Senaste kommentarerna i forumet

Vill bara säga att numera tänker jag inte på alkohol i termer av paus, utan bara att jag inte dricker alkohol. Kommer inte att börja, pausar inte utan dörren är stängd, aldrig mer, jag har gjort slut- mitt livs bästa beslut, faktiskt.

*Inte Gullan utan fyllan

@Ny dag Jag har också läst den om Beroendepersonligheter. Väldigt bra bok! Jag gick också över från bulimi till alkohol. Jag minns när jag började.
Jag tog ett glas vin en vardag, min man undrade varför jag dricker vin en vardag och jag svarade att jag tycker det verkar mer hälsosamt att ta ett glas vin än att äta massa snacks.
Jag tyckte att jag hade kommit på lösningen men vinglaset blev oftare och resten vet vi ju.

Men jag slapp inte bulimin, den hängde på! Jag kunde bara kontrollera den bättre med alkohol och inte spy lika ofta i början men sedan kunde jag göra bägge, tyckte Gullan blev bättre på tom mage. Så jävla sjukt! Det sköna är att den försvann tillsammans med alkoholen. Fick några återfall de första månaderna som nykter men sedan tog det säkert 9månader till nästa återfall. Jag skrev om det i somras och blev rädd för att det skulle leda även till ett återfall i alkoholen men @vår lugnade mig med att känna efter vad det var som triggat mig. Det gjorde jag och kunde sedan gå vidare. I helgen fick jag ett återfall igen men det var inte min mening så jag är inte helt säker på om jag ska kalla det för återfall. Jag äter snacks när jag känner för det och det har inte triggat mig på nästan 1 år förutom den gången i somras. Men jag började må så illa, kände mig lite förgiftad. Mådde riktigt kasst efter jag hade ätit det och ville absolut inte spy. Låg länge och hoppades det skulle gå över men tillslut fick jag göra mig av med det. Fick väldigt dåligt samvete för det först men sedan tänkte jag att jag inte vill ha det. Jag tror faktiskt att det var min kropp som verkligen inte ville ha det och heller inte kunde hantera det.

Det jag vill säga är att jag blivit av med den men samtidigt som jag skriver vet jag inte hur det uppfattas. Du som själv varit i träsket, hur tänker du om mitt valda återfall och det nu i helgen på ett helt år? Jag vill alla fall påstå att jag blivit otroligt hjälpt av att sluta dricka alkohol eftersom den gav mig så dålig självkänsla, ångest och oro som även triggade min bulimi.

Kram❤️

@Onkel F verkligen bästa känslan ❤️

@Onkel F verkligen bästa känslan ❤️

@Andrahalvlek tack 🙏

@Källarmannen tack 🙏

@Se klart Det var smart tänkt. Att idag är jag nykter, inte för alltid. Så tänkte jag när jag var gravid och rökte, att jag inte hade slutat utan att det var ett uppehåll på 9 månader. Det funkade ganska bra! 1400 dagar, 3,5 år, helt utan ? Det är väldigt bra! En lång paus! :)

Mormor, tro på att du klarar det! Se till att inte ha alkohol hemma. Vila, ät något gott, ta en promenad- känn efter vad kroppen verkligen behöver. Och fokusera på fördelarna, hur du vill må. Det är heller ingen skam att vända sig till vården och få stöd i form av samtal eller medicin.

@Sisyfos Tack fina, för dina ord🙏❤️
Tror inte det skulle hjälpa att alkoholsanera. Det skulle få motsatt effekt och öka tanken på alkohol. Däremot har jag tappat mina goda vanor, främst den dagliga motionen so jag insett nog är allra viktigast. Jag lyckades under en bra bit mer än ett år ta dagliga promenader, minst 3 km, före frukost. Dessa rutiner har jag mer och mer åsidosatt, vet inte riktigt när det började, men de senaste månaderna har det bara blivit någon promenad i veckan och motståndet till fysisk aktivitet har ökat väldeliga och jag förundrades över att jag under så lång tid bara ”gjorde det”. Nu har jag lyckats uppbåda kraft att komma igång igen, så det har varit 1-3 promenader per dag den senaste tiden. Och vips, så förändras stämningsläget, likaså avtar behovet av förstärkning/bedövning med A. Mycket märkligt egentligen (fast egentligen inte) och energinivån ökar. Men det tycks vara en oerhörd skyddsfaktor, att hålla igång kroppen dagligen. Och en oerhörd risk att inte göra det! I alla fall för mig! Större delen av gårdagen och hela dagen idag har jag känt mig stabil. Maten påverkar oxå. Har ätit både pasta, ris och potatis alldeles för ofta. Upplever att kolhydraterna triggar alkoholsug.

@Amanda L Tack för omtanken 🥰
ang. Champagneprovningen lutar det åt att jag avstår.

@marshmallow11 Det låter fantastiskt! Vad gjorde du istället? Hur avledde du dig ?

