Senaste kommentarerna i forumet

Andra helgen avklarad, mina helger är ju något fler och på andra dagar än för måndag till fredagsknegare. Idag är det den 9 januari, vilket innebär åtta dagar nykter i sträck. Eller två helger.

Nästa prövning kommer till helgen. Den riktiga helgen. Jag fyller 48 (hur gick DET tilll?? ;-) ) och släkten kommer på middag på lördag kväll. En sådan helg, typ förra året, gick till så som följer:
Fredag kväll: 5- 6 öl, uppe alldeles för länge.
Lördag: börjar fira med ett par öl redan runt middagstid. När svärfars likörer, whisky och konjak anländer på eftermiddagen så ger jag mej på det i stället samtidigt som jag städar och lagar mat. Är alltså tankad redan när gästerna kommer, men ingen tycks någonsin ha märkt något??? Jag har ju gått ut till många med att jag är alkis, den enda som inte blev förvånad var min mamma. Pappa är, ev. var? periodare. Resten av lördagen är underhållssupande, en del turer ut i köket...
Söndag: rester, både av mat och alkohol. Eftersom måndag är arbetsdag får man börja tidigt för att hinna med så mycket som möjligt.

Så det är en tungt belastad helg jag har framför mej... Wish me luck!

Med hopp om bättring!
/MB

för ditt inlägg som betyder mer och nåt helt annat för mig än "bara" en psalmvers. Kände inte till den psalmen men googlade förstås:) och hittade en församlingssida med bl.a Sinnesrobönen och Fransiscus bön.

Jag brottas med att känna mig tillrättavisad och tilltufsad och även om du inte kan förstå på vilket sätt så är ditt inlägg en bekräftelse på rätten ha en plats. Ibland betyder man (just nu du) nåt annat och mycket mer än man kanske förstår. / mt

en HSP Berra? Vi diskuterade HSP för ett tag sen här på forumet. Länkar en artikel i SvD - finns mycket på nätet, även tips. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/hogkansliga-pejlar-in…

Min mamma skaffade dator när hon var 75 och hade ett stort intresse och utbyte av den - mest för att hålla kontakt med släkt och vänner på fysiskt avstånd. Vi lärde oss vilka system som funkade för henne, jag kan föreställa mig den pedagogiska utmaningen du har med din mamma:)

Ha en fin dag, ler när jag tänker på var du sitter och läser kanske... en fridfull plats hoppas jag / mt

Satte idag med mobilen på toan på jobbet och skulle svara på Addes inlägg i morse, skrev som vanligt en halv roman...
Och det är förbaskat pillemarigt att göra det på en liten smartphone, benen somnade efter ett tag så att det stack i dem av sockerdrivka..
När jag var nästan klar så lyckades mina fumliga fingrar trycka för länge på samma ställe och den kopierade in det jag senast kopierade, min systerdotters önskelista till hennes barn i julklapp, med mailadresser och hela skiten, förbannat också...
Och smått skit som texten är så var det helt omöjligt att veta exakt var den hade lagt in sina rader, så det blev att radera bort en halvtimme av min dag,
Det kändes väldigt snöpligt...

Men att mobilen har blivit mitt substitut för en tidning på muggen, ja det är ett faktum idag, hemma kör jag paddan...

Till saken hör att jag ville berömma Adde för hans arla ord, om att vi inte ska vara så snarstuckna på forumet,
och kanske mer koncentrera oss runt själva problemet, alkoholen...
Men jag vet, beroendetyper är känslotyper, och det kan lätt bli lite teatraliskt...

Men som svar på ditt inlägg Vickan, jag är ju i grund och botten en icketroende, jag har aldrig haft någon uppenbarelse med Gud och grabbarna...
Och ganska ofta har jag haft känslan av att han har glömt bort mig stundom, för jag orkar inte ta all skit på en gång...

