skrev Ros i Julen närmar sig

@zalkin Grattis till 100 dagar🥳 Härligt att du är så positivt, det hjälper mycket o gör det lättare att klara till nästa mål. Heja dig😃


skrev zalkin i Julen närmar sig

100 a- fria dgr idag. Till det förgångna, tack. Till det nya, jaaa! 120 dgr nästa mål, det målet jag satte redan dag ett då jag bestämde mig! Ny vecka, nya möjligheter, ha det gott alla ni kämpar, stjärnor e vi 💥💥💥


skrev Tezzan i Jag börjar om! Vägen till att finna glädje!

Dag 2.
Måndag morgon. Första tanken när jag vaknade var, är jag inte lite förkyld? Ska jag inte ta och stanna hemma? Men sen insåg jag att jag har galet mycket att göra hela veckan. Så stanna hemma var inget alternativ. Nu på väg till jobb och även om jag känner mig mentalt urlakad så känner jag också ett sting av eufori över att jag har tidigarelagt mitt sjuttitolfte och förhoppningsvis sista alkoholstopp. Jag har en inre pepp och en yttre trötthet.Tror att det ska få balans på detta så småningom. Nu kör vi denna måndag och hoppas det blir en bra sådan 🌸🌸☀️


skrev LAO i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud visst är det härligt! Jag vaknar lycklig trots klimakteriesömn och stökiga drömmar. Jag har en ledig vecka framför mig och ska fylla den med saker jag gillar. Till exempel ska jag titta larvigt många gånger på min förodling där gurkplantorna redan är 15 cm🥒🥒🥒
Ha en fin dag!


skrev LAO i Jag går och väntar på att mamma ska dö

@lillajag2003 så himla bra att du ska på möte. Var inte nervös, det kommer att gå såååååå bra. Du kan väl skriva och berätta sen? Lycka till🤗


skrev Gräsänkan i 17 dagar nykter, ny medlem

@JHL din tråd gav då mig en massa pepp. Fortsätt så!


skrev LAO i Jag går och väntar på att mamma ska dö

@kayayak godmorgon 🌼. Vilken oerhört svår situation. Jag vet verkligen inte vad du ska göra men om du känner efter inåt så vet nog du. Vad blir bättre av att inte ha kontakt? Vad blir bättre av att ses? Vilken kontakt skulle du kunna tänka dig? Det låter jobbigt att inte ha kontakt men ändå bli uppdaterad? Min mamma dricker men blir aldrig dum så vi smsar före 16 på dagarna, efter det hörs vi inte för jag orkar inte höra henne. Vi har inte någon fin och djup kontakt men skickar ett hej eller en middagsbild. Det är såklart inte det jag drömt om men det fungerar utan oro och skam och ilska. Jag tror att alla kan hitta sin väg.
Stor kram


skrev Gräsänkan i Göra en ansträngning nu då

@JHL Hej! Nä jag har inte sökt hjälp inom vården, eller på annat håll heller. Testade någon form av app för någon månad sen. Men jag är inte rädd för vården, däremot känns det som att då får man defenitivt en stämpel som alkoholist, och jag har inte riktigt vågat ta det steget ännu.
Men jag ska om jag inte lyckas själv nu.


skrev Ros i Hurtbulle med hemlighet.

@Maud önskar dig en skön måndag, vist är livet sååå mycket bättre utan A. Kram


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

Autokorrekten gör som den vill även idag...🤪


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

Ledig måndag känns lika fint som ledig fredag. En dag att använda till det jag vill, när jag vill. Just idag ligger det inga " måsten" Det är ju egentligen inte så många måsten när en bor själv o barnen är stora.
Mat finns i kylen, inget större fix i hemmet. Fönstren ska få sig en puts och jag tror det blir idag. Men liten lya= få fönster.
Gymmet och ut på promenad för att kika efter våren. Även om det blir mulet idag så hände det grejer med små knoppar o skott i helgens mildväder.
Njuter av den jämnhet som det alkoholfria livet ger. Humöret stabilt, orken stabil.
Det känns som världens bästa uppfinning det där att spola kröken!
Att säga " Nej tack" till Tant Sug är som att säga " Ja tack " till livet.

