Senaste kommentarerna i forumet

Är du kvar här? Känner igen mig i dig. Jag hänger också här utan att lyckas vara nykter. Hur går det för dig?

Fantastiskt starkt att stå emot fastän det var jobbigt. Det stärker dig och jag tror att det blir lättare imorgon. Om inte annat så är du starkare efter att ha vunnit dagens fajt. Själv är jag inne på dag 14 och retar mig på att det står en liten flaska vin på mitt hotellrum. En tavla på väggen gör reklam för det som finns att köpa i hotellets bar. Gillar inte!!! Tur att jag köpte med mig smågodis och mineralvatten.
Kram till alla kämpande!
Nynykter

Nu gick det rysningar i hela kroppen.

Vilka kloka inlägg och så mitt i prick på något vis.

Jag känner mig så träffad av det du skriver Lilja, och även av det ni andra skriver.
Jag har hela sommaren funderat på varför jag liksom går genom livet och är tillags, nästan som om jag vore mindre viktig än andra och att andras välmående är viktigare än mitt. En glad pajas och mehe utan åsikter.

Jag vet inte ens vad jag tycker om, bestäm du, mig spelar det ingen roll är en fras som jag ofta använder. Vad bekvämt, slippa tycka, slippa rikera att välja fel.

Att lyssna på rådet (av dig Adde) att i början koncentrera mig på min egen nykterhet, har varit till hjälp. Jag har verkligen gjort det, även om jag kännt mig lite ego trippad emellanåt. Vill så gärna ge tillbaka, hjälpa.

Kan det vara så enkelt att jag är rädd, rädd för att göra fel, rädd för att såra, rädd för att inte vara omtyckt, rädd för att inte synas.

Ja fantastiskt att läsa det ni skriver och ja, det väckte mig också
Tack
Kram
Lisamari

jag håller med dig till fullo om att Dompa (och andra) inte ska fastna i "gudssvamlet". Samtidig vidhåller jag att irritationen från oss ateister/agnostiker är berättigad. Vi är trots allt ett antal individer som vare sig tror på en kristen/judisk/islamisk gud - inte heller på ödet, karma, qi, whatsoever (dock hyser jag en stor respekt för de som gör det). Beträffande AA: För de som deltagit i AA (det skiljer sig förstås från kommun till kommun) kan nog många hålla med om att AA förespråkar en väldigt traditionell kristen gudsuppfattning. Kram/ Magnolia

av alkoholism är att man inte har kontroll över drickandet. T ex att jag har bestämt mig för att vara nykter en period, men bara klarar nån enstaka dag. I övrigt håller jag med Victoria om att definitionen i sig inte är viktig. Har man bestämt sig för att förändra sitt drickande så är det ju det som är väsentligt. Lycka till alla kämpar! Själv har jag inte fått till en enda nykter dag sen jag registrerade mig här - men hoppet är ju det sista som överger människan ;)

vad bra skrivet Lilja !!!

Jag kan bara komplettera med att det inte är ovanligt att alkisar som jobbat med sig själva blir lite fundersamma över varför livet inte blir bättre nån gång. När de då börjar studera sin barndom lite närmre så hittar de ofta ett missbruk i familjen som de förträngt. Om de då behandlar sitt medberonde så släpper mycken gammal ångest och livet blir så bra som de hoppats på.

Jag har flera vänner som gått igenom den utvecklingen och som hittat sin plats i livet nu.

Jag själv kör fortfarande på principen att jag naivt litar på folk istället för den gamla misstänksamheten, det känns lite bättre att göra så.

Klarat Dag 10 med MYCKET stora svårigheter men nu är det Äntligen för sent att handla på Bolaget!
En pina har det varit tills stängningsdax!

C!! Är du ute där i cyber-rymden? Vi hade ju en deal? Hur går det?

Faktum är att när jag brottades idag och nästan höll på att ge upp blev jag triggad av att vi kommit överens om att vara Nyktra. otroligt vilka olika saker som får en att låta bli att dricka!

