Senaste kommentarerna i forumet

@ChangedMe Åh så ledsen jag blir när jag läser det du skriver och du beskriver egentligen lika mycket mina känslor som dina egna, våra liv har varit lika på många sätt. Jag har kommit lite längre, åtminstone praktiskt, eftersom jag skaffat den där lägenheten du talar om och flyttat ut.
Jag har skapat mig ett eget hem och trivs väldigt bra, än så länge. Jag känner just ingenting för mitt "gamla" hem, det är hans nu. Några månader efter att jag flyttat bestämde sig min man för att söka hjälp och försöka bli nykter. För sin egen skull. I och med detta vändes allt upp och ner, igen. Hur förhåller man dig till en nynykter man, som man inte på länge, länge haft några såna kärlekskänslor för som behövs för att vara ett par, med allt vad det innebär? Det får bli vänner då, för jag älskar ju honom som en vän, vi har ju delat livet i så många år (40). Träffats unga, blivit vuxna tillsammans och bildat familj. Jag känner att han vill ha mer kontakt och ibland stressar det mig, men jag måste lära mig att släppa ansvaret för hans mående och hans nykterhet. Ibland hjälper det faktiskt att tillåta mig själv att bli lite bitter, hur mycket energi har han lagt ner på att familjen ska må bra genom åren? Säkert inte helt rättvist eftersom alkoholism ju klassas som en sjukdom, men jag måste också få vara bitter ibland. Medberoende är också en sjukdom som jag försöker tillfriskna från och då behöver jag göra det som krävs, precis som han.
Om du vill utbyta erfarenheter så vill jag gärna fortsätta "prata" här på AH. När jag har mått som sämst har jag haft ett helt otroligt stöd från så många här. Det har betytt allt, faktiskt. Tänker på dig.

@Mormor2023 Rastlös är faktiskt ett bra ord att använda på mig med, kan tycka det är skönt och längtar tills man kan sitta ner en stund och bara ta det lungt men när den lugna stunden kommer vill man hitta på något 😂. Känns lite som helgen flyter ihop med resten av veckan när man är nykter och inte har A att fira till det med men det är väl något som man får jobba med antar jag. Har mycket på jobbet så blir väl att jobba lite men annars inga storslagna planer. Hur är det själv ? Igår kväll däremot blev vi bjudna helt utan förvarning till bekanta där vanligtvis man brukar gå hem med minnesförlust, nåja jag körde och tog med 2 alkoholfria öl och så bar det iväg och gick riktigt bra inga frågor förutom om ja ville ha cognac till kaffet vilket jag tackade nej till. Måste säga att jag tyckte nästan det var lite äckligt att se när folk drack sitt vin och cognac, jag liksom kände för varje klunk dom drack hur mycket sämre jag skulle må idag om det var mina klunkar. Något sådant har jag aldrig känt förut brukar mer vara oj vad gott det ser ut men kan vara att man är så otroligt trött på att vara bakfull vilket jag är. Bara denna lilla helg nu så har vi 2 veckor 😊

@Se klart Det är bra. Inga orostankar. Inga tankar alls på vad som ska hända om jag inte får stanna. Just nu är jag övertygad om att kollegan tackar ja till ett avgångspaket, och 14 mån med lön hoppas jag att han får, för det har andra fått.

Och tackar han inte ja är jag säker på att klubben strider för mig - att det måsta vara tjänsteår som räknas även inom koncerngemensamma konstellationer. Allt annat vore jättekonstigt. Nästa gång är det två tjänster som ska gå bort, ska chefen bara godtyckligt peka med hela handen då också?

Så jag är lugn och tillfreds just nu. Jobbar på. Ser en framtid för mig på jobbet, tänker på nästa sommar etc. Skulle det sluta med att jag får sluta har jag två val: 1) Ta jobbet i obygden som ingen vill ha. 2) Ta ett avgångspaket - och kanske är det då dags att öppna hunddagis kombinerat med daglig verksamhet?

