Senaste kommentarerna i forumet

Jo jag tycker nog att du varit Future Fia i alla dina inlägg sedan jag började läsa dom. För mig har det varit så otroligt mycket stöd att kunna läsa din tråd - och många andras - under årets sista veckor. Ja, naturligtvis är vi alla i vårt eget lilla avsnitt i livet, och jag tror att bara faktumet att det är ett årsskifte gör att vi vill förändra oss mer, igen, gå vidare. Om det är så att du känner dig redo, så är du redo att gå vidare. För min egen del känns det som att jag har en lång väg att gå och jag behöver nog häcka ett tag till här inne. Om det är så att även du ska logga ut, vill jag redan nu önska dig lycka till! Om du är kvar är det nog många som skulle bli lika glada som jag.

Vi får se vad du bestämmer dig för. Livet går vidare och det är väl tur det ;-)

Hoppas du har det skönt i solen

Hälsningar från Gubbdjäveln
(Som skulle kunna vara din lillebror :-))

..ligger i soffan med myskläder och tycker nog att det är lite hurvigt...
Ute är det grått och fuktigt, se kadaverna från nattens tårtor och raketbaser vid avskjutningsrampen, det ser rätt grisigt ut.
Har en liten lätt huvudvärk som drar en rispa i hjärnbarken, troligen mest beroende på nattsuddandet och gårdagens tjut och skrik bland barnen.

Blev tolvslaget bra, jojomän där har jag inget att beklaga mig över, vi var nog ett fyrtiotal personer vid våran vändplan som börjar bli en samlingsplats i området vart nyår.
Grabben som valde att fira med sina kompisar kom till vår vändplan för att skjuta raketer, lite roligt att han anser att det är hans tolvslagsplats.
Kramade grannarna som går man ur huse för att möta upp, genomgående så var det ingen fylla, ingen som utmärkte sig, jätteskönt!

Tycker att det känns lite tråkigt utan barnen, men också att man som förälder måste lära sig att släppa greppet om sina kära telingar.
Det bygger upp sina liv med sina bekantskaper och relationer, och där ska vi inte vara framme och försöka toppstyra dem.
Han hade smakat cider och det var det enda, och puffat lite på en cigarr, inte påverkad och till synes ganska så nöjd.
Och det var det viktigaste, ha kul och trots våra förmaningar våga lite utanför boxen, men var medveten om riskerna.

Körde hem en familj runt kl 03 med bilen, mannen i sällskapet sade att det här gick ju bra, bara för att man gav blanka f-n i spriten,
Och så är det nog, öl och vin i bevakade mängder vilket det blir i större okända sällskap skapar en säker berusning.
Han var nöjd och tillika hans kärr...esta i baksätet, som bara för några år sedan tog med sig ungarna i vredesmod ett nyår när gubben blev för full.
Så visst är det en förändring, en utveckling som ter sig i rätt riktning.

Nu är det snart dags att återigen blänga på Ivanhoe på teven, en film man har sett hundra gånger minst, i en ångestfylld baksmälla genom tiderna.
Så är det inte nu, att kolla på den bara för att man är trött och inte som en ursäkt för att frugan inte ska se hur bakrusig man är, det är stort!

Årets första dag tillbringas alltså lugnt i soffan, lite baktrött men absolut inte bakfull, känner mig stolt över mig själv.
Det här började bra, och jag behöver heller inte skämmas över mitt nyår, att hamna i säng kl 04 utan att haft det tråkigt är ett bra resultat.
Och att veta att de jag firade med igår inte heller blev allt för fulla, kanske var det min förtjänst att mitt tidigare drickande inte drog med mig dem i fördärvet.

Jag vet inte, men jag hoppas att det är så, jag hade kul ändå, jag hade cider, öl, vitt vin och bubbel allt utan en enda promille med alkohol,
Kissade som en tok både före och efter sänggåendet, precis som jag gjorde när jag drack, men slapp att se kissfläckarna runt toaletten.

God fortsättning på det nya året, 100% nykter hittills, ingen ide' att sabba den statistiken fortsättningsvis...

