Senaste kommentarerna i forumet

@Vjlo Grattis till ett halvår, bra jobbat!
Kram!

@Varafrisk skrev just ett inlägg om min och sonens inlägg bla om att min rädsla uppfattas som aggressiv. Min fråga till dig är Är du arg? I din situation hade jag också känt stor vanmakt, rädsla, oro och en massa olika saker som förmodligen skulle ta sig uttryck som "arg" men där "arg" egentligen är ett rop på hjälp. Myndigheterna tycks stå handfallna kring din dotter, är det dem du är arg på egentligen (men så får din man en skrapa i stället)? Jag kan själv vara dålig på att sortera (och därför uttrycka) vad som är vad och att reda ut vad jag egentligen känner. Allt kan i stället bli ilska blandat med stark trötthet när tillfälle ges.

Kram Varafrisk!

@Amanda L det går fint, tackar som frågar ❤ 60 vita dagar räknar jag idag 🥳🥳

Har fått ett uppsving i min träning, mitt tedrickande, och mitt godisätande.
Sömnen är bättre, energin börjar komma tillbaka (shit vad länge jag gått och varit så otroligt trött-trött...) och huvudet är inte lika ofta dimmigt, jag tänker klarare.

Allt hänger ihop; bättre sömn --> mer energi till träning --> jag blir gladare --> unnar mig gott godis --> mindre sug efter alkohol --> sover bättre...

Det blir paus i allt ett tag då jag ska opereras i veckan men jag vet att jag kommer att komma tillbaka till allt detta positiva så mycket snabbare nu, när jag inte denna gången rehabiliterar mig med vin på kvällarna.

Var på fest igår och någon reagerade på att jag drack alkoholfritt, men tyckte det var fint att jag tar jobbet på allvar och inte dricker dagen innan ett pass. Flera frågade när jag skulle börja jobba idag, och när de hörde att det var efter lunch, verkade de tycka att jag skulle "ha råd att dricka lite", men då fick jag bara förklara att det vill jag inte för jag sover dåligt av alkohol. Det accepterades.

Tjo hej, långt svar på kort fråga, men summa summarum: det går alltså bra 👍❤

@Sisyfos väldigt intressant det du skriver. Funderar på det där om ett eventuellt dåligt samvete som gnager. Hade jag aldrig kommit att tänka på själv men så kan det ju faktiskt vara... Kartläggningen fortsätter. Inga egentliga bråk har noterats men en diskussion. Upptäckte till min fasa att extranycklarna MED namnbricka användes... ja ni fattar. När jag tog upp det med honom (att ta bort namnbrickan om nycklarna behöver användas) kunde jag inte dölja min oro. Han hörde aggressivitet - jag fick utrymme att förklara vad jag egentligen kände (rädsla) och vi kunde summera allt i lugn och ro. Bråket kommer att leda till gott. Vi ger varandra större utrymme att förklara oss. Sonen tycker allt har blivit lugnare (jag tycker fortsatt att allt är lika lugnt som vanligt) så något i detta finns det och som kartläggningen hjälper oss med. Hur går det med din son Sisyfos?

Hade gäster förra helgen och köpte då vin att bjuda på. Lite mer komplicerat nuförtiden när man har noll koll. Efter diskussion med personal och kunder blev det en flaska som gästerna tyckte var "jättegod". Smakade en sipp och fy vad jag kommit ifrån alkoholen - så starkt det är! Fattar inte hur jag kunnat dricka sådana mängder tidigare. Någon här inne skrev (av misstag?) om Adjövulen. Jag skriver i vilket fall under på att det definitivt är adjöss med hen.

Flickan mår inte riktigt bra. Nya blodprover tagna. Diagnosen hon fick i somras har visst hög samsjuklighet med annat tråkigt. Förbannar att man inte kan läsa journalen för sina barn efter 13. Nu beroende av att läkaren har tid att ringa. Går snabbt i bland och ibland får man själv ringa och påminna. Känner stark sorg över att hon inte är sig själv och att hon får (betydligt) mer än genomsnittet av sjukdomar. Varför just hon? Det här med "acceptans" diskuteras ju ofta nuförtiden. I det skede vi befinner oss är det inte adekvat att nämna ens. Mitt i allt känner jag en så oerhört stark längan att ta tillbaka mitt liv. Mitt jobb, min ork, min träning, få ork att träffa någon (en man), orka se framåt längre än till nästa provsvar.

Livet blir inte plättlätt för att man slutar dricka. Det säger vi ofta här inne. Men tanken på hur jag hade druckit nu om jag fortsatt vågar jag knappt tänka. Eller att "tvingas" sluta mitt i en kris - hur lätt skulle det vara? Nej, jag känner en djup och innerlig tacksamhet gentemot mig själv att jag slutade när jag gjorde det. Nu har jag förutsättningar att klara av livets prövningar så gott jag kan. Jag vet vad så gott jag kan är är eftersom alkoholen inte stör.

