Senaste kommentarerna i forumet

Två nyktra veckor är en bra idé. Bra också att du talat "klarspråk" - ett steg i rätt riktning!

Ja, vad gör du om han dricker ändå? Eller om du misstänker att han dricker i smyg vilket är en vanlig utveckling i missbruksprocessen. "Magkänslan" - dvs man känner på sig att den andre druckit - är känd här på forumet och brukar vara pålitlig. Vanligt är också att missbrukaren nekar eller slår ifrån sig typ "men då sa han att de minsann aldrig sett sin pappa så packad som de sett sin mamma!"

För de flesta är vägen till insikt lång och inrymmer ett antal bakslag. Det du kan göra är att sätta fokus på dig - hur vill du ha det? Tror du att ni kan återgå dit det var en gång - en flaska vin till maten på helgerna? Du skriver att han blir "så full minst två ggr/v" och undrar om du överreagerar. Det gör du inte!!! Vägen utför i missbruk är lång men blir hastigt brantare.

Det sägs att sluta dricka är ingen konst - konsten är att hålla sig nykter. Två veckor ger er tid att vara nyktra tillsammans. Det kan bli fina veckor. Det kan också bli jobbiga veckor om din man upplever nykterheten påtvingad, om din man är nykter för att du kräver det och det blir ditt ansvar att "hjälpa" honom stå ut. Fundera också över vad sex är/betyder för dig.

Du kanske tycker att jag är negativ och jobbig nu - i så fall kan du lägga det jag skrivit åt sidan. Jag skriver utifrån det jag själv lärt, i synnerhet här på forumet, och vad jag lärt genom att följa andra. En del av mina insikter har gjort riktigt ont men det är också de som hjälpt mig.

Läs här i olika trådar och se var du känner igen dig och välj det du tror och känner att är rätt för dig just nu. Du måste gå din egen väg. Den måste få ta sin tid och du måste göra dina egna erfarenheter så att du känner att du går av egen kraft och övertygelse.

Du och ni har alla möjligheter till ett bra liv!

Den tråd jag tipsade om senast glömde jag att klistra in - här är den:
http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

Styrkekramar! / mt

En liten fundering bara och snälla ta det här rätt. Om jag förstått saken rätt så tar du något SSRI-preparat just nu? Vad jag funderar på är om du (du ska inte svara, bara skänk det en tanke)står på en ganska så låg "underhållsdos". OM du gör det undrar jag om du inte borde prata med din läkare och kanske eventuellt höja doseringen under en period. När jag läser det du skriver så känns du helt enkelt kliniskt deprimerad och det är inte det minsta konstigt med alla förändringar du har gjort där kanske varken själ eller hjärna har hunnit med.
Bara en tanke. Kolla upp det med din läkare om du tror att jag kanske har en poäng.
Kramar
Askan
P.S BRA gjort att du tagit ett steg vidare med beroendemottagningen!

En liten check bara, hur går det idag?, känns det bra?
Kram

Lyckades inte vara nykter denna helgen heller! Träffade goda vänner
och då blev trycket för stort att tacka nej! Så jag vet inte ens vad/om jag
täcks skriva här mer! E nog största loosern på detta forum iaf,
som inte ens klarar av att vara nykter en enda helg!

Jag pratade med min man efter praktfyllan i lördags. Jag berättade igen hur han låter på natten och vad han pysslar med. Jag sa också att han kan sluta föreslå sex när han är full- det kommer inte hända. Jag sa att det låter som att han ska sluta andas när han sover på fyllan och att jag ligger vaken för att höra att han lever.
Han sa att han vet att han är ur form och borde börja träna. Han sa att han ska hålla upp med att dricka i två veckor. Eftersom jag är tacksam för varje dag utan alkohol så uppmuntrade jag det och sa att det var en bra idé. Jag sa också att han ska få ligga extra mycket när han är nykter:)
Så.. Nu får vi se. Idag kom han hem med två vinnare som han fått i present av en kompis som tack för lånet av något. Det tror jag i och gör sig på för rödtjut är inte hans grej. Vinnarna åkte in i skåpet fast jag helst ville slänga ut dem!
Fortsättning följer... Hur gör jag OM han dricker ändå?!

Åh, då är du nog på ditt första möte nu då! Bra jobbat, Miss K!

