Senaste kommentarerna i forumet

@Samsung50 hej det var länge sedan nu. Hur har det gått för dig? Har du flyttat nu? Hoppas du mår bra. Här rullar det på. Jag omger mig med vänner och familj. Mitt ex finns där i bakhuvudet, han gör sig påmind ibland men jag svarar inte när han ringer. Livet flyter på mig jag har fortfarande jobbiga dagar. Jag saknar också tvåsamheten på något vis men det är så välbehövligt och skönt att vara själv just nu. Har aldrig bott själv så detta är ett nytt kapitel i livet. Någon gång när jag känner mig redo hoppas jag få träffa någon som ger mig den uppmärksamhet jag förtjänar❤❤

@Andrahalvlek Det gör mig så ont att läsa, du kloka inspirerande kvinna som bidrar så mycket här på forumet. Tänker att du bidrar minst lika mycket på ditt arbete. Jag hoppas det kommer upp en bra lösning för dig i det snaraste. Massor av styrkekramar och omtanke till dig🥰❤️❤️❤️

@Se klart spännande med nya planer! Jag sökte faktiskt ett nytt halvtidsjobb ungefär när jag gick i pension. Kul tanke, ändå faktiskt glad att jag inte fick det. Men du har ju några år kvar och har låtit som att du går lite på rutin så go for it om det känns så! 🐳❤️

Hej! Jag har läst dina inlägg men inte kommenterat förut , känner att jag vill göra det nu och uttrycka vad jag också tidigare känt och tänkt ;
Jag tycker att du är imponerande stark och modig , du skriver också vad jag uppfattar så från hjärtat och därtill med humor ❤️ Så fint att få ta del av , förstår att du skriver för din egen del men vill att du ska veta att det du delar är till hjälp också för andra . En annan sak jag reflekterat över i det du delar med dig av , kring både din historik men också var du befinner dig nu , så tänker jag på min pappa som tyvärr inte finns i livet längre . Han led tidigt i livet av ångest och började medicinera med alkohol som så många andra , antar att det såklart dövade det som gjorde mest ont för honom. Vilket ju blev en ond spiral för ångesten och depressionen tilltog , till slut tog han livet av sig . Vad jag tänkt många gånger att om han hade haft någon eller några som han hade kunnat dela med sig känslomässigt med så är jag övertygad om att det hade varit till hjälp! Han hade människor runt sig och som älskade honom högt men han fixade inte att öppna upp sig. Jag har ingen aning om han varit i livet i såfall men jag tror att prata om hur vi känner och känna känslan eller i varje fall en förnimmelse av att inte vara ensam i sina tankar och känslor kan vara helt avgörande .

Ville bara säga att det du skrivit har berört mig , att du fått mig att tänka på min pappa (som en positiv sak, hoppas du tar det rätt ) och att det du delar med dig av andas hoppfullhet 🙏❤️

Kämpa vidare - du gör det så himla bra ❤️

@Andrahalvlek usch så tråkigt! Att spara bort dig, det låter inte som någon klok personalpolitik. Allt engagemang, all kunskap, alla erfarenheter. Man kan ju bli tokig. Och det där kränkande summariska sättet att framföra, utan alternativ. Så ledsen att höra detta. Hoppas någon okej lösning kommer att komma upp. Håller också alla tummar för att du nu ändå håller i dina nya matvanor. Inga-ursäkter-policy! Stor kram från mig! 🐳❤️

Upp som en sol och ner som en pannkaka. Eller koblaffa snarare. Så känns det nu. Blev kallad till möte idag kl 16.15. Min nuvarande tjänst ska sparas bort. Punkt. Förhandling på onsdag. Jag som verkligen har landat i mina nya arbetsuppgifter, som verkligen älskar jobbet. Och inget har jag att säga till om. Jag åker tillbaka som en oönskad jojo till min gamla chef, som börjar mumla om eventuella vakanser som jag absolut inte är intresserad av.

Fy fan vad livet suger ibland. Jag hade ju sett mig själv jobba på fram till pensionen med det här. Jag hade hittat hem kändes det som. Jag vet att jag kommer landa på fötterna igen så småningom, men just nu suger livet minst sagt. Jag vet inte ens om jag vill jobba kvar hos en arbetsgivare som gör så här. Är 31 år inte värt någonting?

