Senaste kommentarerna i forumet

jag blir Vana, jag blir så glad när någon berömmer mig att tårar kommer. Förebild, ja kanske jag kan hoppas vara det för någon. Inte så ofta jag känt mig som en sådan kan jag säga:-)
Jag tror det är min lilla 12-åring som blir så glad, han har jag inte träffat på hemskt länge.
Och förebild ska du vara själv Vana med dina snart två år här på forumet!
Allt gott...
/Fenix

Usch, Berra, du skrämde mig med den där rubriken!

Men jag skrattade gott åt fortsättningen. :-)

/H.

Oj!!!!!!!
Helt enormt att läsa om det du gör.
Hur du...under denna långa tid jag har varit här....snart 2 år...aldrig givit upp,aldrig aldrig!!!!!
Hur du hela tiden med enveten envis säkerhet gått mot ditt mål...nykterhet!!!!!!!!
Du är en stor förebild!!
Allt gott till dej <3

Blir glad över din reaktion. Har känt mig både fånig och arg för att jag ska behöva ligga där och gråta som en liten unge när jag snart fyller 60 år. Men det är ju just det som lockas fram under mina hypnossessioner, barnet är den del av mig jag tagit avstånd från. Tidigt fick jag lära mig att känslosamhet var det värsta jag kunde göra, då blev min mamma alltid ledsen, eller sade att hon skulle bli ledsen. Arg, besviken, ledsen, frustrerad... Allt var ovälkomna känsloyttringar och när jag lärde mig att förneka mina naturliga reaktioner så gjorde jag "rätt". När alkoholen kom in i mitt liv i tonåren var det verkligen en välsignelse. Jag lärde mig snabbt att dricka hyfsat kontrollerat, och borta var min osäkerhet, min blygsel och jag fick visa känslor eftersom det är accepterat när man är påverkad. Alkohol har sedan dess varit min tillflykt och snabba genväg till ett tillstånd där jag accepterade mig själv. Så sorgligt och så hemskt att jag skjutit upp att bli vuxen hela livet. Med vuxen har jag förstått att det menas att man ska ta ansvar för sig själv, att man mår bra både fysiskt och psykiskt. Det är därför jag kämpat så besatt för att bli av med min alkoholism, jag inser att jag inte har blivit vuxen utan ofta mått dåligt både fysiskt och psykiskt. Men jag har inte fattat hur jag ska komma ur det, utan efter en tids nykterhet har jag återfallit i "tryggheten" och suddat ut och förnekat de känslor som jag som alla andra har rätt till. Utan att fatta egentligen vad det handlar om.
Nu har jag gett mig faan på att fullfölja den här behandlingen, tills den dag jag tillåter mig själv att känna vad jag vill, utan hänsyn till omgivningen. Börjar jag gråta på bussen så ska jag göra det, och krama om det inre barn som känner så hårt och säga att det är OK, jag är här nu och jag älskar dig villkorslöst hur du än känner det.
Tack Viktoria för att du fick mig att börja sätta ord på mina tankar, jag har en hög med hemuppgifter från min hypnotisör som väntar och det kommer nog att bli en stark känsloresa
Kramar till dig,
/Fenix

Dagens första :)
Ser framför mej ngn slags LasseÅberg scen ur den filmen.
Härligt härligt!

Shit happens!

Själv har jag inte råkat ut för detta ännu men sanningen är åxå
att jag inte har så mkt alkohol runtom mej...

Berra, du får göra en film om detta. Titeln är ju given, "Den ofrivillige drinkaren".
En kassa succé!
/Fenix

Kan se uppståndelsen kring bordet framför mig : ) Hoppas er semester blir allt vad ni önskat!

Fenix, käre vän! Vad härligt att läsa dina rader.
En av de viktigaste saker jag lärt mig i vuxen ålder är precis det du skriver, för att citera:

"Gillar mina små inre barn, mina osäkra tonåringar och fumliga egon. Alla är värda all kärlek jag kan ge dem och jag kramar dom hårt om dom blir ledsna och vilsna"

Om vi inte vaggar våra inre barn, och tar hand om dem, vem ska då göra det? Låtsas vi inte om dem, förnekar dem, skäms över dem, är det samma sak som att på raka armar hålla ut sitt skrikande inre barn och tvinga det på vår omgivning att ta hand om, för vi vill minsann inte veta av det!. Vi kommer att skada våra relationer med detta beteende.
Tack för att du påminner mig om detta min vän, berätta gärna mer om din behandling. Nyfiken. Kram

din månad !! Det är alltid lika glädjande att få gratta till tid !! Och idag ska jag också vara nykter !!

...men inte så farligt...
Vi satt trångt runt ett alldeles för litet bord vid uteserveringen, och vad gör jag???