Berra

Att ändra sina vanor. Kan ledtråden ligga i det? Just do it? I ett års tid har jag läst här nästan varje morgon och ofta även senare på dagen. Jag har fått ett enormt utbyte av det hela. Skriva ner mitt eget trassel, få respons, utbyta tankar. Läsa om anhöriga. Men kanske är det dags att ta nästa steg nu?

Tanken gror. En del av det berodde på Villervalles nyårshälsning. Subtil, men så nyttig. De människor som har valt varandra finns alltid kvar. Dagliga uppdateringar kan vara nödvändiga i kris för mig (Skriver bara om MIN känsla), men kanske är det onödigt att ta plats från dem som fortfarande är i startgroparna för kampen i att förändra.

Jag kommer inte att logga ut för gott, det är jag inte redo för ännu. Men jag
kommer att försöka fasa ut. Hitta ett liv bortom forum och mitt missbruk. Skuttar dock in direkt om jag börjar få toktankar. Skapa en FB-profil när jag kommer hem. Inte nu via mobilen (som jag är osams med). Kontakta min vän Santorini och dela ut min nya adress här så att de som vill kan ta kontakt.

Detta är en tanke som har vuxit fram. Men den har konstgödslats under den sista veckans "utbyten". Jag vill inte söka konflikt. Jag vill heller inte bli någon som andra ser som en stark förebild. Mina val är inte alltid de bästa valen, men de bygger på den enda utgångspunkt jag har att utgå ifrån; Mig själv. Jag personligen får ut en massa av att läsa om de som har hunnit före, men jag inser också att det inte passar alla och på forum finns det gott om "förebilder". Jag kan skriva om min nykterhet och mina val i en privat dagbok. Jag har gått en cykel nu. Två nyårsaftar, en midsommar, en jul och en 50-års dag. Börjar hysa hopp.

Hoppas alla får en God fortsättning och att ni finner den styrka som behövs för att hitta och fortsätta på just er egen väg. Själv vill jag bli en riktig hjältinna och jag inser att det som jag ser som mod, det kräver varken publik eller hejarop (för mig, bara min egen åsikt om mig själv) utan kanske bara en nyårshälsning från en vän.

FutureFia

Tack för era svar och jag håller med om att jag borde planera för enbart nyktra dagar men
jag har inte riktigt kommit dit där ni är ännu verkar det som.
Hur som helst så är jag nykter i dag vad som än händer, detta skriver jag både med lättnad men också med en
oro i kroppen. Speciellt mycket oro över mina kroppsliga organ men också över hur jag måste möta
livet och dess vedermödor i stället för att vara "(o)behagligt" avtrubbad.
Grattis vill jag säga till er alla som har nått ert nyktra liv och massor med pepp till er
som liksom jag börjar förändra livsstil i dag.
Tusen lyckosparkar i baken till era alla och god fortsättning och ha en så bra resa MB.
Spes

Blir nog ett spännande år. Är fylld av kämparglöd. Viktigt delmål för min del ska vara helt vit januari. När det är klart ska jag ge migsjälv en fin present. Kanske kan jag även få med maken på vit januari? För jag har funderat en del på kloka synpunkter som lämnats i denna tråd och håller med om att jag måste ta ett samtal med honom och förklara läget. Gick inte alls att ta upp frågan igår kväll när han stolt som en tupp serverade fint rödvin för 300 kr/flaskan till nyårssupén. (Men drack i alla fall mycket måttligt och är nöjd med det.). Tror det kommer bli bra det här....

Så har då år 2014 startat. Känns högtidligt att skriva Dag 1 på ngt sätt. Ett blankt år ligger framför oss. Det kan fyllas med allt möjligt utom alkohol. Dag 1, löftesrikt och lite skrämmande. Men oavsett tidigare avåkningar och rekyler, kan det ju vara så att just i dag är det första dagen på den slutliga framgången i kampen mot alkoholen. Så vill jag se det. Och just i dag så ska jag inte dricka oavsett vad som händer. Just i år ska jag inte dricka oavsett vad som händer. Så vill jag att det ska bli!
Fenix

Efter en långsam nedtrappning under december månad är jag nu redo:
Denna dag, 1/1 2014, ska bli min första nyktra dag.

