Senaste kommentarerna i forumet

Dag 2 (igen)✅
Inget värre sug. Utom vid 16.30-tiden och jag var tvungen att titta på klockan och nicka mot mej själv; där kom det, eftermiddagssuget. Självhjälpsprogrammet här har lärt mej att identifiera stunderna då jag drabbas.
Det hjälper faktiskt att bara konstatera att ”där kom det”, vara medveten liksom. För sen var det borta.
Och skulle jag öppna en flaska ikväll skulle mitt träningspass i morgon inte vara genomförbart. Så idag blir det nyktert. En dag i taget.

@zalkin Jag brukar likna den första nyktra tiden med en förälskelse: Man skuttar nästan fram, vill berätta för allt och alla, och upptäcker nya saker hos sig själv och i omgivningen hela tiden. Wow 🤩

Efter några månader är det dags att kliva in i kärleken: Trygghet, stabilitet, mer stabilt humör på en högre nivå, man kan odla nya egna intressen, står upp för sig själv och sina värderingar. Blir mer sann generellt. (Jag kunde inte ens ljuga om skitsaker 🤣)

För mig kändes det som jag tog ett rejält skutt i nykterheten vid 3, 6, 9, 12 månader. Och år 2 var magiskt, då hade jag gjort allt nykter flera gånger, då kunde jag helt släppa de tankarna.

Enda gången jag tänker på att jag är nykter är när jag besöker forumet. Vilket jag fortsätter göra nästan varje dag för att påminnas. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset har funkat i 5+ år nu 😍

Kram 🐘

@ellbe att leva med någon som har en beroendesjukdom kan göra en väldigt förvirrad! Som @Carisie skriver så levde jag med samma totalförvirrning när min man var aktivt beroende, läs gärna i mina trådar.

För mig hjälpte det att läsa på om högfungerande alkoholism och boken ”Beroendepersonligheten” gav också bra förklaringar på det jag upplevde.

Hur gammalt är ert barn? Förstår att det gör allt ännu svårare (vi har inte gemensamma barn). Efter jag lämnade skulle en orosanmälan göras, men min man kom till insikt ganska snart efter jag flyttat och tog tag i situationen. Han har nu varit nykter i ett år.

Tack vare det har jag nu fått bekräftelse på att det jag trodde runt hans drickande stämde (men det var ännu värre än jag trodde). Den sista tiden innan jag flyttade ut drack han varje gång jag lämnade hemmet, till och med ett kort besök till affären. Han hade då också börjat dricka sprit. Men han erkände aldrig några problem under tiden vi levde tillsammans, trots otaliga försök att längtan från min sida.

Jag tänker att det är väldigt tungt att bära på allt det här själv, jag fick bra hjälp av stödsamtal på vårdcentralen. Så fortsätt skriva här och sök gärna egen hjälp som ett bra steg i rätt riktning.

Det jag ångrar mest i efterhand är att jag la så mycket energi på att försök räkna ut om han hade problem, hur stora problem och dessutom försöka få honom att förstå att han hade problem.

Jag gick in i väggen rejält och hade behövt lägga energin på mig istället, så ta hand om dig❣️

Hej på er,
Jobbet avslutat och ligger proppmätt och nyäten i soffan inväntandes kvällen. Dag 33 har varit en sällsamt händelselös dag så jag får rapportera ”på JHL-fronten intet nytt” eller helt enkelt stjäla en mening från @Maud, ”Njuter av den jämnhet som det alkoholfria livet ger. Humöret stabilt, orken stabil.”

Det blir även vila från träning idag då en gammal axelskada från ungdomens hockey som gör sig påmind och någon dags vila brukar göra axeln gott.

Ha det bra. En dag i taget.

@Carisie kladda i trådar är min melodi👊. Ja de blixtsnabba impulserna från hvetet kommer och går, hur fånigt det än låter så har jag alltid cola hemma för att ta död på den första impulsen (alltså inte snortvarianten) Fortsätter städa ut dåliga vanor. Ibland dammtorka lätt och ibland fyllständigt panikstäda😅

@eling från hjärtat- stooooort grattis. Shit vad vi kämpat oss genom mycket. Nu utmanar jag dig genom att höra om du är sugen på att hänga med till 120 dgr på ngt stadigare ben. Hur du än gör så är 3 månader en stor bedrift, kram på dig❤️

@camillasvall
Hej,

Ni har grälat/tjafsat om detta i nästan 5 år och din respektive har lovat bot och bättring men då har inte skett.