Ett beslut i taget. Vila i nuet. Idag skiner solen.

Kram 🐘

@Ölandstok Grattis till 90 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Keep up the good work!

Kram 🐘

Sluta röka=nikotintuggummin, nikotinplåster, snus, nikotinfritt snus, vape, nikotin sugtabletter, nikotin inhalator sedan tillbaka till ruta 1, röker igen och så går proceduren runt, decennium efter decennium.

Nu vill jag sluta röka! Jag har varit rädd för att ta tag i detta för jag vågar inte riskera min nykterhet. Men nu vill jag bli av med detta!

@Smillans Varmt grattis till 4 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Jag är så glad för din skull ❤️

Kram 🐘

Sedan pausade jag tänker på en man. Och skrev på en text. Då upptäckte jag att det redan fanns en man som jag alltid önskat mig. Vi umgicks en tid. Då var han upptagen. Vi träffades och fikade ibland, när jag levde med mitt ex.
Jag vågade aldrig tro att han gillade mig.
Han hade aldrig antytt det. Men det visade sig, att vi båda haft intresse för varandra.
Och nu har vi varit ett par över två år.
Önskar dig all lycka till med utforskandet!
Och vägen dit!
Att bara börja tänka på en relation igen är så STORT.
Varm kram 🤗

@Smillans Grattis till 4 månader och strongt jobbat 💪

@Snödroppen
Kära du, så fint att höra om mannen som föreslår att ta en långpromenad.
Om du inte är redo så är du inte det.
Och du var stark och ärlig att säga det.
Så bra gjort.
Det handlar verkligen om respekt för sig själv och den andre.
Och omsorg.
Om han är trygg i sig och har goda avsikter så kommer du märka det.
Jag vill bara påminna dig om att vara försiktig, vilket jag tror att du är.
Försiktig med känslorna.
Kärleken kommer när du är redo.
Om han accepterar att du inte är redo. Och svarar på ett sätt som passar dig. Då kanske ni promenerar framöver. Och därifrån upptäcker om ni vill köra känna varandra eller inte.
För min del så väntade jag i 10 månader. Jag blev förtjust i en man. Han ville ha mitt nummer och jag gav det inte. En månad senare såg han mig igen. Då hade jag tänkt på honom och denna gång fick han mitt nummer.
Vi träffades, åt middag och hördes en tid.
Han hade ett kaos. En skilsmässa, sedan några år, en färsk separation med ett eget barn. Och den andra kvinnans två bonusbarn som såg upp till honom. Deras pappa var våldsam.
Han hade ett totalt kaos, egen firma och kämpade innan pandemin.
Han ville ha en älskarinna.
Det ville inte jag.

@Nor.Li Så har det varit för mig också, allt eftersom tiden gått utan kontakt, har ångesten minskat. Sedan tror jag att när man vuxit upp i en sådan miljö som du har, och jag, så har man utvecklat vissa personlighetsdrag, för att överleva. Detta påverkar ofta vem man sedan blir som person. Det kan vara väldigt svårt att ändra på detta, (om man nu skulle vilja det).
Jag har svårt för sociala relationer. Jag är misstänksam och litar inte på någon. Samtidigt vet jag inte hur man sätter gränser eller säger nej. Detta har gjort att jag blivit ganska ensam, och har ingen egen familj. Tänk om jag kommer nära någon, och den personen har problem med alkohol, eller annat? Jag kan inte ta den risken.
Så jag överkompenserar nog jag också, fast åt ett annat håll.
Sedan jobbar jag med mig själv dagligen, och med det jag lärde min i terapin. Att jag ska ta hand om mina behov, jag ska få må bra, och göra det som jag behöver. För jag har märkt att de där skuldkänslorna och ångesten, de är inte så väldigt långt borta. Så fort jag till exempel har lite kontakt med någon i familjen, eller annat som gör mig stressad eller orolig, ja då vill alla de egenskaperna gärna komma tillbaka. Jag blir den där personen igen, som ska rätta till allt och göra alla glada. Och jag vill verkligen inte hamna där igen.
Så tänk på det nu på din goda resa, att vara vaksam på att inte halka tillbaka. Eller att liksom notera det, och se om det händer, så att du kan hitta tillbaka till dig själv. Du ska fortsätta på denna vägen att ta hand om dig själv, och den familj som DU väljer.
Jag har aldrig varit förälder, men att vara empatisk och mjuk låter väldigt fint för mig. <3

Godmorgon i stugan!

