Senaste kommentarerna i forumet

Hejsan!

@Se klart och @Lora,
Det är kul att ni tittar in här och får mig att tänka ur olika synvinklar och får perspektiv på mitt eget tänkande och kännande kring alkohol och rätt mycket annat. Kan inte direkt säga att jag har någon etikett på mig själv i tanke om hur jag är när det gäller karaktär egentligen. För som det är nu då jag är nykter sedan en sex veckor så håller jag väl på och bekanta mig med mig själv liksom. Sorterar och granskar erfarenheter, minnen, tankar, känslor och på ett psykopdynamiskt sätt försöker förstå hur och varför jag är som jag är. Det hade jag aldrig någonsin kunnat göra med en hjärna mer eller mindre marinerad i alkohol liksom. Men när jag skrev ordet karaktär, då kände jag mig rätt så karaktärslös, allmänt svag och rätt eländig, såg inget ljus eller hopp om något egentligen.

Har ju inte ens lyckats att få till det mest grundläggande som det här med fasta ät och sovrutiner, som jag logiskt sett vet är viktigt för att må grundbra. Dessutom har jag svårt att fokusera mina tankar liksom, utan tappar fort koncentration som behövs i stunden för att få saker utförda och klara i tid. Det går om det för mig känns vara tvunget av någon anledning, men det kräver att jag är helt med i tanken och stenhårt fokuserar, men då blir jag även utmattad, trött och känner en inre oro.

Det var nog därför jag aldrig blev så förtjust i bilkörning, fast jag gillar motorfordon. Det krävde så mycket tänkande, närvaro och fokuserande på allt från hastighetsmätare, till backspegelanvändning, blinkersanvändning, överblick av trafiksituation och annat kring bilkörning att jag ofta när jag körde bil även kortare sträckor blev att känna ångest så stark att jag fick köra in på någon folktom sidoväg och djupandas och gå ut och röra på mig en sund för att komma ned i varv för att kunna fortsätta färden mot det mål jag hade föresatt mig att nå. Mycket av rent framförande av ett motorfordon går ju som cykling helt automatisk när man kan sånt. Men bilkörning sammantaget stressade mig för mycket, då jag kände att det tog för mycket av den i grunden låga energinivå, vilket jag normalt har. Känner dock till de som sagt mig att de däremot blir rätt lugna och avstressade av att köra bil, men människor är ju ofta rätt olika i psyket och hur hjärnan fungerar i olika praktiska situationer.

Förresten, att jag skriver i denna tidiga timma beror på att jag är rätt spontan av mig ibland och även ofta äter och sover lite när som helst. Har nyss vaknat till efter att ha fått sova några timmar vilket jag verkligen behövde, då jag var helt slut av en massa långvarigt ofrivilligt negativt tänkande om allt och ingenting som tog mycket av min energi. Håller på att arbeta bort sånt. Men kan inte helt styra över mina tankar, känslor och minnen som far omkring i skallen liksom. Men mycket idéer, och inspiration till inte minst musik och att skriva får jag ju helt gratis utan att tänka så värst mycket i detalj, så det är en ju faktiskt positiv grej. Har även upptäckt att skrivning är en bra terapiform förutom musik när det gäller att röja upp lite i min hjärnas virrvarr och snurr liksom.

Men jag har alltid haft svårt för rutiner och sånt jag upplevt som ett tvång, minns när morsan som hade manodepressiv sjukdom eller bipolär som det kallas nu, var någorlunda fungerande och hon serverade morgonchoklad inför min skoldag att hon sedan fick ligga på som en rem när jag var liten för att jag skulle komma iväg till skolan i tid, och ändå fick jag rätt ofta i sista sekunden cykla som en blådåre för att hinna i tid. För när jag ska vara på plats någonstans till en viss tidpunkt då får jag mycket tankar, idéer och stresspåslag samt då även ofta en rätt så orolig mage.

