Senaste kommentarerna i forumet

Tack Pianomannen, att du även skriver, just när du känner dig trött och ja du vet...Det du skrev för några dagar sen, syftar jag på.
För mig är det en otrolig hjälp, vara förbered att det är just upp och ner. Det viktigaste är att även när det är ner, låta glaset stå kvar, att det är okey, helt naturligt, alla känslor, ja det ska jag ta till mig.

Kan det vara så, att eftersom man får väldigt mycket uppkänslor, när man är nynykter, så är det lite snopet, när man inte känner sig riktigt glad eller lite deppig utan att veta anledningen, även om du hittade din?

Kram
Lisamari

Tycker om att läsa det du skriver, eftersom det alltid får mig att tänka och fundera. Dessutom kommer det alltid fram ett leende eller ett skratt och det tackar jag för. Jag hoppas att jag får förmånen, att alltid behålla mitt förstånd att vara nykter, så att jag kommer in och läser dina klokheter, och att du har orken och lusten kvar att skriva.

Dessutom är det skönt att veta att man inte är den enda nyktra nattsuddare, denna fredagsnatt.

Sköt om dig
Lisamari

Nåja så farligt var det inte för mig, jag fanns där för min familj, men jag var en helt annat typ av människa, ett stort ego!
Hela min livkris personlighetsförändrade mig där jag fick inte bara ta tag i mitt drickande, utan arrangera om hela mitt levnadssätt...
Istället för att sätta mig i det första rummet och mitt drickande likaså, och allting som hotade det blev min irrterande fiende..

För jag tror att drickandet ÄR ett levnadssätt, den är en del av sitt sätt att uttrycka sitt liv på...
Och att skippa pimplandet i tid och otid är för väldigt många ett svårt beslut, det är en del av sitt levnadssätt, en sorts vardag lika normalt som att äta...

Kött och potatis byts ut mot att bli vegeterian, inget lätt beslut precis, och inte lätt att byta ut mot sitt förra sätt att äta...
Och när man sitter där och tuggar på sin morot så känner man plötsligt en innerlig längtan till en saftig köttbit,
det handlar nog i mångt och mycket om en mental övertygelse, men...man blir inte elak av att vara ett vego, man vet att det är ett sunt tillstånd..

Kanske inte märks direkt, men kommer med tiden, lite som att banta...
Man blir inte smal dagen efter att man har bestämt sig för att banta, man är inte nykter dagen efter att man har beslutat sig för att bli nykter heller....
En långsam process som måste få ta den tid det tar, och en övertygelse om att jag tror att jag gör rätt...
Man sätter sin förhoppning på framtiden, jag hoppas att detta gör mig till en bättre människa, om inte fysiskt ...så psykiskt...

Idag tror jag att man bör titta på sin insida mycket mer än sin utsida, hur mår jag egentligen???
Man kan vara tjock och ändå må väldigt bra inombords, men att vara tjock och inte må bra, visst syns det?, eller hur?

Man kan också vara en som dricker för mycket alkohol, och ändå vara en som mår bra, för det funkar för honom/henne...
Men vi som vet att vi dricker för mycket...och innerst inne vet att det här är ingen hållbar framtid, vad gör vi, dricker och lider vidare???
Visst syns det också..?

Ingen hållbar lösning, vi dricker ändå...och hoppas på att det löser sig ...ändå...
Att "någonting" ska komma in och lösa det åt oss, på något konstigt sätt, vi skjuter det på framtiden, och gärna på "andra" ting...
Vi vill inte ta tag i vår egna framtid, som att lägga räkningarna i byrålådan och hoppas att de glömmer bort dem...

Jag har bestämt mig för att kunna leva för framtiden med hållbara lösningar, och då fick inte alkoholen vara med, den sabbade jättemycket...
Nu håller jag på och "städar upp" den mentala biten, och försöker förstå hur mina lycko-kickar kommer till mig...
Jag behöver lycka, och känna att detta gör mig gott, men att lägga ansvaret i en flaska och hoppas på att underhållningen startar snart...?