" ja, tack " säger jag även dig för jag vill må just så här!

Må så gott alla!🥰


skrev lillajag2003 i Jag går och väntar på att mamma ska dö

@kayayak Hej. Jag kände att jag också behövde skriva något, för vi båda sitter i en liknande situation.
Min pappa har haft blandmissbruk och alkoholism i ca 11år av mina 22 levnadsår. Hans resa har gått upp och ner med vissa bra perioder upp till ett år. Just nu är han riktigt på botten, och har hotat flera gånger att ta sitt liv. Jag är enda barnet, han är skild från min mamma och folk drar sig undan från honom. Han säger att det enda han har att leva för är mig, att han inte skulle orka annars. Tyvärr har han förstört mer i mitt liv än vad han tillfört de senaste åren och jag har varnat flera gånger att om han inte tar tag i saken och tar hjälp behöver jag också ta avstånd för att själv överleva. Jag är OBESKRIVLIGT rädd att jag ska få ett samtal eller ett besök av polisen där dom berättar att han är död. Jag skulle själv kunna dö för att slippa vara med om det. Får dagligen vidriga bilder i huvudet med honom och en snara runt halsen, vill knappt se orden själv.. Skulle det hända kommer jag aldrig någonsin förlåta mig själv, aldrig. Tror att folk har sagt samma sak till dig, ”det är inte ditt fel/ansvar” ”du måste tänka på dig själv”. Känner helt ärligt håll käften. Kan nog säga med stor säkerhet att folk som sitter i vår sits med rädslan över att någon ska ta sitt liv är övervidrig, och man kommer känna skuld om det händer, jag kommer iallafall göra det.
Vad gäller kommentarerna ovan vet jag faktiskt inte om jag håller med till fullo. I mitt fall tror jag inte att det skulle funka. Börjar man med att bara träffas lite när dom är nyktra, är risken ca 90% att dom kommer töja på ens gränser, och plötsligt sitter man där igen med dom stupfulla framför sig igen. Det är principen att hålla fast vid sin sak som jag tycker är viktig. Jag själv har fått mina gränser överkörda pinsamt många gånger i mer än 10 år.
Imorgon ska jag gå på mitt allra första grupp Al-Anon möte. Aldrig tidigare varit på ett gruppmöte och kan erkänna att jag är sjukt nervös. Skulle gärna veta mer vad du har för erfarenheter och tankar om allt detta. Jag känner mig väldigt ensam i min situation, men att läsa din text och förstå att du kanske går igenom samma sak lindrar lite.
Ta hand om dig så länge


skrev bvdk i Mannen dricker i smyg och gömmer flaskorna

Jag lever i en liknande situation. Man som smygdruckit i flera år. Vet egentligen inte hur illa det är pga allt smusslande och ljugande. Han är duktig på att maskera berusningen. Vägrar erkänna problem. Man känner sig bedragen och vet inte hur man ska få honom att söka hjälp. Känner stort ansvar dock att få honom att göra det eftersom vi har flera barn som nu också börjar märka av situationen.


skrev LAO i Beroendemottagning, jag är så nervös.

@LAO Kvällsavstämning dag 85
Det går så lätt nu! Inte en tanke på alkohol, och då är jag ändå ledig imorgon. Idag är alla handlingar inskickade till en tjänst jag tror att jag vill ha, en tjänst jag aldrig hade sökt för tre månader sen.

Nu blir det sova i rena lakan, imorgon ska jag utan att vara orolig köra bonusarna till skolan❤️

Godnatt 🧡


skrev vår2022 i Min värderade riktning

@Himmelellerhelvette Tack!❤️. Det var tröstande, att man blir lyckligare efter att man varit sjuk och när livet återvänder. Ser fram emot det om förhoppningsvis några dagar. Kram❤️


skrev Tezzan i Jag börjar om! Vägen till att finna glädje!