Har bara haft lätt att lära mig sådant som jag till hundra procent har varit intresserad av. Det här att jag är intresserad av psykologiska prylar och själv frivilligt har lärt mig så mycket på det området via biliotek, internet, och sånt. Det intresset har jag utan tvekan ärvt efter morsan, som även hon var mycket analytiskt lagd. Förutom min Dystymi, och väl även ADD så kan det väl även finnas någon Bipolär procentdel i min knepiga psykiatriska funktionalitet enligt väl psykologer och andra medicinsk kunniga som funderat kring min psykiatriska problembild, som väl även enligt mig utgör mycket av min personlighet. Det är dock trist att jag bara ska vara så nedstämd och energilös för det mesta. Det är väl även som så att jag är lite blyg av mig och inte direkt har vågat ge mig in i någon närmare relation med någon, då sådant kräver en uthållighet som jag har haft svårt för. Jag har förstått att för att förstå varför man känner sug till att berusa sig så måste man som nykter lärt känna sig själv så pass i nyktert tillstånd att man vet hur man tänker, känner i ett normalläge och vad ens tänkande grundar sig på för sorts erfarenheter, minnen och känslor. Tror att jag är en som vill veta och förstå mer ingående liksom. Jag har vilja, motivation, önskemål, tro, insikt, och medicinsk förståelse om att alkohol är ett skadligt gift som förstör hälsan och gör mig korkad på olika sätt om jag överskrider drickandet med kanske ett intag av mer än ett eller två så kallat standardglas för att psykiskt sett väl känna mig mer balanserad en liten stund.

För rätt snart, för att inte säga omedelbart så släpper ju även hämningar och då försvinner mycket av mitt normala omdöme som gör att ”må-bra-känslan” av alkohol lätt för mig in i ett rus där jag inte har kontroll över mina tankar och känslor på ett riktigt närvarande sätt då jag som berusad i ett konstlat känslo-och-tankeläge av att ”må bra” i några timmar då är mer eller mindre borta från mitt vanliga sätt att vara den jag är liksom. Logiskt sett som nykter vet att jag att man som berusad inte alls tänker och fungerar som man ska, detta då man som berusad endast är satt i ett tillstånd av mer eller mindre stark förgiftning som gör att kroppen och tänkandet inte fungerar normalt.

Det att jag använt alkohol så ofta är väl delvis för att det har fått mig att tänka mindre och inte känna mig så envetet nedstämd och hela tiden bara ofrivilligt tänka negativt om mig själv. Jag är som nykter och klar i sinnet mer eller mindre alltid allmänt nedstämd och orolig. Men redan efter kanske en första snaps upplever jag mig först av väl dopaminkicken få lite mer positiv energi en stund, för att sedan väl på grund av ökat serotonin känna mig trött men mer i balans och utåtriktad som jag tror att jag borde kunna bli även utan alkohol jag bara orkar hålla i och hålla ut i alla delar som jag måste arbeta med när det gäller min personliga utveckling. Sedan är det även jobbigt att alkoholsug också kommer i så många skilda situationer även när jag är helt grund-lugn så att säga.

Har nu ätit tre hårda mackor och tagit ett glas mjölk vilket verkligen behövdes kände jag. Det var väl kroppen som signalerade till mig om att det var dag för lite näring och vitaminer tror jag då jag även blev sugen på ett glas apelsinjuice, som jag nu druckit. Hur jag etiketterar mig som människa det vet jag inte riktigt än, men när jag skrev orden om svag karaktär i inlägget i fråga, då kände jag mig svag och osäker på allting och ville slippa tänka så mycket, vilket alkohol gör att jag slipper göra för en stund, vilket ger mig en stunds tankero, vilket väl hjärnan behöver ibland för att inte bli helt överbelastad. Men dess andra negativa biverkningar är inget jag suktar efter.

Kommer ihåg att min mor väl ofta i praktiken fungerade som min dygnet-runt psykolog då jag ofta om nätterna kunde sitta och prata med henne om i stort sett allt som jag kände och tänkte på, och så var det oavsett om jag var nykter eller ej. Minns att jag ofta sade till henne att det faktiskt är lite konstigt att jag har valt den konstnärliga uttrycksformen instrumental musik som min grej, då det ju kräver rätt mycket av psykologisk balans och social närvaro och kompetens liksom för att i ett uthålligt och närvarande sätt fungera mänskligt och även artistiskt rent kommersiellt liksom.