Det är en liten bit av min livshistoria som jag nu har lagt på hyllan för beskådning...
Jag är helt avklädd och naken, och den bistra verkligheten syns i min spegel, så här ser jag ut, och mitt liv likaså...

Lite fet och medelålders, inte den vackraste uppenbarelsen av det manliga könet...
Och det är väl bara att acceptera, så här ser jag ut, livet har satt sina spår, och jag mår inte bättre över att vara missbelåten med det....
Mest nöjd är jag över mitt inre, som har börjat få en balans här i livet, jag börjar få en koll på vad som är viktigt i mitt liv...

Det är inte hejsan hoppsan och en butelj...
Det finns mycket kärlek i ordval, betoningar, kroppsspråk, hållning, ögonkontakter och kroppsberöring...
Sådant man inte kan analysera när man är berusad, utan allting blir bara ett enda stort kaos, som vanligt när alkoholen är med...

Min närvaro är mycket större idag, och jag ....analyserar människor, en märklig hobby jag har skaffat mig...

..och jag är mig själv trogen, står för det jag tror på, och slipper mycket ånger...

Mina dagar är inte den andra sig lik, den börjar inte med bakfylla...

/Berra

Känner mig lugn och trygg att sova ensam med barnen. Han har åkt bort över helgen. Nu har jag upptäckt fler kvinnor som han aktivt söker relationer med. Jag är använd färdigt, och kasserad. Håller fast vid min plan, men funderar över om det verkligen är jag som ska flytta ut i "lilla huset". Egentligen känner jag att han faktiskt inte är välkommen hem alls... Jag har läst mycket på "Tuvaforum" och lyckats komma över en bok: "Men jag då?" och blir mer och mer övertygad om att det är en narcisist jag lever med, sedan 20 år. Inom parantes kan jag säga att alla de nya kvinnorna som dyker upp i hans liv är 30 och han är 60. Själv är jag 40 så jag börjar väl bli för gammal ...

Kände föratt titta in och säga hej. Vi har Cityfestival i stan, själv har jag jobbat med att sprida info för stadsmissionen i två dagar, jag jobbar där. Jag har flera barndomsvänner bland de hemlösa, och känner att det är så viktigt att solidarisera mig med de som inte har kraften och modet att välja ett annat liv.

Men det är så j-a beklämmande när man står där med sina broschyrer tillsammans med säljare för Situation Stockholm, då en barnfamilj passerar och barnvagnen är tyngd av en kylväska full med burkar och en bullrig rödmosig pappa som plötsligt blivit generös och som pinsamt clownig dirigerar familjen.

Hemma nu, hör hur fyllan och ljudet ökar (bor centralt) och känner det så befriande att sitta här med katterna och en kopp te. Så underbart att din fru och dina barn vann dig tillbaka igen, underbart att du hade styrkan och modet att välja ett annat liv. Tänker på dig när det ibland känns hopplöst för andra som kämpar, du är ett föredöme. Trött, deppig, sårbar, visst, men det är ju en del i att vara människa och orka stå ut med att vara det. Det gör du!

Styrkekram Märta

betala för en :) / mt

några månader så får du se så mycket pengar det blir kvar i plånboken !!! Många Thailand resor blir det :-)

på köpet kan man säga :)

Bonus! Sov gott! / mt

Tänkte på det ikväll.....

Va mycket god mat man kan äta på krogen. Trerätters och det blir ändå billigare än bara varmrätt + massa vin.

att inte jag hör till dem som verkar tro att jag har svar på allt? I så fall har jag formulerat mig olyckligt!
Ha det bra, kram / mt

Så sant Lillablå. Öppet sinne, icke dömmande, att kunna omvärdera, ändra uppfattning, eller inte - men acceptera och respektera att andra har sin.
Kram Viktoria

Den sjöng jag som 12-åring på min fina morfars begravning..:-)

hälsar Mulletanten

Ikväll har jag hört Pianomannen, dvs maken min, spela. Alltså, jag hör ju honom spela mest hela tiden, men då är det mest lite klinkande för att förbereda någonting eller så... Men ikväll spelade han på en konsert, och det var så vackert.