Kram!

Önskar dig kraft i styrka.
Du är en kämpe som inte ger upp.
Tänk på att du mår bättre utan A. Och tänk på det positiva. Livet blir dock lite tråkigare i början utan A. Men det gäller att hitta något bättre.
Ta hand om dig o kämpa på.❤️✌️

Jag ger inte upp ... !

Idag en ny dag, söndag 1 oktober 2023. Ett nytt försök på ett liv utan alkohol. Det enda livet som funkar och är bra för mig.
Jag har försökt att hantera alkohol men det går enbart inte. Det är allt eller ingenting. Svart eller vitt.

Jag har slutat idag. Dag Zero!

Nu måste jag rädda mitt äktenskap ... och min man som håller på med att gå sönder.

xxx

Ledsen och besviken!

I mig själv.

😪😪😪

Day Zero.

Jag ligger i min säng och funderar ... var gick det fel igen? Varför dricker jag? Varför???

😪😪😪

Jag är alkoholist!!!

Jag är på väg att gå under och förstöra allt...igen.

Det slutar nu!

Xxx

@Himmelellerhelvette Jag märker hur jag försöker lura mig själv på ett sätt , i den del av processen jag är i just nu , att just tänka en framtid av speciella tillfällen, ett glas , aldrig berusad osv osv. Svävande påståenden. Så viktigt och avgörande för mig att reflektera ärligt om det! Skönt att höra att jag inte är ensam och det låter som en bra strategi att ok:a det för sig själv den dagen ett glas och inte mer - kanske till och med ett halvt och sen låta det vara /hälla bort det - känns rimligt. Det kommer nämligen ALDRIG att kännas rimligt för mig. Jag skulle vara en annan person , en person som inte har beroendet i sig. Som är nöjd med ett glas . Som är nöjd med att dricka alkohol en gång var tredje månad och lika gärna kunna hoppa över det den gången för den delen . Som inte är upptagen av tankarna på alkohol dagarna igenom. Den personen är jag inte och kommer aldrig att bli . Då vore jag inte jag .

Jag har inte kommit till tankarna (än?) om att ”så farligt var det inte ” för så farligt som det var och också hade kunnat bli , men mer farligt , det minns jag alltför tydligt . Tror därför att bilden av måttlighet tornar upp som ett allternativ till det som varit . Vilket väl är en variant av ”äh så farligt var det inte ” och förresten så har jag också tänkt att jag inte hann bli ALLTFÖR illa däran. Jämför mig också har jag märkt senare tid med andra som varit /är rätt lik mig i alkohol - risbruket men personerna i fråga har inte helt slutat utan kämpar på med måttligheten . Går väl i och för sig varierat ska ju också kommas ihåg .

Jag undrar hur fort jag hade återgått till att dricka om inte detta forum funnits ? Om än jag inte skriver dagligen så går jag in och läser och kikar in dagligen . Det har blivit min livboj , ankare , basen att hålla mig runt både när det flyter på och när det stormar rejält kring mig ☺️🩷

Jag fortsätter guppa med i den här resan och med alla delar i processen 🚤 Tack alla för att ni finns , ni är bäst 🙏💕

@vår2022 Så intressant att läsa. Jag kan också gå in i stress och vara liksom helt uppe i varv och någonstans i mig förstår jag att jag måste stanna upp och lugna ner mig. Då kan jag tvinga mig att lägga mig och lyssna på en guidad meditation eller sätta mig och skriva allt som kommer ur mig. Sedan har jag samlat mig och stressen har lagt sig och jag kan må bra igen.

Kram❤️

@Varafrisk Jag tycker det är jättebra att du ger din historia. Att det är olika som funkar för olika individer. Jag tror ändå att det kan vara bra att lyssna massor och hjärntvätta sig med nyktra faktan för en dag när fönstret är öppet och man kapitulerar då ligger en massa kunskap i bakhuvudet som man kan ta fram och plugga mer på. Det som jag också tycker är bra med många böcker och poddar är att de pratar om tolvstegs-programmet för att avdramatisera det. Man får ta del av hur det fungerar och vad man behöver jobba på med sig själv och man kanske blir mindre obekväm med att faktiskt gå på ett möte. Jag har varit livrädd för att visa mig på ett sådant men genom allt jag lyssnat på skrämmer det mig inte längre.