Kram 🐘

@Vinägermamman Kan du inte be att få prova olika alkoholfria champagner eller bubbel istället? Jag tror du kan säga till väninnorna som det är. Tycker inte du ska dricka, det kan kosta så förskräckligt mycket att börja om. Tycker jag iaf. Kram.

@Amanda L ”Alkoholfri”, det är vad jag kallar mig. 😁

Hoppas allt är bra med dig!
Går det bra med jazzträningen och annat bestyr? Inga fler förkylningar hoppas jag.

@skål ta mig fan Hejsan!
Jag gillade språket i boken, att ingenting skrevs på näsan, och att utgångspunkten är att vi är alla olika. Samtidigt är den tydlig med vilka uppenbara fällor och misstag som finns, och ger tips om hur man kan undvika dem. En lagom dos av ’pekpinnar’ (i rätt form) behövs trots allt, blandat med positiv pep. 😃 Boken hjälpte mig att fokusera i rätt riktning, och i valet att helt avstå ifrån alkohol.

Där finns en hel del i boken som stämmer in på mig. Flera situationer som tas upp känner jag absolut igen, inte minst att man väljer (eller väljer bort) situation och plats efter tillgång på alkohol (vilket är bedrövligt…). En del i boken har jag dock (lyckligtvis) inte erfarenhet av, och avser inte få det heller. 😁 Min fru lyssnade på boken efter mig. Det var lite kul, för då kunde vi diskutera innehållet och olika scenarios i livet.

Jag kan definitivt rekommendera boken! 👍

@ppilla Så starkt att vara på AW nykter 💪
Visst saknar man alkohol men som så många vettiga personer säger här så spela hela filmen. Dagen efter när ångesten och skammen sätter in. Hur det påverkar hälsan negativt. Det kan ju ta ett tag att uppskatta aktiviteter nyktert. Jag har skrivit ner roliga nyktra minnen som jag har haft. Det kan vara minnen från barndomen till och med.
Hoppas det blev blev några goda alkoholfria drinkar de gjorde ☺️

Spontant att det krävs lite mer än 4 veckors nykterhet efter kanske flera års lögner och smusslande. Så helt normalt att vara misstänksam men man kan ju vara lite försiktig hur man hanterar den känslan och inte direkt konfrontera.

Det har gått ytterligare en vecka och vinet har funnits i glaset var och varannan kväll, inte så bra...............

Mitt ex blev nykter i 6 månader.efter att vi separerat. Han hade gjort en hel del insikter. Jag ville inte ha honom tillbaka. Sen fick jag höra väldigt mycket, om hur han drack på jobbet och vad som hände på en personalfest. Han var nykter i 6 mån pga att han behövde lämna ifrån sig sitt körkort, efter att han ramlat och slagit sig ordentligt i huvudet. Han bor i Norge. Andra regler för. Oavsett så kände jag bara avsmak för att jag ens varit tillsammans med honom, efter att han utnyttjat mig och att jag lät mig utnyttjas. Jag fastnade i ett medberoende som jag äntligen tog mig ur, efter flera års kämpande!
Men jag är ändå tacksam, för att jag mötte honom. Han är en fin människa och jag förstår hans kamp med alkoholen. Mer än han förstår. Oavsett så vill jag inte ha kontakt med honom nu. Det kan ändras i framtiden, om han överlever den tid som jag behöver för att se honom igen. Han vill gärna vara vän. Men det är svårt för mig att vara vän med en som jag låtit supa upp mitt trevliga sparande. Men pengar är bara pengar. Liv är liv. Och tid är tid. Jag lever mitt bästa liv nu. I harmoni. Med en sund och bra man. Jag ville gå vidare! Det var det som jag behövde. Lyssna till dina behov. Det är bara du som vet dem.

@Letlive
Jag lämnade så jag kan inte svara på det ur egen.
Jag tänker att det dels är helt naturligt med din reaktion och dels att det faktiskt bara gått 4 veckor. Det kanske är sunt för dig att ha kvar en lite kritisk hållning för sin egen skull.
Om du däremot har samma känsla efter ett eller två års nykterhet så kanske det är.dags att fråga sig själv om man kommer må bra i relationen, om man någonsin kan känna sig trygg.
Förstår att det gör din partner ledsen men samtidigt så kanske din partner innerst inne kan förstå vad det gjort med dig alla dessa år av lögner.

Det går fortsatt helt ok. Idag är det ruskväder och jag blev så sugen på glögg, men avhöll mig från att ringa min sambo för att be honom köpa hem.