Skriv gärna och berätta hur du upplevde det.

Kram!
/H.

Klok, vis och så otrilkigt full av liv .
Älskar att läsa det du så väl beskriver.
Du ger hopp, me like!
/A

du ska på möte! Hoppas du känner att du får stöd där. Fundera lite över av vilken orsak det är du som "måste motivera honom att fortsätta vara nykter".
Fint att du hittat en terapeut också även om du får vänta ett litet tag.
Styrkekramar! / mt

Första gången jag sitter ner på hela dagen, jobb, jobb, handla, fixa ärenden, laga nya goda smala maten, diska, iväg till träning med sonen, kolla jympapåsar och läxor..... Äntligen får jag vila en stund.

Tänker när jag läser era inlägg att det här stället är jag så glad att jag tillhör.
Vilka härliga vänner jag har fått här.
Peppning och kloka ord, förståelse och tröst.
Det har sagts förr och jag säger det igen, det här är ett livsforum och alla vi som fallit för A tror jag vill ha ut lite, lite mer av livet och oss själva nu när vi är på väg genom detta.

Någon liten filosofisk tanke som kom flygande är att det är kanske meningen att vi ska kämpa oss igenom detta för att vi klarar det och att vi sedan så småningom får ett meningsfullt liv med ett inre lugn och styrka.

Kanske lite flummigt och svårt att förstå mig, men jag är liksom inte färdigtänkt här....

Hej!
Har du kollat upp hur det är med kvinnohus eller motsvarande i närheten av där du bor?
Finns det ett sådant, ja då har du någonstans att ta vägen.

Kram!
/H.

kära vänner, läs på lite och prova det direkt! Man får äta sej mätt på god mat och det är inte svårt alls!Plåga er inte med pulversoppa och svältdiet! Jag gick ner 10 kg på 10 veckor i somras när jag slutade dricka alkohol och började äta enligt LCHF, eller egentligen GI-rivstart var det. Sen gick det så bra så jag ville inte börja med kolhydrater igen. Min enda motion var timslånga promenader några gånger i veckan och simning. Det tog också bort godis-och vinsuget för mej. Nu är jag på -15 kg efter 5 månader men jag har ätit lite mer mörk choklad och nötter. Det får gå lite långsammare. Jag går ner i sakta mak, har kanske 7 kg kvar. Får se vad jag tycker, helt ok redan!
Man behöver inte äta bacon och ägg på mornarna, jag äter varje morron turkisk yoghurt med bär (blåbär eller hallon) och en hemgjort nötblandning. Det finns lättbakat sesambröd om man måste ha bröd. Anna Halldén har bra recept, det finns på appar också.

... helt tvärtom för mig - har en grym aptit nu när jag har funnit nykterheten... har frossat rejält och det har satt sina spår... som det är dags att ta tag i :-)

i citatet från Göran Larsson

"Alla människor behöver någon inför vilken man duger och är tillräcklig,
om inte annat så inför sig själv." skriver Göran Larsson i "Skamfilad".

..."om inte annat så inför sig själv". Det är viktigt tror jag. Åtminstone för mig. Jag tar fasta på att så småningom duga inför mig själv för det är nog där jag har mitt problem. Om jag inte känner att jag duger tycker ingen annan det heller. Jag brukar söka bekräftelse och stöd utifrån men det är bättre att duga inför sig själv. Om man gör det tror jag också att man är stark nog att formulera vad man behöver och också att be om det från andra.

Jag känner igen mig i detta du skriver: "att där jag som mest hade behövt få mitt stöd var det svårast att få det". Så känner jag också i min relation. Kanske har man olika förväntningar på vilket slags stöd man förväntar sig av varandra i olika situationer. Helt säkert är det så. Och att vi kanske inte alltid berättar vilket slags stöd vi behöver. Fast ändå. Bryr man sig om så försöker man. Jag minns när jag betedde mig irrationellt (och helt normalt tror jag) när min mor dött och min man sa till mig där jag satt på mammas köksgolv bland det hemmagjorda julpyntet och grät: "jag kan inte hantera din sorg". Detta var lite tankar som poppade upp här när jag läste...

"vill se ut som jag känner mig". Jag tycker nästan det är äckligt när jag ser mig själv på foton för jag ser så tjock ut, mycket större än vad jag känner mig!

