Senaste kommentarerna i forumet

Inatt, vid fem, vaknade jag av att det var ett förfärligt väsen under min säng... och där var katten och en skata i full färd med att försöka ta livet av varandra. Jösses vad snabbt jag vaknade! Dessutom är maken hos sina föräldrar (efter gårdagens eftervårdsträff) så jag hade bara två händer...

Skatan försökte gömma sig i tvättkorgen, så då passade jag på att slänga en handduk över den. Katten såg jätteförvånad ut och undrade vart hans byte hade tagit vägen. Jag lyfte ut tvättkorgen i trädgården, och när jag drog undan handduken så flög skatan iväg snabbt som tusan. Sedan lyfte jag ut katten också, och stängde kattluckan så att han inte kunde komma in igen.

Och så gick jag och la mig igen. Men det var svårare än jag trodde att somna om. Dels var det väl adrenalinet antar jag, men tankarna började också snurra. Inte om de stora livsfrågorna, utan om skatan och katten. Skulle skatan klara sig, eller led den? Skulle katten bli sur på mig när han insåg att han inte kunde komma in igen? Tänk om han skulle få för sig att springa ut på vägen...?

Så dumt. Tänk att lägga så mycket onödig oro på något sådant. Alltså, jag menar, det är superviktigt för mig att min katt mår bra (och inte blir överkörd) men det finns ju ingen anledning att tro att han skall fara illa av att luckan är stängd några timmar.

Men så kom jag att tänka på en grej som kvinnan som leder anhörigträffarna sa för ett tag sedan. Hon menar att vi medberoende är mästare på att alltid tro det värsta om allting. Vi ser trafikolyckor framför oss så fort någon inte har ringt tillbaka, vi ser våra nära dö i hemska sjukdomar om de behöver gå till vårdcentralen... Och dessutom är vi mästerliga på att koppla det till våra egna handlingar och lägga skulden på oss själva. "Om jag bara hade... Om jag inte hade... Om..."

Då, när hon sa så, så tänkte jag att jag nog inte gör så. Jag brukar känna mig ganska lugn och realistisk. Jag oroar mig inte för speciellt många saker.

Men, som sagt, i natt fick jag nästan nojja av tanken på vad som kunde hända med katten för att jag hade stängt luckan... Hm. Tänkvärt. Det tog inte så lång tid att somna sedan, och jag sov gott i flera timmar till. Och när jag kommit upp och öppnade luckan så hoppade katten in direkt och sa "Kurr kurr, mmmmm, fffrrrrr - hej här är jag!"

Ha en bra dag vänner, det skall jag ha!
/H.

Hälsa gubben tillbaka! Han måste inte alls svara, men det är ju en bra grej att han tänker och skriver, även om han aldrig publicerar det.

Kram!
/H.

endast sig själv man kan förändra. På riktigt. Man kan leda hästen till vattnet, eller bli ledd... men jobbet måste var och en göra själv.
Men visst är det ett utmanande arbete och en konst att leda en grupp så att arbetet är meningsfullt. / mt

de gånger när jag också tyckt att jag "slösat" tid på möten och irriterat mig på andra som "stjäl" min tid.

Jag har med åren märkt att jag inte alltid är mogen att ta in som sägs just då utan förklaringen kommer veckor, månader, ja även år efteråt. Jag har helt enkelt inte varit mogen att höra och förstå det som sagts. Min utveckling i det nyktra livet har gått stegvis, ibland med en rasande fart och ibland har det gått fullständigt i stå.

När jag använt den slumrande kunskapen senare i livet så har det många gånger blivit en rejäl aha-upplevelse, en kick framåt och en glädje över att få en förklaring. Jag har varit tvungen att inse att jag inte riktigt fattar allt på en och samma gång, det viktiga har varit att försöka se allt med nya ögon och förändra mig själv så långt jag kan.

att vara irriterad och gnäll på du!
Vi är lika i mycket vi med alkoholproblem. Dvs vi är lika i vårt missbruk. För övrigt i det nyktra livet kan vi nog vara lika makalöst olika, vilket såklart i en grupp kommer att generera i att man faktiskt irriterar sig på vissa, precis som i vilket annan icke självvalt sällskap som helst.
Har deltagit i en del annan själslig behandling som inte direkt rört mina alkoholproblem, och i dessa grupper finns mycket igenkänning och samhörighet, men också alltid personer som suger energi, tar för mycket plats och är alldeles för självcentrerade, som kanske eg hade mått bättre av enskild behandling än i grupp, Om inte annat har jag ibland tänkt att det skulle vara bättre för övriga gruppen. Det är ju därför av vikt att den som leder sådana typer av behandlingar kan styra upp vart focus ska ligga.
Önskar dig en fin helg!

