Senaste kommentarerna i forumet

och gott...Välkommen i klubben :-))
Efter din beskrivning ser det inte ut att råda nån tvivel du tillhör oss :-)
Häng kvar, läs och skriv och ta en dag i taget så kommer du långt i din förändring av livet.

Skulle vilja ha ett livstecken, en liten rapport, hur det än är. Vi finns härinne och väntar på dig. Kom igen! Hur är läget?/NM

Kan jag klarar det du gjort detta året så är jag stolt!! Jag har gjort uppehåll på ngr dagar nån gång. Längsta uppehållet var nog förra hösten på 10 dagar och då tänkte jag -sådär já då va man frisk, nu kan jag hålla mig till att bara dricka på helgerna (ha ha så dum man är)

Min dröm är att kunna dricka vid sällskapliga tillfällen och sluta efter bara ett glas OCH vilja sluta efter bara ett glas. Att kunna säga: -jag kan köra ikväll hem från festen! -utan att se det som om hela kvällen kommer bli tråkig för jag inte kan dricka...

Jag kämpar tillsammans med Er!

Klart du kan vända! Att vi kan vända!!

Nu har jag ju hängt här mkt längre än du som precis hittat hit, och kanske kan det kännas deprimerande att läsa att jag inte kommit längre än vad jag gjort. Men jag måste ändå säga att detta år, trots alla motgångar och trots alla misslyckande, så känner jag att jag kommit en bit på vägen.

Jag har tänkt så otroligt mkt på mitt drickande under detta år! Och försökt väldigt mycket, och misslyckats väldigt mycket, men mitt fokus har legat på att fixa detta till slut. Jag har berättat för en husläkare, träffat en psykolog (för att få antabus) och under 2 månader själv betalt för att gå till en psykolog. Vet inte just hur mkt det gav, förutom att det var skönt att berätta för någon hur det verkligen ligger till. Men ändå, jag är besluten att nå dit jag vill! Och jag är säker (ja nu är jag kaxig) på att jag kommer klara det till slut, det var bara svårare och tar längre tid än jag först trodde.

Så det är klart vi kan vända, komma på rätt köl igen! Kom igen så kämpar vi!

från Maskrosbarn :

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/266328?programid=1165

Malign - jag tycker nog inte att du ska tala om för oss andra vad vi ska göra härinne. Den enda du kan råda över är dig själv, och om du anser att du ska "backa" när det gäller en användare härinne så gör det, men starta inte upp någon nätmobbning. Det är inte det här forumet till för.

Hulda

Hej Nationalteatern !

Från mig får du ett svar :), även fast jag inte känner mig som en alkoholist-jävel. Jag är alkoholist, men människa i första hand... Du har haft det tufft. Att du skriver här inne är ett steg på vägen till ett liv utan alkohol. Ett bra steg, tycker jag. Jag är ingen expert, men tycker det verkar som du har/har haft ett medberoende.

"Medicinen" är ju jäkligt farlig, för vissa livsfarlig. Och den funkar en kort stund, för att sedan göra så man mår sämre än innan man började hälla i sig.. Hur många gånger har man inte tänkt att "Äh, ett glas kan jag ta. Sedan ska jag inte dricka mer." Eller hur ?! Det är ju det som är problemet - att man aldrig bara kan ta ETT glas. Hade man kunnat det så hade det ju inte varit något problem ! Nä, det bästa är att avstå helt.

Lycka till i din resa mot ett nyktrare liv !

Kram

Hulda

Hej
Tack för dina ord till mig. Det är svårt att vänja sig vid en ny dator.
Håller mig på banan, men ska erkänna att suget finns till och från. Igår
tänkte jag ska jag aldrig mer kunna dricka det kändes hemskt men jag vet att
det inte går. Jag blir aldrig en normaldrickare som kan säga Tack nu är det
bra.
Men jag härdar ut suget och går ut med hunden. Tur att min man inte heller
dricker just nu. Det underlättar ju.
Må bra
Konstnären
Idag inget första glas vin för mig

Inga svar? Min förklaringen för det är att du gav dig på värsta cry- babyn här inne. När det gäller vill sluta/Andreas så ska resten av oss bara backa och invänta nästa galenskap. Vill iaf hälsa dig välkommen till farmen.