Jag har ingen erfarenhet av att vara anhörig till en alkoholist. Däremot har jag gedigen erfarenhet av den andra sidan (den drickande). Om vi bortser från barn och familjerelationer så sitter du i en relation med 3 parter varav din relation med din respektive har lägre prioritet än din respektives relation med alkohol. Så länge det är så och din respektive inte vill bryta med alkoholen är det inte värt att fortsätta. Jag skulle rekommendera att du kikar på eget boende och förbereder en flytt. Det behöver inte vara en permanent flytt men det är nog viktigt att din respektive uppfattar det så annars kan det bli en kortare skärpning. I bästa fall blir det en nystart för honom att skärpa sig och ta tag i sitt liv. Om han inte gör det så är det hans val och varför ska du må dåligt och ständigt bli besviken och ledsen. Läs trådar i detta forum och tänk på dig själv. Om du väljer temporär/permanent separation och din respektive vill återförenas och du också vill det, kräv då först några månaders insyn i hans vårdjournaler eller kräv att han tar regelbundna frivilliga peth-testet (kan göras privat och kostar dryga 500kr det finns även andra mer omfattande tester för påvisning av alkoholkonsumtion glr någon 100-ring extra).

Sedan så tror jag personligen att din respektive vill bli upptäkt, gömma dricka i soffan och lägga burkar i pantpåsen eller gömma burkar i skuffen. Det är så ett otroligt dåligt smusslande och mer vi likt att ställa sig bakom soffan när man leker kurragömma och vråla här är jag. Eller då är han en klant alternativt har låga tankar om din slutledningsförmåga.

Förhoppningsvis kommer få råd av medlemmar som har eller har haft en liknande situation.

@zalkin grattis och väl kämpat 💯💥 Idag fyller jag 3 månader ☺️

Ska ta blodprov via werlabs imorgon. En grej som jobbet erbjöd och som bara kommer vara för mina ögon. Är dock livrädd för vad det ska visa. Hoppas värden som jag antar var rätt höga vid årsskifftet har lagt sig lite nu när jag är inne på dag 55 som nykter.

@ellbe Jag förstår vad du går igenom ❤️ Barnen blir ju också lidande i slutändan. Finns dert någon du kan tala med på kommunen eller nån jourhavande medmänniska eller nåt? Jag vet hur det blir när man går runt i sina cirklar och inte kommer vidare i sina resonemang och får helikopterperspektiv på sin livssituation. Hoppas att @HAS ser det här för hon har en speciell story vet jag.

Jag kan relatera till oro, ångest, ovisshet och den ständiga frågan i vilket skick han befinner sig i nu. För min del ledde det till att jag hamnade på andra sidan. Det vill du inte. Du är förälder. Fortsätt skriva och söka information. Försök via stadsdelsnämnd/kommun att komma i kontakt med beroendeterapeut - medberoende är också en sjukdom. Lyssna på podden "bara en till" (finns på Spotify bla) Försök att zooma ut din beroende och zooma in dig. Du får jättegärna skriva till mig också - jag hjälper om jag kan. Jag VET hur mycket man längtar efter de där bra stunderna som bara blir färre och kortare - MEN - det kan du faktiskt vända? Kanske han inser? tillfrisknar? Arbetar på sig själv och ni kan arbeta på er friska relation?

Jag önskar din all kärlek och lycka till ❤️

@Molnet Hej ☁️ Jag som läst dina tidigare inlägg känner mig manad att säga emot dig till viss del 🫶🏼 Jag tycker mig sett mycket eufori och nynykter energi i dina inlägg. Kanske har jag missat att du haft en "slip" eller motsvarande? Är det nykterhetshjärnan som spökar "so be it". Jag skrev häromdagen om att hitta tillbaka till den person jag var innan alkoholen fyllde tomrum. Tomrum som tid, som att ha roligt - vad gjorde jag med all det tid jag senare fyllde med att dricka? Vare sig det handlade om två glas vin till städningen av badrummet? Varför har jag lykats städa utan vin i 45 år?

@zalkin Ibland kommer det en blixtsnabb tanke över mig att "här skulle jag hällt upp..." och i samma ögonblick kommer ett "varför - när det går så bra utan?". Att städa ut konstiga vanor man av någon anledning städat in.