Även att ha läst så mycket här på detta underbara forum, själv formulerat sig, det HJÄLPER, men fy fasen vilken tuff dag!

Men nu är den klar och för första gången detta år har jag 10 dagars nykterhet i kroppen. Japp!!
Jag unnade mig en stor Magnum. Det kan baske mig inte bli lika svårt imorgon..

Ta hand om er alla ute där!

Kramar Lilja

Tror du är sanningen på spåret här att många beroende även är medberoende, framförallt kvinnor.
Ingen vetenskaplig fakta har jag som backar detta men tror att kulturellt och/eller genetiskt är kvinnor mer benägna att utveckla ett medberoende.

Jag är ju Vuxet Barn till Alkoholist och gick tidigt in i ett Medberoende för att läsa av, skanna av, kolla stämning, vara stöd åt min mor då min Far och Bror drack.

En lyhördhet som ofta blir självutplånande även om det genererar ett gillande hos andra och man får den så eftersökta Bekräftelsen och Kärleken!!

Jag "klarade det" med bravur i många år men till slut blev jag för illa ansatt i mitt äktenskap och med flaskan som en Stor Ventil och Tröstare, blev det ett Stort Problem.

Visst finns det i många beroende en dubbel problematik mt, alldeles säkert, och jag har sedan jag bröt mig ur detta destruktiva äktenskap fått mycket tid att tänka på vad som drev mig att göra allt jag gjorde, hjälpa alla som jag gjorde, lyssna in alla, tro att jag kunde lösa allas problem?
Svar: Ett oerhört stort behov av att vara omtyckt, se till att tillgodose andras behov.

Tycker dock att trots att man riskerar vara med i "De Snällas Men Dummas klubb" att den lyhördhet en medberoende utvecklar kan vara av godo.
En omsorg om andras välmående är väl en fin egenskap?
Bara den inte överutnyttjas av energitjuvar, som ju ofta tyvärr luktar sig till denna lättillgänglighet.

Jag kan se idag att jag var naiv i min tro att bara man ger andra med problem (missbrukare, förtryckare, alla med märkliga personlighetsdrag) massor av kärlek och stöd kan man "rädda" dom!!
Och Att dom en dag ska inse och ge tillbaka.

Det finns naturligtvis såna fall där "syndaren vaknar" men jag tror tyvärr att det är mycket vanligare att man blir utnyttjad för sin godhets skull, för sin lojalitets skull, för sin oförtröttliga uthållighets skull! Tills man själv brakar.

Att jobba med ett medberoende och beroende är svårt, framförallt när det gäller gränssättning.
Först ska man sätta gränser mot omgivningen och sen mot sig själv för att inte fylla den Stora Tomheten med Alkohol..

Men jag TROR verkligen på allas vår inneboende Kärna av Styrka och längtan efter ett gott och drägligt liv. Bara man vägrar ge upp och försöker vara lite mer på sin vakt, inte fullt så medgörlig och snar att hjälpa, utan VÄRNAR om sig själv, den omsorg man kanske aldrig fick som liten, så TROR jag att det kan gå vägen!

Ja du ser kära mulletant, vad dina rader om medberoende/beroende väckte hos mig!
Hoppas din dag varit fin i Solen och att du känt Glädje!

Tack för alla dina fina inlägg!

Kram, Lilja

Utan erat stöd hade detta varit omöjligt att göra, så skönt att veta att man inte är ensam. Solen gör ju att det känns lite lättare i dag och som Lisamari skriver så rensar man huvudet i skogen. Har i dag fått undan ett jätte problem som gör att jag känner lite framtidstro för livet. Även om backen är enorm så är jag på väg, har kännt mig så ensam länge då mannen är den tysta typen.
Men det känns som om han villig att prata om hur det skall bli bättre, men ibland tror jag att han tycker det var bättre när jag somnade av vinet.
jag kan iallafall se att jag har problem, men undrar om inte han också låg väldigt illa till. Men vi får se hur det går, för jag vågar inte ha alkohol hemma och han tycker det är ok. Hur han gör när det är fest eller när han reser får han avgöra själv.