Tar fel glas naturligtvis, och som van coladrickare så är man rätt snabb på att hälla i sig drickat, utan att tänka sig för...

Hinner känna lukten men alldeles försent har jag redan skvalpat i mig en halv mun...
Vad ska jag göra?, inte fasiken kan jag spotta det tillbaka i frugans glas, inte kan jag spotta det på golvet i den "fina" restaurangen...
Jag sväljer det med en hemsk min, och tänker HELVETE!!!

Alla runt bordet tittar på mig förskräckt som om jag hade druckigt rävgift, va' gör'u?
Jag drack av morsans vin...!

Grabben tittar på mig med uppspärrade ögon....vad händer nu?, dör du?
Nej sa jag, det blev en bara en halv mun...
Men vem ska nu köra bilen hem till hotellet???
Är du körd nu?

Får åter förklara för en trettonårig grabb att det är ingen fara, jag dricker inte alkohol för min egna viljas skull...
Det finns ingenting som förbjuder mig att dricka, jag har själv valt mitt nya levnadssätt...
Och en halv mun vitt vin lär inte förstöra detta, möjligen putta omkull mitt goda samvetet...

Så har jag uppdaterat min nykterhet?
Jajemensan, det smakade skit redan i munnen, och jag behöver inte prova detta ännu en gång, tack för det!

Litet snöpligt slut på en två och ett halvt års total avhållsamhet från alkoholen...

..men som jag har lärt mig, solen går upp även under morgondagen, och jag dog inte av detta...

Livet har sina prövningar, och det var en av dem...

Det enda som slår mig, hur f@n kan man dricka det där skiten, och sedan orera om att det är gott, och har vissa smaker osv..
Om de som betygsätter vinerna gav blanka f'et i att dricka alkohol, skulle de ha sina smaklökar i behåll och säga sanningen...
Det här varken smakar eller gör gott, passar bäst med en vällagrad diskho med lite grönsaksrester på gallret...

Man betalar dyrt för något som smakar illa, kan göra sin kväll till ett helvete för sig och andra, och som ger sura uppstötningar och huvudvärk dagen efter...
Och man surrar om prisvärt...

Nykterheten kostar ju ingenting, och har inget av alkoholens nackdelar, är inte den den mest prisvärda av alla valen...?

Berra kör Sverige med nykterheten i sitt bagage, och han kan aldrig sluta fundera över mänsklighetens största motsägelser...

En semesterresa mycket väl värd att minnas, och jag kommer att minnas den...

/Berra on the road...

i dag när jag tidigt för att var mig steg upp och gick en rask promenad innan frukost. Ett underbart väder, en perfekt sommardag, fåglar som levde rövare i skogen och jag kände mig så glad, inga dåliga tankar om mig själv, ingen bakfull ånger, hopp om framtiden. Jag har nu gått fyra behandlingar för mitt tvång att dricka, och äntligen känns det som om pusselbitarna fallit på plats. Så härligt att äntligen kunna skriva här igen och känna att jag inte bara kan få ngt utan också ge något. Jag har gått några tuffa matcher mot mina inre demoner, och insett att alkohol är ungefär lika effektivt att bekämpa dessa som stridsvagnar för att skjuta mygg. (Hm, liknelsen inte helt hundra känner jag:-))
Börjar inse att jag har rätt att känna precis vad jag känner, allt är OK. Gillar mina små inre barn, mina osäkra tonåringar och fumliga egon. Alla är värda all kärlek jag kan ge dem och jag kramar dom hårt om dom blir ledsna och vilsna. Nu ska jag lägga mig och längtar redan efter en bra start på morgondagen.
Kram alla kämpar där ute vars beundransvärda kamp jag följer hela tiden.
/Fenix

Idag firar jag en månad som nykter. Hurra, det käns hur bra som helst! Och idag ska jag vara nykter.
Bra skrivet Adde. Jag är inne på forumet nästan varje dag och läser. Men jag skriver inte så ofta själv.
Tantflickan

ett yngre par å yrkets vägnar idag. Mycket trevliga.............men....

Mannen hade mer bråttom hem för att öppna en öl "och grilla lite" än att diskutera en av de största investeringar de nånsin har gjort i sitt unga liv.

Jag känner defintivt igen hans beteende. Det gör mig väldigt ledsen för de har nyss startat sitt liv tillsammans och jag ser ju vad som finns hos honom och jag kan inget göra.

Ibland är det väldigt obehagligt att se sin spegelbild.

