Hej allihopa! Ny här, så får väl börja med att skrapa fram en liten introduktion.

Min alkoholfria resa började för snart 4 veckor sedan. Före det var det säkert över 25 år sen jag haft en så lång torr period. Inte så att jag "druckit" i 25 år, men alltid har det funnits åtminstone en bastuöl, eller ett par avslappnande på fredagskvällen med i bilden. Ofta betydligt mera, bl.a. studenttidens fester kunde bli nog så våta. De senaste åren har det däremot blivit allt klarare att supen fått ett allt starkare grepp om mej och jag allt mindre kontroll över den. Sällan har jag druckit mej packad, men helnyktra kvällar har det varit väldigt tunnsått med under de senaste åren - spriten har mao blivit till något av en jämn plåga.

Jag är inte särskilt mycket för "en dag i sänder", så jag har bestämt att hålla mig torr året ut. Sedan borde jag ha möjlighet att göra ett nyktrare beslut om hur jag vill gå vidare. Inser nog att jag har stor risk att hamna i gruppen "bäst att avstå helt", men vet att det också finns mänskor som klarat av att tygla ett problemdrickande. Kännande mig själv, så tror jag att jag någon dag måste ta reda på vilken grupp jag tillhör. Jepp, jag är en katt (curiosity killed the cat).

Över huvud har det känts lättare att släppa än jag vågade hoppas på. Fysisk abstinens hade jag inte alls, om man inte räknar med några dåligt sovna nätter, men de kan lika bra skyllas på sommarhettan och strul med frun. På plussidan kan räknas att också vakentimmarna om nätterna nu är ångestfria. På det psykiska planet tar spriten (elller nu snarare icke-spriten) upp en hel del av mina tankar. Suget finns också kvar. Det försöker jag lätta bl.a. med att kvällsknapra på färsk chili (som jag odlar själv). Det begränsar godisintaget en del och vikten rasar, vilket definitivt är ett plus.

Nu är jag på min första arbetsresa som torr. Väldigt mycket alkotriggers där... Väntan på fältet, serveringen på planet, den ensamma kvällen på rummet... Jag gjorde min vanliga sväng och inhandlade kvällstugg att ha på rummet, före jag checkade in. Men i stället för hotellrumssats på några öl och, om jag stannar flera nätter, kanske vin och/elller en liten flaska rom eller whisky blev det att köpa två nollöl till mackan och nötterna. Så det här med att resa verkar tillsvidare gå bra. Utbudet i minibarerna har till all lycka aldrig lockat mig särskilt starkt, hoppas det fortsätter så. I morgon ordnas det antagligen helkväll på nån vingård, men det får jag nog avstå från den här gången. Jag är definitivt inte klar att sitta igenom en sådan med vatten i glaset.

Det känns alltid litet melankoliskt att resa från hem och familj, men den här gången föll jag in i en ovanligt djup melankoli på flyget. Vet inte hur mycket det beror på torkan och hur mycket på att jag köpte "Den osynlige mannen från Salem" som reselektyr. Den boken har en hel del melankoliskt mörker i bakgrunden och i sin huvudperson (åtminstone i början, inga spoilers please).

Vickan69

Egenskam är också ett bra ord Muränan :-)
För mycket finns det av den, för min smak, dock. ;-) Vi ska vara stolta och se den fina starka inom oss varje dag! Det kan man också träna på. Hej, Vickan. Jag älskar dig och tänker ta hand om dig och beskydda dig, medan man ser sig i ögonen. Svårt, orsakar fnitter och lite skämmighet men väldigt bra att öva på! Tycker om mig mer nu och ska öva på att vara snäll mot mig.

Kroppen är själens tempel... Vet jag att jag hörde i mitt huvud när jag misshandlade mig själv... Varför inte ta hand om templet och låta det spira och blomstra. Ord och tankar till mig själv, här i din tråd... ;-)

Hoppas det går bra för dig Stingo!

Stingo

...att skriva om och åt er själva häri "min" tråd. Medmänsklighet och våra egna erfarenheter är väl egentligen det enda vi har att hjälpa varandra med. Jag behöver dessutom definitivt påminnas om att tycka om mig själv. Det är ju det som är så viktigt och svårt. Man måste gilla sig själv för att verkligen kunna gilla andra.

Lycka till du med, Vickan.

Stingo

En månad full idag (nej alltså en full månad..., nej alltså en nykter... äh, ni förstår :).