En dag i taget. Mitt mål är ju att dricka måttligt och som ”vanligt folk” så småningom. En stor del i detta är ju att låta bli drickandet på vardagar, vilket är vad jag sysslat med tidigare - allt var anledning till att ”unna sig” ett glas. Trist dag; alkohol. Rolig dag: alkohol. Tufft på jobbet: alkohol. Varit duktig och tränat; alkohol.

Bara genom att jag låter bli det är mycket vunnet, glad att ta denna vita månad 😊 Sedan gäller det att ta det varligt i det nya upplägget.

@Himmellerhelvete Han har fått cancer och är 70+ så inte så gammal än. Mamma gick ju bort tidigare och var inte ens 70 så jag kände att jag tappade fotfästet. Mamma dog väldigt plötsligt, hon var inte sjuk innan. Tätt inpå dog mormor och morfar så jag kände att nu är det snart jag som är sista generationen kvar fast jag inte ens är 40.
Jo vi fick vädra ordentligt 😅
Helgen gick bra utan att dricka men kände att jag fick en social baksmälla igår. Blir väldigt trött av att umgås intensivt med andra. Känns som att jag skulle behöva gå och sova i 1 år nu men det är väl kroppen som försöker läka.
Kram till dig ❤️

@Himmelellerhelvette Hej! 🤗 Bara bra här. Det börjar närma sig fyra år sedan jag besökte Systembolaget för sista gången.Jag har t.o.m. glömt av vilka färger som skylten har till det jäkla stället.🤣
Jag är inte alls aktiv här på forumet numera. Men kommer aldrig glömma av hur mycket forumet betydde för mig några år där i början. ❤️ Det räddade mitt liv. Ha det bra!

Varmt tack för Ditt meddelande!
Jag ska komma till en terapeut och reda
ut de trauman som lett till min ångest!
Kram!

Hur jobbar ni andra med med det brustna förtroende som kan följa i en relation med en alkoholist? Min sambo har varit nykter i nästan fyra veckor. Idag kom jag hem från gymmet och det luktade sprit hemma. Jag tänkte genast att min sambo hade fått ett återfall. Jag konfronterade henne och hon förklarade att en hund kräkts i hallen och hon torkat upp med starkt rengöringsmedel. Hon var klar i talet och erbjöd sig visa hennes banktransaktioner så jag kunde se hon inte varit på Systembolaget idag.
Min sambo blev ledsen att jag är misstänksam när hon kämpar hårt med att vara nykter. Hon sa att hon blev ledsen idag, vilket jag förstår.
Hur tänker ni andra? Hur hanterar ni det brustna förtroendet som kommer från en relation med en alkoholist? Jag vill och önskar att jag kunde tro på hennes ord rakt av med år av lögner har satt djupa spår i mig.

Nu vet jag inte om jag har gjort någon konstigt här eller om man skriver sitt inlägg som en kommentar men jag skriver av mig nedan

Jag dricker bara ett par gånger per år, senaste nu i helgen. Jag dricker tills jag spyr eller tuppar av, samma hända igår. Nu har folk börjat prata med mig om att mitt drickande är problematiskt. Inte förstås gången det händer men nu mer än innan och jag orkar inte skämma ut mig mer, mina familj och mina vänner är mer värt att alkoholen.

Jag tror jag hamnar i ”kategorin” riskfyllt drickande. Går det att dricka måttligt eller är det bra att bara sluta? Jag ser ingen stor poäng med att dricka utan att bli full men samtligt är det svårt att säga nej till ett glas vin om man är över på middag etc.

Har någon av er varit i en liknande sits och hur har ni gjort?

Hejsan!

@Andrahalvlek,
Kul att du skriver lite och försöker stötta nu när jag har startat om som nykter för att se om min knepiga tillvaro kanske kan bli lite bättre. Jag har för övrigt länge haft kontakt med med ett flertal psykologer och läkare, och även någon slags specialist av något slag inom den öppna psykiatrin.

Det har prövats de flesta mediciner, men jag har bara fått mest biverkningar och inte någon större lindring av mitt i grunden psykiskt dåliga mående, låga energinivå och nedstämdhet. Sitter nu och tittar på ord från ett gammalt läkarintyg några år tillbaka som förklarar min diagnos som så här: Blandade ångest- och depressionstillstånd. Recidiverande depression ospecificerad, social fobi.