@JHL Jag tror du är något på spåren. Hitta tillbaka till de alkoholfria aktiviteterna speciellt om de inte infekterats. Lite som för mig som nyligen varit ute & flaxat i Thailand och resor har aldrig druckit särskilt mycket vid resor pga jetlag och dykning etc och har därför inte heller triggats att dricka utan har haft en helt nykter långresa (förutom en korrigerad felservering).

Skönt att vara tillbaka så nu är jag och kladdar lite i alla trådar 😂🩵

@JHL absolut inte naivt, mera-sånt, livet får vara repetitivt men behöver också fyllas med spänning som tex fiske, älskar att fiska, särskilt abborrar på mete, meditativt. Slänger också i garn (nät i mina hemtrakter) på somrarna, sik och gös två favoriter

@Mickan85
Hej o välkommen hit.
Du vet redan att du vill ändra ditt liv och att du mår bättre utan A.
Det är nog bra att klippa bandet med vissa vänner trots allt.
Du klarar det.🙏

@LAO kämpa på, förr eller senare e du ikapp👊

@zalkin grattis! Det är kul att vara lite efter dig och se hur det lättar!

@zalkin Tack!😊🎈

@zalkin tack för svar. Jag har tidigare tränat mycket och försöker hitta tillbaka till det, jag skyndar dock långsamt då jag känner mig själv så kommer jag dra på mig skador om jag drar på från 0-200 vilket den tidigare JHL skulle ha gjort. Den nya förstår att det inte är en sprint han är inne på utan förhoppningsvis en ny livslång bana som gäller. I övrigt så försöker jag laga god och näringsfull mat vilket är lite lurigt när jag dragit ner på kolhydrater och behöver tänka om. Om du läser mitt inlägg ovan så ser du en kombo av ”må bra grejor” och önskvärda sådana.

@Carisie tackar och bockar för ett insiktsfullt inlägg som jag sparat och kommer att läsa många ggr.

Jag befinner mig ganska säkert i ett euforiskt stadium i mitt ”tillstånd av ny-nykterhet”. Jag kommer säkerligen att förr eller senare hamna i ”jaha det blev inte bättre än så här”, jag känt att livet ibland pockar och knackar på med jobb och andra vardagliga saker som stör min eufori. Mitt liv är repetitivt med jobb, dagliga åtaganden, helgaktivitetet men jag vet att det kommer att komma en tid där förutom en dag i taget kommer jag att behöva hantera livet på lite längre sikt. Samtidigt så finner jag en styrka i förutsägbarheten och det tillsammans med saker som livar upp den dagliga tillvaron såsom att gå och se på hockey/fotboll regelbundet och ibland någon konsert, spela golf, se till att inte mördarsniglarna äter upp det som odlas i pallkragar, grilla, vara ute på landet, åka till fjällen och åka slalom/vandra beroende på årstid, ta upp fisket igen (litegrann då fiske och golf tar tid och tid behövs för familjen). Det kanske är naiva förhoppningar men det är vad jag hoppas på.

@Molnet övertygad om att det är roligt att hänga med dig, tiden ligger framför oss😀

@Andrahalvlek tack🙏

@Carisie tack för ditt inlägg, förstår att utmaningarna fortsätter så håller mig på tårna. Helt botad från A tror jag är svårt, men att fylla sig med positiva upplevelser och erfarenheter är bra. Tid är kanske den viktigaste faktorn, på gott och ont. Ha en skön måndag

@JHL tjena. Jag tycker det är mycket stor skillnad på 30 och 100 dgr. Denna helg tex. Har jag inte tänkt på alkohol-alls men det kommer stunder när jag brottas med frågan men på ett annat sätt. Med mera perspektiv. Jag har förlorat en tidigare mycket viktig kompis i A, men vunnit mig själv och därför också alla mina relationer på ett nytt sätt. Kicken av det är inte lika stark som A är för stunden men helheten funkar ändå mycket bättre. Så vad ger mig lust och mod att fortsätta denna linje:
Träning varje dag
Bastu därefter.
Cola zero, tar bort A sug och sötsug
Känslan av att barnen frugan är trygga med mig
Genom rollen i jobbet har jag tillgång till en mängd dagstidningar, hålla mig uppdaterad på samtidsfrågor.
Rutiner, fokusera på måendet som är så mycket bättre. Äta bra kost, sova gott om nätterna . Vetskapen om att A fuckar upp mitt mående.
Så fort offerkoftan kommer, träna på att släppa den,-jag är herre i mitt liv, inte A, det är inte synd om mig, egentligen.
En vecka på Kanarieöarna blev en stor skjuts framåt, känslan av att det blev en fin vecka, utan A. Rider på den känslan ff.
Hur ser dina rutiner ut, må bra grejer? Mvh

@JHL Det har jag råkoll på. Det är ren logik 😉
Jag är inte en konsumtionsmänniska. Less is more typen mera.