@Carisie aha, ja då förstår jag 😀 Ja det ska få ta sin tid denna gång. Tack för att du finns här på sidan. Du ger så många kloka ord till mig och till andra 🙏🌸


skrev ellbe i Ta diskussionen

@Carisie Tack för svar!
Ja jag börjar verkligen tvivla på mig själv och blir helt knäpp av alla tankar som snurrar. Han är ju ingen alkolist på det sättet man blivit intalad sedan lite hur en är. Det är ju bara för det mesta öl. Och han kan ju tacka nej till öl när det bjuds på när vi är iväg. Men samtidigt så känner man igen sig i allas berättelser här. Magklumpen man får, bortförklaringarna, förnekelsen. Fyllesömnen där det inte går och väcka personen inte ens sitt eget skrikande barn, alla elaka saker som sägs. Att man hela tiden är på spänn och måste ha koll på saker och skiftningar. Jag är fullkomligt urlakad på energi och då samtidigt inte få en uns av bekräftelse som gör att iaf huvudet hade kunnat få lugna sig. Jag börjar känna att ens ta upp det i ett samtal är lönlöst eftersom det endast är förnekelse hela tiden. Och så är han ju bra mellan dessa gångerna och gör mycket hemma osv men man går alltid med en oro i kroppen när man inte är hemma, oro om man ska iväg i några dagar eller när det vankas gemensamma fester med vänner. Jag orkar inte kämpa mer eller försöka få människan att förstå men kan samtidigt inte lämna då det tyvärr finns barn i bilden. Känner mig fångad.


skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

Kvällsavstämning ✅ hörrni?! 53 veckor på AH?! Jag har tydligen passerat ett årsgränsen? Grattis till mig då 🥳 Dock har jag inte varit helt alkoholfri som jag skrev tidigare utan min helvita period firar ett år i midsommar. Men det betyder likväl att jag i ett år arbetat på min alkoholkonsumtion och på mina vanor samt vridit och vänt på mina argument och vad jag velat i stunden. Har velat dricka måttligt. Har velat dricka enstaka glas. Har landat i att jag inte vill dricka alls. Men inget är ristat i sten. Annat än att jag ALDRIG MER vill bli karatefull igen i hela mitt liv. Jag vill aldrig mer tappa kontrollen. Jag vill aldrig mer bli styrd av en substans eller dricka för att passa in. Jag känner mig otroligt tacksam för att jag fått så mycket stöd och kloka råd av er som trampat upp stigar för nykterhet före mig. Ni är guld värda varenda en av er! Så tack❤️

Jag ska slänga mitt huvud på kudden nu och göra kväll. Jag önskar alla nylingar och gamlingar en skön nykter söndagsnatt som kommer att ta oss in i en nykter och obakis måndagsmorgon. Visst är det fint 🩵


skrev Carisie i Ta diskussionen

@ellbe Hej 👋🏼 Ja hur gör man vid gaslighting 1.0? Inte ens när jag kom på min dåvarande med att stå och halsa sprit i skafferiet mitt i natten så var det vad han pysslade med. Han hade fått sockerfall och tagit fel på saftflaskan och vodkaflaskan. Jag började ifrågasätta mig själv trots att jag visste att jag hade rätt. Det är en så lömsk sjukdom 😵‍💫


skrev ellbe i Ta diskussionen

Hur gör man? Känner jag har tappat mig själv och blivit helt "blank". Jag vet inte ens hur jag ska ta upp diskussionen igen eller få fram min oro.
Jag känner mig helt kluven för jag inte har konkreta bevis på drickandet. Och han nekar alltid.

Jag börjar helt enkelt känna mig dum i huvudet, har jag verkligen så fel? Den här magkänslan som dyker upp eller små tecken som JAG upplever (talet, slöheten, hur han står, hur han tittar) är ju inga bevis. Jag vet om att han gömmer öl i garaget och i bilen men har aldrig sett han dricka eller kommit på han när han gör det.