@Zandra_N Idag är min dag1. Det känns redan nu läskigt. Jag tror inte jag klarar det för att jag har misslyckats så många gånger tidigare i halvtaffliga försök. Vad har funkat för dig ? Vad gör du på kvällarna ? Jag kan verkligen inte fortsätta med den ångesten, rädslan för att dö eller bli påkommen och skammen som det innebär att dricka. Jag försöker tänka att det är det som är mardrömmen. Att nu är jag fri! Men det här är dag 1. Varför behöver du sluta dricka ?

@Se klart Håller med. Att gå vidare innebär för mig på något sätt att man synar sina händelser, ser det ur olika vinklar, bearbetar, begrundar och pausar vid behov. Tar upp det när det pockar på igen och man kommer vidare i den takt som det kräver. Det liksom vidgas åt olika håll i processen, både bakåt och framåt men vidare. Det är spännande att nyfiket utforska det, för det handlar så mycket om den egna mognaden och förhållningssättet till sig själv. Mina tankar om mig själv. Färden är verkligen målet i livet resa❤️

@himmelellerhelvette Tack ❤️ Det håller jag verkligen med om!
Igår var jag med om ett eldprov. Har varit iväg på tjänsteresa och på rummet fanns en minibar. Fyfan vad frestande det var. Sen så tänkte jag på hur god hotellfrukosten kommer att vara om jag inte dricker. Hade lust att kasta ut minibaren genom fönstret. Jag hade inte tagit en liten flaska och njutit. Jag hade tömt kylen. Antagligen kräkts och sedan vaknat skakig med ångest om att stå ut med en jobbdag och resa hem. Jag spelade hela filmen!
Frukosten var underbar ☺️

Jag tycker att du närmar dig frågan helt rätt, du tar upp det med honom och försöker diskutera. Problemet är inte ditt beteende, utan hans. Om han inte vill, eller kan, sluta dricka så kan du troligen inte påverka det så mycket. Engagemanget måste komma från honom själv och det är han som behöver lägga ner ork och energi på det. Det du kan göra är att dra gränser för dig själv, vad du är villig att acceptera. Kärlek kan inte göra någon frisk. Jag skulle i din situation föreslå att du erbjuder dig att gå med honom till vårdcentralen (om du vill) för att be om hjälp till honom. Vill du rädda relationen kan parterapi vara en god idé. Och gå gärna och prata med någon för egen del också. Det är oerhört tufft att vara anhörig till en missbrukare och man behöver ventilera. På lite längre sikt behöver du också fundera på hur en ideal relation ser ut för dig, och om han är med i den ekvationen eller inte beroende på om han tar emot behandling och vill bli frisk eller inte.

Kikar in så här på tisdagskvällen. Precis hemkommen från jobbet. Nu blir det lite fix här hemma. Hoppas ni har haft en bra tisdag så här långt!

Bra jobbat med en helt nykter vecka!
Jag är en stor vän av ”en dag i taget” i synnerhet de dagar som suger lite. Då är det mer ”okej, för evigt är en orimlig tid men idag dricker jag inte”.
Det är faktiskt det enda löfte man behöver ge sig själv.
Igår plingade det till med en ”milstolpe” i en app som jag använde i början för att räkna dagar, och plinget markerade 1400 dagar. Det var väldigt många dar sen jag fick lov att tänka ”en dag i taget” men i början är det hjälpsamt.
Liksom att skriva och läsa mycket här- klokskap, kunskap och stöd finnes! Kram 🤗

Vilket jättefint inlägg @tappadigen
Att se fram emot kvällen, morgondagen. Vilken gåva, och tack för att du delar med dig 🤗🌸

Du skriver både insiktsfullt och också roligt, @flarran. Du har verkligen ett eget språk och ett eget sätt att uttrycka dig, fint och kul att få gå bredvid här.
Jag tror att nykterheten i sig gör att vi vill ha det ”nyktert”- lite ordning- runtomkring oss? Många är vi som städat, rensat och röjt hemma i början av vår nykterhet. Men en liten sak i taget räcker bra, och du har ju redan börjat bygga nya rutiner. Bra där!

Ja ett helt vanligt liv som man/jag numera har vett och ro att uppskatta @himmellerhelvete 😍det är så skönt att det nästan är overkligt. Tänker aldrig längre på den eviga följeslagaren ångest/oro som kom med alkoholen, de där groparna har växt igen nu. Tänker aldrig längre på att jag inte dricker- det är bara så det är.
Är nog lite mer av en tråk-mamma med mina numera helt vuxna barn. Vi umgås (på landet) från tidig frukost till dess att middagen är äten. Sen är mitt sociala kapital slut och de får gärna spela spel och sitta och babbla men det blir färre sena kvällar. Hänger förstås ihop med att några av dem är förändrar= väcks kl 06.
Men då är jag allt annat än tråkig, utan pigg och med och pålitlig.
Tack för pepp @andrahalvlek, 😍 det blir möte senare i veckan helt enkelt.
Vi får hålla tummarna för varandra båda!

