Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 Tack för omtanken ❤️

Alkohol. Herregud vad den kastar tändvätska rakt på ångesten. Vad gör man med sig själv? Mot sig själv? Det är så långt ifrån värt det. Blir ledsen på mig.

Måste försöka igen. Vara nykter.

Jag hatar att må som jag gör. Extra mycket i gråa trista november som redan suger musten ur mig. Allt dåligt som händer i världen. Orkar inte med att vara bakis då också. Önskar att jag var på en annan plats i livet typ. Hade mer att glädjas åt. Kände ett större syfte.

@Se klart Låter mysigt och som att du lever i nuet och det liv du vill leva med harmoni! Mer kan man inte begära av livet, eller hur?! ❣️🌸🍃

Bakis idag. Var på fest igår, en hetsig tillställning. Och jag var hetsig. Nu idag gillar jag det inte, mitt beteende kring alkoholen. Började tidigt, drack för snabbt, för starkt. Bytte till öl vid några tillfällen. Tog ett par pauser med vatten och kaffe. Men lyckades ändå inte känner jag idag.

Jag fick ingen minneslucka, inte alls. Men fan. Drack för mycket, för länge. Det är skadligt och jag är i riskzonen.

Ska jag vara nykter igen tro? November ut kanske?

@Påvägmothälsa Vad skönt att du ser en rörelse om än långsam. Förändringar som blir hållbara i längden behöver få tid på sig, en förändring tar tid och behöver få ta tid för att sätta sig ordentligt. Det är mycket som ska hänga med i förändringen och det behöver balanseras och synkas ihop för att bli stabilt. Jag håller med, det är viktigt att vara transparent när man gör en förändring, framförallt för att den ska bli synlig för dig själv. Att du är ärlig och sann mot dig själv. På så sätt blir det också hållbart över tid. Om förändringen får blinda fläckar blir bygget inte stabilt, där kan det finnas mögel som inte blir synligt och som skapar en instabil grund.

Bra att du tagit ett beslut gällande fredagen. Kanske kan det vara skönt att även ta beslut om de övriga dagarna? Även om du vill vänta och inte stressa upp dig, finns de där i bakhuvudet. Att inte ta ett beslut, är ju också ett beslut, men vad skulle det bli för annat beslut än att inte dricka, då du tagit beslut om två månaders alkoholfritt? Tänker att om du tagit beslut att hålla upp två månader så kan ett oklart beslut göra det jobbigare för dig och stressa dig. Det kan öppna dörrar och skapa onödigt sug, osäkerhet och dubbla budskap till dig själv. Ett beslut om att inte dricka stänger den dörren, gör det tydligare för dig om val, skapar mindre dubbel tankeverksamhet. Då kan du rikta all fokus på att inte dricka och få styrka i det beslutet.

Ha en fin söndag!❤️

@Himmelellerhelvette Ja, där säger du något viktigt. Att även kunna se det fina och glädjen som man känt under sitt liv och inte bara det svarta och mörka. Risken är annars att tillväxten sker här, i det mörka och då fastnar man på sin väg till frigörelse från sina bojjor. Livet är ju både mörkt och ljust och det mörka kan leda till ljuset om man inte fastnar i det. I det mörka kan man få svar som leder till ljuset om man undersöker, reflekterar och omvärderar det. Det är som att försöka lösa en gåta, den ena ledtråden leder till den andra och man kommer framåt. Man förstår allt mer på vägen och det är vägen framåt som är det intressanta, att få mer och mer kunskap och insikt om sig själv❤️

