Eftersom jag är ny här på forumet, så ska jag börja med att presentera mig. Kvinna på 60 år som alltid älskat vin och dricker för ofta. För ofta innebär varje dag, även om det aldrig blir mer än att jag vet vad jag gör och slutar så tidigt att jag aldrig har baksmälla. Men det blir ändå 5-6 glas varje kväll och framför allt så kan jag ju inte låta bli det. Tackar nej till saker för att jag hellre sitter ensam hemma och dricker mitt vin. För 10-12 år sedan slutade jag helt med alkoholen och levde utan i sju år. Men då började jag jobba på ett företag där man ansågs som en tråkmåns om man inte drack, så jag tog lite öl när vi hade fester. Det gick ju bra den första tiden, men inom något år så var jag där igen med att sitta och dricka vin för mig själv på kvällarna. Så kom aldrig och säg att en alkoholist kan dricka måttligt. Det kanske fungerar under en kort period, men sen är man där igen.
Jag har gått upp massor i vikt och har ca 30 kilo att gå ner nu och det fungerar ju inte när man dricker vin. Där vinet går in, går vettet ut och jag stoppar i mig en massa onyttigt på kvällarna. Tröstäter kanske. Så jag har många anledningar att ta tag i mitt liv, vill ju faktiskt leva länge till och se mitt lilla barnbarn växa upp och att hon vill umgås med mig.
Nu har jag en plan - nästa vecka, torsdag 28 november, åker jag till Gran Canaria för en veckas semester. När jag kommer hem därifrån på torsdagen därpå så är det slut med alkoholen för mig. På lördagen efter jag har kommit hem, ska jag åka och hämta hem min lilla valp och då vill jag vara helt nykter och kunna ta hand om och fostra denna min lilla nya "sambo". Mina gamla hundar fick jag tragiskt ta bort för en månad sedan, båda två, pga tumörer i lungorna på båda. Så jag behöver denna semester och få glömma det gamla och när jag kommer hem, då är det dags för mitt nya liv.
Jag har läst och läst här på forumet i några veckor nu och vad jag framför allt fastnade för var en sak som Santorini skrev i en annan tråd, om att man inte ska se sin nykterhet som en uppoffring utan snarare en förmån. Tycker att hela det inlägget var som riktat direkt till mig och jag ska verkligen försöka tänka så framöver. Nu umgås jag ju inte längre med människor som anser att man är tråkig om man inte dricker, så jag känner att jag har alla förutsättningar att lyckas.
Jag hoppas på mycket stöd här på forumet, även om min nykterhet inte börjar förrän fredagen den 6 december när jag kommit hem från Gran Canaria. För mig brukar det fungera bäst om jag "har en plan" :)

Vickan69

Hoppas du vill komma tillbaka och skriva igen oavsett. Det tar ett tag och går upp och ner men blir värt och bättre totalt sett för min del, som än så länge bara är inne på 16:e dagen.

Ses, hoppas jag :-)

Lexi

Hej Vickan69, här går det också bara fint, på torsdag är det fyra veckor totalt. Känns jättebra och jag mår fint, konstigt nog har jag inte haft minsta sug efter alkohol. Men jag vet ju av erfarenhet, att suget kan komma plötsligt så det är bäst att vara förberedd och kunna hitta på något annat om det blir så. Lite svårt att hitta på något alls i värmen, men man skall väl ändå vara glad åt sommaren.
Det är ibland när man ser några andra sitta på sina altaner och grilla och ha en flaska vin på bordet, så blir jag ledsen att jag aldrig kommer att kunna dricka på ett sånt sätt. Men det finns ju alkoholfritt vin och jag får väl testa det om det kniper.
Hoppas det går fint för dig också?

Vickan69

Fyra veckor, bra början! Håller med, sörjer också det där och när man går på restaurang och folk som kan dricka normalt sitter med ett glas vin. Det ser så gott ut... Men egentligen är det gott? Kan man inte programmera in avsky och tycka synd om alla som dricker A över huvud taget!?

Finns de som blir hjälpta an hypnosterapi för fobier och missbruk. Intressant om man kan vända den tanken att det ser mysigt ut och alla andra positiva saker man kopplar ihop med A. Varför är det så, tänker jag. Kan vi inte äta gott, umgås, slappna av och skratta utan? Vad är det för fel i vår kultur, egentligen...