Jag vet inte om jag kan/vill vara nykter för all framtid men just nu
känns det bra och jag tänker ta 1 dag i sänder.

Gott nytt år alla medmänniskor på forumet!

Vad skönt att vakna nykter! Jag vakade rätt länge, jag har hästar på gården så nyårsfirandet är inget vidare med tidig intagning och radion på fullt i stallet. Tidigare har vi firat mysigt med att dricka skumvin i stallet under det värsta skjutandet, men i år var det te som gällde. Maken drack några öl, men jag har fortfarande en så obehaglig känsla i kroppen så jag inte hade något sug. I går åt jag lite och fick ont i magen, googlade sen på lever och bukspottskörtel och har ångest. Men sen läste jag också om allt som är bra för levern, grape, citron, olivolja, grönsaker, valnötter, ägg osv och blev ganska inspirerad. Hoppas, hoppas att jag inte har skadat min kropp för mycket! Eller själ! Jag vill så gärna leva ett vackrare liv! - Hoppas nyårsfirandet gick bra för er alla :)

Så var det dags att börja året med mitt nya liv utan alkohol. Jag har nästan sett fram emot denna dagen med att leva sundare och bättre på alla sätt. Med min stora övervikt och sedan allt vin ovanpå det, så mår inte kroppen (eller själen) bra, så det känns som om jag inte kan sjunka lägre nu. Nu är det bara uppåt som gäller, med ett bättre leverne. Bra mat, ingen alkohol och härliga promenader med min underbara valp. Är nog lite mer förberedd nu än vad jag var i december när jag gjorde mitt förra försök. Jag vet nu att jag inte kommer att må så där jättebra redan från första dagen. Nu får jag försöka stå ut kanske ett par veckor och sedan kommer belöningen i form av lägra vikt och bättre självkänsla och på alla sätt bättre mående. Jag får se fram emot en härlig vår istället.
Gott Nytt År alla, nu låter vi nyårslöftet vara hela 2014.

Nyårsafton var lugn och under kontroll. Det är någonting som "malt i skallen" senaste dagen/dagarna. Någon skribent sade sig vara trött på de på forumet som åter och åter igen trillat dit och inte lyckas hålla sig nykter. Det gjorde mig väldigt ont och jag kan inte riktigt släppa det. Vi är väldigt många som kämpar här på forumet, fattig som rik, arbetare som tjänsteman, och har en gemensam nämnare; att vilja och försöka bli nyktra alkoholister. För många av oss är det en livslång kamp och kanske lyckas vi aldrig men räknas då inte den enorma viljan vi har för att nå målet. Hur många idrottsmän drömmer inte om att bli världsmästare e dyl. Själv har jag kämpat med min alkoholism de senaste 20 åren men druckit för mycket även innan dess. Det känns oerhört tufft att få höra att människor är trötta på att höra hur ens försök inte bär frukt.

Jag har haft viss kontakt med AA under årens lopp och deras grundpelare är att enda förutsättningen för att gå dit är att man har en vilja att sluta dricka.......Har vi inte alla det som skriver på forumet? Själv läser jag med stort intresse varenda inlägg som skrivs. Både för de som lyckas men också även för de som trillar dit. Man har alltid något att lära sig. Nyktra alkoholister som klarat sig under lång tid kan ofta bli mindre toleranta än andra människor. Man kan nästan känna hur dessa personer blir "illa berörda" av oss som inte lyckas lika bra. Inte minst har jag stött på dessa personer i AA där personer som hållit sig nyktra under många, många år snarast blir kultförklarade. Ju flera år de hållit sig nyktra, desto mer respekt har dessa personer och det märkliga är att dessa personer kan nästan uttala sig i vilken samhällsfråga som helst och de vet alltid bäst. De har ju varit nyktrast längst.

Detta var definitivt inget påhopp på nyktra alkoholister. Jag respekterar dessa människor kanske mer än alla andra men jag vill bara säga att glöm aldrig oss andra som försöker och försöker och kanske aldrig når till den nivå där ni är. Vi är många som är avundsjuka men vi kämpar och många av oss ger aldrig upp.