Tänkte på det idag att man vet väldigt lite om hur livet skall bli, finns ett indian uttryck som är så här: Döm aldrig någon innan du gått i deras mockasiner!
Så med ett lite större steg och lite ödmmjukare till livet går jag vidare/Kramar till er alla och hoppas ni kan njuta av vårsolen

...men det kanske inte gör så mycket om man inte har en tid att passa? En genväg som visar sig leda till en omväg kan ju också leda till att man ser, och kanske lär sig, något nytt!

Kram till er alla, det är så roligt att läsa alla funderingar. Och Månes fina rader som blir som dikter där orden staplas på höjden.

Önskar att jag också var det idag när det är sådan fin vårsol ute. istället måste jag sitta här och förbereda något läskigt som jag ska göra på jobbet i övermorgon (börjar känna mig rejält nervös :-O

Hoppas du har en bra dag, kram!

Hade en till fundering...Jag gjorde en dum sak för snart ett år sedan. Jag var otrogen och min sambo fick mig att berätta detta ca 1 månad efter att det hade hänt. Detta ledde till att vi började i familjerådgivning. Min sambo tog detta svek väldigt hårt och jag vet att han kämpar med detta fortfarande. Jag är inte stolt över detta även om mitt handlande kanske har en förklaring. Jag vet att det inte är bra gjort och jag har aldrig gjort om det. Jag vet inte vad som är värst; att bli bedragen en gång än att gång på gång, år ut och år in bli bedragen pga av spriten.
nu är det detta han tar upp när jag inte vill ha sex, han berättar att han drömmer varje natt att jag är otrogen och att han inte får sova. Jag har ju iallafall inte svikit honom mera men förstår att tilliten är förstörd. Men han har ju sårat mig var och varannan helg sedan i somras och fortsatt dricka och jag har bara stått där som ett fån och räddat och vårdat och försökt få honom att må bättre igen. Trots att vi pratat hos terapeuten så hamnar vi tillbaka i vårt ekorrhjul igen.
Jag försöker hitta min skuld i detta och se vad jag kan göra för att allt ska bli bättre men jag hittar ingen annan lösning än att han blir nykter, jag har fastnat där... Kört fast så att säga!!

Tack för inläggen, det är så skönt att höra att ni förstår vad jag menar. Jag vet att jag måste göra något...!! Ibland önskar jag att det ska hända mig nåt som gör att allt bara stannar upp, som om allt bara blir tyst och man sen vaknar upp och tar tag i saker. Jag vill inte dö men en "liten olycka" som gjorde att jag hamnade på sjukhus och fick lite distans och att min sambo kanske fick sig en tankeställare....men jag vill ju inte mina barn så ont. Jag vet att de behöver mig. Vi kom iväg på skotertur igår men halva dagen hade ju gått innan vi kom iväg och det som retar mig är ju att han gjorde som han gjorde kvällen innan. Appropå detta med sex. Det är det han kör med hela tiden....han gör som han gör eftersom han inte får ha så mycket sex han vill. Då rannsakar jag mig själv och erkänner att jag inte alls har lika stor lust som honom. Jag har haft sex många gånger trots att jag inte haft riktig lust, "för husfridens skull". Nu har jag dock bestämt mig för att aldrig ha det mer om jag inte vill. I lördags sade han att "vi har bara sex på dina villkor"....jag vill iallfall inte ha det med honom som vet hur jag mår när han dricker. Eller han har kanske inte förstått hur illa han gör mig. Jag måste försöka skriva ner stödord så att jag kommer ihåg vad jag ska säga när jag ska prata med honom. Alla planerar inför påsken då de väntar främmande och ett trivsamt firande...jag bara våndas. Jag ska jobba nätter och jag vill inte att barnen ska ha det jobbigt när jag inte är hemma. Vårt umgänge finns inte längre vi har nog egentligen aldrig haft nåt riktigt umgänge tillsammans, har olika kompisar på varsitt håll. Vi har egentligen bara våra underbara barn tillsammans. Är det någon som kan berätta för mig hur ni har löst det praktiska med huslån, räkningar och billån mm. vid en separation. Vad har jag för rättigheter om han sätter käppar i hjulet för mig den dagen jag blir så stark att jag lämnar honom?