Kom hem helt utmattad från en utvecklingsdag på jobbet, som jag behövde alldeles för mycket ibuprofen för att klara. Fortfarande förkyld. För trött för att börja laga middag på direkten, så jag han bli för hungrig och för törstig -> SUG. Nåväl, nu har jag lagat middagen (pasta med äggredd gräddsås på rökt lax och zuccini) och ätit, så det känns bättre.

Bara så onödigt att låta det gå så där långt. Mycket lättare att undvika suget om man sköter bra om sig själv, äter i tid (men inte för mycket), inte låter sig bli törstig och så där.

Väldigt god mat på utvecklingsdagen förresten. Ankbröst. Eftersom det var lunch bjöds bara vatten till och jag tänkte aldrig ens "va gott det skulle vara med ett lätt rödvin till det här". Kanske vin ändå inte är så oumbärligt för en god måltid!

Ebba

Vill du veta hur jag tänker?
Okej, jo att maten smakar ännu bättre utan vin för nu är jag nykter och vid mina sinnens fulla bruk varenda liten tugga :)
En del grejer blir dock äckligare nu när jag är nykter. Rostad macka med beasås och rå gul lök klockan 02:00 till exempel.

/Ebba

Tor

Grattis till en månad. Läst din tråd och känner igen det där med jobb resor. Nästan omöjligt att undvika alkoholen. Finns på terminalen, på flyget, på hotellet i baren, under middagen och på rummet i minibaren. Till och med på lunchen! Puhhh. Fixar du den exponeringen/frestelsen så fixar du detta! Jag som är ny undviker resorna så gott det går just nu och behöver tänka till inför nästa. Sen tror jag på att sköta mat&dryck. Inte bli onödigt hungrig och törstig. Du är duktig som är på den vita sidan.

Stingo

Tack Tor (och andra). Fint om det jag skrivit kunnat vara till nytta. Jag tror det allra viktigaste är att göra det där beslutet och mena det på allvar. Det har du nu också gjort, så det går nog bra för dig med.

Stingo

Fredag eftermiddag och en vecka har gått som i dimma. Inte a-dimma utan förkylningsdimma. Huvudet fullt med bomullsvadd och orken nära noll - ingen extra energi på jobbet här minsann. Tidigare skull den där bomullsvadden vid det här klockslaget ha lindats in i några rejäla romtoddyn och sanningen att skulle det nog få mig att må en del bättre.

Det fina är att jag inte känner det som om jag skulle behöva den lindringen. Det är viktigare att jag håller mig borta från A, än att jag har en något bekvämare kväll. Så det blir te och inte toddy i kväll med.

Så finns förstås den där historien om det helsäkra botemedlet mot förkylning:

- lägg en hatt vid sängfoten
- lägg dig i sängen med en hela whisky
- drick tills du ser två hattar
Gör du det kan du vara bergis på att du inte märker att du är förkyld när du vaknar.

Så den effekten går jag då miste om i morgon och det är ju bra.

Akvariet

Grattis till en månad. Det verkar som om du utsatts för många frestelser och stått emot. Bra jobbat. Fortsätt du med te och skippa whisky och toddy. Komplettera med vitlök kanske? Andas ånga från uppkokat pepparmintte? Det finns ju många små kurer som inte innehåller alkohol

Själv ser jag fram emot en lördag morgon när jag mår bra och är fräsch i skallen. Har ju turen inte fångat någon förkylning ännu. Blir kanske en joggingrunda tidigt i morgon bitti.

Krya på dig

Stingo

Vitlök och pepparmintte är båda i flitig användning redan.

Just nu är det gravlax på knäckebröd och a-fri Weizen som gäller, så jag borde nog inte klaga. Tyska veteöl är förresten jäkligt goda också i a-fri version, den där lätta fruktigheten klarar sig riktigt bra utan smakstöd från spriten. Men då har jag alltid gillat Weizen (0,5% kan de visserligen ha, men det har inte stört mig).

Skall bli intressant att se vad jag "vaknar upp till" när den är förkylningen är över.