Ett riktigt gott nytt år önskar jag er allihopa och jag hoppas att vi kan kämpa ihop under 2014.
Tjalle

Har spenderat många timmar till hos terapeuten å JA, det har gått framåt. Börjar få lite mer kläm om hur jag vill ha det, hur jag vill leva mitt liv, jag försöker hitta mig själv och faktiskt lovat mig själv att sätta upp mål för mig själv som jag vill uppnå på min väg framåt. Har aldrig tror jag riktigt formulerat ett mål jag ska uppnå så där tydligt och skrivit ner det. Har liksom lite planlöst drivit hit och dit men ändå klarat mig hyfsat bra egentligen utifrån de förutsättningar jag haft under mitt liv med alkoholisten. Har börjat förlåta mig själv för hur jag har agerat i vår relation och inte ta på mig skulden för hans drickande.

Jag har knappt någon kontakt alls med honom och det gör mig gott, jag tycker jag lever ett bättre liv nu än med honom. Jag saknar honom inte alls faktiskt. Har spenderat julen med min syster och hennes familj och med min son. Det har varit den bästa jul jag kan komma ihåg, så rofyllt och skönt utan att behöva sitta på spänn och undra hur mycket han ska häva i sig under julaftonen. Inte behövt kontrollera hela tiden att han har det bra så han inte ska dricka i "onödan". Så fantastiskt skönt. Nyårsafton har jag spenderat med vänner som agerar som vuxna människor och som inte dricker ohejdat mycket. Det var så lugnt och skönt.

Däremot misstänker jag att mitt ex köpt ut starksprit m m till sonen som är 18 år. Vi har tidigare kommit övrens om att inte köpa ut. Om han har gjort det då vet inte jag vad jag gör. Men då kommer jag bli heligt förbannad. Min son har tillbringat kvällen med vänner hemma hos oss. De sover nu, men skurhinken står inte på sin plats så jag fattar ju att någon mår dåligt.... Har själv varit nykter sedan oktober inte druckit mer än nåt glas glögg innan jul. Jag har pratat med sonen om hans arv och att det inte är ok att dricka sig berusad som hans pappa brukar göra. Jag blir så ledsen när han druckit, det är dock inte så ofta hittills vad jag känner till i alla fall.

Det är bra att jag får lite hejarop här på sidan, har inte varit här på länge men det har varit en jobbig period ett tag då jag försökt bli människa igen. Kraften börjar komma tillbaka och jag jobbar 50% nu, det kommer jag att göra någon vecka till. Sömnen är det si och så med men den är i alla fall lite bättre nu, vissa kvällar somnar jag men vaknar ofta mitt i natten och kan inte somna om utan snurrar och snurrar, försöker läsa mig till sömns eller lyssna på musik etc.

Jag inser att jag har en bit kvar innan min självkänsla är på topp, men jag tycker själv att jag tagit stora kliv framåt har fått övningar av min terapeut som jag ska göra. Jag har börjat tänka goda tankar om mig själv och försöker känna efter vilka känslor jag har i olika situationer, lär mig lyssna till mitt inre. Har inte gjort det på så länge att jag rent av glömt hur känslorna känns och vad de eg vill säga mig.

Tack MT och Flygcert för era synpunkter de betyder mycket. Det är uppmuntrande att läsa att JAG är stark :)

Kram till alla som skriver och läser!!

Måste bara önska Stigsdotter ett Gott Nytt År dig har jag följt sen dag ett hoppas att du har ett bra liv. Tack Villervalle för att du lyfte hennes tråd hoppas att det går bra för dej också!

Grattis till dina fyra år Jättekul att få ett livstecken och att det går bra. Har följt dig under de treår jag varit här.
Skriver själv sällan men läser här näst intill varje dag. Vore trevligt att få några rader från alla dom gamla forumvännerna
man funderar ofta hur det går för dom.
Gott Nytt År