Har en lite längre morgonstund med kaffet i lugn och ro innan jobbet den här helgen. Börjar något senare men jobbar istället lite längre. Inga enheter för mig igårkväll och det känns som alltid bättre att vakna utan dagenefter-sviter. Ser att det ska bli ett lite klarare väder idag och det uppskattas. En grå och regnig november är sällan särskilt upplyftande men försöker i vanlig ordning skapa en bra dag i taget.

Önskar en riktigt god morgon och en skön dag ❤

Godmorgon bästa kaffegänget!
Dricker gott kaffe och känner in helgen. Ångrar inte att jag inte drack igår. Blir lite fix här hemma, städa osv, sen ska jag träffa en vän.

Önskar er en fin lördag!

@vår2022 det är ju så synd att man kan våndas i så många år, som sen visar sig att det var ju ingenting det här🙄 Men jag är glad att jag tog tag i det nu.

4 nyktra månader idag✨
Jag har kommit så långt och jag är så tacksam. Tänker på tiden i början och det är verkligen suddigt. Den tiden är som i grå tjock dimma, livet var som slut, jag orkade inte mer och jag var helt slut. Jag var så fast i vinets klor och jag trodde inte jag skulle orka stå emot.
Men det gjorde jag, och här är jag nu. 4 månader senare. Exakt allt blir bättre när man är nykter. 100%.
Pratade länge med en god kollega häromdan som sa: du verkar må så bra. Du känns så lugn och harmonisk.
Jag har ju uppvisat ett väldigt stressat beteende tidigare (vintarmen har varit otålig). Det känns kul att andra märker det jag själv känner. Jag känner mig trygg i det här, landar mer och mer. Hittar mig själv igen. Utforskar det mitt inre visar nyfikenhet på. Jag är snäll mot mig och ödmjuk inför livet. Det är så mycket jag skulle vilja göra, se platser, bli hänförd, upptäcka. Från det lilla till det stora.
Det här är det bästa jag gjort, spolat kröken.
Önskar er en fin lördag ❤️

Kikar in och kollar läget. Hur är läget? Kram 🌱🐘😍

”Tänk snällt om dig själv” är något jag fått jobba så mycket med under dessa nyktra år. Jag var ofta så arg på mig själv, piskade mig hårt, som om jag ”behövde” straffas för något. Sånt jag inte hann, allt jag inte räckte till.
Jag såg aldrig att jag kanske ställde för höga krav. Jag såg bara vad jag inte ledve upp till.
Det är ett skifte i mitt tänk idag så det går nästan inte att jämföra.
Bra att du kommer igång med lite mer rutiner, de är bra att hålla fast vid, blir som en ryggrad i dagarna. Ha det fint!

Ok bra! Men om det eskalerar inatt är hotell bättre. Har själv åkt iväg mitt i natten en gång. Det var bra o rätt beslut, men hemskt.@fyfarao

@fyfarao

Fy vad tufft. Det är hög igenkänning där.
Vill bara säga att det är våld att kasta saker som du tycker om, att ringa till andra framför dig och prata illa om dig..
Kan du lämna situationen? Ring socialjouren och be om hjälp?
Bra att du inte går in i någon diskussion.
Massa kramar och stöd härifrån.

