Senaste kommentarerna i forumet

@Vinny välkommen tillbaka!
Jag storsatsade på helgfrukostarna i början, och liksom firade när jag vaknade fräsch. Och så sov jag massor, fast det kan ha berott på att jag var sjuk…
En dag i taget, lova dig själv varje morgon att du ska slippa dricka, så kan du checka av det på kvällen!
Lycka till

Tänk att man fortfarande känner en dragning efter alkohol efter en lång tid som nykter.Jag inser nu att så här kommer det att kännas resten av livet.En önskan att få dricka kommer aldrig att försvinna helt.Det är det som är att vara en nykter alkoholist.Hur känner ni andra som hållit upp en längre tid?Har ni inte som jag en längtan efter att sitta ute en sommarkväll o dricka öl eller vin?Hos mig har det varit svårt att bli av med de alkoholromantiska tankarna.De sk. guldtillfällena under sommaren framförallt.Förstår ju längre tid som går i nykterhet, hur ofattbar kraftig drog alkohol är.Vore intressant och höra hur ni andra med lång nykterhet känner och tänker.

@ellbe AA har möten för anhöriga, kanske kan det hjälpa dig? Det kanske också kan kännas bra att ta tag i praktiska frågor, typ: hur blir ekonomin? Finns det någonstans att bo i början? Kan du åka bort två veckor med barnet för att vila? Kan du få en samtalskontakt via VC?

Stor kram

Jag brukar säga att man inte kan älska någon frisk. Ta hand om DIG först. Han verkar inte ha varken sjukdomsinsikt eller vilja att ta hjälp. Rädda dig själv!

Min lärdom av missbruk är att man kan inte älska någon frisk. Prata med någon om hans sjukdom. Jag gick till mitt ex chef och sa som det var, efter tips här. Varken du eller han tjänar på att hans missbruk inte offentliggörs. Vet du vem hans läkare är, skriv ett brev eller ring! Detta är inte din bördan eller ansvar. Det blir lättare om man ber om hjälp. Själv lär han inte göra det. Mitt ex saknade fullständigt sjukdomsinsikt och klarade varken att söka vård eller kännas vid sin sjukdom. Missbruk försvinner inte bara för att man som anhörig inte orkar med det. Man måste berätta för rätt instanser som KAN hjälpa, så man får hjälp att bryta spiralen. Mitt ex skickades till rehab, klarade det inte, arbetsträning, klarade inte heller det, sa upp sig via sms efter en massa stök och bråk. Så glad att jag berättade för hans chef. Han har stora problem och är svårt sjuk. Och nu slipper jag handskas med det.

Familjerätten skulle aldrig ge en alkoholmissbrukande pappa delad vårdnad, om det är det du undrar? Ge socialtjänsten all information, säg att barnen inte mår bra av hans sjukdom. Med sådan information vore det rent av tjänstefel att ge denna individ delad vårdnad vid en skilsmässa.

Hej,
Jag lever med en man som dricker för mycket - när det väl dricks. Han dricker inget i veckorna och helger som vi är hemma blir det oftast ingenting. Men när vi är på fest eller firar högtider blir det oftast alldeles för mycket. Nu har barnen (yngre skolbarn) också börjat säga att det är jobbigt.

Det skär i mitt mammahjärta.

Jag har blivit less. Jag orkar inte mer. Jag ser inte fram emot högtider, jag jobbar hellre. Ska vi ha någon tillställning har jag det helst på en helg som han jobbar så jag vet att han inte kan dricka.

Jag orkar inte "säkra upp" längre. Det stora problemet är förstås att han inte ser problemet. Alla i detta forum känner säkert igen ursäkterna så jag radar inte upp dom.

Mitt stora dilemma är att något jag inte orkar med längre - ska jag lämna barnen ensamma i det? Han är en bra och ansvarstagande pappa till vardags men när det blir helger han umgås med sin familj spårar det så lätt. De blir fulla men aldrig våldsamma. Men jag saknar ändå att det inte finns en vuxen som tar fullt ansvar. Det är alltid någon annan i familjen som förmodas göra det. Faster eller farmor.

Jag känner mig inte respekterad och ursäkterna känns banala.

Jag vill inte vara kvar i detta - men känner inte att jag kan lämna barnen själva i det heller.

Mitt mammahjärta går itu.

@Andrahalvlek Precis så! Dansa och pausa. Livet ska vara kul och ÄR det också.
Förutom då att man blir deppig av läget i världen just nu. Men inte heller där hjälper ju sprit…🥹😵‍💫

@Amanda L Helt rätt. Det är min upplevelse också. Jag brukar säga att 80 procent av nykterhetsarbetet handlar just om att skapa nya hållbara vanor. Vi har ju använt alkoholen både som startgas och fartdämpare, så tempot i hela livet bör dras ner rejält. Vi behöver planera in vila som strimmor i kalendern. Dansa 🕺 pausa ⏸️ Och njuta av livet nu, nu, nu.