Hoppas 2014 blir ett ännu bättre år för ALLA.
Tack för denn här tiden.
MvH //A

Tack för ditt svar Mittendaliv.
Smart med dagbok, får man skriva ur sig där i så känns de kanske lite bättre. Jag vill ju egentligen inte heller bråka på han och tjata när han druckit, speciellt inte nu för tiden när han blir lättare arg. Jag skull vilja göra som du och tex ut och gå, åka och träna mm. Men vi har ju barnen som sover och jag vill inte lämna dom med han då ju.. :/ och sen vill han ju gärna umgås med mig, och jag med han. Bara att jag VILL inte vara med han när han dricker!! Får ont i magen varenda gång jag hör/ser/känner att han druckit. Jag hör på han bara efter ett glas/öl eller vad de är att han druckit. Känslorna för honom försvinner nästan direkt han druckit och det kam ta nån nykter dag innan dom kommer igen. Och nyktra dagar är inte så jättevanligt. Vet aldrig när han får för sig att dricka, men märker på honom på em när jag vet att han ska dricka, då blir han lite smått irriterad och stressad. Vi har dålig ekonomi också nu så han mår dåligare = mer sprit = mår dåligt för det osv.
Det känns som jag verkligen får tänka vad jag säger nu, för de mesta tolkas fel numera.. Och han blir arg. Likaså barnen.
Usch idag är de nyår och därför tyckte han de var ok att dra i sig en hel flaska whisky och nästan en hel champagne! Så nu ligger han och sover, och jag med snart. Inget fel med att sova nu i och för sig, vi har ju småbarn, men hade gärna kunnat va uppe till tolvslaget. Men med ett fyllo till sällskap blir det inte direkt trevligt.

Jag önskar så att han inser själv och söker hjälp! Har väntat på att något ska hända, inget allvarligt men nånting så han förstår! Men sånt hjälper tydligen inte heller.
Han har ju erkänt några gånger att han har alkoholproblem och att han dricker för att bli lugn och må bra. Hans farbror som han är uppvuxen med är också alkoholist och han hatar honom för det. Jag har även sagt att så som du känner för din farbror, vill du att dina döttrar ska känna så för dig? Nej de vill han ju absolut inte.

Håhåjaja, jag blir så matt och känner mig totalt maktlös. Vill bara ha min kära sambo nykter och som han är då.

Ja ett jättestort grattis till dig och Gott Nytt År

att vara nykterist här på Madeira på en nyårsafton, de firar verkligen OCH bjuder på Madeira överallt... Hittills har det gått bra, men sambon är fnissig...

Gott nytt år!

in i ett nytt år Flygcert som en helt annan människa, en kvinna, en egen person med egen identitet, en förvandling som är helt underbar ! Markatta träffar så rätt med orden : "Du vågar däremot dra huvudet ur sanden och se att en förändring är möjlig och du vågar se dina barn och vara en bra mamma."

Att se en människa förändras så mycket är värt så oändligt mycket för oss andra som ser att det verkligen ÄR möjligt att förändra sitt liv !

Tack för att du vill dela ditt liv med oss !

Kram♥

:-)

.

Hej tjejen, hoppas du får ett riktigt bra år.

Hälsningar
Villervalle

Jag har planerat länge för att göra 2014 till ett alkoholfritt år, så det passade väldigt bra att du skapade denna tråd. Vi får hjälpas åt och jag önskar av hela mitt hjärta att vi tillsammans ska göra nästa år, till att börja med, alkoholfritt. Allt annat är meningslöst, men det här är en utmaning för livet, spännande och en riktig resa att göra. Vi hörs i morgon och tills dess vill jag bara önska allt ett riktigt Gott Nytt År!
Fenix

Riktigt bra att du ringde efter hjälp och att du tar dig därifrån!

Jag vill gärna vara med! Känner så väl ingen mig i era berättelser.. Ikväll blir det inget vin!! Helskakig men fast beslutsam om att vara snäll mot mig själv 2014, vet att den värsta ångesten släpper efter ett par dagar. Lyckan och tillfredsställelsen skulle vara fantastisk om jag till nästa nyår kunde gratulera mig själv till 365 dagar, önskar mig inget hellre. Vet att det bara är en person som kan fixa det, med den personen är just nu så liten och rädd. Håller gärna hand!

Ja hur blev det, året 2013?

