triggar belöningssystemet, så fastnar jag direkt i det. När jag var rökare så rökte jag nästan 2 paket om dan, när jag dricker så dricker jag alldeles för mycket och ofta, när jag äter så äter jag för mycket om jag inte låter bli kolhydraterna, då kan jag hantera det lite bättre. Tyvärr har det också varit så att när jag älskar en person, så älskar jag alldeles för mycket och blir därför oftast sårad. Så nu har jag valt sen många år att leva som singel med mina vovvar istället.
Fredag kväll och Sverige har just vunnit ishockeyn mot Schweiz och dessutom tagit ett silver och ett brons i skidor. Man får hitta små glädjeämnen varje dag och jag blir glad när det går bra för Sverige i OS.

konstnären

Bra gjort av dig. Jag kände sådan sorg i början precis som du skriver.
Men jag kan lova dig att det avtar mer och mer, nu efter 5 månader är
det inte ofta rösten viskar, ta ett glas vin. Jag är som du allergisk
mot alkohol och jag har accepterat oxså. Varför ska man känna sorg efter
ett rus som aldrig infann sig i slutet av min drickakarriär, tvärtom blev
min ångest värre och värre ju mer jag drack. Denna hemska ångest har promenerat
iväg, vart vet inte jag, men den har lämnat mig och gud vilken frihet.
Men jag hargått och blivit beroende av bakelse, jag har sådant sug att det
slinker ner en nästan varje kväll. Men jag är ganska smal så jag fortsätter
väl ett tag till. Jag har ju oxså hund och hon har varit med mig både i vått
och torrt.
Önskar dig en fin kväll
Konstnären

m-m

Vill bara titta in och kolla hur det är med dig. Hoppas att helgen har gått bra för dig,
/m

konstnären

Ville bara säga hej. Hoppas allt bra med dig
Konstnären

Lexi

Tack m-m och konstnären, helgen har gått fint och jag har nästan inte tänkt på vin på hela helgen. Idag var det valpkurs och då hinner man inte tänka på något annat än att försöka få pli på vovven, som nu sover sött och är trött efter dagens träning. Nu är det en hel vecka utan vin eller annan alkohol och nu tror jag nog det ska gå fint framöver. Det är tredje veckan som jag får se upp igen, det är då det kan bli svårt igen. Men om jag är förberedd och läser och skriver här på forumet, så ska jag nog klara av det också. Skönt att ni hörde av er, då känns det verkligen som att man är omgärdad av vänner som varit med om detsamma och vet hur det kan vara. Tack för det!

Lexi

Japp, så var det dags igen. Nu slutar jag med vinet igen och denna gången ska det gå bra, mycket bättre än tidigare. Kan någon förklara för mig hur man ena stunden kan känna sig stolt över sin nykterhet och känna att allt går bra, för att bara minuter senare åka till Systemet (2,5 mil) och köpa en box vin? Och det utan att känna någon ånger, bara lycka över att äntligen är perioden av nykterhet slut. Och så dricker jag vin varje kväll i X antal veckor och mår skit nästan hela tiden. Lite lycka när jag häller upp första glaset på eftermiddan/kvällen, som snabbt förbyts i en dålig känsla när jag sitter där och känner mig lullig och är alldeles illröd i ansiktet. Tycks inte längre klara att dricka vin utan att bli illröd, så nu är jag verkligen allergisk på riktigt.
Jag har nu ont i nästan hela kroppen och framför allt ryggen värker konstant. Så förutom alkoholen, så stoppar jag i mig olika sorters värktabletter också. Inte konstigt att kroppen säger ifrån. När jag tittar mig i spegeln, så ser jag en plufsig, stor kvinna som jag verkligen inte är stolt över. Fortsätter jag leva som jag gjort nu i två månader, så lär jag inte bli så gammal.
Så nu är det dags igen, från idag 10 maj så ska jag leva resten av mitt liv på ett sunt och riktigt sätt och det utan alkohol.

Lexi

Så gott jag sovit i natt, som ett litet barn. Både för att ingen alkohol stört sömnen och för att jag känner mig glad att äntligen lagt vinet "på hyllan". Det känns riktigt bra, men det var väldigt vad tankarna hela tiden kretsar kring vin. Sörjer att aldrig kunna dricka som normala människor och så nästan känner jag efter om jag har något sug. Tänk om jag ändå kunde tänka bara på positiva andra saker och glömma alkoholen?
Jag är avundsjuk på er som stolt berättar att ni nu varit alkoholfria i 6 månader eller mer (eller mindre). Nåväl, jag är stolt över min första dag som snart ska följas av många fler.

konstnären

Så bra att du är uppe på banan igen. Jag kommer ihåg tankarna första tiden som konstant
kretsade kring vin. Ska jag aldrig få dricka hela tiden. Men dom avtar efter ett tag.
Så kände jag oxså, lycka att ta det första glaset vin. Men sista tiden blev det aldrig
avkopplande eller ångestfritt. Såg oxså en plufsig kvinna i spegeln med påsar under ögonen.
Järnvilja är vad som gäller för mig. Det har tagit tid att komma där jag är idag men det
har gått. Tankarna kom igår, men idag finns dom inte.
Kämpa på
Konstnären