@Vinägermamman det gör ont att läsa din historia. Den är min och många andra alkoholister.
Jag var på detta forum i många år, lite fram och tillbaks. Bytte namn, skapade nya trådar, började om och letade förtvivlat lösningar.
Men vet du, jag blev inte ett dugg friskare, och det har inte du heller blivit.
Ditt liv handlar numera om en ständig "damagecontrol". Det gjorde mitt också. Också undrar vi varför vi är trötta.
Att tillfriskna handlar ju inte om att skapa bättre vanor, den slutsatsen tror jag att vi kan dra bara genom att leta runt lite i trådarna här.
Jag är numera ganska kritisk till den här typen av forum. De flesta som befinner sig här med lång stabil nykterhet har inte blivit nyktra med hjälp av forumet, utan via någon typ av behandling. En del har lyckats bli nyktra utan behandling, men kanske var de bara högkonsumenter? Då är man inte sjuk i ordets bemärkelse. Man har ett problem, och dylika forum kan säkert fylla en funktion.
Ska den här typen av forum leda till något gott, så behövs det så oerhört mycket mer ledning från proffesionella människor, som kan styra upp och ifrågasätta.
Här sitter vi och hejar på varandra i att hitta på den ena "icke lösningen" efter den andra. Promenader, olika dieter, nytt jobb, PT, ny dryck etc. Under tiden försvinner vi allt längre in i sjukdomen och allt längre bort från verkliga lösningar.
Vi vet ofta ALLT om vår sjukdom. Vi plöjer faktaböcker, lyssnar på poddar o.s.v. Eftersom många av oss är kloka och rationella människor borde vi ju kunna lösa våra problem då, men det kan vi inte, för sjukdomen alkoholism har sitt ursprung i själen och fakta biter inte! En människa med depression blir ju inte frisk för att han vet allt om depressioner.
Du skulle kunna vara jag. Hela din historia med utmattning, prestationsångest, dåligt samvete gentemot barnen, sorg över vad man gjort/inte gjort o.s.v. Träning, dieter, nya vanor, byta vinet mot andra drycker, svårigheter med sociala relationer, impulskontroll o.s.v. Man orkar inte leva med allt detta och samtidigt hålla sig nykter. Det går i perioder, men fallen blir i regel djupare och djupare. Det är en progredierande sjukdom. Så enkelt är det.
12-stegsprogrammen har hjälpt väldigt många. På ett eller annat sätt så måste vi angripa vår sjukdom underifrån. Vårt själsliga bagage måste upp och ventileras, annars ligger det och gror och bubblar över med jämna mellanrum, och så länge vi inte har några andra verktyg att ta till så sitter vi där med glaset igen.
Jag tror att vi är i ungefär samma ålder. Jag har inga barnbarn än, men kanske blir det några så småningom. Så som jag levde när jag ständigt balanserade min nykterhet så hade jag aldrig orkat med det. Förmodligen inte ens sett fram emot det. Det hade bara blivit ytterligare en belastning i livet. Och sen hade det dåliga samvetet och känslorna av otillräcklighet kommit krypande igen och då vet vi vad lösningen blir...
Jag vill verkligen inte skriva någon på näsan eller mästra, och jag hoppas att du inte tar det så. Kanske är du inte där än att du är redo att ta emot hjälp, kanske landar mina ord mitt i ett "window of opportunity", kanske läser du dem inte alls...
Jag önskar dig allt gott, och jag lovar dig att det finns ett bättre liv!
Kram

@Mickan85 Du beskriver det så bra.Du har en önskan att leva nyktert.Likaså jag.Det går en tid sen brakar det ihop med fylla.Jag kan inte göra något halvdant.Så dricker jag blir det för mycket.När jag är nykter ställer jag krav på mig själv att vara perfekt.Ja omgivningen med faktiskt.Tror att man måste sänka kraven lite på sig själv.Ja det blev en fylla med vänner man druckit med.Acceptans men man måste nog åxå fråga sig själv.Vad hände & varför.Sen är ju det där med vänner ett kapitel i sig.Vilka brukar man dricka med & varför?Sannolikt är ju det rätt ofta så att man ” bara ”partat” ihop.Och då måste man nog undvika de kontakterna.