@Ölandstok Stort varmt Grattis t dig❣️Bra jobbat👏🏻👏🏻

Tänk snällt om dig själv var en tröstens tanke jag fick efter att ha vaknat nykter igen som jag är sen över en månad i realtid utanför planen liksom, och officiellt här på forumet om en inte så lång tid. Men jag har ju inte lyckats få till några riktiga ät och sovrutiner, då jag har svårt att följa några sådana och inte heller har något tvång på mig till sånt som numera sjukpensionär.

Men det skulle så klart vara bra om jag kunde sätta mig ner och skriva ett schema med tid för läggdags och ha en ställd väckarklocka som ringde på lagom morgontid. Sedan skulle det även så klart vara bra om jag hade en matsedel med lämpliga fasta måltider och vad jag ska äta på dessa nedskrivet liksom, för kroppen mår ju bäst av bra rutiner.

Men att jag skriver just nu är att jag har lite dåligt samvete för att jag inte kunde stå emot en ångestattack som skrek inom mig att det vore skönt med en avslappnande fylla. Har ju dock lugnade piller, Oxascand 10 mg som jag får ta vid behov, 1 tablett vid oro max 3 per dygn, Den ordinationen följer jag oftast. Men hade till idag inte ätit nån tablett på över en 5 dagar, men när alkoholsuget plötsligt överrumplade mig och då ingen öl eller nåt fanns så blev det att 4 piller som låg framme bara slank ner och nu känns det att man är lite mer trött än man borde vara efter att ha sovit några timmar på eftermiddag till kanske ca 22:20.

Tycker inte om att äta piller av den typen egentligen, det känns lite som fusk, då det väl vid en överdosering lite kan räknas som ”torrfylla”, och då jag inte ätit några såna piller på ett tag så känns det att de faktiskt kan vara rätt verksamma ibland, (rätt trött) vilket jag aldrig blev när jag drack.

Så i morgon får det inte bli några sådana piller. För jag får lätt huvudvärk av såna om jag tar för mycket på en och samma gång. Har tillgång till starkare piller mot oro, en del Stesolid 5 mg kvar, som jag dock inte tagit någon av på över ett år då jag överdoserade sådana en gång med 10 st på en gång, blev rätt avslappnad men fick någon allergisk reaktion med stora röda och kliande utslag på mina lår. Fick lite skräck mot sådana piller då.

Förstår enligt kroppens signaler om att jag nu har dåligt samvete för intag av nämnda Oxascand att jag måste hålla koll på pillerintag stenhårt också. För annars hamnar man väl i pillerträsket i stället, vilket jag inte alls vill. Har inte lyckats äta något vettigt heller, bara cola, potatissallad och några korvskivor avsedda för smörgåsar och slängde sedan i mig en söt mycket söt kondisbit som gav en sockerkick en stund, förstår att sånt ätande inte är hållbart. Det var väl kvällens fredagsrapport. Måste bli duktigare i morgon, men ibland är det svårt när alkoholsug bara kommer.

Ha det gott!

Vågar man börja dejta igen?
Pratade med en så stilig, fin, vänlig och underbar man häromdagen.
Vi fick kemi med en gång.
Han frågade om vi skulle ta en långpromenad i helgen....
Jag känner att det här är en man jag skulle kunna få känslor för och får plötsligt kalla fötter.
Svarar honom att jag inte är redo att dejta än men kanske längre fram.
Panik, han är vänlig, respektfull rolig och sjukt attraktiv så jag blir förvirrad av mig själv.
Hela kroppen låser sig av tanken att bli förälskad igen. Det gör mig ledsen, undrar om jag någonsin kommer våga igen?
Hoppas innerligt att han tar kontakt igen och är förstående....
Hur har ni andra gjort?

Stort TACK @Vinägermamman 🙏

Har inga vänner längre dom har försvunnit efter hand. Men jag står i kö på lägenhet som inte han vet om.

Varför är du kvar i hemmet?
Hotell eller till en vän. Nu.