Kram 🐘

@JHL För mig var det svåra att bestämma mig och fatta att jag blivit beroende och förmodligen aldrig mer kan dricka alkohol. I början kunde det ibland kännas dystert även om min vilja att slippa vara fyllsjuk, plufsig, ha minnesförluster alltid var starkare. Men känslan av att jag skulle ”missa” något gjorde sig påmind ibland.
Men med tiden fyllde jag min tid med andra mer intressanta och roliga saker och alkohol blev alltmer ointressant. Jag tror det är en av nycklarna: att dricka för att undvika en tråkig eller stressig stund är lätt, att dricka tar också väldigt mycket tid. Hela helger kan försvinna i ruset, timmar när annat kunde ha upplevts. Så. Det gäller att fylla denna tid du vinner med annat. Men det går ju inte på en kvart att ändra gamla vanor.
För mig tog det nog ett år. Men det betyder inte att jag kämpade med ett sug i ett år. Faktiskt försvann just det oväntat fort. Men tankar och vanor tar längre tid.

Så jag tror inte du behöver fundera på om du är nykter alkoholist. Om jag tänker på det så är jag väl det, men jag har aldrig behövt eller tänkt presentera mig så.
Nu tänker jag väldigt sällan på alkohol. På fester säger jag bara att jag inte dricker alkohol och då brukar det finnas alkoholfri öl.
Eller nåt annat. Inget jag tänker på längre som nåt problem. Ingen annan heller:)
Det stora jobbet förutom att sluta dricka alkohol (som ju faktiskt är ett gift) är att skapa sig ett nytt och bättre liv, med innehåll, nya vanor etc. Det är som sagt en process men det är en spännande process att utforska sig själv. 🥰

Hejsan! @vår2022, Såg att du har brottats med nån jobbig snuva eller influensa. Sånt är då inte roligt att drabbas av. Men det brukar ju ge med sig rätt så snart om man ger kroppen lite extra tid för återhämtning med vila och skämmer bort sig med lite nyttig mat och dryck med ordentligt med vitaminer i liksom. Bara det att man är alkoholfri gör ju allt så mycket lättare för kroppen att hantera vid olika infektioner och sånt. Gick när jag drack en massa skräp i flera år omkring med en ständigt mer eller mindre närvarande feberkänsla i kroppen. Det förstod jag först på riktigt när jag halkade in i nykterheten. Tror hur som helst att du snart är på gång frisk och glad igen.

Kämpa på kompis!

@ellbe du svamlar inte alls! Vi som varit i samma situation förstår dig precis❤️

Jag kan ha fel, men jag tror inte att någon som inte har alkoholproblem gömmer alkohol eller spåren därefter, tex tomma burkar.

Du överdriver inte. Du inbillar dig inte saker. Och oavsett vilken ”nivå” hans drickande ligger på så mår inte du bra av det. Att landa i det kanske kan spara lite energi?

Energi att istället lägga på dig och barnet.

Finns det någon i din närhet du kan öppna upp runt detta inför?

Så svårt med ert lilla barn. Förstår verkligen gällande orosanmälan. När jag hade ”släppt bomben” vid ett eget vårdbesök började de prata om orosanmälan och jag fick panik och började ta tillbaka allt, säga att det nog inte var så farligt.

Egentligen var jag så rädd för reaktionen jag skulle få där hemma.

Min man har senare berättat att han alltid kände sig bevakad, att jag bara klagade och att hans stressnivåer var skyhöga av att hela tiden gå och bära på skam, dåligt samvete, försöka planera när han kunde dricka och hur han skulle göra för att ingen skulle märka det.

Vilket resulterade i ständiga utbrott och total icke närvaro.

När han förstod att han hade alkoholproblem förstod han också att alkoholen hade börjat styra hela hans liv (och därmed även övriga familjen).

Skriver det för att du ska veta att även om personen förnekar betyder inte det att den som påtalar problemen är den som inbillar sig eller överdriver.

Förnekelsen är stark. Ofta behövs något radikalt för att tränga igenom den.

Jag förstår det som att steget att lämna känns alldeles för oöverstigligt nu. Så kanske fokus på att se till att du får stöd och hjälp är ett mer överkomligt steg just nu?