Som du säger till dina barn? - Det man lovar det håller man?. Har du en alternativ familj? För de barn du beskrivit tidigare känns ens smula svekna. - pappa ska inte sova i soffan inatt. Pappa ska inte fyllna till ikväll. Du lyckas lura dig själv Andreas, gång på gång. Men du lurar ingen annan. Och malignt betyder inte cancer. Läs en bok. Nej jag har inte cancer. Jag är tillnyktrad alkoholist i mina ögon är du är du motbjudande i ditt offertänkande och ynkedom.

Bra jobbat!!! hur motiverar du dig? jag måste lyckas. kram på dig och fortsätt kämpa!!

Jag har läst igenom nästan allt som är skrivit här och jag känner så väl igen mig, men jag har en fysisk panik i mig. Jag tycker att min lever gör ont (inbillning??)Jag är redan nu övertygad om att jag har levercancer och att mitt liv är kört. Kan det vara möjligt?? Jag får sån sjuk ångest över denna rädsla, ändå gick jag hem igår och hällde i mig två snabba groggar och sen en 6:a whiskey i smyg när jag skulle ut och tjuvröka vid halv 11. Hur f-n tänker man?? Jag har aldrig varit hypokondrisk förr men nu känns det som det redan är försent. Jag tittar på mina fina barn och tänker -jag kommer aldrig få se er växa upp..

Det känns så sjukt, jag ser mina "två liv-linor" cigg och sprit och det enda som det kan leda till, är cancer och död, ändå vågar jag inte sluta dricka. Jag blir så ledsen när jag skriver detta, jag har aldrig fått det på print innan utan dessa hemska tankar brottas jag med kl 3 på natten när jag vaknar av ångest.

Kan jag vända? kram mia

Tack för kramen.

http://ninecrimes.bloggo.nu

Låter härligt att bli lite ompysslad och fin i håret, sånt ska vi unna oss.

Bra att du kunde stanna vid vin till maten och inte fortsatte dricka hemma sen, starkt jobbat. Jag har så svårt att sluta när jag väl har börjat, skulle nog inte klara att bara ta "ett glas eller två" till maten.
Jag har varit så himla sugen på vin flera ggr den här veckan men än så länge har det gått.

Kram och ha en fin dag

det var en väldigt bra tanke! Alkohol fri! yes!

Jag blev så glad när jag läste inlägget i din tråd.
Helt underbart!
Skrev ett svar där.

För egen del skrev jag att det gått ganska bra, alltså inte helt bra.
I tisdags uträttade jag en hel del ärenden, bl.a. skulle jag boka tid hos frissan. Väl där så visade det sig att hon hade tid med mig direkt.
Hårfärgning, inpackning, klippning och föning. Dessutom färgning av fransar och ögonbryn, vaxning av det sistnämnda samt på hakan där jag inte längre ser att plocka själv.

Nåja, detta tog sin tid och jag hann bli mycket hungrig.

Hamnade på en uteservering där flera av mina vänner satt.
Beställde in lite vin till maten, men stoppade sen där, med helgen i färskt minne.
Inget kaffe med congac efteråt.
Ingen mer alkohol sen dess.

Kramar

Du klarar lunchen. Du har tid på dig att tänka "rätt" tankar.
Tänk på hur du mådde i helgen när det sprack för oss båda. Det är inte lätt men det ska gå, jag hejar på dig här ifrån och hoppas/önskar att du lyckas stå emot.
Härligt med nya böcker att fördjupa sig i. Jag själv är dålig på att läsa böcker men de få ggr. jag gör det så är det verkligen avkoppling. Ha en skön "bok-kväll" och lycka till med lunchen. Du klarar detta.