Livet vänder, rör sig trögt, ungefär som ett jättestort fartyg som ändrar kurs. I början går det så långsamt så att det nästan inte märks, men sakta sakta börjar förändringen.
Solig söndag morgon. Jag kommer sakta tillbaka till ytan. Försöker göra en bra plan för veckan. Prioriterar. Kollar deadlines. Prioriterar igen.
Dag 5 på den nya ansatsen för två månader. Precis som förra gången, eller kanske ännu mer och viktigare nu, skall det vara transparent. Jag insåg att det finns tre inbokade sociala och festliga evenemang nästa vecka. Ett på fredag, och där jag helt enkelt beslutat mig för att dricka alkoholfritt. En middag på tisdag där vin är en del av upplevelsen. Ett väldigt högtidligt tillfälle på onsdag. Tillfället på tisdag är något min partner och jag bokat in för länge sedan, och jag kommer inte att avboka det. Tillfället på onsdagen kommer jag inte heller att avboka. Vad är då alternativet? Jag kommer att sätta ramar innan. Exakt hur har jag inte i mitt huvud i skrivande stund. Det är då och nu är nu, och jag vill inte sabotera för mig själv genom att stressa upp mig. En dag, en stund, och ett andetag i taget.

@Tröttiz
Läser din tråd nu. Jag vill läsa era andra berättelser nu med perspektiv. Så intressant. Hur vi kämpar parallellt. Och hur du ser på andra som ska dricka champagne till helgen. Känner så mycket igen mig. Jag upptäckte igår, hur otroligt mycket fördomar jag har. Hur det ligger så mycket anklagelser i mina tankar. Om andras beteenden osv. Det har jag inte sett i dina kommentarer, bara det att jag uppmärksammade mina värderingar. Jag som prövar att inte värderar eller döma andra, men ändå gör det. Fast det är just det som är intressant med att öva på medveten närvaro, som jag gör dagligen. Och jag reflekterade under morgonens meditation att nu när jag har upptäckt hur jag dömer andra på olika sätt, det är nu som jag kan börja släppa taget om det. Jag kan fokusera på att ta hand om allt mitt som jag behöver ta hand om. Och när jag upptäcker mina framtida dömanden, som faktiskt hjärna är mästare på, då kan jag helt enkelt bara öva på att släppa taget om just det. Och fokusera på det som är viktigt. Och hjälpsamt. Liksom att vara varsam med mig själv. Och med andra.
Nu är jag nyfiken, har du dejtat vidare?
Ta hand om dig. Du är så klok.
Önskar dig en fin dag!

@Natalia Håller med dig helt. Kaffeklubbens slagord!

@vår2022 Ja det är viktigt att gräva sig ner till grundorsaken och det tar tid och gör ont men nu vet jag. Lite som att rensa i ett stökigt förråd. Det var mycket som jag behövde gå igenom, mycket som jag fastnade i några dagar för varje sak men jag ser det som delar i processen. Vissa saker var tuffare än andra och jag har varit rädd för att gräva där, rädd för att fastna för det var så oerhört förträngt och hemskt. Men jag har tagit mig igenom och ut ur varje trauma. Sedan sett på allt som varit fint för det är inte bara nattsvart utan runtomkring det nattsvarta fanns det mycket annat och det tror jag är viktigt att titta på med. Som att hoppa hopprep med vänner, åka rullskridskor, klassresor. Man måste se på det utanför också inte bara lägga fokuset på det hemska.

Det som är så fint med att bli vän med sitt förflutna och acceptera det eftersom det inte går att ändra på är att jag nu inte klandrar mig själv för att jag blev beroende. Jag förstår att jag blev det för jag hade inte fått några verktyg på min väg genom livet. Jag fick aldrig någon hjälp att förstå det som skedde utan lärde mig överlevnadsstrateger själv. Mycket flykt genom hela livet.

@Andrahalvlek Haha ja jag kan också känna så och bli rädd att jag fått i mig något, jag dubbelkollar ofta min burk/flaska varje gång jag ska ta en klunk så den inte förväxlats. En gång har jag fått alkohol i munnen under min nyktra tid, genom en dessert, det var någon alkohol i den och då blev jag riktigt förbannad! Hur i hel…. kan man servera sånt utan att säga vad den innehåller på en restaurang? Det var en tugga och jag var tvungen att svälja för det passade sig inte att spotta och fräsa där och då. Jag fick sån panik, tänkte att så lite kan få en alkis att få mersug, kände mig berusad men förstod sedan att det var panikkänslorna som förvirrade min hjärna.