Lexi

Två dagar, det var vad jag klarade sist. Varför ska det vara så j-a svårt att låta bli vinet? Inte blir livet roligare av alkohol, tvärtom, och ändå sitter jag där varenda kväll med vinboxen som enda sällskap. Har läst i flera trådar här hur en del starka människor klarar att låta bli alkoholen, trots att ni har en partner som fortsätter dricka och trots att det finns vin hemma. Jag beundrar er verkligen, jag klarar det ju inte trots att jag lever ensam (med min fina vovve) och inte behöver ha någon alkohol hemma.
Nu har jag börjat träna för en PT och det har fungerat jättebra i tre veckor. Men jag får ju inte tillräckligt resultat och självklart beror det på alkoholen. Men det har också fått mig att börja tänka i banorna igen att göra ännu ett försök att sluta med vinet. Jag vill ju verkligen vara fri från den hemska drogen som gör att jag varje kväll sitter där med mitt glas och tycks ha blivit allergisk mot alkohol på flera sätt, jag blir oftast illröd i ansiktet när jag dricker vin. I början var det bara av vissa sorter, men nu blir jag det av allt vin. Det gör ju att jag inte vill visa mig ute och alltså stannar jag inomhus på kvällen, trots fina sommarkvällar när jag helst skulle vilja sitta ute på altanen och njuta. Faaan, förlåt att jag svär men jag blir så arg på mig själv som inte kan "ta mig i kragen".
Som vanligt har jag en plan, hahaha. Men jag måste väl försöka ännu en gång. Har ju vin hemma som räcker fram till lördag och min plan är att inte köpa hem något mer. Nu vet jag att det är på eftermiddagarna framåt tretiden som suget kommer och det är då som jag ofta faller och åker in till stan och köper vin. Så i min plan ingår att jag vid den tiden ska gå härliga promenader utmed havet med min vackra vovve och samtidigt träna henne en del. Hon är 9 månader nu och helvild, så hon behöver mycket träning. Vilket hon inte får eftersom matte sitter med vinglaset istället.
Så snälla alla, hjälp mig nu med råd och en hel massa pepp så att jag klarar av det denna gången. Jag har ju gjort det förut och vet att jag kan.

Tjalle

Jag är nog inte rätt person att ge dig råd egentligen med tanke på alla mina egna misslyckade försök. Du, liksom jag är ju "seniorer" och har trots stark vilja inte lyckats helt. Det enda jag vet är att om man lyckas "hålla emot" den första veckan blir det något lättare för varje dag. Efter en dryckesperiod brukar jag ha svår ångest i ca tre dagar och får ingenting ur händerna. Jag vill bara dra täcket över huvudet. Från fjärde dagen brukar kroppen någorlunda komma tillbaks och jag drabbas istället av en form av apati. Tankar kommer som; hur ska nu resten av mitt liv bli? Kommer jag aldrig "ha kul" igen? Kommer jag aldrig mer kunna känna mig avkopplad och få den där underbara kicken??

En anledning till att man så ofta faller tillbaks i sitt gamla beteende och har svårt att stå emot den första tiden är ju att det sitter en liten djävul någonstans i hjärnan som säger; "du har ju bara varit nykter några dagar så det spelar väl ingen roll om jag tar mig ett par glas ikväll. Jag kan ju lika gärna börja imorgon istället"... Och på den vägen fortsätter det hela och det blir inte lättare att hantera ju äldre man blir. Tankar jag brukar få är; har jag nu använt alkohol i hela mitt vuxna liv, sisådär en 35-40 år så spelar det ingen roll om jag dricker några dagar till....

Det är väl det "feltänket" vi helt enkelt måste fixa. Vi vet ju inte hur många år vi har kvar men det vore ju trevligt om man fick dö nykter. Skämt åsido, jag har just avverkat min fjärde nyktra dag och den här gången ska jag inte tillåta mig att skylla på någonting. Inte hur jag mår, om någon är dum, om jag är trött, stressad eller vill fira någonting. Det enda jag ska intala mig själv är att inte öppna korken eller öppna kranen.

Sköt om dig och kämpa på.
Tjalle

Buzzz

Jag borde veta, jag är ju världsmästare på att sluta!
Med det menar jag att jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har slutat...
Samma sak som du beskriver har jag tampats med.

Har också haft planer på hur jag ska göra. På måndag, efter semestern, när ditten eller datten har ordnat sig.
Nu har det funkat i snart åtta månader, och denna gång hade jag ingen "plan". Var bara så trött på det att jag helt enkelt inte orkade hålla på längre.
Visste att det snart skulle gå riktigt åt h_lvete. Skilsmässa, rattfylla, påkommen på jobbet, något elände skulle garanterat inträffa.
Mådde helt enkelt både så psykiskt och fysiskt dåligt att det inte gick längre.

Så, om du känner samma sak som jag gjorde så är mitt tips att skippa din plan, häll ut skiten du har kvar och försök igen. Nu.
För en sak är i alla fall säker. Om du inte försöker igen kommer du garanterat inte att lyckas.
Tror på dig Lexi. Var aktiv här på forumet så länge det behövs, det hjälper.

//Buzzz

konstnären

Mitt råd till dig, häll ut det vin du har kvar. Kanske svider i själen, men det där med att nu har jag
kvar till lördag. Jag tror att man skjuter det på framtiden. Inget illa menar jag, men jag gjorde ofta så
inte idag, sedan när morgondagen kom var det samma visa. Visst ju vad jag skulle gå igenom med abstinensen
och det var den jag var räddats för. Man lurar sig själv och det vet ju alla.
Du har ju din underbara hund som nog hellre vill gå promenader med matte på kvällen.
Jag tror på di lexi. Vet ju att du varit här mycket, stanna kvar.
Ha en fin dag
Konstnären