till dig Lelas med mt som sekreterare. Han tackar för svar med varm och vänlig ton, har börjat skriva på något som kanske kommer. Eller kanske inte längre är aktuellt. Ikväll har vi skrivit gemensamt i tanttråden. Kram, Mm / mt

Fredag idag och juli månads eftervårdsdag på "hemmet"
Det är en skön känsla att komma dit. Lite känns det som ett andra hem. Mysigt att träffa dom som jobbar där, få uppskattning och den uppriktiga glädje dom visar över att man kommer och ser ut att må bra. God mat och kaffe.

Men ändå känns det inte givande. Sitter och summerar dagen nu, och jag kan inte komma på ett enda ord eller delning som fastnat. Tämligen ointressanta timmar. Tyvärr.
Mycket beroende på gruppen naturligtvis. Men också på ledaren som inte styr upp samtalen ordentligt. Jag ser tiden gå och hör massa oväsentligheter. Blir irriterad på folk som tar min tid.
Nu har jag nog gnällt klart tror jag.
Jag tycker jag har ett helt okej liv nu. Jag tror jag har hittat ett spår som verkar leda rätt för mig. Sen finns det saker jag skulle vilja förändra. Men hur, vad och när vet jag inte. Det får tiden utvisa. Jag måste lära känna mig själv som nykter bättre, för att kunna lura ut vad jag vill med framtiden.

eftersom också Mullegubben är en sjusärdeles odlare. Förutom frilandsodlingen har vi ett växthus fullt med gurkor, tomater och vindruvor. Vindruvorna är inte mogna ännu men gurkor har vi och idag har vi skördat den första tomaten Vilka fina män vi har! / Kramar, mt

hur bra jag har det !!

Lite krasslig rent kroppsligt men jag har ju en stabil nykterhet att stå på, en fördel som ger väldigt bra effekter även på kroppens motvilja mot att kvickna till.

Det finns bara fördelar med att inte dricka sprit ! Tänk att det tar nästan en hel livstid att fatta det ?!

Ha en nykter fredagkväll vänner och så hjälps vi åt att ta beslutet i morgon när vi vaknar !!

Kram till modige,ärlige Fenix... jag blir rörd av dina rader <3 Mie...

lillablå - ja, det är någonting symboliskt över det där med att odla samtidigt som man återhämtar sig efter sitt livs utmaning... Det spirar och gror, men det behöver också skötas om och ges kärlek och näring... annars kommer det ingen skörd.

Pianomannen - ja, vi får bygga ut... vi har ju rätt mycket tom gräsmatta att ta av...

Lisamari - konserten gick bra. Det kom lagom mycket folk, vi tyckte att det var kul att spela ihop och när jag lyssnar på inspelningen som vi gjorde så tycker jag att det låter riktigt bra. :-)

Idag, och hela helgen, är det ett stort jippo här i vår lilla stad. Det kommer långt många fler besökare hit än vad som bor i kommunen. Folk överallt, med husvagnar, hundar, cyklar, picknickkorgar, badkläder... Full rulle. Jag gillar det, så jag skall nog ge mig ut i vimlet en stund i eftermiddag. Samtidigt ser jag fram emot lugnet som lägger sig i byn när det hela är över på söndag eftermiddag.

Livet är bra.
/H.

Åh, vilken härlig läsning Fenix! Jag tror att du gjorde stor skillnad i din dotters liv genom det där samtalet.

Kram!
/H.

mulletant! Ja det var en känslosam kväll i går minsann. Men ärlighet känns nödvändigt om alkoholen ska stanna borta för gott.
/Fenix

ärlighet och känslor är det finaste som finns! Du är så oerhört modig och en stor människa! Kram / mt

fina vänner man har här inne. Lillablå, jag ska gråta jämt när jag åker buss för chansen att få en kram av dig=)
Mie, du denna stadiga klippa på forumet som ger härliga rader om tårarna och så sanna.