Knepigt så det förslår alltså, och som grädde på moset eller vad man säger, därtill då en massa onödiga drycker av och till som jag normalt intagit i mängder som kroppen inte tål. Blev sen för någon månad sedan bedömd som färdigbehandlad, vilket de har helt rätt i då det provats allt som psykiatrin har till sitt förfogande av medicin och olika metoder.

Jag är tydligen medicinskt sett ett rätt hopplöst fall, men på något sätt finns tydligen ännu den inre självbevarelsedriften kvar så pass mycket att jag ändå sitter här nykter och läser forumets många kloka ord, och själv lite försiktigt liksom försöker att skriva av mig lite så här på morgonen.

Vet inte varifrån känslan just nu kom, men orden - Ge aldrig upp! Blixtrade nästan till inom mig som en klar insikt i en tusendels sekund - en känsla och tanke som jag ska försöka bevara i minnet. Nu ska här kämpas på som nykter, tar mig i detta nu en slurk till med rent kolsyrat vatten, ska nu gå och vila mig lite, för är rätt så slut faktiskt, men i eftermiddag kanske det blir lite trampande på motionscykeln igen...

Ha det fint!

@Se klart Åh vad spännande 😍 Själv är jag kallad till möte kl 16.15 med min gamla chef och min nya chef. Vad kan de vilja? ”Du håller inte måttet?” 😱 Nä, det tror jag inte att de tycker men det är lite obehagligt att kallas till möte sådär. Jag har ju suttit på andra sidan tidigare.

Kram 🐘

Hej!
Se klart,
Har inte hittat Axiennnes tråd än, men rätt som det är så dyker den väl upp. Tror så jag också att man väl liksom ibland kanske får en sista chans att göra om och göra rätt eller nåt sånt. Det är bra med det här forumet som har förmågan att ofta ge nya insikter från flera håll och på olika nivåer. Men visst är det väl som du säger att det kan stöttas och hejas på, men till sist är det ju alltid en själv som måste göra jobbet. Tänker även på vad en allmänläkare väl en gång sa, jag kan inte dricka på rätt sätt åt mina patienter.
Kämpa på!

Älskar vintertid! Det är min biologiska klocka helt enkelt. Vaknade därför tidigt i morse, och kom igång med jobb redan vid 07, så skönt.
Igår hade vi middag hemma, och vi gjorde något som ALDRIG händer, lämnade disken till idag.
Kom upp i morse och såg röran på diskbänken, kändes som jag slungades tillbaka i tiden- minus baksmällan.
Illa nog ändå.

Förra veckan träffade jag en person för en tjänst som är utlyst hos oss.
En ganska så oväntad förändring - skulle det innebära för mig.
Men ju mer jag funderar desto mer nyfiken känner jag mig.
Bävar lite- som man gör- när ev engagemang tar överhanden och jag liksom går all in, men min man säger att det är ”roligare när du jobbar mycket och har kul, än när du jobbar ganska mycket och inte trivs”.
Det är iaf ett område som är nytt för mig, som jag inte prövat! Jag känner mig dock så pass trygg i ledarskap och förändringsprocesser att jag skulle våga utan specialist-kompetensen.
(Men såklart är det ändå i mitt härad)

Jag ska få lite siffror och underlag för att ev formellt söka tjänsten. Och sen är det förstås en sedvanlig rekryteringsprocess.
Lite spännande är det, och jag känner väl igen mina spröt som går igång på nytt och svårt.
Så kanske har jag ett sista skutt kvar i karriären- vi får helt enkelt se.
(Stackars intresseklubben här som inte kommer att ha en lugn stund att anteckna ✍️✍️✍️
Jag jobbar bara två dagar denna vecka, sedan blir det ledigt med små och stora barn på landet. Har beställt kött från en bonde i vår by, och pumpor från en odlare.
Det blir mysigt! Kram på er.

Jag har otroligt svårt att säga nej till alkohol när jag är bland andra. Detta gör att jag dricker alldeles för mycket och nu senast i helgen när jag till och med fick minnesluckor.
Att dricka för mycket har hänt ofta i mitt liv men nu har det gått så långt så att jag sårar mina anhöriga med mitt beteende.
En lösning är att säga helt nej till alkohol till att börja med men senare i framtiden kunna hitta en balans och kunna njuta av ett glas vin eller två.
Vet inte riktigt hur jag skall börja men känner att jag behöver ha hjälp att reda ut en massa frågor. Varför kan jag inte säga nej? Varför beter jag mig dumt och sårar de som står mig närmast när jag dricker?