Och visst är det sant: inte är jag snäll mot mig själv när jag unnar mig?? Det är ju tvärtom! Har beställt den där boken som så många verkar tycka är bra: sockerbomben i din hjärna. Den ska kanske ge lite inspiration (eller fungera avskräckande).

usch, den där muffinsen jag tryckte i mig till fikat växer i halsen...

Tänkvärda och bra är de!

Vad bra med en litteraturlista! Jag har varit mycket hjälpt tycker jag av att läsa alla möjliga böcker som berör alkoholism eller beroende i någon form. Har just läst ut När kalla nätter plågar mig med minnen om hur det var av Jessica Andersson, om hur det var att växa upp med en missbrukande mamma. Den var "bra".

Det börjar lösa sig tycker jag. Fortfarande attacker, men han följde med till vårdcentralen ändå.
I morgon ska jag börja jobba igen, lite orolig för detta. Han ligger mest i sängen, så vi får väl se vad som händer. Ja, jag brukar ta för mycket ansvar, men jobbar på det. Känner att jag på något sätt måste motivera honom att fortsätta vara nykter.

I kväll ska jag på möte, jag har föreslagit att han också går på AA-möte samtidigt.
Terapeut har jag på gång, men får vänta 2 veckor till tyvärr.

Kramar
Miss K

Det där ska jag ta till mig och överväga, det finns nog mycket sanningar i den tankegången.
Jag stämmer in i många av dina påståenden, där har jag en tråd att börja nysta i...

Tack, Berra

Det verkar som att det är fler än jag som mumsat go´saker istället för A och ni är så välkomna att hänga med!
Jag har som sagt gått med i Viktklubb på nätet och genom att skriva in allt jag äter hoppas jag att jag kan sluta äta ner jag ätit det jag ska enligt programmet.

Ett stort problem för mig är att jag helt tappat intresset för matlagning nu när jag inte kan dricka vin under tiden, har dessutom tappat aptiten och tycker att allt ser äckligt ut och bara ätit mackor.

Sedan unnat mig godis och glass på helgerna och allt annat gott därtill.

Har fyra par jeans i garderoben som jag så gärna skulle vilja ha!!

Låt oss peppa varandra i detta oxå. För jag börjar tro att där någonstans i framtiden finns den riktiga jag som är nykter, frisk och som mår bra, jag är på väg, men märker att det jag ser i spegeln inte reflekterar den kvinna jag är och vill vara.

Har alltid varit en mästare på att vara elak mot mig själv och när jag unnar mig allt detta goda så är jag ju inte snäll och unnar mig saker utan jag är taskig mot mig själv som försämrar min hälsa och tar bort glädjen i att vara fin.

Jag kämpar på, det är en lång väg att gå...

ja, 42 dagar, ganska otroligt, det hade jag inte trott då! Men minnet av hur trött jag brukade vara blir allt svagare och blekare, vilket är en nackdel för mig. jag glömmer bort att uppskatta hur pigg jag egentligen är. Piggheten blir en ny baseline, man vänjer sig. Som tur är så har inte detta lett till att jag har blivit sugen på att dricka igen.

idag har jag iaf fått en påminnelse. jag har sovit alldeles för dåligt och lite inatt (mitt eget fel). är så trött idag till den grad att jag känner mig deprimerad. på vägen till jobbet så kom jag på att det är precis så här jag brukade må lördag, söndag, måndag och tisdag vanligtvis. Men istället för att känna så 3-4 dagar i veckan så är detta egentligen första gången på 42 dagar. Fördelarna med att låta bli att dricka blev återigen tydliga.

Jag kopierade detta stycke av mulletant, ur Berras tråd..