Läser ikapp lite ”behövde mest vara ifred så jag fick dricka” - känner igen. Som att alla andra vänner inte var lika mycket värda som kompisen klunka i sig rödvin. Mår illa när jag tänker på det men det blir också så så uppenbart att det inte är den egna fria viljan som bestämmer- utan beroendet.

Jag tänker också på det du skriver om att acceptera och gå vidare- det är så sant- men vad som överraskar mig i livet är att vi ofta ”går tillbaka” till händelser eller trauman, och bearbetar dem på nytt sätt- med nya erfarenheter. På så vis blir livet- med samma gamla bagage- rätt så spännande. Min tidigare terapeut brukade säga det när jag tyckte att jag var ”tilllbaka på ruta ett” med min mamma. Att nej, man är på ruta 39 eller 54. Och betraktar sin mamma - eller annat som skavt eller varit kämpigt- med ny blick. Det bästa med det synsättet är att man inte kan hasta fram någonting. Erfarenhet av olika slag behövs för att bearbeta, och på olika sätt. Det är iaf min… erfarenhet? Att vi inte blir klara- men att färden är målet. Och det är ju rätt så spännande att vara på resa även om det är skönt att komma fram och vila fötterna ibland.
Kram till dig 🥰

@Kennie Tack för allt ditt stöd och alla tips! Just nu är jag bara så glad för min första vecka, känner mig lite orimlig och "knasig" faktiskt.... Nu är klockan snart 12.00 på min 7:e dag och jag har ätit en rejäl frukost och tagit mig ut på en promenad ...nästa projekt är ett möte och sedan en rejäl lunch...det får vara lite basalt och enkelt just nu...

@Toogoodformy o… Heja dig! 🥳🥳🥳 Svinbra jobbat!

Kram 🐘

@hgk Känner mig verkligen alldeles för "rå" och "ny" för att kunna ta ut nån seger just nu...men jag är någonstans så genuint glad för dessa dagar. Mina första dagar var så förvirrande...jag var tvungen att ta det timme för timme...sedan var dag 5-6 tunga, många tårar och känslostormar. Försöker att kunna se det analytiskt då och då....att jag lixom följer ett mönster för hur beroendepersoner agerar ...och låta saker bara få vara.
Jag håller verkligen alla tummar och tår för att du ska komma igenom veckan ....och du har alldeles rätt, vi kommer att fixa det här, vi förtjänar så mycket bättre. Så är det bara. Kram!

God morgon allihopa!

@Vinägermamman @Se klart @Kennie

Tisdag är det just idag, och klockan är 09:20 enligt datorns lilla digitalur där i skärmens nedre högra hörn som även säger att det är 2023-11-07, ordning och reda så det förslår. Det här med ordning och reda är inget som man har sysslat speciellt med, eller haft för vana att praktisera direkt genom åren. Allt har mest fått gå på och bli lite som det har blivit liksom.

Det är viktigt med rutiner har man hört många säga rätt ofta i alla år. Den enda rutin som man har följt automatiskt är den att utan tanke och större undantag i stort sett dagligen dricka öl, vin eller vad man nu har haft tillhands så att säga. Den rutinen satt man i natt som dyster nykterkvist och funderade en hel del över. Hur sjutton ska man klara av julen om man tar sig fram så långt...

Firade i alla fall igår med en flaska alkoholfri cider och en påse med ostkrokar att man inte har satt foten innanför det lokala bolagets dörr sedan eftermiddagen den 5 oktober i år enligt ett kassakvitto som låg och skräpade som påminnelse om detta faktum. När man tänker efter så är mitt uteblivande i denna butik faktiskt ett litet världsrekord i sig, kassören i kontantkassan måste nog tro att en av deras mest trogna kunder har blivit sjuk eller nåt...

Goda sov-rutiner är viktigt, och det kan man väl hålla med om. Redan klockan nio i går kväll så var jag ovanligt trött och tänkte vila en liten stund och sov väl till omkring 02:00 då grannen ovanpå som väl jobbar skift av något slag, tycktes ha konferens med kärringen sin om nåt. Så då blev man vaken och sittandes vid tv:n och funderade över tillvaron och tog ett par hårda mackor med leverpastej och tänkte, nu skulle det ha suttit fint med en pilsner...

När grannarna satt så där och kacklade ovanpå taket så kunde man ju lika gärna göra lite nytta och plocka undan en del grejer som man funderat på att ställa undan ett tag. Blir så stressad av oordning, papper, reklam och tidningar som ligger lite här och där. Men har så himla lite energi att hålla det fint och ordningsamt, så för det mesta skiter man i att bry sig i om sånt man känner och vet man borde tagit itu med för länge sen liksom.

Frukostdags är det ju nu, kom man just på genom att magen börjat knorra så smått. Få väl bli en kopp varm choklad och smörgåsar med mjukost och kaviar. Detta är i alla fall en god vana och rutin som det känns som att man vill försöka att hålla fast vid så gott det nu går, beroende på om mjölk finns hemma eller ej, vilket inte är minsta problem alls idag då jag ju handlade i söndags. Nu får jag allt fixa till maten.

Ha en fin dag!