Kram mina fina vänner❤️Ni är de två som hängt med mig genom hela resan och jag hoppas och önskar vi håller ihop i många år till, hur länge nu forumet kommer finnas kvar, hade varit fruktansvärt om det lades ner!

Trevlig söndag❤️

@Se klart Kan känna igen mig, håller fortfarande i massor av trådar gällande planering, fixa i familjen som tidigare gav stort stresspåslag. Idag kan jag delegera till viss del och jag tror inte längre att jag är oumbärlig, men det faller lätt på min lott att hålla ihop saker och jag gillar det och jag är bra på det. Jag har också blivit bättre på att inte ta på mig allt alltid och säga ifrån. Lite nytt förhållningssätt och nytt mönster som jag lärt mig att inta för att inte falla tillbaka i rollen som lätt tog slut på mig. Detta nya är mycket roligare och ger även plats för övriga att delta mer.

Tände också ljus för min pappa igår, jag saknar honom och har fortfarande inte förstått att han är borta. Det har gått för kort tid och begravningen har ännu inte ägt rum. Det kändes ändå fint och som en hälsning från mig❤️

@prinsessa man ångrar aldrig att man inte drack igår 🙂
Det har nästan blivit ett slagord för mig ✊️

Godmorgon mina kaffevänner!
Så mysigt Natalia med kyrkogården, det är något stämningsfullt så här på allahelgonsdag. Jag har precis som du, påvägmothälsa, inte varit på gravarna. Regnade här med hela dagen i stort sett igår.

Var på middag igår, men körde bil. När andra dricker enheter blir jag aldrig sugen och det är skönt och det är också skönt att vakna enhetsfri så här på söndag. Ska snart gå en promenad med en vän.

Önskar er en fin söndag!

@vår2022 Tack❤️ja precis som du beskriver har det varit för mig med. Att man på nåt sätt har velat lämna en väg att dricka öppen. Och jag tror som du att det blir en större press att verkligen visa att jag kan. Och jag tror ästenhårt på dom 3 punkterna nån tog upp i sin tråd. Framförallt att man tror på att man kan och att man ser sig själv som en som inte dricker. Vad härligt det är att ha e flera stycken som stöttar och peppar. Ni är guld värda❤️nu blir det hemfärd idag , utvilad o klar i huvudet f. Det är gör gött!! Ha en skön söndag du med. 🥰

@Flarran Så är det nog. När man tillåter sig att vara ”fri” att välja vägar i sitt liv samt att alkoholen är satt ur spel, då uppenbarar sig nya vägar. Då kommer istället en fri vilja till att göra saker. En tidigare känsla av ”tvång” kan bli till lust. Tex kan en känsla av tvång till en promenad, bli en lust till promenad, bara för att man känner sig fri att välja vad man vill göra, för att spärren är borta.

Ha en fin söndag❤️

Godmorgon!

Inatt fick jag bättre sömn och det känns skönt att vakna upp till en ljusblå vacker himmel idag. Har morgonstund med kaffet på balkong. Det är alltid en skön uppvaknande stund i friska luften. Särskilt då jag är alltid är lite disig i huvudet morgonarna efter sömntablett.

Idag skönasöndag igen. Ska strax åka till jobbet och önskar er en fin dag ❤

@Andrahalvlek Hoppas att det ska lösa sig till det bästa för dig. Du har kraft och en förmåga att hantera livet på ett bra sätt i motgång, du kommer att finna vägar❤️

@erivan Vad härligt att du fått ny motivation och grattis till en vecka nykter!🥳. Låter som en bra start! När man vill berätta för vänner och familj att man inte mår bra av alkohol och vill sluta, tänker jag att man verkligen vill ta tag i problemet och menar allvar. Så var det i alla fall för mig, jag berättade och visste att det skulle bli en press på mig att klara av det, men jag ville visa att jag kan och menade allvar. Jag har aldrig tidigare velat säga något i mina försök att dra ned, för jag ville ha kvar utvägen till att dricka. På något sätt hade jag inte bestämt mig fullt ut då, men denna gång ville jag sluta till 1000%. Jag trodde på mig själv och min förmåga att sluta och det tror jag är det absolut viktigaste till att lyckas. Så tro på dig själv, jag gör det! Det är så jävla skönt att vara nykter och casha in alla de effekter som det ger.