"Tio vägvisare
till förändring - så beskriver Olle Carlsson budorden. O.C är nykter alkoholist och präst. I boken 12 steg för hopplösa. Livsförändring på djupet skriver han att budorden, de flesta är utformade som förbud. Han har skrivit innebörden som uppmaningar och då blir det
1. Kärleken framför allt - betydelsen att ha något som jag håller heligt
2. Öppna ditt sinne - G-d som jag själv uppfattar en högre makt oberoende av religion el ateism
3. Ta det lugnt - ett inre förhållningssätt - Sinnesrobönen
4. Visa respekt - mot äldre och sjuka... Att försonas med sitt ursprung
5. Rädda liv
6. Håll vad du lovar
7. Var ärlig
8. Tänk på vad du säger
9. Dela med dig
10. Lev och låt leva "

Så klokt att skriva om budorden.. (Lika bra som "jantelagen")
Det är ju det här det handlar om!
Jag förstår iofs, att det finns människor, som bokstavligt reser ragg, så snart de anar någon form av "religion"..
Kanske är det egentligen någon form av inre trots..? En sorts känsla av "här ska banne mig ingenting bestämma över mig"!?
En sorts vägran att tolerera någon form av "överhöghet", för att man egentligen inser, att man inte är den som bestämmer allt..?

Kanske är det ett utslag av besvikelse.. Man ville ju tro.. men det fanns inga (och kommer aldrig att finnas "säkra",) bevis.. Kanske ansågs det också vara ett utslag av "barnslighet" eller dumhet (lågt IQ?)

Kanske hänger det ihop med uppväxten, när det fanns gott om vuxna, som dikterade vilka tankar, och tyckanden som var "rätt". Kort sagt, vad man skulle "tro" på (oavsett om det gällde politik, religion, sexuell läggning eller genusfrågor..)

För att få en inbillad kontroll, sätter man sig ofta i en "won-oben" position.. ("alla andra" är idioter som tror på.. osv)Man k ä n n e r sig lite "bättre"("finare") och klokare..

Fast någonstans inom sig tror jag att man ändå har den där osäkerhetskänslan.. Någon kan ju genomskåda en.. Alltså, INSISTERAR man.. ;-D
Det är som den där bergfasta övertygelsen man har som barn/ung.. Då VET man minsan precis hur allting är (BASTA)
Det är bara att lyssna när 5 åringar förklarar saker (de egentligen inte har en aaaning om ) för sina kompisar..;-D
När man blir lite äldre, förstår man att vissa saker ÄR lite mer komplicerade och man kan tillåta sig att litet..nja, jag v e t inte riktigt..
När man blir ännu äldre, inser man att det egentligen är väldigt lite som är "hugget i sten"..

Det är som en proffessor förklarade för mig: När man är ung, så tror man att man VET allt.. När man blir gammal, inser man hur lite man egentligen "vet"...

När det gäller alkohol, så är det många gånger likadant med vårt beroende.. Vi vill inte acceptera, att "alkoholen" har blivit vår "gud", vår överhöghet och att vi inte längre har kontrollen..

Kanske är det därför så många av oss alkies har ett så stort kontrollbehov? Ju mindre kontroll vi har, desto större behov har vi att ha någon form av kontroll!
Vi blir ofta "pedanter" , både hemma och på våra arbetsplatser.. Vi blir skitsura, när folk inte "sköter sig", kommer i tid eller slarvar..
Kanske tror vi, att bara vi visar upp denna blänkande fasad, så har vi full koll.. Och då kan man ju bara inte erkänna, att det finns något som har större "koll" på våra liv.. ;-D
Vi har bara bytt ut vilken "gud"/ högre makt som helst mot alkohol..
Det sägs ju att vi har "gud" inom oss, alltså är vi "gudar".. Vårt högre jag styr, alltså kan jag förtrösta, att detta högre jag är en smula klokare än mitt ego..
Kanske står mitt högre jag och ler mot mig, som en vuxen, som lyssnar, när 5-åringen tvärsäkert meddelar sina kompisar, precis hur allting är och fungerar?

..och jag klarade även denna utan alkohol. Det går nästan för bra. Börjar nu bli lite nervös för att det ska komma ett misslyckande. När man läser här inne på forumet så känns det mer som att det är vanligare att få ett återfall än inte. Detta är första gången som jag slutat dricka så jag har ingen tidigare erfarenhet av vad man går igenom efter ett sådant beslut. Kan man klara det utan återfall eller är jag naiv som tror det? Nu har jag visserligen inte hamnat i situationer än som varit enormt frestande. Jag har ju parmiddagen till helgen(men här ska jag köra så jag tror jag klarar denna) och sedan radar det upp sig med julfester osv under hela december. Kommer det kunna vara en fallgrop för mig? Vill försöka förbereda mig så mycket som möjligt.