Tränat igen och får bra endorfiner av det. Mycket vatten och äta något ofta. Nyttigt. Sysselsätta mig och .... Faktiskt är det fösta eftermiddagen och kvällen jag inte känner sug på A! Vad skönt att du inte har suget :-)

Ses!

Lexi

Visst har jag haft det bra och visst har jag suttit mycket ute i solen i sommar. Och massor av härliga promenader med vovven. Men men, varje kväll har jag druckit mitt vin och trots flera försök att få slut på det, så klarar jag bara i bästa fall några veckor men lika ofta bara några dagar. Dålig sömn, okoncentrerad på dagarna vilket medför att jag gör ett dåligt jobb, dålig självkänsla och absolut inte viktnedgång (vilket är nödvändigt för mig).
Nu kände jag att jag behöver hjälp att få ett slut på detta och har kontaktat beroendeenheten i min kommun och jag ska dit på ett första möte på onsdag. I morse kände jag att jag hade fått nog och hällde ut det som jag hade kvar och idag känner jag mig väldigt glad o stolt över det. Förhoppningsvis kommer jag att klara att låta bli vinet om jag får hjälp från professionella människor.
Nu ska jag gå in i din tråd och läsa hur det gått för dig.
Kram

steglitsan

Hej Lexi!

Starkt att du tagit kontakt med beroendeenheten och att du hällde ut resterna. Du har gjort det förr och jag är övertygad om att du kommer göra det igen. Heja dig!

Kram

LenaNyman

... att du hällde ut, Lexi. Jag klarade inte det i fredags utan var bara tvungen att öppna den förbaskade rosén. Men strax innan elva på fredag kväll bad jag sambon hälla ut skiten då även en liten flaska Jägermeister åkte samma väg. Det kändes bra, lite upproriskt sådär, ingen återvändo (kanske mer på ett symboliskt plan).

Så väl mött, Lexi, och stort lycka till.

:)

/brakfylld

Vickan69

Hoppas så att du klarar av att bestämma dig och vinna över A. Ge dig chansen att känna efter hur det känns efter några veckor.

/v

Hej vännen,

Så tråkigt att det blivit vin under sommaren. Det gick ju annars väldigt, väldigt bra för dig. Glöm inte det. Det som är fantastiskt är att du har sökt hjälp! Vad glad jag blir för din skull. Verkligen jätteglad. Jag hoppas nu att det går fint på onsdag och du får bra kontakt med någon klok människa där. Ge dig inte förrän du får den hjälp du behöver.

Fortsätt gärna och skriv igen och uppdatera oss gärna om onsdagens besök.

Kram Lexi

Lexi

Nu har jag varit på två besök på beroendeenheten här i stan där jag bor. Nu är jag ganska nyinflyttad i den här stan, är osäker på om jag hade tagit detta steget i min gamla hemstad. Där hade jag kanske stött på folk som jag känner och det skulle känts så pinsamt. Här är jag anonym och det känns ju mycket bättre. Första besöket fick jag prata med en terapeut som frågade ut mig om det mesta och talade om hur det hela var upplagt. Sen fick jag prata med en socialsekreterare som gjorde någon sorts utvärdering av mig. Kändes inget vidare att socialen skulle bli involverad, men nu vill jag verkligen få stopp på min alkoholkonsumtion, jag vill sluta helt med allt vin, och då får jag väl stå ut med hur gången är när man ber om hjälp. Idag fick jag äntligen "beslutet" att jag ska få gå i någon slags terapi hos en alkoholterapeut för att få hjälp att stoppa eländet.
Under dessa veckor som det har tagit (varför måste allt som socialen gör ta så lång tid?), så har jag slutat med vinet ett par gånger, men börjat igen efter bara någon dag. Det är ganska skrämmande hur något tar över i hjärnan och hur bilen kör till Systemet och hur jag kommer ut därifrån med 2 boxar vin, fast att jag bara någon timma tidigare gladdes åt att ha varit nykter i två dagar. För varje gång man ramlar dit igen, så blir det svårare att ta sig upp. Hoppas jag nu får komma igång med samtal så fort som möjligt, för utan den hjälpen klarar jag inte av att sluta.

Meredith11

Hoppas det går som på räls nu, och att din omställning till dagar utan vin går så väl som möjligt. Tack för att du delar med dig, så att jag vet att jag inte är ensam om vinberoende.