Du kan tyvärr inte ändra hans val, men du kan välja annorlunda❤️

@carisie❤️

Nu är det onsdag och sovit rätt bra har man faktiskt gjort. Men så var jag ju ut igår på en för mig rejäl träningsrunda, eller faktiskt mera en nöjesresa som jag ser det. Har alltid tyckt om att cykla och vill väl försöka att komma igång med den prylen igen. Men nog märks det att jag inte är riktigt van att hålla på och trampa så pass som jag gjorde igår. Tror att jag får ta det lite lugnt idag. Så kanske man kan ta sig ut på en liten sväng i morgon igen. Har inget alkoholsug nu heller och det är då nåt som jag verkligen är tacksam för. Det känns bra att det går mot vår och att det nu är lite ljusare dagar. Vintermörkret det var svårt, men det ligger bakom en, och det är jag då glad för. Det var kul att ni @LAO, @Andrahalvlek och @Maud tittade in och skrev några ord, sånt piggar alltid upp.

Ha en fin dag mina vänner!

@Flarran vad härligt att läsa!!!
Vilken långtur du gav dig själv😊

@Lonely Man
Tack.
Jag ska försöka hitta nya rutiner i både vardag och helg, jag är säker på att vi alla här kan lyckas om vi hjälps åt.
En dag i taget.

Dag 4. Trodde inte jag kunde bli tröttare än igår. Men oj så svårt det var att komma ur sängen imorse. Jag kom i och för sig hem lite sent efter mitt fikahäng med vännerna igår. Ingen alkohol dock och
det är ju kanonbra! 🙏

Jag har hittar en för mig ny podd "Dont wine about it" Jag har lyssnat på några avsnitt och WOW! Jag älskar den, hitills bra gäster, samtal och MYCKET igenkänning för min del. Jag lyssnar även på andra poddar och böcker inom ämnet men denna podden talar direkt till mig känns det som. (hittills i alla fall)

🌸🌸 Ha en fin dag alla fina! 🌸🌸

@Flarran Träningsvärk är nice 😍 Bra jobbat!

Kram 🐘

Igår kväll var jag dödstrött. Verkligen dödstrött. På en tisdag? Låg i tv-soffan och orkade ingenting. Min hjärna skrek efter socker, försökte övertala mig att åka och handla något gott. Men jag låg kvar. Till slut fick min hjärna falurågrut och smör. Även knäckebröd omvandlas till socker om man tuggar noga 🤣

Nu har jag sovit som en stock sen jag lade mig kl 22. Funderat på varför jag blev så trött igår. Det var nog en kombo, som det alltid är. Igår bestämde vi till slut film den 8 mars, då tjejjouren ska bjuda på träning och bio. Fick ut en komplett inbjudan, nu får det gå som det går, men anmälningarna har börjat ramla in.

Jag har dessutom jobbat heldagar på kontoret både måndag och tisdag, vilket slukar rätt mycket energi. En timme mindre sovmorgon och köra bil totalt sex-sju mil på det. Tidigare har jag jobbat halvdagar på kontoret, men det är sällan hundrastarna är pigga och krya både måndag och tisdag, eller så är det något jag ska göra (tex hundfrissan). Så två heldagar i rad på kontoret var väldigt länge sedan. Mina kollegor babblar konstant, vilket slukar mycket energi.

Men nu har jag sovit gott och är pepp på hemifrånjobb ons-fre. Igår kväll kändes allt svinjobbigt, jag blev så nedstämd när jag tänkte att jag inte skulle orka ens göra roliga saker som körsång på torsdag kväll till exempel. Nu känns det okej igen, tack och lov för min goda nattsömn. Jag har historiskt haft stora problem med sömnstörningar, så jag är verkligen genuint tacksam. Bara sömnen i sig är en anledning till att aldrig mer dricka alkohol. Och det hade jag inte tänkt ändå, för mig är det sockret som är det svåraste just nu. This too shall pass.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Det är klokt att någon dag på dagen låta tankarna famla runt som en vilsen bisvärm ett tag. Låta dem hålla på, som små dramaqueens. Till slut hittar de sin bikupa och stillar sig. Att hela tiden ha något i öronen är bara att skjuta problemen framför sig. Våra hjärnor tror ju dessutom att allt är stora problem - även om det mest handlar om vad man ska äta till middag.

Kram 🐘

Dag 4 gryr. Det vet vi ju alla här på forumet men jisses vilken skillnad det är på sömnkvaliteten utan a! Dessutom känns det som jag klarar mej med mindre sömn när jag är nykter.
I övrigt fortsätter jag att granska suget. Eller tant sug som @maud kallar henne😉.
Hon knackar på i min hjärna nästan exakt kl 16.30. Nästan komiskt. Igår kunde jag faktiskt behandla henne på samma sätt som man kan hantera ångest. Har haft mycket av den varan men mår väldigt bra nu mentalt och psykiskt jämfört med bara några år sedan. Dvs inte drabbas av panik (det är ju lättare sagt än gjort) och lugnt försöka titta på ångesten, liksom ”jasså du är här nu igen”.
Och ja som sagt igår så funkade det. Suget går över. Sen förhandlade jag en kort stund med mej själv vid 20-tiden men även då klingade suget av.
Skönt.