Kram❤️

@Delfinen80 Där slog du huvudet på spiken! Ett glas champagne! Det var en tanke jag hade som strategi under väldigt många månader, nämligen att när jag tänkte att jag ville dricka ett glas alkohol så frågade jag mig själv och begärde att jag skulle svara ärligt på om det var ett glas jag ville ha. Svaret blev alltid NEJ! Jag vill ha många!
Så jag tänkte att om jag helt ärligt kan svara -Ja! Jag vill bara ha ett glas! Då kan jag få det.
Det hände aldrig att jag kunde svara ja på den frågan och med tiden ville jag inte dricka alls utan är glad att slippa.

Processer, älskar processerna så här i efterhand! Dom är så uttänkta känns det som. Följer man dom så funkar dom men man får inte belöningen om man inte tar sig igenom dom. Jobbigt på vägen många gånger men det positiva med nykterheten överväger det negativa.

När man börjar få tankarna om -Det var inte så farligt!
Då ska man plocka fram sin lista på allt som man vet var skit innan man slutade dricka.

Kram❤️

@Åsa M Vi ser olika på en rad punkter. Det är ok så.
Jag ser det inte som en sjukdom. Det vore att säga att man inte har ett val i min värld och ett val har man. Det viktigaste för att skapa förutsättningar att välja rätt tror jag är att försöka bibehålla självförtroendet. Tappar man det är det lätt att ramla in i offerroll och där är det svårt att skapa förändring. Lätt att fastna. Det är därför just irritation och ilska är inkompatibelt med skam tror jag. Anledningen till att det låser sig för den med beroende och att man hamnar i underläge. Ger upp med offerkoftan på.

@Åsa M skrev:"jag vet själv ingen relation som har överlevt alkoholism" Jag vet många. Har själv kvar samma make så inte är det omöjligt. Den är idag starkare än på många, många år. Vi har stormat rejält men nu landat. Det skapar en väldigt trygg bas att stå på inför framtiden. Vi har rätt bra koll på varandra idag och lärt oss massor.

En sak har jag lärt mig. Man är inte ansvarig för andras känslor. Att bena ut dem i min värld är eget ansvar. Lära känna sig själv är en ynnest och skapar massa positiva förutsättningar att hantera olika svårigheter i livet. Man kan stötta andra, absolut, men var och en är ansvarig för sina och inte trycka över dem på andra för att själv återfå inre balans. Artikulera hur man känner är ok men inte att kasta över sin egen dynga. Där kommer gränsdragning in... Det måste man lära sig. Den insikten har gett mig massor. Viljan att bena ut vad som tillhör mig och vad som tillhör andra.

@Himmelellerhelvette Ja, kan också få vin-flashar ibland. Det är ändå fascinerande hur djupt det sitter med den ”gamla” vanan och att hjärnan minns och kopplar ihop det med olika situationer, intryck och lukter. Eller kanske inte så konstigt, vi har ju massor av minnen i vår erfarenhetsbank. Men det viktigaste är att autopilot funktionen med suget är borta och att det finns tid i hjärnan för att riskbedöma och välja den säkraste handlingen. När det är gjort blir det lugnt igen😁.

Ha det gott!❤️

Glorifiering, vänskap och trasighet ....
Har en frustrationsdag, där jag tänker över alkoholens glorifiering och vad alkoholen kan medföra, trasiga själar, trasiga familjer och så får man höra att någon ska ta sig lite bubbel då den gått på semester. Tjotjim.
Klart, upp till var och en vad man gör. Men emellanåt blir så frustrerad över alkoholen och samhället. Att det "ska" vara så.

Dessutom försökte jag prata med en kompis om det idag, och hur jag såg på det och fick bara höra att jag var tråkig ... 😳 Trodde att den kompisen förstod mig mer i saken ...

Glorifiering, vänskap och trasighet ....
Har en frustrationsdag, där jag tänker över alkoholens glorifiering och vad alkoholen kan medföra, trasiga själar, trasiga familjer och så får man höra att någon ska ta sig lite bubbel då den gått på semester. Tjotjim.
Klart, upp till var och en vad man gör. Men emellanåt blir så frustrerad över alkoholen och samhället. Att det "ska" vara så.

Dessutom försökte jag prata med en kompis om det idag, och hur jag såg på det och fick bara höra att jag var tråkig ... 😳 Trodde att den kompisen förstod mig mer i saken ...

Glorifiering, vänskap och trasighet ....
Har en frustrationsdag, där jag tänker över alkoholens glorifiering och vad alkoholen kan medföra, trasiga själar, trasiga familjer och så får man höra att någon ska ta sig lite bubbel då den gått på semester. Tjotjim.
Klart, upp till var och en vad man gör. Men emellanåt blir så frustrerad över alkoholen och samhället. Att det "ska" vara så.