Men vad bra gjort av dig Lexi! Du måste känna dig riktigt stolt och modig! Nu ska det få bli slut med detta. Jag är så själaglad för din skull! Fortsätt jättegärna och håll oss uppdaterade - om du vill och orkar. Lycka till med allt! Bamsekram till dig

Lexi

Efter många om o men har jag äntligen kommit igång med mina besök på beroendeenheten här i stan. Har fått en terapeut som jag ska träffa ganska ofta i början och kanske mer sällan sedan, men i tre månader pågår den så kallade hjälpinsatsen för att få mig att sluta med allt vindrickande. Det känns jättebra att jag sökte hjälp och jag känner mig stolt över mig själv. Det är nästan en månad sedan jag först ringde till beroendeenheten, synd att det ska ta så lång tid innan allt är klart. Under denna månaden så slutade jag nog varje måndag med vinet och höll upp olika antal dagar, allt från en dag till tre dagar. Som jag sagt innan och vet från tidigare, det är tredje dagen, tredje veckan och tredje månaden som är svår. Det är då man måste vara stark och inte falla tillbaka i det självdestruktiva mönstret. Denna gången SKA DET GÅ BRA! Jag vill det framför allt för min egen skull, men också för min hund och för min vuxna barn. Vill inte behöva skämmas över mig själv längre, utan känna mig stolt över den jag är.

LenaNyman

Du vill inte behöva skämmas över dig själv längre, utan känna dig stolt över den du är. Perfekt! Utmärkt utgångspunkt. Hoppas du och terapeuten klickar och att du i hen hittar en pålitlig reskamrat under den första etappen.

Stor kram till dig, Lexi! Glad blir jag över dina ord!

/L

Lexi - jag är så själaglad för din skull!

Du är så otroligt modig - du måste vara ordentligt stolt över dig själv! Hoppas att du får riktigt bra hjälp och hamnar i goda händer. Du förtjänar att få må bra.

Stor, stor kram till dig

Lexi

Idag har jag varit nykter i en hel vecka. Tänk att man ska känna stolthet o glädje över en nykter vecka!? Men det gör jag och det har gått jättebra. I fredags var jag och träffade min terapeut för första gången och varje möte med honom ska vara i en timma. Första gången var det ju mycket att prata om, vi skulle ju lära känna varandra. Han bjöd på sig själv en hel del och då var det ju lättare för mig också att berätta det mesta. Det första rådet jag fick var att så fort jag kände minsta sug efter vin, så skulle jag ringa någon vän och berätta det. Tydligen har det visat sig vara bra för många i min situation, att man har en vän som vet och som man kan ringa till när det känns jobbigt. Men jag tycker inte att jag har någon vän eller person som jag vill berätta för och som jag skulle ringa till om suget blir för svårt. Hoppas det räcker med att jag går in här och skriver om/när det känns jobbigt. Men än så länge har det gått fint och något direkt sug har jag inte haft.
När jag läser flera av era andra trådar och förstår att många har en äkta hälft eller sambo som också dricker, så måste det ju vara tuffare. Jag har ju bara mig själv att tänka på och behöver absolut inte ha någon alkohol hemma. Dessutom bor jag ju en bit från någon stad och det är inte så enkelt att skaffa något, framför allt inte på kvällar eller helger. Så jag har ju faktiskt alla förutsättningar för att lyckas.
Hoppas ni alla har en fantastisk lördagskväll och njuter av den utan A. Kram på er!

LenaNyman

En vecka är perfekt. Sju dagar. Du har ramat in en hel vecka i nykterhet. Det tycker jag är stort. Var så god, Lexi: här ger jag dig min glädje jag känner inför det du gett till dig själv under alla dessa timmar, minuter och sekunder. <3

Jag har lättare för att vara nykter när Lucas är hemma. Han har inte alls problem med alkohol och kan precis lika gärna vara utan. Så att ha en sambo som honom är en gudagåva. Men hur det nu än ser ut för oss, Lexi, så tycker jag det är stort att vi ger oss själva gåvan att vara utan alkohol. Det är vi värda. Vår själ, vår hjärna, vår hälsa är värd varenda millisekund av den varan.

Varm stor kram från mig till dig!

/Lena

Bältdjuret

Vad roligt och skönt att läsa om ditt beslut att söka hjälp och en vecka utan A. Vad är det socialen måste bli inblandad i och göra när man söker hjälp? Funderar själv kring om det är dags att ta hjälp från någon.