I kväll har jag nog gråtit två timmar av de fyra jag suttit ihop med min dotter. Hon är 27 år och plötsligt tänkte jag när vi var ensamma och jag köpt hem kinamat, att det var dags. Föll mig helt naturligt och jag berättade under en mycket lång kväll när tiden stod still, om mitt missbruk från tiden innan hon var född tills idag. Om mitt snöpta känsloliv under tidig barndom, alltså en riktigt störd morsa, och till befrielsen i tonåren när alkoholen löste mina känslor. Tårarna strömmade från våra ögon som vi fästat ihop, och droppade ned på båda våras hjärtan. Vi har gått igenom så mkt i hennes barndom när hon var svårt sjuk, så detta blev en magisk kväll. Hon tog det som den gåva det var från en uppriktig far, och jag förklarade hur oerhört glad jag var att hon tog emot den med klara och goda ögon. Vi hade så mkt att berätta för varandra och fråga, och trots att tårar skymmer sikten när jag skriver detta, kan det bara bli bättre. Jag ser fram emot att nästa dotter kommer hem på söndag, och då ska jag be att hon och jag får ett utrymme så jag även kan berätta för henne om mitt liv. Det känns helt rätt, även om jag förstås inte vet hur allt tas emot. Min fru svävar i lyckligt ovetande fortfarande om vad jag gjort i kväll. Men ska resten av livet bli bra är det ärlighet som gäller, det är helt klart efter denna kväll.
Kram alla,
/Fenix

Låter så härligt - att få skörda den frukten

Önskar man hade fått höra den konserten - det hade nog lockat fram en tår i ögat

Ha en fortsatt skön semester ni båda - mysig läsning att ni är rädda/måna om varandra

Kram
Lisamari

var inte beredd på att det skulle växa och trivas SÅ bra bara..... Större lanne till nästa år.

Låter helt fantastiskt och jag är så glad att det är ert liv just nu, ni skördar
efter hårt arbete!!!
så himla gött!!!
stora kramar!!
/k

Idag har jag unnat mej att sitta på en brygga mitt inne i staden i solen med en god vän & äta sushi...
Kram Mie...

Tårar är sorg & smärta som svämmar över,
rinner ner för kinderna mot hjärtat,
lättar sinnet & skänker tröst....

Kram från Mie.

... att kliva ut, direkt från köket, barfota i gräset och skörda lök, sallad och örter i den egna trädgården.

Och inte bara för att maten blir god, utan för att det är min man - ni vet, han, den nyktre alkoholisten - som har odlat alltihop. :-)

Ville bara säga det. Kram, alla!
/H.

Jag har under eftermiddagen suttit några timmar själv i bil och radio är en fantastisk uppfinning! Det är mycket snack om alkoholkonsumtion nu. Och då oftast ett osunt drickande. Flera sommarprogram har ju redan belyst ämnet missbruk och/eller medberoenden. Nyheter och andra program debatterar och informerar.
Det slog mig, att jag (eller vi) nästan är dom vanliga som har gått på det ena och det andra. Va många det är som berusar sig på ett eller annat sätt.

Känns nästan som man är ovanlig om man i n t e går eller har gått på nått.

Sorgligt men sant. Skön känsla ändå att tänka för mig själv att jag njuter av att vara nykter. För det gör jag.

Känns som om jag har väntat på de här inläggen från dig, som om jag vetat att du
har det inom dig, att du kan bara du tillåter dig!!!
så himla glad jag blir!
och ser jag en gråtande man på bussen i min stad, som kanske är din också om jag
inte missminner mig (eller nära i allafall), ska jag gå fram och fråga om det är du, och
i så fall ge dig den största kram jag kan!!! och nynna little blue tills du gråtit färdigt!
sköt om dig och hoppas resan fortsätter i samma anda!!!
kram!
/k

är ordet sa Bull.

NU ska jag gå å färga ögonbrynen o ögonfransarna.
Denna gumma är inte ett uns gråhårig men fransar o bryn har blivit VITA.
DET ska jag unna mej,lite färg till denna blivande grånande gumma.
Vad unnar ni er denna sommar förutom nykterheten?
För det är vi värda......

Härlig läsning Fenix
Jag blir rörd och är så glad för att du delar med dig, jag har tänkt på dig i sommar och tycker du är modig.

Varm kram
Lisamari