Kram

Ja, "perfekta" mammor (ja, människor överhuvudtaget), som i verkligheten inte är så perfekta, finns det nog tyvärr en hel del av.
Känns bättre när man vet att man inte är ensam i eländet.

En sak som känns jobbig, nu när jag lyckas hålla mig ifrån vinet, är att jag ersätter det på olika sätt. Jag vet att jag skrivit om detta förut. Jag, som annars äter bra och ätit LCHF-aktigt, vräker i mig godis. Konstant, redan gått upp flera kg. Jag tjuvröker också. Inte mkt, men sättet jag gör det på är klart oroväckande. Jag röker snabbt en cigg, inte för att det är gott utan för att känna mig lite snurrig i 1 min (nikotinkick). Jag vaknar visserligen nykter, men ändå med en lätt bakiskänsla framförallt av allt godis jag ätit. Vet ju att det är vanligt att byta ett beroende mot ett annat, det känns inte ok. Har varit samma sak andra perioder jag hållit upp. Inte bra! Jag tänker att allt är bättre än alkohol, men jag mår ju inte bra. I morse vaknade jag trött och arg som ett bi, vet att det är sockret som gör det. Jag är verkligen "allt eller inget" när det gäller socker, och just nu är det allt. Ger mig själv helgen men sen måste det vara nog! Jag vill ju må bra, det är ju därför jag vill sluta dricka. Och helt bra mår jag inte med godis och cigaretter.

(Skriver ner det här så jag kommer ihåg vad jag lovat mig själv).

Det var med andra ord den bästa förklaringen som tänkas kan! Vad härligt att tösen ville stanna så länge hos dig.
Det bådar gott inför framtiden, att det snart ska bli som vanligt igen med varannan vecka.
Jag är så glad både för din och dina barns skull!
Sträck på dig! Du gör ett fantastiskt jobb.

För mig har det också gått ganska bra de senaste dagarna.
Känner mig dock lite orolig inför en lunchträff kl. halv ett i e.m.

De ringde precis nu från postkontoret och sa att jag hade fått ett paket från Sverige.
Mina 8 böcker från Bokus. Äntligen.
Ska ägna kvällen åt dom.

Kramar

Jag har svarat dig i min tråd. Allt är bra, vad gullig du är som tänker på mig.
Hoppas allt är bra med dig också. Hur har de senaste dagarna varit?

Kramar

Surfina, jag hoppas att din frånvaro beror på, typ, datorproblem eller att du varken haft tid eller lust att skriva.

Skrev nyss ett litet inlägg i din tråd.

Önskar innerligt att du mår bra!

Kram på dig!
Tanten

Tänk, en vecka (är det det nu?). Visst känner man sig nöjd? Och the på kvällen är en rutin jag börjar få in, att se fram emot det. För jag vill ha ngt att se fram emot på kvällen, ngn slags belöning när man däckar i soffan.
Nu klarar vi av den här helgen också (helg redan nu för mig, ledig 2 dgr). Känns just nu som det kommer gå bra.
Tog du antabusen du hoppade över för ngn dag sen?
Jag har antabus hemma men för första gången vill jag klara mig utan, känner denna gång att jag inte behöver det (just nu åtminstone) för just nu finns verkligen viljan.
/Anli

Vad gullig du är tanten.
Tisdagen var toppen och min lilla skruttfia blev kvar hos mig tills igår så därav min frånvaro här. Vi har shoppat och ätit gott, bakat chokladbollar och bara haft det allmänt bra i ett par dagar.
Hoppas nu att det ska vända och att det blir fler och fler dagar med barnen, tålamod ska man tydligen ha har jag fått höra. Vill ju att allt ska vara "som vanligt" med barnen varannan vecka men det får väl ta den tid det tar helt enkelt.
Det ger i alla fall extra kraft att få tillbringa tid med de bästa man har.
Hur går det för dig? Har du klarat av de senaste dagarna eller är det upp och ned?