Ang gårdagens utflykt...varför blir jag så handlingsförlamad och sitter och väntar på honom och retar upp mig, varför åker jag inte bara själv och gör det jag vill? Det var faktiskt han som ville ut på söndagen, jag hade hellre åkt skidor, men valde att göra något med honom och så beter han sig så här.
Tack alla ni som stöttar här på forumet. Det har nästan blivit ett gift att läsa på forumet, måste in flera gånger om dagen. Känner att jag inte läst så mycket på de alkoholberoendenas länkar men jag har inte ork att sätta mig in i hur de tänker. Jag har läst "botten upp" och den sade väldigt mycket tycker jag. Jag försöker förstå mig på min sambo men jag blir bara arg över alla svek och lögner, orkar inte lägga ner någon mera energi på honom. Men jag tycker ju synd om honom och jag tycker ju om honom......

Måndag och jag är ledig, har en del att göra men kommer mig inte för. Ja, ja....ska väl peta i mig lite frukost kanske så orken kommer fram. Ha en bra dag alla. Idag skall jag vara nykter. Kram

Så borde de va :)

att när en missbrukare a) slutar dricka och b) ändrar sin hållning till omgivningen för att man inte orkar med den "roll" man själv hjälpt till (så tror jag) att försätta sig i - och som andra tacksamt anammar.... .... Jag tror att en sådan frändring är så djupgående att den utmanar alla relationer. Alla sätts i rörelse (som en mobil)... Alla måste hitta sin nya roll och plats.
En förändring är väl alltid en slags kris. Och en kris innebär alltid både fara och möjlighet.
Visst väljer vi att tro på möjligheten?! Kram / mt

vara totalbefriad från alla synder just idag :) (Ursäkta, men kunde inte låta bli:) / mt

Kanske att det bland de beroende finns de som i grunden, primärt, är medberoende? Som tidigt "lärt sig" att läsa av omgivningen, att tolka obefintliga signaler, ta hand om, ta ansvar för. Som bär tunga bördor...

Kanske att det bland de de beroende, de som vuxit upp med missbruk och kan ha fått "genen" i arv, ligger nära till hands att när bördan av egna och andras bekymmer blir för tung söka den tillfälliga vilan i glaset? Och så är den medberoende en av de beroende med dubbla bördor att bära och frigöra sig ifrån.

Kanske - om det är så - att detta är vanligare bland kvinnor som (ännu) är uppfostrade till omsorg och ansvar för andras väl och ve?

När en medberoende-beroende ändrar sitt mönster, som måste ändras från "två håll" påverkar det sannolikt omgivningen på flera sätt, från flera vinklar... / mt

I en annan tråd läser jag om att använda vin som krishantering - och problemen försvinner inte, vi snubblar över dem för att vi inte ser dem.

Att försöka fly eller dränka sorg & kriser är kanske att försöka sig på en genväg där omvägen att möta problemen "se sanningen i vitögat" är längre - men bär. Åtminstone kan den kännas längre i stunden när flyktvägen finns en armslängd bort - eller hur är det Adde brukar säga. Du formulerade dig bra igår V, som så ofta: omvägarna är nödvändiga för att samla på sig redskapen för att till slut lyckas genomföra den förändring man önskar - i detta fall varaktig nykterhet. Det gäller nog att man kan vara ärlig mot sig själv och se på omvägarna med klara ögon i så fall, då är det ju ändå en väg framåt om än lite längre.

En väg framåt om än lite längre. Just nu kommer jag ihåg att det också sägs att "genvägar kan vara senvägar" ... Vissa genvägar kan var fulla av oväntade hinder eller avgrundsdjupa faror.