Stingo

Under hela min vuxentid har jag haft det jobbigt med sömnen. Somnar oftast bra på kvällen, sover som en död de första timmarna, men vaknar senast i vargtimmen och har väldigt svårt att somna om. Ligger ofta länge i något slag av halvsömn. Ljud, ljus eller hetta gör det sgs omöjligt för mig att sova gott. Behöver svalt, mörkt och möjligast tyst omkring mig och kan ändå ha svårt att sova tillräckligt. Att läsa en stund kan hjälpa mig att somna om, men ofta vaknar jag inte upp tillräckligt för att ta beslut om det

Det har alltid varit mycket ångest och mörka tankar under de där vakentimmarna, tex. kan jag ligga mitt mellan sömn och vakentillstånd och "drömtisera" om att bygga en giljotin och använda den på mig själv, eller om att på annat sätt gå en plötslig död till mötes, t.ex bli under ett fallande träd (vill understryka att jag inte är och aldrig varit självmordsbenägen annat än i fantasin).

Jag ligger fortfarande halvvaken och vrider mig om nätterna, men något har förändrats. De senaste 5 veckorna har de här mörka tankarna och tillhörande känslor varit som bortblåsta, Jag kan känna mig förunderligt lugn, också då jag ligger (halv)vaken och vrider mig i sängen på natten. Det känns bra, men väldigt ovant.

Stingo

Ända sedan liten grabb har jag haft en domare och bestraffare inom mig. Den här domaren dyker upp som ur ingenstans och skricker fula saker om mig och om det jag har gjort eller sagt. En del t.om. helt oskyldiga händelser har den här domaren hånat mig för i årtionden, men oftast hackar han på med aktuella saker jag nyligen gjort eller sagt. Saker som känts litet nervösa eller viktiga, tillfällen där jag blottat mig själv, kanske bjudit på en stark åsikt eller tillfällen där något inte gick till 100% perfekt. Domaren kan dyka upp precis när som helst och det händer att jag fysiskt rycker till när han dyker upp och börjar skrika. Men oftast kommer han på natten. Hånar, skriker, "det jag sagt var löjligt", "jag har gjort bort mig totalt", "alla som var med hånar mig också"...

Vad jag kan minnas, har den här domaren kraxat till svagt bara en gång under de senaste 5 veckorna. Det var för något som jag skrev här i någon annans tråd. (nånting peppande, domaren tycker speciellt illa om allt som är positivt menat). Förutom den gången har han varit tyst, borta, försvunnen, puts veck. Känns nästan kusligt att han bara tystnat så där helt plötsligt, han har som sagt varit med mig ända sedan jag var en riktigt liten pojke...

Men tro inte att jag saknar honom. Hoppas han drar dit pepparn växer! Vågar däremot inte hoppas att han verkligen skulle vara borta, han kommer nog tyvärr tillbaka. Få se om han har något att säga om att jag skrev det här...

konstnären

Jag tror inte domaren kommer tillbaka. Tror du inte han försvann med A. Hade själv en goja som kom på dagliga visiter. Men han har flugit iväg. Är fortfarande mycket rädd att jag ska vakna i vargtimmen, men jag gör inte det längre. När jag drack vaknade jag mellan 3 och 5 varje natt det slog aldrig fel. Och då var det svarta tankar. Tackar någon för att jag slipper vakna ångestsvettig.
En fin söndag till dig
Konstnären

Hmmm... känner igen den där domaren... Sitter på axeln och kommenterar. Tro för f-n inte att du är något eller har något bra att säga. Allt jag kan säga är att domaren blir starkare och starkare ju mer man dricker. Härligt att du bryter dig loss! :-)

Ha en fin dag Stingo!

Stingo

Tack allesamman, Jo Muränan, så där kan budskapet vara, men min domare sitter tyvärr inte och kommenterar, han snarare bränner in ovettet med glödjärn. Men han hörde inte av sig efter det jag skrev senast. Jag ett poäng - domaren noll :-).

---
Hotellnatt igen. I hemlandet den här gången. 300 km spenderade bakom ratten i kväll, en hoppeligen kort arbetsdag i morgon och sedan 300 km tillbaka hem. Skall stanna vid en specialbutik på hemvägen och se om jag får med mig några nya dagsljuslampor. Dom är bra att ha när dagarna snart blir mörkare. Också chiliplantorna gillar dem.

Stället jag skall till i morgon kör med slumpkoll med alkometer och gränsen är 0,0. Skönt att inte behöva räkna a-enheter och säkerhetsmarginaler. Skulle inta vara bra för karriären att åka fast i en sådan.

---
Hur är svampläget i Sverige? Här svämmar facebook över av bilder. Folk är ute i skogen ett par timmar och kommer hem med 5-10 kg Karl-Johan. Helt otroligt. Jag är så sur att jag varit förkyld och inte kunnat ge mig ut och leta.