Jag upplever att jag blivit helt avstängd på att vilja ta en diskussion, för det blir alltid förnekelse och jag känner mig förvirrad. Oftast slutar det med att vi inte löser något och det blir dålig stämning i dagar ibland veckor.
Som tex skulle jag iväg till en vän i fredags och förmodligen sova över, han är ensam hemma med sonen och ringer FaceTime av någon anledning (brukar vi inte göra på kvällarna då sonen är extremt mammig när han ser mig och blir ledsen)
Jag bara får en sån tung magkänsla och upplever att han sluddrar i samtalet. Vilket gör att jag får avbryta och åka hem. Dom sover när jag kommer hem men det är tänt i våra uthus vilket jag reagerar på och sambon kommer ner efter en stund och beter sig märkligt och ska gå ut för och röka. Jag går ut efter en stund för behövde ställa en fråga men hittar inte honom. Min hund är med mig och jag får kalla in honom då han försöker smita ut från gården. Då har sambon varit på baksidan och vid frågan varför så säger han sig varit där med hunden vilket jag säger är omöjligt men han håller fast och jag börjar tveka på mig själv om jag verkligen har haft koll på hunden hela tiden.

Så nu sitter jag och funderar på hur jag ska kunna ta upp det överhuvudtaget. Vet knappt vad jag vill komma fram till här ens, känner mig så rörig och snurrig. Känns som om jag alltid måste vara på spänn och ha koll men sen samtidigt har jag ingen bevis.


skrev Carisie i Jag börjar om! Vägen till att finna glädje!

@Tezzan Hej igen 👋🏼
Jag menar inte att du ska " göra om & göra rätt" NU. Ta glimtarna som de kommer. Jag har hittat mycket värdefull information om mig och mitt beteende i efterhand. Jag tror ett moment var i slutet av sommaren då jag ville formulera ett svar på en fråga jag fått och DÄR ramlade en polett ner. Den har ju funnits hela tiden. Läkning tar tid. Låt den göra det! Var trött på på dig själv och om/när förhandling startas så kan du backa bandet. Se efter om det finns ett mönster etc 🩵


skrev JHL i Göra en ansträngning nu då

@Gräsänkan
Hej igen. Angående hur man gör för att sluta dricka så verkar det finnas 2 huvudsakliga strömmar på forumet och dessa är sök hjälp i vården alt hantera det själv. Det finns exvis AA eller liknande organisationer som du kan söka upp. Jag vet inte hur/om du sökt hjälp tidigare under fina nyktra perioder.
Personligen så är jag nöjd med att söka hjälp hos vården och ska träffa alkoholtespeut v10. En uppenbar nackdel är att min vårdjournal har inlägg med levertester samt slutsatser om att jag har alkoholberoende. Om detta kommer att ge mig problem i framtiden vet jag inte men om det hjälper mig att vara nykter är det ett litet pris att betala. Om du läser mina inlägg så ser du även att jag har oro för vissa typer av tester som kan påverka körkortsinnehav.
Du känner bäst själv vad som passar dig bäst.
Lycka till!


skrev Tezzan i Jag börjar om! Vägen till att finna glädje!

Hwj @Carisie
Jo du har en poäng, det kan nog vara nyttigt att läsa vad jag har skrivit framöver. Just nu är jag bara så sjukt trött på mig själv och det som har varit. Och extra trött på mig själv för att inte lyckats vända denna skiten trots att jag är så väl medveten om mitt problem. Men samtidigt tacksam för att jag försöker....Det ska lyckas. 😀


skrev JHL i 17 dagar nykter, ny medlem

@Gräsänkan
Välkommen hit!!! Här finns det massor av kloka personer med oceaner av erfarenheter som gärna delas med till dig. Var inte rädd att ställa frågor, du kommer gå massor med svar. Min erfarenhet är att medlemmarna är uppmuntrande, positiva och ärliga i dina svar. Jag har en tråd som jag dagligen försöker skriva i och det funkar för mig för det är min reflektion över vad som hänt och hur jag mått under dagen. Det går fort att komma över tanken ”vilken smörja jag skriver, ska jag utsätta forummedlemmarna för denna sk*t”. Vill man inte läsa så kan man alltid scrolla förbi.
Återigen välkommen och kul och motiverande att kunna inspirera andra. 30 dagar går fort och du är snart där.