Kram

Fredagskväll och när jag skrivit färdigt detta inlägg så blir det sängen. Så skönt att sova samt att inte behöva ställa larmet utan sova tills jag vaknar💤 Känner att jag behöver några vilodagar. Min lediga dag i veckan ägnades åt att åka 11 mil tur och retur för samtal, besök h distriktssköterska på vårdcentralen tog en timma därefter vara behjälplig med skjuts till mataffären för min dotter. Det är mycket som försvinner under en manisk period däribland cykel därför kan det vara gott att få skjuts för att kunna handla lite mer. Dottern är skör, mår nog inte så bra fastän vi inte märker av det så mycket. Hon har det inom sig. Fast hon har kloka tankar och försöker hitta tillbaka till ett bättre liv. Hon frågade mig om hon aldrig mer kan dricka alkohol och jag svarade att ”nej det kan du inte”.

Jag berättade för min terapeut om eftervården som var i måndags. Vi alla har beroendet gemensamt men vår aktiva period skiljer sig avsevärt åt vilket gör att vägen tillbaka t ett nyktert liv ser så olika ut. Om man lever på försörjningsstöd, åkt fast för rattfylla, har stora skulder, har ingen familjen kvar, inga vänner och inget jobb då är det lätt att ta ett återfall eller göra ett suicidförsök.
Ibland när jag är på eftervården känns det som om jag har flera roller inom mig….klient, anhörig och professionell. Tycker om eftervården men ibland tar den även energi.
Min terapeut frågade mig vad det var som gjorde att jag slutade dricka. Jag svarade att jag var urless på alkoholen men ändå drack jag. Jag gick på samtal h kuratorn på Rådgivningscentrum fick råd som jag nickade till men visste ändå att jag skulle dricka. Råd som tex motionera, läsa, gå på AA-möte var liksom tomma råd för mig för jag skulle ju ändå dricka. Men from min fjärde nyktra dag har jag inte tvekat att jag vill vara nykter. Jag har kunnat känna sug i början och nu någon enstaka gång men har ändå aldrig tvekat om att jag vill vara nykter. Jag slutade dricka för att jag var urless på drickandet som bidrog t att jag levde i min bubbla, jag ville vara närvarande i mitt liv, med mina barn och med min man. Jag var rädd för att drabbas av en allvarlig sjukdom vilket jag i och för sig kan fortfarande bli men jag ville göra en förändring mot det bättre. Jag vill leva🙏🏻

Till en helt annan sak som jag reflekterat över….och det är mitt yrkesverksamma liv. Under rubriken Det vidare livet så handlar det då och då om arbete utav olika anledningar vilket fått mig att fundera.
I samhället idag pratar sällan någon om att man arbetat lite snarare tvärtom man arbetar mycket. När jag tänker över mitt yrkesverksamma liv har jag nog aldrig jobbat mycket. Jag har jobbat både del- och heltid. Så jag kommer inte behöva ångra mig att jag jobbat för mycket. Så ekonomin kunde ju varit bättre. Jag behöver heller inte ha dåligt samvete för att jag inte funnits för mina barn. Men känner jag mig tillfreds över mitt yrkesverksamma liv?? Det är visserligen inte slut än men det börjar närma sig. Visst, hade jag önskat att jag hade utbildat mig tidigare t socionom. Fast…jag vet och förstår varför det har blivit som det blev…och det handlar om självkänsla och självförtroende. Så jag är inte bitter på ngt vis utan tacksam över hur det har varit. Funderar nu istället på var jag skulle kunna hitta ett nytt jobb, ngn volontäraktivitet ….

Tio månader nykter på tisdag…

Nej, nu blir det sängen….

Godnatt 💤❣️

@pelle Jag tror och hoppas verkligen att det ska vara en skillnad på att bara bestämma sig för att sluta dricka och att verkligen sätta sig in i beroendet och hur hjärnan fungerar. När du höll upp i 15år hade du gjort något särskilt för att klara det då? Hur har du gjort denna gången?