Men jag gillar att göra musik i en mer terapeutisk form som jag på senare år kommit att se mitt musicerande som. För när jag är helt inne i processen av att skapa musik så ger det lite tankero. Sedan så lägger jag upp mina alster på nätet i olika musikforum i ett mer anonymt format där jag väl har lite ytliga nätkompisar som musicerar på olika nivå. Skriver dock sällan förnärvarande några texter då jag är rätt klen på det engelska språkets finesser och grammatik. Det har nog därför blivit många lustiga musiktitlar genom åren. Vet även att jag för att kunna leva på musikverksamhet så måste jag mer bli mer strukturerad, social och samarbeta mer direkt med andra musiker och producenter för att komma någonstans. Där sätter min klena energi och sociala ångest ofta käppar i hjulet liksom.

Forumet här har dock fått mig att tänka på ett lite annat sätt än när jag ständigt vandrade omkring i alkoholdimma, speciellt när jag nu som helt nykter kunnat ta del av så många människoöden och kanske även vuxit lite i insikt och fått ett klarare sinne liksom. Men just nu när jag skriver dessa avslutande ord så känner jag att det skulle ha suttit fint med en öl på en 10 procent, kanske till viss del för att sockermängden i sånt minskar depressionskänsla hos mig på grund av kanske ett aning lågt blodsocker som jag läst någonstans om att man som deprimerad kan ha ibland. Morfar hade ju diabetes vilket jag som tur är inte har. Kom just att tänka på att jag rent vätskemässigt sett nog borde ta mig ett glas kallt vatten, eller kanske slå mig lös på ett glas med kall mjölkchoklad, då får man ju både vätska, vitaminer och något sött som piggar upp liksom. Har i dagarna kommit på att jag är rätt dålig på att dricka vanligt vatten, då öl i olika styrka väl stått för mycket av mitt dagliga vätskeintag senaste åren så att säga. Hur som helst så kämpar jag på nyktert så gott det går.

Ha det fint vänner!

@Påvägmothälsa
Lyckades inte och bortser från fredag, lördag. Fortsätter resan utan vin och ska ägna veckan åt träning och sjukgymnastik. Toppen att du klarat målet i helgen. Är nöjd med att jag vaccinerat mig både mot covid och influensan och hoppas att jag slipper bli sjuk.

@Påvägmothälsa det är en respektfull partner du har. När träningskompisen är sjuk kommer han hit och vill bli ompysslad. Det berättar han dock inte förrän långt senare. Han har kommit hit med både covid, halsfluss och diverse andra varianter av sjukdomar genom åren. Vet inte om jag nämnt att han är bra narcissistisk och med en lite orimlig självcentrering och uppfattning av sitt jag. Jag vet inte om han även har en orimlig uppfattning om mitt jag. Han anser nämligen att det inte spelar nån roll om han är sjuk nära mig med argumentet att Natalia ju aldrig brukar bli sjuk. Det må va sant men jag har annat skit istället. Kroniska sömnbesvär, smärtor och beroendebesvär är ju faktiskt också en sjukdom. Jag skulle lätt byta ut sömnbesvären mot några vändor av feber och nån influensa varje år.
Tänk att bara kunna lägga sig ner och sova liksom. En god natts sömn.
Hur grymt vore inte det? 🙂🙃

@Kevlarsjäl62
🧡
Helt övertygad om att du tar dig igenom vad som än kommer.
Kanske måste du först få ha en tid av att vara 'liten' o inte starkast hela tiden.
Fortsätt ta hand om dig!
Tack för att du finns här!
🧡❤️🧡

@Snödroppen
Vill eg lite kort bara säga tack ❤️
Be inte om ursäkt för ditt svar. Du är rak, vill väl o ger så mycket.
Så klar är det mycket i min situation som spelar in i helheten, som inte kommit fram här (ännu). Allas liv, historia o relationer är komplexa. Men tar till mig av det mesta, annars sållar jag bara lite. Dina råd är så värdefulla!
Skriver mer annan gång, när ork finns.
Varm Kram tillbaka ❤️

Godkväll!

Har just landat hemma efter jobbet och inga enheter för mig. Det är inget nytt att jag säger att jag är less på enheter och att det förstör alldeles för mycket av det mesta. Det är ett stående faktum. Men nu är det dags att jag lägger både fokus och disciplin till att få bättre ordning på rutinerna för mina lediga dagar. De långa passen ger ju inte utrymme till annat än att ha morgon och sedan en sen kvällsstund innan sömn.