Det bästa som varit hittills vågar jag påstå, att påstå att det varit sämre vore som att förneka utvecklingen.
För det är väl precis så det är, utvecklingen går framåt, alltid, det tar nya spår som jag för precis ett år sedan inte hade en enda susning om hur det skulle fortlöpa.
Nu vet jag hur det blev, men vet inte ett jota om nästkommande, det är precis samma status som för 365 dagar sedan.

Märkligt, att man aldrig lär sig, lär sig om vaddå?, en framtid jag inte kan förutse?
Självklart inte, det går ju inte, men jag kan göra i stort sett två saker, ha en förhoppning om att det blir bra, eller tro på att det blir skit precis som året som gick.
Det ena alternativet är betydligt mer bekvämt att hoppas på än det andra, ja det KAN bli skit, men jag hoppas inte på det.
Så om det nu blir skit, så fick jag väl vara glad så länge jag fick må bra av att hoppas på att året skulle bli bra.

Vad blev dåligt då, massor av saker naturligtvis, men när jag tänker efter så.....har jag faktiskt väldigt svårt att direkt komma på något på en gång,
Och det är väl en förbannat skön känsla, att om jag ska komma på något dåligt, så måste jag temigf-n anstränga mig.
Alltså kan jag inte säga att det gångna året blev så förbaskat illa i alla fall, jag minns att jag genomgående faktiskt har mått rätt bra, inte så pjåkigt.
Om jag bara stannar kvar i den känslan, ja då kan inte 2014 bli så illa i alla fall.

Men för er andra då, ni som fortfarande kämpar mot alkoholens klor....?
Vad skulle kunna vara sämre?, jo att ni INTE vore här och hade uppmärksammat erat problem med alkoholen, det hade varit mycket värre.
Att leva i förnekelsen är mycket tuffare än att kunna sätta ett finger på det och säga, det här är ett problem!
Först efter detta så går det att göra en förändring, till något som kanske är bättre, en utveckling vi inte vet något om ännu.
Dricka mindre eller inte dricka alls, för vissa fungerar det, för andra inte..
Vart slutar jag?, jag har beslutat mig för att det inte finns ett slut, utan en fortsatt förändring som jag ständigt lever i, en evig film som kanske inte har ett lyckligt slut,
och det primära är kanske inte att komma till slutet, utan att uppleva filmen så bra som möjligt medans den rullar...
Jag är den aktiva skådisen där jag påverkar resultatet direkt genom mitt agerande, mitt val förändrar, inte motspelarens agerande.
Dvs jag följer inte bara med och inväntar att något ska hända, mina val gör ett aktivt resultat på direkten.
Konfronterar jag inte min beslutsångest på en gång så kommer det att gnaga sönder mig inom sin tid, därför är jag aktiv i mina beslut.
Jag ska inte dricka idag, oavsett vad som än händer.

Oxfilén ligger på diskbänken, jag ska lägga min själ i den för att göra den så bra som möjligt till kvällen till över 20 personer.
Mastigt, nejdå jag kommer att gå in för det och lägga mycket kärlek i den.
Frugan stryker min skjorta, barnen firar med sina pojkvänner och kompisar, jag köpte en flaska bubbel till grabben, och en likadan flaska till mig själv på Ica,
Jag frågade honom om vi skulle råka repa etiketten där det står alkoholfri, men han svarade mig med en ärlig blick...
hallå farsan, jag är inte rädd för att komma på festen med en skumpaflaska utan alkohol i, det är ingen big deal.

Ingen big deal tänkte jag, på min tid fick man skämmas om man bara hade folkisar på festen, vilken looser man var.
Men idag var inte igår, utvecklingen har gått framåt, det är inte 1979 längre.

Att ungdomen vågar vara utan alkohol är en stor utveckling i sig, det bådar gott för framtiden.
Därför känner jag mig optimistisk inför framtiden.

Sen till sist, nu skriker frugan på mig ifrån köket...

Ett riktigt gott slut ifrån mig, låt inte proffsen sköta drickandet ikväll, lämna det till amatörerna.
En speciell hälsning till vill.sluta och Fia om att vara modiga kompisar, och ett alldeles speciell omtanke till Yogi som haft en jobbig tid.
Alla ni andra har en egen plats i mitt hjärta.

Imorgon är det inte bara en annan dag, utan ett helt nytt år...

Berra