Tack de värmande orden behövdes! :) *kramar om*

Har gått och försökt peppa mig själv idag och samla mod, blir lite arg på mig själv för att jag fegar och det får mig att vilja ta tag i detta nu, så jag hoppas på det bästa! :)

Tack för att ni finns och lyssnar!!! Många kramar till er! :D

tack Victoria
hur mår du min vän?
kram Måne

Låter så härligt, tack för du delar med dig under din semester.
Ha en fortsatt härlig semester
Kram
Lisamari

Vickis!
Var snäll mot dig själv!
Du sitter i en rätt trist båt just nu, och det blir inte
bättre av att du straffar dig själv för att du inte vågar
hoppa i böljan istället... Du kommer våga/orka ta steget
när det inte funkar längre... när du är redo...

Nog för att gravidhormornerna kan ställa till det ibland,
men du överreagerar inte... Mie har precis rätt!!!

Kom ihåg att du och barnet är viktigast för dig!!
Höll på att skriva just nu, men insåg att just nu är ju
egentligen fel, du är ALLTID viktigast för dig!!!
Stora kramar!
/k

Och en fin dag önskar jag dig Måne

hoppas du har goda dagar och njuter av sommarledigheten - visst är det så att du har semester nu? Kram till dig och din flöjtist! / mt

vill bara säga gomorron till alla kämpar här inne
skönt att ni finns
kram måne

..och inget har gått till spillo...

Jag är så...nöjd med min nyktra tillvaro, att semestern är nog den bästa på mycket länge...
Jag njuter varje sekund av min fria tid, och är inte alls bunden till några som helst laster eller vanor...
Min tid är min!, kan inte sägas annorlundare, för jag sitter med triumf på hand, min egna nykterhet...
För vissa ingen uppoffring alls, för andra något nästan ouppnåeligt...
Som om jag kunde sträcka mig så långt att jag kunde nå molnen...

Frugan och jag har vår bästa tid just nu, långsam gick vi mellan bilparkeringen och vandrarhemmet genom en nästan kolsvart skog,
Vi var inte alls rädda för någonting, vi har ju varandra och båda var ju vid sina sinnens fulla bruk, inte ens mörkrädda, tänka sig...

Nu är vi så fasligt trötta, och våra grannar har också bestämmt sig för att göra detsamma, efter att suttit utanför och ylat lite...
Jag är bara så nöjd att jag inte var en av dem, jag har mitt liv...och de har sina...

Jag gör mina val och de gör sina, jag har inte skapat en för mig dålig start på morgondagen med att behöva oroa mig för en baksmälla...

Jag har fullkontakt med mitt liv, och jag ångrar ingenting, inte mängder och inte glasens innehåll....

Idag fick jag full pott på mitt liv, och det ska jag försöka bräcka redan imorgon...

Ingen fylla, inget bråk, och en morgondag utan tråk...

/Berra

Vännen.. du överreagerar inte... känner du själv att det är ett problem så är det ett problem... ta dej själv på största allvar. Det är DU värd.
Stor KRAM från Mie...

Jag ska ta mig i kragen, blir så arg på mig själv då jag mår så här och låter mig själv må så här.. till helgen ska jag försöka få till ett tillfälle och prata, sen får det bära eller brista..
Är rädd att jag överreagerar, men det blir som det blir, kan inte han förstå mig så är det väl inte meningen att det ska vara vi, jag vill inte ge upp, men jag tänker inte leva mitt liv så här, hur mycket jag än älskar honom...
kramar

med honom!
Vet du vad det är som hindar dig? Vad är du rädd att ska hända? Det blir inte bättre av att vänta och inte lättare när barnet har kommit.
Vet du, jag tror inte att orsaken till att han dricker är att han bytt arbetskamrat . Han dricker för att han väljer att dricka och så länge han väljer det kommer det alltid att finnas en anledning.
Det är viktigt att du tar hand om dig och ordnar en trygg tillvaro för dig och barnet. Du har så rätt i att ditt liv inte ska vara att sitta och vänta - du ska ta tag i ditt liv med målet att komma på topp! Fortsätt att skriva. Kram, kram, du är inte ensam! / mt

Jag hoppas att ni alla haft en fin midsommar och midsommar helg! :)

Sitter här ikväll och känner att allt är hoppalöst, borde känna mig överlycklig med barnet som är påväg.. men jag har inte tagit mod till mig och pratat med min kille än. Han har kommit hem från utlandet, men fortsatt med drickandet bara för att han bytt arbetskamrat nu, varför har vissa karlar så svårt att vara nyktra med varandra? (säger inte att alla är sådana nu!) Men jag menar kan man inte umgås utan alkohol vad är det då för vänskap???
Och varför är det så fruktansvärt manligt och sitta o ta en bärs? *ledsen* Känner bara att jag inte vill att mitt liv ska vara så här, varför ska jag gå och må dåligt för? Jag är inte så gammal, mitt liv ska vara på topp.. inte sitta hemma och vänta och känna att allt bara rinner iväg..*snyft*