Dagen är åter ny.
Regnfritt ska det bli och lite +grader.
Den numera tråkiga loungen och granris i krukorna ska plockas bort. Det är inte riktigt dags för penséer men snart så. Två veckor till sen börjar det bli planteringsdax.
Det är ungefär så länge till min nkterhetsutmanining sträcker sig.
Tre månaders uppehåll lovade jag mig.
80 dagar är det idag visst.
Det har gått så fort och varit rolig. Ibörjan lite jobbigt men inte omöjligt.
Det är ff bitar att jobba med. Det viktigaste är för mig att identifiera känslan som tog benen till systemet. Känna in känslan och sen resonera lite med mog själv. Det har väl hänt att jag pratat högt med mig själv vid något tillfälle. Tant Sug har varit till god hjälp. Det där att visualisera suget till en figur. En figur jag inte vill vara.
Det är bitar kvar att jobba på , lite finsnickeri o framtida underhållsarbete men det stora projektet börjar bli färdigt.

Det känns så jäkla bra!

Tar tag i min morgon och dag med nykter energi. Upplever att nykterheten ger mig mer valfrihet än vad vindrickandet gör.
Att välja alkohol begränsar mig. Jag vill inte vara begränsad!!!

Må så gott idag alla 🥰

@ellbe Ingen orsak 🙏🏼 och jag är glad att @has var tillgänglig för input också ❤️

@Carisie tack för svar! Jag läser och tar in. ❤️

@has tack för tipsen,ska ta mig tid och läsa dem också.

Vårt barn ska fylla 4. Så det är ju en stor klump och stor faktor till att man fortfarande är kvar. Det sitter som en stor skam att släppa den bomben att en orosanmälan kommer isåfall ske, känns som om man sviker och ställer till problem. För man är ju som sagt förvirrad och tänker att man kan ha fel.

Alla bråk och diskussioner har utgångspunkten av för stor alkoholkonsumtion. Läste ett av dina tidigare inlägg om 1-2-3 och känner så väl igen det. I början så ursäktade man sig och lovade att aldrig dricka igen, höll ett tag sen kom nästa käftsmäll. Man har försökt ta upp sin oro över drickande, effekten den får på honom samt hur den påverkar han i sitt föräldraskap men det blir ju bara ord mot ord och sen står man där och känner att man kanske överdriver. Att det är mig det är fel på, som bara är sur och irriterad hela tiden.
När man sist försökte ta upp hans drickande igen när man hittat en ny gömma i garaget av tomma ölburkar o ölflak men det slutade i att han blev arg och "var trött på att prata om det" sen pratade vi inte på 1 vecka.

Man blir så ofantligt trött på att analysera varenda doft, uttryck, ord och kroppsspråk. Att hela tiden försöka leta "bevis" på att man faktiskt har rätt, att där är ett problem.
Känslan att vara på helspänn när man iväg och man vet att det kommer förekomma alkohol, har på de senaste två gångerna avstått just för att vara på den säkra sidan och kunna avlägsna mig ifall han blir otrevlig(ord).

Känns som om jag bara överdriver och är löjlig. Att han är ett offer och att jag är elak och bara vill skapa problem. Så himla svårt att förklara sina känslor. Men man vill inte starta en karusell av allt och sen ha helt fel...

Jag orkar inte ens prata med honom längre. Samtidigt vill jag inte vara utan mitt barn och jag vet att han och hans familj kommer kämpa med klor för halva tiden. Och svårt att bevisa något när jag inte har några konkreta bevis. Allt kan bortförklaras, att hans barn inte får kontakt med honom på natten-sover, tungt alla burkar-dom är gamla/du missa dom vid utrensning, du luktar alkohol- det är den alkoholfria ölen(börjat dricka det för att maskera lukten tror jag eftersom jag har bra luktsinne ) du sluddrar-är trött.
Kämpar själv med förlossningsdepression som till viss del utlöstes pga ord som sades och som fortfarande sitter kvar. Jag vet också att han kommer använda det emot mig ifall vi går isär och kommer trycka på att jag inte kan ta han om vårt barn pga detta.

Svamlar mest men är så trött och uppgiven på allt. Kanske förstora jag upp allt men allt jag önskar är att få känna lugn och ro.

@Carisie åh vad jag hoppas att du alltid kommer få må så bra som du verkar må nu❤️
Kommer tant sug, alkoholdjävulen eller någon annan fuling så skicka dom till mig så låser jag in dom i ett trångt källarförråd.
Sov gott 😴