Men tacksamhet försöker jag inbilla mig om att jag tar till mig min fru tillika livskamrat, mina två barn, mitt boende, att jag har ett förvärvsarbete och att jag har ett liv även på fritiden, det blir väl fem grejor eller?
Men likt inflationen och kraven på att lönsamheten ska varje år stiga med ca 10% så påverkar det också livskretsen...
Allt ska bli lite bättre, lite effektivare, lite snabbare, lite modernare lite billigare för varje år, ribban höjs, och därmed kraven...
Det är en långsam stress som kryper på en, som ett exempel så budgeterade man inte för femton år sedan med ett par tusen årligen till en ny dator, en mobiltelefon, internet och så vidare...
Försöker idag tålmodigt lära min 80 åriga moder hur man t.ex betalar sina räkningar på nätet, deklarerar, hittar adresser och telefonnummer, beställer sina mediciner och läkarkontakter, allting sker på nätet och det stressar mig lika mycket att lära ut det pedagogiskt som hon blir stressad av att tvingas ta in det nya...
Så allt är inte utav godo med alla nymodigheter...

Jag vet att stressen var en av de största bovarna till att jag blev en alkoholberondetyp, och nu måste jag lära mig att hantera den vardagliga stressen utan en möjlighet till att "koppla av" på en syntetisk väg, och det är verkligen ingen barnlek, no shit!

Jag försöker på alla sätt lära mig nya verktyg för att balansera min dåliga stresstålighet, det klingar dåligt med jobbet t.ex.
Men olika former av mindfulness, och turbovila när det funkar...
Svårt för att somna på nätterna, svårt för att vakna på morgnarna, en lång nedtrappningstid innan jag kommer till ro är en av problemen...
Alkoholen nockade mig direkt förut, sov som en klubbad säl, men nu???

Men jag slår snabbt över, glad i medvind, sur i motvind, en typisk känslomänniska, tillika beroendetyp...
Och hårstråna på min hud känner minsta förändring i vindarna, snacka om ultrakänslig!

/Berra

Letade reda på Jag skulle vilja våga tro... Den passar mig bra. Då fann jag även en annan psalm, Lär mig att bedja av hjärtat. Och detta kan ju en del av oss verkligen behöva hjälp med. Den andra versen går dessutom så här:

Hjälp mig att älska min nästa,
inte på avstånd, men här
nu när han kommer och vädjar,
nu när han vållar besvär.

...passade bra för oss tänkte jag, vi alkisar som ofta "harmas" som man pratar om inom AA, över andra människor.

Känner att jag orkar inget nu när jag går in på vecka två.......
Kan vara att jag arbetar natt också kombinerat med träning samt helt utebliven sömn idag tack vare att lilleman kom hem och väckte en annan och var ledsen då smyckets hans var tappat.
Men pappa fixar, lite sms och sedan upp till skolan och ta hand om armbandet.

Men det hjälper föga då jag vill bara SOVA!
Natti natti nu.............
//A

jag läste inte allt utan ögnade bara igenom ett gäng inlägg :-))) Nu fattar jag :-)))

Tyvärr är det så att beroendet kan ta sig många uttryck och en klassisk sak är ju sockerberoendet som vi gärna anammar. Att helt ta bort beroendet låter sig nog inte göras men att vara uppmärksam på HUR jag gör i vissa triggersituationer är ju en väldigt bra start. Alla gamla varningssignaler finns ju kvar när jag går över gränsen till andra saker. Och ofta är det vänner eller anhöriga som ser var vi är på väg åt för håll innan vi själva ser det. Jag har vänner som blivit värsta arbetsnarkomanerna och de som tränar in absurdum och jagar nya personliga rekord. Själv har jag absolut tendensen att trösta mig med mat (ibland godis) när livet rör till sig och jag söker den gamla "avkopplingen". Jag har tagit bort rökat och snuset och inte bekymrat mig speciellt över min nuvarande övervikt och det beroende på att jag haft ett mycket rörligt jobb så jag hela tiden varit tvungen att hålla en bra grundfysik. Men jag blir ju äldre och med det sämre rörlighet och känner nu att jag blivit motiverad att se över hur jag äter. Med tanke på min sjukdom så är jag lite rädd för en regelrätt bantning pga att det kan, om det vill sig illa, slå över på rent matberoende. Men med hjälp av det gamla hederliga "en genomgripande förändring av mitt liv" så ska jag väl fixa det också.

Jag hade många funderingar i början om hur jag skulle fylla tomrummet efter alkoholen men de funderingarna var mest i den absoluta starten av nykterheten. Det första året hade jag så mycket att göra med den egna kroppen och dess skavanker som jag inte lagt märke till tidigare. Och tröttheten.....satan vad jag sov !! Det blev ingen tid över !! Jag hade heltidsjobb första året med att upptäcka mig själv igen.