Kramar

Hoppas du känner dig OK och att tystnaden har en enkel förklaring, typ, datorproblem, varken haft tid eller lust att skriva.
Upprepar från min tidigare kommentar:
Önskar innerligt att tisdagskvällen förflöt som planerat, att den blev precis så fantastiskt härlig som du tänkte dig!

Efter 2 dagars tystnad börjar jag bli orolig.
Orolig över att kvällen inte blev av och att du kanske råkade ut för samma fruktansvärda smäll som i lördags.
Smällen som hade knäckt vem som helst av oss!

Snälla, du kan väl höra av dig.

Styrkekramar till dig!
Tanten

Intressant tyckte Santorini. Jag kan bara instämma, det är en intressant att utbyta tankar. Och du m-m ska aldrig behöva känna att du ska be om ursäkt för att du hoppar in i min tråd. Tvärtom, jag blir glad, jag lär mig något och det är här jag tycker forum är som störst. Pepp är bra i all ära, men tankar är så mycket större. Anli är alltid klok. (Ja, förutom i ditt drickande, men du vet vad jag menar. När suget sätter in så far all världens kunskap åt helsike),

Det där med de anhöriga/männen ja. Nej, jag känner också att de kan inte hjälpa oss. När tiden kommer och efter gårdagens möte med maken så är jag rätt säker på att den kommer, så kan vi inte hjälpa dem heller. Min man har aldrig direkt heller konfronterat mig, men han har ifrågasatt mitt drickande. Med resultat av att jag blir helt ilsk. Lite för att han dricker själv, men mest för att jag har kännt mig kränkt och påhoppad. Exempelvis minns jag en semester för ett par år sedan. Utomlands. Mannen och jag äter lunch. Han beställer in coca-cola och jag tar en stor öl. När dryckerna kommer så säger han något liknande; - Fia, har du inte fått nog nu? Jag ser ju att riktigt skakar?
- Skakar, svarar FylleFia, men jag skakar ju för att det är kallt här i skuggan!

Jag förnekade minst sagt. För vi hade kanske 35+ plus i solen så skuggan var verkligen inte iskall. Reagerade precis som Anli beskrev. Jag blev bara ilsk av att han ifrågasatte. Det är något att lära av. Så enkelt. Men jag glömmer mina lärdomar och under min sista tid i hemmet med mannen så skrek jag dagligen om hans missbruk. Delvis arg och - nu är jag riktigt ärlig - delvis avundsjuk. Varför kunde han men inte jag? Jag såg ju att han kunde/kan sköta sociala relationer trots sitt drickande. Jag kunde det inte. Utan duckade, slutade svara i telefon, slutade gå ut, fick sparken.

Så, jag ska vänta in mannen. Eller rättare sagt vänta och se om han kommer efter mig eftersom beslutet är hans. En man på "vita knogar" är jag verkligen inte intresserad av. Det skadar ju bara oss båda. Mig som medberoende och hans självkänsla.

Restaurangbesöket igår gick bra. Vi satt i fyra timmar och bara pratade. (Säkert till personalens förtret, de behöver ju borden!). Drack jag? Nej. Drack han? Inte till och börja med, men sen tog han två öl under kvällens lopp eftersom jag sa att han fick. Fick? (Är jag en myndighet som kan utlova tillstånd?). Blev jag sugen? Självklart. Men jag stod i mot och mötet blev bra.

Nu blir det psykoterapilight med min husläkare. Antabusen skramlar i magen då jag åter igen är ledig. Under ledigheten ska kroppsrytm förändras till natt-schema som börjar i helgen. Men jag kommer nog att återkomma till era tankar, för de var tänkvärda.

Fia