Det har fallit fin snö hos mig och kissarna har just kollat upp den ute på balkongen. Ska försöka landa och ser fram emot en ledig dag imorgon. Träningskompis fyller år och jag ska ägna dagen åt att hitta på nåt trevligt för honom men har inte riktigt haft tid att tänka ut exakt vad.

Önskar er och även mig själv en god nattsömn. Vissa saker står dock utan för min makt. Inshallah som det sägs i den här orten.

Ses imorgon

Söndagskväll och hittills inga symptom, hurra. Hoppas att jag klarar mig. Min partner mår bättre och kanske, kanske blir vår lilla utflykt som är planerad tisdag-onsdag av. Hoppas att ni haft en fin helg. Min har varit stillsam, men jag var ute i trädgården igår och skördade jordärtskockor. Handlade lite och åkte till återvinningen. Idag blev det lite datorarbete och ett yogapass och film på kvällen, med andningsskydd, i var sin ände av soffan.

💐🥰💐

@Vinäger Härlig läsning! Blir glad för din skull att det går så bra! Heja dig!!
Stort grattis till 365 dagar, keep going! 🤗

@Kennie Tack för att du tittar in och peppar! Det gör mig glad! Jag samlar kraft & mod för en förändring.

Hej,
Fint att se dig här @rehacer. Önskar dig kraft att göra slag i saken och skippa vinet. Rätt tillfälle är nu tror jag.

@Ängans
Absolut inget misstag, bara ett lärande moment. Jag vet att det kan kännas misslyckande och alla dåliga tankar man ger sig själv. Men man måste komma ihåg att man inte slutat dricka alkohol, man har valt att bryta ett livsmönster och I det nya finns inte alkoholen.

Vänder du på det är det som att du åkt samma väg till jobbet eller affären i åratal. Nu har du bestämt dig för att ta en annan väg, då och då kommer du komma in på den gamla vägen och det är ju inget farligt när du tar den nya vägen hem senare. Varje gång du tar fel kommer du reflektera över varför det blev så - den lärdomen och självinsikten är ditt starkaste vapen mot alkoholen.

Nu vet du ju till nästa gång vad du behöver vara mer vaksam på och på vad du kan sänka garden.

Finns mängder med historier där man kan undra hur det kunde bli så. Ta mannen som gick förbi samma pub nykter i 25 år på väg till och från jobbet, en kväll på väg hem hade dagen på jobbet tröttat ut honom mer än vanligt, samma pub passerades MEN nu hade en av neonbokstäverna slocknat, det hade aldrig hänt innan. Mannen gick in, tog en öl och sen ett ordentligt återfall. Såklart inte neonbokstaven som gjorde det men den blev hans bevis på att när han var trött behövde han va mer på sin vakt än vanligt trots det gått över 2 decennier.
Jag brukar tänka på den historien som mest när jag känner mig som starkast eller tryggast och det hjälper mig påminna mig själv om att behålla garden mot min sjukdom oavsett år bakom mig eller välmående.

Nästa gång du är i samma situation kommer du ju nu tänka på denna, minnas hur du kände och avslappnat skåla i mineralvatten. Det ser jag som en seger och inget misslyckande

Stolt över dig, du är stark!

@Flarran Lite intressant det där att du inte skulle vara social. Efter att ha läst dina inlägg och hur du skriver skulle man nästan tänka att du har en god förmåga. Att alla känner sig välkomna och inbjudna till din lilla hörna här. Håller du innerst inne själv med om att du inte är social? Blyg kan man ju vara men det verkar som du snabbt blivit en centrumfigur här så nog borde den talangen finnas.

Kan tänka mig att dina texter till musik är bra. Säkert väl värda att lyssna på.

@husnummer40
Hej.
Så bra att du vänder dig hit för att ventilera. Hoppas du känner att du får svar på det du funderar kring.

Jag undrar om jag förstått din fundering rätt, alltså vad som sägs på mötena hur man som beroende "bör" bli bemött av sina anhöriga under behandlingen? Vad människor med beroende bör förvänta sig av sina anhöriga för en lyckad behandling? Förstod jag dig rätt?