Och sen så blev det ju så många nya saker att upptäcka och att göra, resa till nya platser, teater, rena nöjestripper, saker att fixa hemma som släpat efter, upptäcka helt nya saker som jag aldrig gjort tidigare bara för att jag kunde göra det nu när jag var nykter. Tänk bara att kunna göra saker som skrämde mig tidigare !! Att få lära mig om andra människor !! Och en sak som jag är rätt stolt över idag : Jag klarar att sitta och göra ingenting alls !! Bara vara, helt ensam !

Jag har inga som helst problem idag att fylla mitt liv med bra saker att göra. Det är snarare så att min tid inte riktigt räcker till utan jag måste välja vad jag ska göra. Och ytterligare en bra sak med nykterheten är att pengarna räcker bra mycket längre så jag har större frihet även ekonomiskt utan att på nåt sätt vara oberoende ekonomiskt. Tyvärr.

Vetetusan om du blev klokare på vad jag surrade om nu Victoria :-))) Ibland snurrar det bara :-)) Du har ju själv löst ditt fritidsproblem i 20 år framöver :-)

hela livet, att vi inte tål alkohol. Men en tröst ändå är att det är inte en kamp hela tiden. Ibland är det svårare och särskilt i början men det blir lättare undan för undan och längre mellan "sugen". Jag lever ett underbart liv nu efter 7 månaders nykterhet. Inte lycklig hela tiden förstås men ingen ångest, skam eller oro över att kroppen tar skada. Bara en sån sak uppväger att det kan kännas lite trist ibland. Lycka till!

Nejnej! Jag trodde inte eller undrade inte om det fanns en koppling. Haha, jag har sjuk (dålig enl många) humor och garvar ihjäl mig nu åt detta scenario! Men jag undrade generellt kring att ersätta alkoholen. Vi har ju många gånger här varit överens om att vi måste fylla tomrummet efter A med annat, sådant vi gör för välmående tex. Men hur ser man att detta ersättande är sunt, dvs inte bara en ny väg att hitta samma sorts belöning eller kickar eller tröst som vi fick av alkoholen, för det beroendet ska väll ändå jobbas bort? Fattar du?

jag såg mitt nick virvla förbi nånstans :-)) Kort kan jag svara direkt till dig att mina HBT-vänner inte på något sätt kan koppla ihop beroende med HBT-frågorna. Jag har heller aldrig sett nån undersökning på att det ska finns nån form av koppling. Däremot är likheterna mycket stora vad gäller att "komma ut" som alkis och som homosexuell.

Och ja, Morla, tovorna kan vara så trassliga att man måste ha hjälp för att lösa upp dem :-)
En populär liknelse är att jämföra med en lök ! Under strida tårar plockar man bort det ena skalet, skyddet, efter det andra tills bara det lilla centrumet finns kvar, själva essensen av vårt egentliga liv. Kommen till centrum är vi mogna, helt nakna, för att bygga upp våra liv igen och, förhoppningsvis, blomma ut i full frihet. Har vi gjort vårt arbete bra så är allt gammal utstädat och kastat och vi har inget kvar att skämmas för. Det är inte ett jobb som gör sig själv utan tar sin lilla tid och som alltid är en del i våra fortsatta liv.

Att tillåta sig att känna tacksamhet för var nykter dag är stort och den känslan finns alltid med oavsett längden på nykterheten.

Förlåt att vi tjötar här nu Berra, men vill bara tillägga (som bekräftats av flera här som använt det) att tacksamhetsbön varje kväll (eller dag) tränar hjärnan att se de braiga småsakerna. "i dag är jag tacksam för...och så 5 saker!" Tänkte vilket blaj först, men faktiskt tycker jag mig haft lättare att vara både nöjd o glad då jag i perioder praktiserat det.

god fortsättning till dej också. Jag brukar titta in i din tråd. Jag ska säga att det är inte lätt att stå och diska med vin hemma, det brukar vara så himla skönt då att dra i sej lite (mycket!) och koppla av, varva ner. Jag kände verkligen av suget då men det var aldrig nån tanke på att jag skulle dricka. Bara en längtan. Det var nåt välbekant som saknades, jul och nyår har tydligen varit en trigger..