Ha en fin söndag!❤️

@Natalia @prinsessa Godmorgon. Min partner arbetade och det regnade stora delar av dagen igår så jag tog mig inte till kyrkogården. Vi får se hur det blir idag. Nu är det två dagar innan jag har vardag igen på jobbet. Nästa vecka är hektisk igen efter denna "paus" jag haft och saktat med livet. Jag behöver använda dessa dagar klokt, satte en klocka nu på morgonen för att få en tidig start, och dricker mitt kära kaffe i sängen. Önskar er en lugn och fin ledig (?) söndag. Idag blir ännu en enhetsfri dag. En "fördel" med att jag inte varit mig själv är att suget verkligen inte varit stort.

@Himmelellerhelvette Vad fint att få ta del av dina tankar och känslor när det närmar sig 15 månader. Att du känner dig grundad och älskad, härligt❤️. Det är lite som ett slags under med allt som sker när man lagt alkoholen på hyllan och inte längre behöver eller längtar efter de ”lugnande” effekterna som alkoholen ger. Att man istället kan nå så mycket härligare effekter genom att avstå. Vad man dock måste göra i samband med att avstå är att nyfiket undersöka vad som är orsaken till behovet att dricka och försöka hitta det lilla jaget som någonstans gått vilse i livet och utstaka en ny väg tillsammans i livet. Då får man möjlighet att göra om, göra bättre för sig själv och sitt liv. Och det är det som du lyckats med. Du är på väg i en ny riktning i ditt liv och det är fint att få vara med vid sidan av på din resa.

Ha en fin söndag!❤️

Två år, två månader och två veckor.
Någon gång under den här tiden borde jag rimligtvis ha upplevt en längtan efter att dricka igen. Med tanke på att jag var riskkonsument redan för 30 år sedan och levde som fullskalig alkoholist i över 20 år så borde jag varit i närheten av minst två-tre återfall sedan jag slutade.

Men nej. Inte ens en darrning på manschetten har det varit. Jag har inte upplevt att det varit svårt att sluta mitt livslånga missbruk och jag förstår fortfarande inte hur det gick till. Jag är lika förvånad idag som jag var den första tiden när jag gled fram i någon form av nynyktert smekmånadsrus. Lika nykter idag som för två år sedan går jag framåt och lever ett liv som trots andra motgångar, känns mer och mer värt att leva.

Ibland säger man runtom mig att "Vänta bara tills det krisar, då kommer suget ..." men det har krisat. Ja, fan vad det har krisat sedan jag slutade dricka. All skit som hänt runtom mig har varit så fruktansvärt tärande att ingen hade förebrått mig det minsta om jag valt att återfalla i supande för att döva känslostormarna som följt. Snarare har mina barn nästan förväntat sig att komma hem och hitta mig full endera dagen. Jag själv har inte analyserat varje motgång men bara accepterat att jag hanterar sorg och elände bättre nykter än med alkohol. Nu senast avled ett av mina syskon helt oväntat och först några veckor efter dödsfallet inser jag att inte ens i den sorgen fanns det minsta önskan från min sida att dricka.

Inte heller har det varit på kartan att belöna mig med alkohol när det gått åt rätt håll eller när livet varit på topp. Otaliga fester och firanden har passerat och jag har haft precis lika kul som andra, eller ännu mer, och slipper dessutom minnesluckor, bakfylla eller ångest dagen efter. Jag tror inte man ser mig som ett dugg tråkig för att jag inte dricker, och i de sällskapen jag befinner mig är det nog egentligen ingen som ens märker att jag väljer bort alkoholen. Jag kan inte påminna mig att någon överhuvudtaget frågat varför jag säger nej när det bjuds. Jag undviker inte människor som dricker, men jag kan inte påstå att jag lockas att umgås med de som dricker mycket och ofta. Inte för att jag är rädd att dras med, utan snarare för att de är så förbannat tröttsamma att ha att göra med. Fulla människor är faktiskt generellt både korkade, irriterande, fåniga och visar sina sämsta sidor. Det finns inte direkt någon lockelse i att träffa den typen av människor.