Jag har åtminstone förstått att mötena fokuserar på dem med beroende.
🌺 🌺

@husnummer40
Jag är både anhörig till alkoholproblem (föräldrar, syskon) och jobbar med mina egna problem. Jag har läst om dessa program, men har ingen egen erfarenhet. Men min första tanke är, att vad du behöver "tänka på och göra", är dig själv.
Det kan säkert vara bra att gå på anhörigprogrammet, men det ska du göra för din egen skull. Du behöver också tid och uppbackning.
Ni kanske kan stötta varandra på olika sätt, men åtminstone min erfarenhet har varit, att man kan inte hjälpa någon att bota deras alkoholproblem. Det krävs professionell hjälp för det.
Och som medberoende kan du också ha stort behov av riktig hjälp.

@vår2022 Hej kära du!
Tittar in då och då för att checka upp på alla er som anslöt samtidigt som mig. Det verkar som de flesta av vårat ”gäng” tystnat här, men jag är glad för att du fortfarande är aktiv och sprider din kunskap, dina tankar och din kärlek här än. ❤️
Så sorgligt med din pappa. Vet inte vad jag ska säga helt, men ta din tid och bara var. Sorgen har så många vägar och inget är rätt eller fel. Önskar dig vila i allt!

Mitt liv är helt perfekt, men ändå inte. Mitt liv vore en saga om det inte vore för vinet. Den där älskaren hemsöker mig fortfarande nästan dagligen. Med tanke på att jag hittat mitt livs kärlek så är det ju totalt värdelöst att dessutom ha en älskare. Vem behöver det liksom? Å vem orkar med det??! Jag orkar det verkligen inte och det blir mer och mer tydligt!
Varför är jag inte nöjd med det ruset min man ger mig? För han gör mig verkligen hög på livet och ger mig toppar jag aldrig sett maken till! Varför lockar då ändå vinet, den evige älskaren?! Som förstör, förgör men ändå gör mig skönt avslappnad och glad. Det är sjukt irriterande.
Att bo på varsin kust av Sverige gör att jag och min man ses endast varannan helg. Det ger älskaren vansinnigt mycket tid att uppvakta. Han får mer tid än min älskade man får. Oerhört sorgligt.
Men en plan håller på att utformas och snart är jag redo att kicka ut Mr Wine. För jag är tröttare än någonsin och orkar inte med det här livet! Orkar inte!!! Så kanske hänger jag dagligen här igen…
Den som lever får se.
Stor kram 🤗

@vår2022 Stor kram! 🤗

@andrahalvlekj Jag såg just att hon är 60 år. Men har ju en extrem meritlista - men riktigt tufft att tacka ja. Hon sa i en intervju att det var det svåraste beslutet i hennes karriär. Det kan man lätt förstå, och jag tänker att det nog gäller många kring 55-60, (kvinnor kanske främst) som ofta jobbat 37% mer för att nå samma lön- och dessutom skött 87% av hemarbetet.
Stark generalisering och såklart inte på individnivå. Men för många ser det ut- eller har sett ut så.
Hade en kompis på besök från Uruguay för ett antal år sedan. Hon frågade var våra hembiträden bodde- i källaren?
Jag förklarade att i Sverige har vi inte en sådan kultur (tack och lov) vi hämtar och lämnar våra barn på fsk, vi lagar mat när vi kommer hem. Ofta delar vi på ansvaret män/kvinnor.
Hon häpnade.
Vi har ju kommit otroligt långt i Sverige med en massa frågor som rör livspussel och jämställdhet. Däremot blir jag förbryllad när ”hemmafruideal” tornar upp sig jämte idealet att skapa en karriär/inflytande mm,
Det går inte ihop. Sjukskrivningarna för just småbarnsmammor går ju rakt upp i taket. Och jag försöker säga till mina döttrar att det finns en tid för allt. Nu är inte tiden för allt.
Oj vilken onödigt lång utläggning. Imorrn börjar jag jobba igen så det blir bra att inte tapetsera forumet med östegnslånga inlägg! 😃😷🥹