Nu är det skönt med vardag, nytt år, festerna över. Allt går lättare igen. Jag är väldigt stolt över mej själv och vad jag uppnått, det blir en god cirkel. Jag har ju flera försök bakom mej och det går att sluta, det har andra visat. Det viktigaste för mej nu är att på djupet helt förstå och acceptera att jag aldrig ska dricka alkohol igen. Jag tycker jag har gjort det. Att man får sug och tankar på att dricka, det är helt ok, det får man räkna med. Men då får jag sörja det och komma ihåg hur lite glädje det gett mej de senaste åren. Just nu känns det jättebra, fridfullt. Jag önskar dej detsamma!

Aha då är jag med, tack för att du svarade!

! Tack Trollis, var precis vad jag behövde just nu. Den där sista nissan som blev våffelsmet låtsades jag var min chef som jag just satt här och gnisslade tänder över.

Jag tyckte du skrev så bra i "För just det, det hjälper ju inte att bara vara medveten om de egna bristerna, självinsikt är gott men handling krävs ändå för förändring. Precis som i beroendeproblematiken och du-och-jagproblematiken, förändrar jag något av det jag gör ger det svallvågor. Nu ska jag pussa och krama min man minst en gång om dan, vilket väll kan anses som en av de lättare "åtgärdena". Och trevligare. Måste också vara vaksam på varför jag gör vissa val, för att det gör mig gott eller för att det ingår i bilden av att ha det gott? Lycklig eller lyckad...
Klyschigt kanske men det hjälper mig mycket i arbetet med att inte bara vara livsduglig utan faktiskt kunna leva ett liv där innehållet är av bestående värde..."

Klyschigt är det väl kanske inte egenltigen det du skrev. Jag kom också att tänka på alla de där små bilderna med livsvisdomar ("klyschor") som sprids på Facebook till exempel. Precis som du skriver handlar det om små, enkla saker som man kan ta till för att få det bättre i livet och egentligen är de ju inte så dumma, det är inte så dumt att pussa lite extra på sin make - man sprider och skapar kärlek vilket alla mår bra åt. Osv osv...

men som sagt, ingen fara på taket. Det blir nog bra, bara mor får bakat. Som gubben sa ;-)

VV

Tack Stigsdotter, jag ska ta mig tiden nu. Och sluta skämmas

Tack, och jag ber dig om ursäkt o, hoppas art det irdnar sig med ditt också.
Skönt art höra att du är lite hård, men det visste jag sedan förut då vi haft våra debattler.

Så åter, sorry klapp på axeln och jag sträcker fram en hand!

/A

Som du nog har noterat här så är dom flesta av alkoholisterna väldigt stingsliga och hugger direkt om dom känner sig oförättade. Jag är naturligtvis glad över att du reagerade på påhoppena som varit, men du behöver inte vara orolig för mig. Jag tar inte skit av någon och ignorerar det helt sonika så det istället får framstå i sin egen nakna dumhet.

VV

Det är ingen skön känsla att"bara" gå hemma och serva. Jag vet, jag gick hemma själv ett antal månader/år efter min olycka.
Visst kan tyckas vara skönt , men inte om man kämpar mot vinet.
Du skall se att du fixar detta. Ang arbete så låt det landa och att kombinera jobbsök med att dricka vin är ingen bra kombo.

Men om suget blir föööör stort, gå iväg från vinet. Gör en kopp te och sätt dig vid datorn och läs.

Skriv, gör ett aktivt val. Ta en långpromenad.

Lista upp alla fördelarna med ATT dricka, gör sedan en likadan lista med saker som är bra om man INTE dricker.

Gör denna lista synlig och lättillgänglig.
Och när du känner dig lite vissen och låg, se på listorna och gör ditt val.

Då kanske du kan proppa pappret med bra saker för att INTE dricka i näbben på papegojfaaaan som
Hoppar på axeln och vill att du skall dricka.

Det är DITT välmående och välbefinnande som skall vara i fokus.
Inte mannens, eller papegojfaaan.

DITT!!!

kramar vännen!
/A

"Split personality" ;-D
Fast ska jag vara ärlig Stigsdotter, så tror jag inte att den sista meningen va "DU"?!