Nu skall jag iallafall njuta av dagen. Klar i huvudet. Kommer ihåg allt från helgen:)- fantastisk känsla.

Kramar N

till dina 5 år :-) För visst är det väl i dagarna du har din födelsedag ?

ur Olle Carlssons bok "12 steg för hopplösa" i min egen tråd nu när jag skrev ner dem till Berra. I titeln ingår också meningen "Livsförändring på djupet" och det är precis vad jag tror att stegarbetet kan innebära. Det är stort. O.C skriver budens innebörd som uppmaningar i ställer för förbud och då blir de plötsligt helt begripliga och moderna. Hans öppna hållning till olika religioner tilltalar mig - men förvånad är jag inte. Sådana brukar "mina" präster vara:)

Ser tillbaka på en vilsam helg med närhet och fin samvaro. Barnbarnsbesök och -övernattning ingick - de har blivit stora! Herregud vad jag är tacksam att vi har förmått vända vårt liv!

Att också jag har allt kvar... det har varit mannens ledord / ledorden för mannen - "jag har allt kvar".
Just i detta ögonblick inser jag att det gäller också mig. Också jag har allt kvar - och så nära jag var att lämna.

Så nödvändigt det var att våga lämna. Ta steget ut - och steget tillbaka. Och hålla taget.

1. Kärleken framför allt - betydelsen att ha något som jag håller heligt
2. Öppna ditt sinne - G-d som jag själv uppfattar en högre makt oberoende av religion el ateism
3. Ta det lugnt - ett inre förhållningssätt - Sinnesrobönen
4. Visa respekt - mot äldre och sjuka... Att försonas med sitt ursprung
5. Rädda liv
6. Håll vad du lovar
7. Var ärlig
8. Tänk på vad du säger
9. Dela med dig
10. Lev och låt leva

Jobbet nu - kan snart räkna dagar. / mt

Att samtidigt hantera identitet, relation/skilsmässa, och nytt arbete är fullt upp. Så bra att du ser på dig och ditt liv och vad du har att jobba med. Det viktigaste för dig är att hålla fast vid din nykterhet och helt säkert är det också en förutsättning för ett eventuellt fortsatt liv med din fru (sambo). Så bra att hon ska träffa en terapeut också. Ni behöver båda hjälp.

Det tar tid att läka, både såren från besvikelser i nu-relationen och de kanske ännu djupare från barndomen. De nya såren kan dessutom rivit i gamla ärr... Det är hennes jobb men du kan bli ett stort stöd om du orkar hålla fast vid din nykterhet.

Mycket av den här processen har vi, jag och min man, genomlevt de senaste två åren och jag är förundrad över hur annorlunda livet har blivit efterhand som tilliten vuxit fram. Jag kan tala bara för mig själv - men det jag sett är det har betytt väldigt mycket att min man började på AA. Det är något med 12-stegsarbetet som gör skillnad. Det har ju också forskningen visat vad gäller resultat i missbrukarvården - men det jag ser är inte "resultatet nykter" utan lugnet och livshållningen.

Allt gott! mt

till förändring - så beskriver Olle Carlsson budorden. O.C är nykter alkoholist och präst. I boken 12 steg för hopplösa. Livsförändring på djupet skriver han att budorden, de flesta är utformade som förbud. Han har skrivit innebörden som uppmaningar och då blir det
1. Kärleken framför allt - betydelsen att ha något som jag håller heligt
2. Öppna ditt sinne - G-d som jag själv uppfattar en högre makt oberoende av religion el ateism
3. Ta det lugnt - ett inre förhållningssätt - Sinnesrobönen
4. Visa respekt - mot äldre och sjuka... Att försonas med sitt ursprung
5. Rädda liv
6. Håll vad du lovar
7. Var ärlig
8. Tänk på vad du säger
9. Dela med dig
10. Lev och låt leva

Kändes lite häftigt att få så många budord från dig precis när jag läst det kapitlet i boken. För mig, som inte är ateist, gav den här tolkningen (Olles då) en helt ny tillgänglighet till de 10 budorden. Mina favoritpräster, jag har några, uttrycker för övrigt sin uppskattning för ateister som gjort ett ställningstagande.

Grattis till dina fem år! Tack för att du finns kvar här! Lev väl! / mt