Dessutom försökte jag prata med en kompis om det idag, och hur jag såg på det och fick bara höra att jag var tråkig ... 😳 Trodde att den kompisen förstod mig mer i saken ...

@vår2022 Ja verkligen på repeat och jag känner dels att jag ältar här inne och med mig själv men också att jag är så motsägelsefull i ”jag kan inte hantera alkohol , måste helt bryta ” och en massa skäl till det och så sen kommer ”men jag kanske i en framtid kan dricka .. lite grand.. ” som om man hade kluvna personligheter som pratar och diskuterar med varandra 😅 Och det är väl just det , när den nyktra pratar med beroende -delen. Ja herregud , man får aldrig tråkigt i alla fall 😉

Ja Norrland är fint än om vintern kan kännas väldigt väldigt lång 🙃😅

🍂🍁💕

Vin-flashar! Inte glassar 🤣

@Himmelellerhelvette Upplever det själv väldigt sällan numer. Senast jag minns var efter stark oro för yngsta dottern, som sen släppte när jag fick träffa henne och förvissa mig om att hon var okej. Den typen av efter-svår-anspänning-känslan kan ge mig vin-glassar. Jag registrerar dem, flinar lite åt dem och går vidare. Oftast behöver jag vila då.

Kram 🐘

@Kristoffer Hej, så roligt att "hitta" dig här och värdefullt att ta del av det du skriver. Mina tankar och planer har en hel del beröringspunkter. Min nuvarande plan är max sex enheter per vecka, kan komma att justeras uppåt till max åtta. Målet är max 2 enheter per tillfälle och max två dagar i rad eftersom jag annars märker att det väldigt lätt blir en dag till, och en dag till utan paus. Efter två enheter kan också mitt omdöme påverkas, så det idealiska är att stoppa där. Jag använder en hel del strategier härifrån programmet och andra forumister, som att inte dricka på fastande mage och att inte dricka endast alkohol utan också vatten, samt att dricka långsamt.
Jag botaniserar friskt bland goda alkoholfria alternativ och ser till att ha dem hemma.
Jag är också här i forumet varje dag, för även om jag gjort val som jag inte tycker var bra så bromsas bakslaget upp och blir mindre och kortare. Nå, det var en hög reflektioner från mig denna vackra lördagseftermiddag. Strax skall min partner och jag på utflykt och sen på bio. Önskar en fin nykter lördag!

@Lora du läser in saker i mitt inlägg som jag inte sagt. Det är tråkigt men den tolkningen får stå för dig.

Alla här har olika upplevelser av missbruk. Min upplevelse är att även om man är medveten om sin sjukdom och ber om hjälp för den så är det inte i sig något som vänder en utveckling som pågått länge.

Mitt ex påtvingades behandling av vår gemensamma arbetsgivare när det blev tydligt att han tappat kontrollen helt. Han sa sig vara frisk efter fyra dagars behandling. Han menade att det var helt rimligt att han kunde vara nykter på egen hand trots att han supit i 25 år och förlorat ett barn, två äktenskap och flera relationer på grund av spriten.
Det säger lite om viljan att bli frisk och konfrontera vad det nu är som gör att han hamnat i missbruk. Han vet ändå att det finns psykisk ohälsa i familjen men kan inte ta in insikten att han själv drabbats av samma sjukdom.
Att som anhörig stå bredvid *utan* att ställa krav på engagemang från den sjuke vore ännu värre än att ställa hårda krav. Missbruk förstör relationer och jag vet själv ingen relation som har överlevt alkoholism. Att det är svårt för den sjuke att hantera sin situation är en annan sak. All sjukdom är svår att hantera för den som är sjuk, men det ändrar inte på faktum att en vuxen människa själv är ansvarig för sin egen hälsa och beteende.

@Delfinen80 Ja, det finns en tjusning i att uppleva alla årstider nykter😁. Mycket av det man skriver och pratar om är lite på repeat och mycket inser och tänker man själv. Det är ändå bra för man påminns och man kan även få syn på en ny vinkel i det. Lite ältande kan det bli, ha ha😂. Låter så härligt att bo norröver, jag bor i Mellansverige. Tycker om Norrland skog och fjäll och mer vinter. Ha det gott!❤️

Jag tänker att man kan bli arg över en massa olika skäl och ett skäl kan ju vara när man inser att livet inte alls blivit som man har tänkt? Att föreställningen om ”livet kring 60” och verkligheten krockar? Att vanmakten blir stor över det som inte går att påverka?
Att känna ilskan är inte farligt och det är ”bara” en känsla och den är okej. Kan ju vara skönt att låta den finnas så går den kanske inte på samma sätt ut över din man? Det är smärtsamt att vara arg på den som står en närmast- det blir så ensamt för båda. Kram kram 🥰