@Vinägermamman Det är aldrig för tidigt att hänga upp uteslingor i trädgården, november är så trist och mörk så vi behöver lite mys… Vi tog aldrig ner våra slingor utan drog bara ut sladden i våras 🙈🙈. Tänker dock köpa lite fler och göra det ännu mysigare. Har ju sparat mycket pengar på att slippa dricka alkohol så jag tänkte kosta på mig lite nytt. Trist med förkylning och halsont men hoppas du kryar snabbt. Perfekt att då dricka lite te m honung 🍯! Härligt att du håller i trots sug ibland! Tänker ofta på dig och visst fasiken ska vi ta oss genom detta, fortsätta vara nyktra genom att samla på dagar och stapla nya vanor. Jag börjar redan längta efter julen och ledigheten och för första gången på flera år känner jag mig trygg i att den kommer bli bra för att jag vill verkligen vara nykter. Kram till dig!

Ja jäklars vad jag håller på med detta med ”annat glas” till mig, märkningar mm när vi/många dricker dryck med likartad färg. En gång var jag på en bjudning där jag erbjöds ett glas champagne och jag sa nej tack och värden sa- du kan väl bara smaka lite?
Nej tack.
Man blir lite jobbig, så kan det kännas. Ännu jobbigare är att riskera nykterheten.
Nu vet du att det kan behövas strategier- det är bra! 💪🏻

@Smillans Hej igen. Såg nu att du hade uppnått 4 månader. Stort grattis ❤️

@Surkärring Tack❤️ ja jag är nöjd hittills , men det är lång väg kvar innan jag kan slå mig för bröstet och verkligen lita på mig själv. Men det är ju en ok start. Ja det finns ju mycket gott och jag älskar julmust, sen finns det ju ett rätt stort sortiment alkoholfria drycker på systemet. Julen ska nog gå bra men det känns för långt fram, jag tar en vecka i taget. Nu siktar jag mot nästa söndag och 4 veckor. Ha det gött kram!!

@sliten61 Tack för svar <3 Jag känner också så, sådan igenkänning i så många trådar här! Men så jobbigt med ditt hem! Bråkar han om det för att göra dig upprörd tror du, eller vill han verkligen ha det? Förstår verkligen att du inte vill lämna ditt hus! Det är ju som sagt inte lätt att behöva lämna sitt hem, i mitt fall beror det mycket på att detta är en gård där min pappa drev lantbruk när jag var liten/tonåring, mina föräldrar och vi syskon bodde aldrig här utan i ett hus lite längre bort i byn, men jag hade häst och spenderade all fritid här. Jag och min man tog över gården i början av 2000, har bott här sen 1998 och det är mest jag som fixat i huset och alla tre barnen är födda här. Så jag känner det som att jag ska kapa av en del av min historia under 40 år om jag ska lämna mitt hem.

Precis som din man kan svänga från morgon till kväll i attityd så kan min detsamma. Varje gång jag återigen säger att jag är klar med detta nu, jag tänker ta hand om mig själv, hitta mig själv igen, så kör han hela visan med att han ska söka hjälp. Men nej, han kommer inte göra det, för han tror inte på att prata sönder barndomen som han säger. Ibland undrar jag vad det är för fel på mig som tillåter mig själv att bli behandlad så här år efter år, att till och med ibland bli beskylld för att vara själva problemet eftersom jag inte kan "acceptera" att han dricker. Nu finns ju dessutom inte någon större kärlek kvar och vara rumskamrat med en som tillber alkohol, nja inte riktigt den lyckliga framtid jag vill ha. Ta hand om dig du också, kramar till dig!

@vår2022 Vad fint du verkar ha hanterat tiden , alla känslor och göromål från din pappas bortgång till begravningen. Att du upplevde ett fint avsked och hur du bemöter dina egna tankar och känslor i sorgearbetet. Allt du lärt dig och lär dig i din inre resa!
Ta hand om dig nu❤️

Mamma har pratat med pappa om hans alkoholvanor igen - att hon tycker att han dricker för mycket och är rädd om hans hälsa. Slutsatsen av samtalet blev ungefär "sköt du ditt, så sköter jag mitt"... Dagen efter samtalet gick han till systemet och köpte öl. Känns omöjligt att nå fram till honom...