I det du skriver läser jag in att du också ser en risk om man inte ser på omvägarna med klara ögon - så är det föstås... jag tänker på förnekelsen, den farliga förnekelsen. Och så tänker jag på Lisamari som ger sig (och relationen) ett år och jag tror att L-m "ser klart" och väljer en klok väg framåt, om än lite längre.

Jisses vad jag bluddrar på så här i tidigaste morgontimmen. Det är intressant med gamla talesätt, de innehåller ofta klokskap som håller också idag. Och det är härligt med vänner att bluddra med och pågående samtal.

Ha en fin dag alla som läser! / mt

Och jag e vaken, ledig i morgon så det är ingen fara. grönt the med honing kan vara boven. skö.nt iaf att vara

nykter. sov gott alla nattsuddare ute i cyberrymnden.

Men vill ge dig en Styrkekram, hoppas du kan känna att vi vill hjälpa dig!

Jag har medvetet valt bort nattvarden på jobbet sen rätt lång tid tillbaka. Dels för att jag inte vill utmana min nykterhet med att få i mig starkt nattvardsvin,och dels för att andra ska se att jag tar mitt liv på allvar. Och undermedvetet vill jag skapa debatt, vilket jag lyckats med. Alkoholens roll i kyrkan diskuteras som sak nu, jag som person är inte en del av snacket.
Men idag serverades alkoholfritt minsann. Det måste man göra när det är ekumeniskt och frikyrkorna är med. Dubbelmoral? Jo, det kan man kalla det. Nåväl, jag tog emot både bröd och vin idag och det kändes okej.

På kvällen frilansade jag i en kyrka som konsekvent kör alkoholfritt. Utan bekymmer tog jag ytterligare en sväng till altaret för att få ta del av sakramentet
Två nattvarder på en dag, det våras för oss alkisar i kyrkan

Hjärtat...
Jag förstår att det känns tufft... Men det är inte ditt fel!!! INTE!!
Att han häller över i andra flaskor är kanske ett tecken på att han egentligen vet att han dricker för mycket och vill dölja det..
Och du ska aldrig ställa upp på sex, det ska vara nåt ömesidigt, som man vill båda två, med respekt och ömhet... Utan undantag!!
Vännen, önskar jag hade en färdig lösning att ge dig, men det måste komma inifrån dig om det ska fungera...
Stora stora kramar...

Har läst din tråd och åter igen fängslas jag av att det är så mycket likheter i beteende och tankar.
Grattis till din långa nykterhet och tack för du delar med dig.

Jag upplever det som lite jobbigt att vara i en grupp när det blir ren fylla, man blir påmind om vad man själv gjort, hur man var.

Jag tror att en hel del vän relationer tar stryk, när man släpper taget om flaskan.
Lite kaka söker maka, man letar ju upp såna som man kan dölja sin konsumtion hos, som nynykter sitter man med ett gäng vänner vars enda gemensamma intresse var att bli full.

Det fantastiska är att de verkliga vännerna som man svikit, p g a att de inte drack så mycket, de finns kvar, när man vaknat upp ur koman.

Jag brottas verkligen med min relation till maken, men jag tänker vänta tills det gått ett år.
Förändras gör jag, eftersom tankar och händelser måste ses precis som de är. Jag känner att jag blir starkare, tryggare och mer självständig. Jag kan också vara riktigt deppig och sorgsen vissa dagar, men det är helt okey, så länge jag låter de känslorna få finnas.

Dessutom är det ju fantastiskt läkande med långa promenader med hunden
Men jag undrar faktiskt lite som du, hur är det för de med lång nykterhet. När det gått några år, vad händer ?
Sköt om dig och åter igen en kram
Lisamari

Jepp, Torsten levereade och det med besked, han e en riktig kämpe och otroligt bra på det han gör när det fungerar, men...nää ngt bra mansideal är han nog inte. Men det struntar jag i, jag har ingen ork över till någon som helst relation, jag vill vara ifred nu och försöka klara min förändring. Det är nog med det. Idag ska jag vara nykter för det är min rättighet som Lisa Marie skrev i en annan tråd här.