Bland annat spelade han en av mina (och hans?) favoritpsalmer (ni får tänka er jazziga, mustiga harmonier):

Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag som barn väl ängslas då...

Hjälp mig, Herre, att vad helst mig händer
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder
tills jag nått det goda land.

Inte helt olikt AA-mantrat om att ta en dag i taget, eller hur? ;-)

Dessutom har vi ju haft en kanonfin sommardag idag. Nu är klockan strax tio på kvällen och vi vädrar tvärdrag genom huset. Det har varit så varmt idag att luften fortfarande är en bra bit över 20 grader, men ändå känns den svalkande jämfört med inomhustemperaturen. Det är sommar, mina vänner!

Livet är fint.
/H.

vad jag håller med dig. Livet är så... komplext, för de stora frågorna finns nästan inga enkla svar. Kram på er vänner! / mt

föregående talare. Båda! Kram! / mt

föregående talare. Båda! Kram! / mt

Jag kan tycka att det är skitjobbigt med människor som har svar på allt, som
vet precis vart dom är på väg, vad de vill och vad de tycker om ditten och datten,
inga gråskalor, bara full fart framåt...
uppskattar mer en vän som kan vända och vrida på en fundering, kanske till och
med ändra uppfattning efter ett tags funderande... tror att de har ett mer öppet
sinne... så för mig är det positivt att du just nu inte har svar på dina frågor...
och jag är helt övertygad om att du hittar svaret när du behöver det!!!
stor kram!!
/k

Vilken plan!
Skönt att få det på pränt, eller hur?!
Ska hålla tummarna för dig!!
Kram!
/k

Wow! :-)

/H.

Igår bestämde jag mig för att jag ska bli projektledare för min egen förändring. Jag skrev en handlingsplan med 10 punkter. Sista punkten i planen skrev jag först, den låter så här:

10: Hösten 2012
Jag bor bra med barnen, och känner mig trygg och lugn. Jag har jobb, jag har vänner som jag bjuder hem och som jag kan slappna av med och som vet hur jag mår. Jag har fysiska aktiviteter som jag njuter av och trivs med, och jag har mycket närhet till naturen och vatten. Jag har kontroll över min ekonomi.

Sedan arbetade jag mig bakåt till idag (igår), jag ska inte redovisa hela planen, men den första punkten var ungefär såhär:

1: Idag, i morgon och i övermorgon.
Jag ringer mina två bästa kompisar och berättar hur jag har det och om denna planen. Sova ute i "lilla huset" om nätterna.

Detta har jag redan börjat med, jag har pratat med mina kompisar och det var jätteskönt! Idag har jag varit på vårdcentralen och suttit och gråtit en stund hos läkaren, som var snäll. Fick remiss till samtalsterapeut! Det är dock ca två månaders "väntetid".

Nu känner jag mig ganska lugn, för första gången på flera veckor, och kan jobba på bra på jobbet idag.

Kram till er alla!

Och vilka insikter du gör - och omsätter i handling. Starkt i bästa bemärkelse! Semesterhälsningar / mt

tänka på. Och ibland hittar man inga svar, eller tomma svar. Det vet de flesta av oss. Det är då viljan och uthålligheten sätts på prov och då man behöver sina vänner. Sänder en vänskaplig kram till dg i ljusa sommarnatten / mt

tänka på. Och ibland hittar man inga svar, eller tomma svar. Det vet de flesta av oss. Det är då viljan och uthålligheten sätts på prov och då man behöver sina vänner. Sänder en vänskaplig kram till dg i ljusa sommarnatten / mt