Antar att du också fått höra saker i stil med: Sjung inte innan frukost, för då får du gråta till kvällen...?

Det var liksom inte tillåtet att vara "för glad".. för då skulle det "straffa sig" senare..

FY FANTOMEN vad urbota dumt!
Det tog mig många år, innan jag blev fri från min mammas inplanterade tankar..

DU är ingen glädjedödare (däremot känner man sig fortfarande lite "skrajsen" på något sätt (nästan som när man gjorde nåt "förbjudet") när man kommer på sig själv med att VÅGA vara glad ;-D

kram /trollis

Klichéer och självklarheter... menar du det om frånvaron av olyckan, Stigsdotter? God fortsättning även till dig

Alla "känsliga" ombedes hoppa över min lite morbida humor ;-D
För här kommer "10 små tomtenissar"
(författare: okänd)

Midvinternattens köld är hård.
Tio små nissar i djup snö går.
Rävsax gömd under skynke vitt,
knipsar nisse av på mitt.
Livsandarna snabbt för honom tryter.
Snart i sitt eget blod han flyter.

Nio Små nissar i midnattstimma,
traskar fram i månljustrimma.
Ugglan ho-ar från sitt näste,
istapp faller tyst från fäste.
Nisse spetsas utav tappen.
Tomte ligger död på trappen.

Ute på trappen står gröten och ångar,
åtta små nissars intresse den fångar.
Tre små nissar gröten sig nalkar,
stackars nisse på kanten halkar.
Han sliter, han kämpar, han svettar sig blöt,
men sjunker likväl i kvicksandslik gröt.

Många springor stugan har,
där sju små nissar in sig tar.
Katt som bakom dörren ruva,
slukar nisse med hull och luva.
Resterna från tomtehand,
suger Misse bort från tand.

Sex små nissar mot julbordet ilar.
Snabbt de uppför bordsben kilar.
När sista tomten över kanten hasar,
han tappar greppet och nedåt rasar.
Faller neråt likt ett lod.
Mattan röd av tomteblod.

Tomtar fem i väldig iver,
springer runt, ty hungern river.
Nisse snubblar på sitt skägg,
faller rätt på knivens egg.
Lille nisse, stackars saten,
rinner ut i sillsalaten.

Fyra små nissar festat på sill,
och nu de törsten släcka vill.
Mot glöggen de springer i samlad tropp,
och tar för sig i vars en kopp.
Ner ramlar nisse i glögghett hav,
likt skållad mandel hans skinn faller av.

Tre små nissar i granen sig svingar,
mellan ljus och änglavingar.
Nisse sig för nära våga.
Strax han står i ljusan låga.
Doftar snart likt vidbränd stek.
Ångrar då sin ystra lek.

Två små nissar omkring sig tittar.
En smällkaramell då de hittar.
Nisse ner på den då hoppar,
men för detta den ej stoppas.
I tak, på golv, på gardin med frans,
finns nu nisses hjärnsubstans.

Husbonn stiger upp i natten,
för att kasta lite vatten.
Men under husbonns tunga toffla,
nisse blir till krämig våffla.
Snön ligger vit lite här och var.
Inte en jäkla tomte finns kvar.

/trollis/ ps ..inte mycket kvar av granen heller.. *s*

men skall jag vara ärlig såg låg jag inte sömnlös heller. ;-) Är inte inne så ofta längre men kollar lite ibland, och tycker för egen del att det egentligen inte gör varken till eller ifrån att kommentera i tid och otid.

VV

kände att det var ganska kallt på vinden så jag får nog slänga in en filt också. Mår bättre nu. Av något så litet som att jag lyckades ta mig till både bank och livsmedelsaffär. Inte lätt med den ångesten jag hade imorse. Men nu gör jag ett nytt försök. Ska ta ännu ett snack med min man fast jag tror inte han kommer att förstå. Enligt honom är det inget problem att vi bara dricker. Inte heller något problem med att jag är arbetslös. Han tjänar ju nog för två. För mig är allt detta stora problem. Att jag dricker och att jag är hänvisad till hans pengar. Då borde jag väl åtminstone vara trevlig och dricka med honom kan man tycka. Men jag kan inte längre! Känner att jag raseras. Skönt att jag hittade hit!

Bara Fia