Häromdagen pratade jag dock av en tillfällighet med en person som kämpar fortfarande. En bekant från förr som befinner sig där jag var för tre år sedan; mitt i skiten med en ryggsäck fylld av otaliga misslyckade försök att sluta. En person som visserligen accepterat sin alkoholism och vill ta sig ur, men som misstror sig själv och är rädd för vad det skulle innebära att försöka leva utan alkohol. En person som är mer rädd för vad avståendet och nykterheten ska orsaka än vad alkoholen ställer till med. En person på väg ned i avgrunden med rekordfart rabblande samma mantra som jag hade; "Bara den här gången, sedan ska jag lägga av ..."

Det jobbiga är att jag ser vart det är på väg men kan inte göra något. Jag ser mig själv i den här personen och jag förstår precis känslorna av panik när alkoholen börjar ta slut innan festen är över. Jag såg hen stjäla alkohol ur värdinnans barskåp mitt i natten och utan urskiljning dricka slattar på morgonen när andra sov. Jag har gjort precis samma sak men jag kan inte på minsta sätt påverka den här personen att avstå. Inget jag säger spelar någon roll och jag kan inte få personen att fatta att det är supandet som är det svåra, inte avståendet. Så jag säger inte det. Jag pratar inte om vad jag tycker att hen ska göra. Men jag berättar om mig själv och min resa. Jag berättar på samma sätt som jag gjort i forumet här tidigare om hur nere i skiten jag varit och var jag befann mig för några år sedan. Jag berättar om hur jag bara slutade rakt av en dag och inte har ångrat en sekund. Och då inser jag att det jag säger faktiskt gör lite skillnad. I alla fall kändes det så när vi pratade senast.

Det jag också fick var tacksamhet från denne person. "Tack för att du inte tjatar om vad jag måste göra. Jag vet vad jag borde göra men jag måste få bestämma själv ..." Jag minns den känslan av att alla andra visste så mycket mer om hur mitt liv borde vara men att ingen förstod hur det kändes. Sluta dricka mitt beslut att fatta. Bara mitt. Och till slut kom det. Till slut tog jag steget på egen hand utan att någon stod och pekade. Det var då det verkligen var på riktigt.

Lev väl och var rädda om er ❣️❣️❣️

Har just varit på äventyr med ett gäng på kyrkogården och tänt ljus. Väldigt vackert. Passet går bra men kunde gärna ha varit lite piggare idag. Nu är det dock inte så långt kvar till jag får åka hem och sista timmen är lugn.

@Himmelellerhelvette tack❤️jag ska göra mitt bästa !!

Tack sisyfos.
Jo beroendegenen är stark i mig och jag får hela tiden ha koll på den.
Och när den vinner mark så förlorar jag kontrollen över mig själv och blir onykter.
Trots att jag inte druckit en droppe.
Jag kliver ur mig själv och är hos någon annan i tanken.
Den som borde vara med mig själv,dvs jag finns inte alltid där.

Just i det glappet är det svårt.
Men jag ser det tydligare nu när jag är nära återfall i min känslomässiga onykterhet.
Står vid stupet och kikar ner.
Försöker hitta känslomässiga borgar som skyddar mig.
Det ska nog gå vägen.

Förflutna bleknar, men finns kvar.
Det bleknar, blir lättare, så skönt. Kommit till en punkt där jag minns och reagerar på olika saker som har med mitt förflutna liv att göra.
Men jag "drunknar" liksom inte i inre kaos och oro. 🙏
Jag har påverkats ja - men har en inre trygghet. Jobb och boende trivs jag inte så bra med, men det finns andra viktigare saker i nuläget. 🌺 Tar hand om det sen.

Sköt om er. Lyssna inåt. Ta hand om er.
Kram.
💜